The bicycle is an individual means of transport. Many people prefer to cycle over short distances and in congested areas rather than take travel by car or public transport. This is a study of the use of bicycle as an option for commuting to work. It is a comparison between three cities: Stockholm, Copenhagen and London. The comparison is focused on solutions that benefit commuter cyclist and performed by studying cycle policies and other related documents. Results of this study shows that bicycle commuters are a targeted group in cycle policies in all three cities, for commuter traffic to increase booth an enhanced sense of security and the opportunity to travel at a high speed by bicycle is important.. In Stockholm and London efforts to increase the number of cyclists begin by improving the quality of transport for those who already cycle. The cycle network in Copenhagen is more comprehensive and the level of bicycle use and commuting is at significant higher level in comparison to Stockholm and London. The possibility to combine cycling and public transport is a target for all three cities, one important measure is to increase bicycle parking facilities at terminals and other public places. Although there are differences in the three cities regarding bicycle commuting today, targets and measures for the futures they do correspond in quite a few places; parallels that could serve as examples of the ways in which a high degree of bicycle commuting can be attained.

I strävan efter att öka andelen hållbara transporter spelar cykeln en huvudroll - det är därför viktigt att städer planeras för att i största möjliga mån prioritera cyklismen. Den största delen av forskningen inom ämnet har ett tydligt fokus på storstäder. Denna uppsats sätter småstaden i fokus, med Ystad kommun som studieobjekt. Studien bidrar med kunskap om hur pendling mellan tätort och landsbygd upplevs och hur den kan förstås ur ett planeringsperspektiv. Genom en fallstudie och dokumentanalys har vi fått uppleva hur det är cykelpendla i kommunen, samt hur det planeras för dess fortsatta utveckling.Sverige i allmänhet och Skåne i synnerhet har ambitiösa planer för hur cykelanvändandet skall öka. Det har skett ett tydligt skifte från den konventionella transportplaneringen med bilen som huvudfokus, vars ljus nu istället riktas mot cykeln och andra hållbara transportsätt. En av flera utmaningar är att detta skifte sker relativt långsamt då majoriteten av vår infrastruktur är anpassad efter bilen. Att många av de cykelvägar som anläggs blir placerade i samma sträckning som befintliga bilvägar går ofta emot de uttalade kriterierna för cykelväg som ska vara trygg, säker och gen. Trots cykelplaner, strategier och policys som skall främja ökad cykelanvändning, har cyklandet istället minskat. Ystad kommun har blivit studerat utifrån hur de genom sina transport- och cykelplaner arbetar mot ökade cykelnivåer och vilka konkreta åtgärder som planeras för att dessa ska uppnås. Transport är i mångt och mycket förknippat med effektivitet, där det mest attraktiva transportvalet har högst tidseffektivitet och upplevs smidigast. När planer blir verklighet och cykeln blir det mest attraktiva transportsättet för vardagscykling, kan den på riktigt utmana bilen om gaturummet. / In the quest to increase the proportion of sustainable transport, the bicycle plays a key role - it is therefore important that cities are planned to prioritize cyclism as much as possible. Most of the research in the subject has a clear focus on big cities. This essay puts the small town in focus, with Ystad kommun as a study object. The study contributes with knowledge of how commuting between urban and rural areas is experienced and how it can be understood from a planning perspective. Through a case study and document analysis we have been able to experience how it is to commute in the municipality, and how the continued development is planned for.Sweden in general and not least Scania have great plans for increasing bicycle use. We can see the difference between conventional transport planning with the car as the main focus and today’s focus on the bike and other sustainable modes of transport. One of several challenges is that this shift occurs relatively slowly as most of our infrastructure is adapted to the car. The fact that many of the cycle paths that are constructed are placed in the same distance as existing motorways often goes against the stated criteria for cycle paths which must be safe, secure and accurate. Despite bicycle plans, strategies and policies to promote increased bicycle use, cycling has instead declined. Ystad kommun has been studied based on how they, through their transport and bicycle plans, reach towards increased bicycle levels and what concrete measures are planned for these to be achieved. Transport is in many ways linked to efficiency, where the most attractive transport choice has the highest time efficiency and is experienced most smoothly. When plans become reality and the bicycle becomes the most attractive mode of transport for daily commuting, it can challenge the car about the street space.

