Den här uppsatsen undersöker jobbskatteavdragets effekt på pendlingen från Sverige till Danmark. Detta görs genom att mäta nettopendlingen året innan samt efter reformens införande år 2007. Nettopendlingen för en kommun ges av skillnaden mellan antalet som pendlar ut från kommunen och antalet som pendlar till en kommunen. Vi är endast intresserade av pendling mellan länderna så vi tittar därmed inte på inrikes pendling. Efter detta steg så summerar vi nettopendlingen för kommunens alla pendlingsvägar till det motsatta landet till ett enda tal som då mäter nettopendlingen från en kommun till det andra landet. Uppsatsens hypotes är att nettopendlingen från Sverige till Danmark år 2007 skulle minska, relativt från Sverige till Danmark år 2006. Uppsatsens frågeställning är; Minskar införandet av det svenska jobbskatteavdraget år 2007 nettopendlingen från Sverige till Danmark? Jobbskatteavdraget är en skattereduktion som enligt teorin ska öka arbetsutbudet genom att minska reservationslönen. Nettopendling från Sverige till Danmark ska enligt teorin minska, och nettopendlingen Danmark till Sverige istället öka, om reservationslönen i Sverige går ned. Om vi observerar en minskning i nettopendlingen från Sverige till Danmark så indikerar det således även att en minskning i reservationslönen skett i Sverige. Detta indikerar möjligtvis en ökning i arbetsutbudet, allt annat lika. Resultatet gick emot hypotesen och visade istället en ökning i nettopendling för Sverige år 2007. Uppsatsens placeboestimat blev dock signifikant så vi kan inte urskilja om uppsatsens empiriska modell verkligen fångat upp effekten av jobbskatteavdraget eller inte.

Begreppen regionförstoring, lokal arbetsmarknad samt pendling är centrala både för denna studie och den regionala samt lokala planeringen som idag genomförs. När större lokala arbetsmarknader bildas genom regionförstoringen så ökar kravet på arbetskraften gällande mobilitet och pendling. Syftet med denna studie är att undersöka hur regionförstoringen har påverkat den lokala arbetsmarknaden i Örebro län, för att göra detta kommer studien även undersöka hur förändringar gällande regionförstoring och pendling har sett ut över tid inom Örebro län. För att konsekvenserna av regionförstoringen ska kunna sättas i en lokal kontext så kommer Askersunds kommuns förhållande till Örebro regions lokala arbetsmarknad att diskuteras. Studien visar även på hur begreppet regionförstoring används nationellt samt internationellt, detta för att skapa förståelse för begreppets uppkomst samt användning. Denna studie är kvalitativ och innehåller intervjuer med kollektivtrafikchefen på Region Örebro Län, utvecklingsdirektören på Region Örebro Län samt utvecklingschefen i Askersunds kommun. De frågor som ställts behandlar de problem och utmaningar kopplat till regionförstoring, pendling och förhållandet till den lokala arbetsmarknaden som de olika tjänstepersonerna ställs inför. Studiens slutsatser visar på att regionförstoringen, den lokala arbetsmarknaden i Örebro län samt pendling är fenomen som inte bara påverkar varandra utan snarare koexisterar. Regionförstoringen har i Örebro län bidragit till skapandet av en större lokal arbetsmarknad, något som i sin tur leder till ökad ekonomisk tillväxt för Örebro region samtidigt som arbetskraften får en ökad tillgång till arbetstillfällen. Regionförstoringen är dock inte enbart positiv, utan kan även leda till ökade sociala och ekonomiska skillnader mellan Örebro läns invånare. Av denna anledning tar studien upp hur regionförstoringen i Örebro län ska kunna ske på ett hållbart sätt. Vidare tas även frågan om distansarbete upp i studien, detta för att se vilken påverkan denna arbetsform kan ha haft på regionförstoringen samt pendlingsmönster. Slutsatserna förstärker främst den tidigare forskningen som finns inom området samtidigt som de ger en bild över hur regionförstoringen och pendlingsmönster ter sig inom Örebro län.

<p>Vi intervjuade tio högskoleutbildade om hur deras livssituation påverkade deras etableringsprocess på arbetsmarknaden och deras syn på sin yrkeskarriär. Särskilt intresse riktades mot deras syn på pendling och flyttning. De frågeställningar vi sökte svar på var: Finns det skillnader i synen på mobilitet det vill säga pendla och flytta som kan kopplas till kön, familjesituation och klassposition? Påverkar dessa skillnader respondenternas etablering på arbetsmarknaden och yrkeskarriär? Finns det social konstruerade maktordningar som direkt eller indirekt påverkar individens handlingsval och upplevda handlingsutrymme? Vi använde begreppet intersektionalitet som en tankemodell för att se hur olika maktordningar samverkar. De teorier vi tolkade undersökningsresultat mot bestod av Bourdieus teori om klassposition, teorin om könsmaktsordningen samt Bourdieus familjebegrepp. Det som skiljde de intervjuade åt var om deras sociala liv inkluderade familj eller inte. I studien framkom att de respondenter som hade familj inte kunde tänka sig att flytta eller pendla längre sträckor för att göra yrkeskarriär oavsett om man var kvinna eller man. Respondenterna tar även upp andra hinder såsom ägande av bostad, barnens skola och sociala nätverk. Klart framgick att det är svårt att förena arbete och karriär när man är småbarnsförälder. De personer med utomnordisk härkomst som vi intervjuat var över lag mer pendlingsbenägna. De ansåg att yrkeskarriären var viktig liksom att arbetet stämde med den utbildning de hade.</p> / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet

No description available.