Det här examensarbetet handlar om skolorganisation och styrning, och är en fallstudie avKramfors kommun. Vi har utgått från frågeställningar som handlar om vilken typ av styrningav skolan som finns i Kramfors kommun och vilka strategier kommunen har för att hantera deproblem som uppstår i och med den låga befolkningstätheten och det minskande elevantalet.Vi har använt kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat rektorer, lärare och en politikersom har ansvar för gymnasiet. Intervjuerna gjordes under en veckas fältstudie i Kramfors.Våra resultat är att kommunen styr skolverksamheten med hjälp av olika styrningsverktyg,främst den ekonomiska och ideologiska styrningen. Vi uppfattar att politikerna styrskolverksamheten utifrån ett bytänkande, där tätorter bedöms på olika sätt beroende på ivilken del av kommunen de ligger. Den tydligaste pedagogiska konsekvensen av den lågabefolkningstätheten är elevernas pendling. Kommunens låga befolkningstäthet och valet avskolorganisation av små skolenheter i de mindre orterna får bland annat ekonomiskakonsekvenser för lärarnas tjänstetilldelning. Det minskande elevantalet ger pedagogiskakonsekvenser när skolorna riskerar att bli för små för att den pedagogiska kvaliteten skakunna upprätthållas. De ekonomiska konsekvenserna av det minskande elevantalet är ensämre resurstilldelning till skolan vilket riskerar leda till nedskärningar och omstrukturering.

This study takes its point of departure in the 1950s when the car became more accessible to the public and its impact on the use of public transport. There are many positive aspects to using public transport which in turn lead to better sustainability, reduced carbon dioxide emissions and other societal factors. Despite these advantages, this study addresses several obstacles such as distance, travel times and safety aspects as reasons for travelers to opt out of means of transport such as public transport. The purpose of the study is to investigate and understand the obstacles that affect commuters' choice of means of transport between Falun and Borlänge, with a focus on the reasons that lead to some commuters opting out of public transport as a means of transport. The study has used qualitative interviews to bring out themes such as limitations and time aspects, which are some of the aspects that influence the choice of means of transport. The study focuses on finding out the obstacles that influences commuters to opt out of public transport to travel betweenFalun and Borlänge. The discussion part of the study also addresses how individual behaviors and preferences affect the choice of means of transport. / Denna studie tar utgångspunkt i 1950-talet när bilen blev mer tillgänglig för allmänheten och dess påverkan på kollektivtrafikens användning. Det finns många positiva aspekter med att använda kollektivtrafiken som i sin tur leder till bättre hållbarhet, minskade koldioxidutsläpp och andra samhällsfaktorer. Trots dessa fördelar tar denna studie upp flera hinder som till exempel avstånd, restider och säkerhetsaspekter som orsaker till att resenärer väljer bort transportmedel som kollektivtrafik. Syftet med studien är att undersöka och förstå de hinder som påverkar pendlares val av transportmedel mellan Falun och Borlänge, med fokus på de orsaker som leder till att vissa pendlare väljer bort kollektivtrafiken som transportmedel. Studien har använt sig av kvalitativa intervjuer för att ta fram teman som bland annat är begränsningar och tidsaspekter som är några av de aspekter som påverkar valet av transportmedel. Studien har fokus på att ta reda på de hinder sompåverkar pendlare till att välja bort kollektivtrafiken för att transportera sig mellanFalun och Borlänge. I studiens diskussions del tas även upp hur individuella beteenden och preferenser påverkar valet av transportmedel.

No description available.

No description available.

Brist på arbetskraft som matchar arbetsgivarens behov gör konkurrensen om rätt kompetens stor. Det gör att organisationer kan behöva locka sökande bosatta på annan ort. Det krävs också att arbetsgivaren kan locka med rätt komponenter vilka kan skilja sig beroende på tjänst och livssituation. Den här kvantitativa enkätstudien är baserad på 129 svar som analyserats för att besvara syfte och frågeställningar om vilka faktorer arbetare och tjänstemän finner attraktiva för att bli intresserade av att pendla till ett arbete.   I studiens teoretiska referensram introduceras läsaren till forskningsområdet genom en bak-grund och tidigare forskning. Sedan följer redogörelser av pendling och teorierna Work-life balance, attraktivt arbete samt Attractive work model. I metodavsnittet redogörs därefter för datainsamling, dess urval, hur enkäten utformats och hur databearbetningen gått tillväga.   I studiens resultat och analys redovisas skillnader mellan vilka faktorer som är mest attraktiva beroende på om man är arbetare eller tjänsteman och vilka faktorer de har gemensamt. Här redovisas också vilka faktorer som är viktiga för att underlätta livspusslet då restiden till arbetet kan ha inverkan på privatlivet. I resultatet framkommer bland annat att arbetare prioriterar trygghet, trivsel och socialt umgänge medan tjänstemän anser att kunna styra sin arbetstid, plats att arbeta och hur man lägger upp det egna arbete är några faktorer som värdesätts mest. Gemensamma faktorer som både arbetare och tjänstemän ansåg vara mycket viktiga är det som underlättar balansen mellan arbete och privatliv, till exempel att kunna ta kortare ledigheter samt lättheten att ta bil till arbetet. Ytterligare betydelsefulla faktorer är inflytande och delaktighet, gemensam värdegrund och känna att den egna kompetensen är efterfrågad prioriteras högt. I den sammanfattande diskussionen sammanställs slutsatserna för att besvara frågeställningar och syftet. Till sist förs en diskussion om förbättringar och förslag till vidare forskningsfrågor inom ämnet.

Telework is a method of work that lets employees work from other places than the central office. With the world becoming more digitized, technology is becoming mobile and people become accessible wherever they are located. There are many benefits with Telework, but also many challenges that need to be taken into consideration. The digital era has led to that employees have changed their perception of how often they need to be at the central office, wishing to be more flexible and attain a better work-life balance. However, the adoption of Telework strategies has not grown as fast as first predicted by the originator, Jack Nilles, which some researchers after him have explained to be due to managerial resistance and lack of technology. This master thesis aims to investigate Telework as a phenomenon and explore how modern organizations can evolve to meet the demands of employees seeking more flexibility, but at the same time deal with challenges that may affect the organization negatively. Through a systematic literature review, we explore the concept of Telework and use previous publications in order to find common themes in research in order to find what may have impacted the decision-making process when organizations decide to implement Telework or not. A complementary literature study has also been used to investigate these themes further, which was followed by conducting empirical data collection through one semi-structured interview and two qualitative surveys. From our findings it can be found that common themes that act as drivers for Telework to be implemented are related to: an employee’s eligibility to reduce their commute, availability of digital infrastructure and ICT based tools and the organization’s possibility to cut cost related to office space. In our findings we have identified factors that organizations discuss before making a decision with regard to the implementation of Telework. Lastly, we see that how well an organization has adapted to a digital working environment does have impact on the adoption of Telework, given that there are many ICT solutions that can cope with the challenges Telework brings. / Distansarbete (Telework) är en arbetsmetod som låter anställda arbeta på annan plats än det centrala kontoret. Eftersom digitaliseringen i världen ständigt utvecklas och teknologier utvecklas mot att bli mer mobila så blir människan ständigt nåbar var de än befinner sig. Det finns många fördelar med distansarbete, men också många nackdelar. Den digitala eran har bidragit till att många anställda har förändrat sin syn på hur ofta de behöver befinna sig på det centrala kontoret, vilket har lett till att efterfrågan på flexibilitet och bättre balans mellan arbetsliv och privatliv har ökat. Införandet av distansarbete har dock inte ökat med den fart som upphovsmannen, Jack Nilles, förutspått, vilket forskare efter honom har förklarat med att det funnits ett motstånd från ledargrupper och brist på teknologiska lösningar. Den här masteruppsatsens mål är att undersöka distansarbete som fenomen och utforska hur moderna organisationer kan utvecklas för att möta efterfrågan på ökad flexibilitet från anställda, och samtidigt hantera de utmaningar som en organisation ställs inför. Genom en systematisk litteraturgranskning utforskar vi distansarbete som koncept. Där använder vi tidigare forskning för att försöka hitta teman i vad som påverkat beslutsfattandeprocessen när organisationer diskuterar distansarbete. En kompletterande litteraturstudie har sedan hjälp till att vidare undersöka de funna temana, vilket följdes av insamling av empiriska data genom två kvalitativa enkäter och en semi-strukturerad intervju. I våra fynd har vi hittat att teman som kan ses som drivande i frågan att införa distansarbete: möjligheten för anställda att minska pendlingstid, tillgänglighet av digital infrastruktur och ICT-baserade verktyg, samt organisationens möjlighet att minska kostnader kopplat till minskad kontorsyta. Våra fynd innehåller vilka faktorer som beslutsfattare tar i beaktning när implementation av distansarbete diskuteras inom organisationer. Vi ser också att hur väl en organisation har implementerat ICT-relaterade lösningar påverkar införandet av distansarbete.