<p>The bicycle is an individual means of transport. Many people prefer to cycle over short distances and in congested areas rather than take travel by car or public transport. This is a study of the use of bicycle as an option for commuting to work. It is a comparison between three cities: Stockholm, Copenhagen and London. The comparison is focused on solutions that benefit commuter cyclist and performed by studying cycle policies and other related documents. Results of this study shows that bicycle commuters are a targeted group in cycle policies in all three cities, for commuter traffic to increase booth an enhanced sense of security and the opportunity to travel at a high speed by bicycle is important.. In Stockholm and London efforts to increase the number of cyclists begin by improving the quality of transport for those who already cycle. The cycle network in Copenhagen is more comprehensive and the level of bicycle use and commuting is at significant higher level in comparison to Stockholm and London. The possibility to combine cycling and public transport is a target for all three cities, one important measure is to increase bicycle parking facilities at terminals and other public places.</p><p>Although there are differences in the three cities regarding bicycle commuting today, targets and measures for the futures they do correspond in quite a few places; parallels that could serve as examples of the ways in which a high degree of bicycle commuting can be attained.</p>

No description available.

Vi intervjuade tio högskoleutbildade om hur deras livssituation påverkade deras etableringsprocess på arbetsmarknaden och deras syn på sin yrkeskarriär. Särskilt intresse riktades mot deras syn på pendling och flyttning. De frågeställningar vi sökte svar på var: Finns det skillnader i synen på mobilitet det vill säga pendla och flytta som kan kopplas till kön, familjesituation och klassposition? Påverkar dessa skillnader respondenternas etablering på arbetsmarknaden och yrkeskarriär? Finns det social konstruerade maktordningar som direkt eller indirekt påverkar individens handlingsval och upplevda handlingsutrymme? Vi använde begreppet intersektionalitet som en tankemodell för att se hur olika maktordningar samverkar. De teorier vi tolkade undersökningsresultat mot bestod av Bourdieus teori om klassposition, teorin om könsmaktsordningen samt Bourdieus familjebegrepp. Det som skiljde de intervjuade åt var om deras sociala liv inkluderade familj eller inte. I studien framkom att de respondenter som hade familj inte kunde tänka sig att flytta eller pendla längre sträckor för att göra yrkeskarriär oavsett om man var kvinna eller man. Respondenterna tar även upp andra hinder såsom ägande av bostad, barnens skola och sociala nätverk. Klart framgick att det är svårt att förena arbete och karriär när man är småbarnsförälder. De personer med utomnordisk härkomst som vi intervjuat var över lag mer pendlingsbenägna. De ansåg att yrkeskarriären var viktig liksom att arbetet stämde med den utbildning de hade. / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet

No description available.

Många hushåll och individer har i dagens samhälle tvingats börja pendla till sina arbeten bl.a. på grund av en förändrad arbetsmarknad. Syftet med föreliggande studie var att se om individer som pendlar regelbundet har ett lägre KASAM. Utgångspunkten var att individer med en mer extern kontrollokus ofta har lägre KASAM och att pendling hypotetiskt sett bör påverka individen lokus i en extern riktning. Sammanlagt 27 försökspersoner i åldrarna 22 – 50 år undersöktes med hjälp av KASAM test och I-E test. Deltagarna togs med bekvämlighetsurval från ett nordiskt flygbolag i Sverige, där 13 personer pendlande till arbetet och 14 var bosatta på arbetsorten, vilket visade att KASAM var signifikant lägre på 5 % nivå för de pendlande individerna, samt att kontrollokus var signifikant mer externt, också på 5 % nivå. Vidare forskning bör fokusera på individer från andra branscher för att se om resultaten är allmänna.

This thesis aims at analyzing why the municipality of Flen, in the eastern part of Sweden, has experienced strong depopulation for the last forty years in spite of its relative vicinity to Stockholm. The study uses current theories on regional developement, population theory and theories on regional enlargment to help explain and to evaluate the different regional factors that affect the developement of Flen on the local level. The thesis is primarily focused on the subject of regional policy and strategies to meet regional depopulation. The study also gives a presentation of the strategies of major regional institutions as well as analyzing what impact regional policy have on local policy in the municipality of Flen. Interviews with local officials, politicians and other people representing the population of Flen were carried out to achieve a better understanding of the specific challenges that the municipality faces and of the measures that are taken to meet them. Regional policy in Sweden prioritises measures that promote regional enlargment to link the housing and labour markets together with the regional infrastructure. Each region should promote and develop its own unique qualities as a way of stimulating growth. This disregards the former notion that the state should strive for regional growth to be achieved equally distributed within its boundaries. The thesis puts forward the view that this development could lead to an allowance for some regions to be neglected by the state. The findings in this study show that the measures that are put in to curb the stagnation in the municipality of Flen are made with difficulty and cannot be financed without external aid. The challenges are to a growing extent no longer managable by the municipality itself which brings me to a final conclusion that predicts that Flen could befavoured in a future municipal reform in which there are clearer connections to Stockholm and to other larger towns in the region, as well as a new delimitation that better takes the functional relationships of the population into account.