In our society there is an increased awareness of environmental impact and reducing greenhouse gas emissions. An influencing factor is transport in passenger cars to and from work. In order to increase the utilization rate of passenger cars and thereby reduce environmental impact, a possible solution is to carpool. The purpose of the project was to create a web application to help those who want to carpool. To be effective and interesting to users such a web application needs to be useful and easy to navigate, as supported in previous surveys. The report’s issue is therefore how a carpooling web application, for companies and their employees, is designed and implemented to make it useful with regard to navigability. The attempt to answer the issue was initiated by finding relevant theory of navigabil- ity and usability. After that a market survey was conducted, to better understand the needs of the target group, and a prototype was developed based on the found theory. User stories were developed to define the application’s functionality and the development of the web application took place in parallel with iterative user tests, where feedback from the tests was implemented. At the end of the project, the final result and each user test were analyzed to compare users’ response to current theory and by answering the issue of the report. Based on the results of the tests, given the theoretical framework, it was shown that two out of four test subjects got lost in the web application. The test subjects were struggling to get through the buying process. They had insufficient understanding of what happens when placing a trip in the cart, that the trips are booked inside the shopping cart and that the payment of completed trips are found on the profile page. Reasons for the result may be due to both the weaknesses of the web application navigability or the characteristics of the test subjects. Despite this the web application was considered useful in accordance with the System Usability Test performed. In its entirety, the web application can be assessed as useful, though it can not be considered to meet the theoretical requirements for navigability. The conclusion is that a navigable web application can be developed by allowing users to effectively find the most important features of the web application. This can be imple- mented with a distinct navigation bar, visual indications for links, information boxes, a natural flow for the user through the page structure, and that the user can get through it with few steps. This should be specifically applied to the buying process, which is central to a consumer web application, to reduce perceived complexity and to be useful and navigable to the user. In order for the web application to be perceived as useful, it should contain the basic functionality requirements expected of a carpooling service. These are being able to register oneself, find a trip, create a trip, find information about pricing and to be able to remove a trip. / I samhället finns det en ökad medvetenhet kring miljöpåverkan och att minska utsläpp av växthusgaser. En påverkande faktor är transport i personbil till och från arbetet. För att öka nyttjandegraden av personbilar och därmed minska miljöpåverkan är en lösning att samåka. Syftet med projektet var att skapa en webbapplikation för att hjälpa de som vill samåka. För att vara effektiv och intressant för användarna behövde en sådan web- bapplikation vara användbar och lätt att navigera i, vilket stöds i tidigare undersökningar. Därför är rapportens frågeställning hur en webbapplikation för samåkning, för företag och dess anställda, designas och implementeras så att den är användbar med avseende på navigerbarhet. Besvarandet av frågeställningen inleddes med att relevant teori om navigerbarhet och användbarhet togs fram. Efter det gjordes en marknadsundersökning, för att tydliga- re förstå målgruppens behov, och en prototyp skapades utifrån den framtagna teorin. User stories användes för att definiera applikationens funktionalitet och utvecklingen av webbapplikationen skedde parallellt med iterativa användartester, där feedbacken från testerna implementerades. I slutet av projektet analyserades slutresultatet och varje enskilt användartest för att jämföra användarnas respons mot rådande teori, och genom det besvara arbetets fråge- ställning. Utifrån resultatet av testerna, sett till de teoretiska ramarna, visades det att två av fyra testpersoner var vilsna på webbapplikationen. Testpersonerna hade svårigheter att ta sig igenom köpprocessen. De hade bristande förståelse för vad som händer när man placerar resor i varukorg, att resorna bokas i varukorgen och att betalning av genomförda resor skedde på profilsidan. Anledningar till resultatet kan såväl bero på brister i web- bapplikationens navigerbarhet eller egenskaper hos testpersonerna. Trots detta ansågs webbapplikationen användbar i enlighet med de System Usability Test som utfördes. I sin helhet kan webbapplikationen därmed bedömas som användbar, däremot den kan inte anses uppfylla de teoretiska kraven för navigerbarhet. Slutsatsen dras att en navigerbar webbapplikation kan utvecklas genom att användar- na effektivt ska kunna hitta webbapplikationens mest väsentliga funktioner. Detta kan implementeras med en tydlig navigationsbar, visuella indikationer för länkar, informa- tionsrutor, ett naturligt flöde för användaren genom sidstrukturen och att användaren kan ta sig igenom den med få steg. Detta bör specifikt tillämpas i köpprocessen, som är central i en webbapplikation för konsumenter, för att minska upplevd komplexitet och att den är användbar och navigerbar för användaren. För att webbapplikationen ska upplevas som användbar bör den innehålla de grundläggande funktionalitetskraven som ställs på en samåkningstjänst. Dessa är att kunna registrera sig, hitta en resa, skapa en resa, hitta information kring prissättning och att kunna ta bort en resa.

Everyday, lots of people use some sort of bag to carry their daily equipment around, whether it is between home and work or any typ of spare time activity. This report covers a Master Thesis project in Industrial Design Engineering at Luleå University of Technology. The thesis concerns the development of two waterproof backpacks. These backpacks are developed in collaboration with the outdoor brand Lundhags, and intended for everyday bike commute, urban excursion and travel. Behind the initiative lies the desire of expanding the company’s product portfolio with a set of new waterproof daypacks within the category of urban outdoor. Also, to offer the customers the better protection of electronic devices such as laptops, surf tablets and smartphones, which are products that are prominent in our daily lives.  The project has followed a schedule and workflow influenced by versions of the design thinking process, with multiple iterations along the way. The work started off by studying competing products on the market, research and conduct knowledge on relevant topics through a literature review, study users needs and gather inspiration. User studies where carried out as interviews with both users and retailers, where the result was summarised as personas to represent the target audience. The contextual studies laid the foundation for the rest of the project, which further shifted towards more practical activities. Such as ideation sketching, building textile and paper mock-ups, concept development and concept evaluation. The result of this thesis project was the first version technical drawings for two backpack concepts. During the final weeks, these drawings were sent to the manufacturer for production of first version prototypes and production cost proposal. The bags are planned as a 16 liter and a 22 liter, where they offer internal options of organising the packing, as well external access pockets for smaller items to be close at hand. / Varje dag så använder massor av människor någon form av väska för att bära med sig sin vardagliga utrustning. Det kan antingen vara mellan arbetet och hemmet, eller någon fritidsaktivitet. Denna rapport redogör för ett examensarbetet på utbildningen Civilingenjör Teknisk Design vid Luleå tekniska universitet. Examensarbetet i denna rapport omfattar utvecklingen av två vattentäta ryggsäckar. Utvecklingen av dessa ryggsäckar görs i samarbete med friluftsmärket Lundhags och är tänkta för vardagspendling, stadsutflykter och resor. Motivet till projektet är att man önskar expandera företagets produktsortiment med ett par nya vattentäta dagsryggsäckar inom kategorin urban outdoor. Dessutom vill man kunna erbjuda en säkrare förvaring av elektronisk utrustning så som bärbara datorer, surfplattor och smartphones, vilket är produkter som är har stor betydelse i många människors vardagliga liv. Projektet har följt ett schema och ett arbetsflöde som influerats av versioner på design thinking processer, med flertalet iterationer längs vägen. Arbetet började med att studera konkurrerande produkter på marknaden, fördjupa sig och samla kunskap inom relevanta områden genom en litteraturstudie, studera användarbehov samt samla inspiration. Användarstudier utgjordes av intervjuer med både användare och återförsäljare, där resultatet summerades i form  av personas som representation av målgruppen. Kontextundersökningen utgjorde grunden för resten av projektet, som därefter övergick till mer praktiska aktiviteter. Bland annat skissande av idéer, skapande av mock-ups i papper och textil, konceptutveckling och konceptutvärdering. Resultatet av detta examensarbete var första versionens ritningar för två konceptuella modeller. Under de sista veckorna av projektet skickades ritningarna till den planerade tillverkaren för tillverkning av första versionens prototyper, samt tillhörande förslag på produktionskostnad. Ryggsäckarna är tänkta i storlekarna 16 och 22 liter. Båda erbjuder möjligheter för organisering av packning invändigt, samt fack utvändigt för möjlig förvaring av mindre saker.