Thesis on "Insolvency Law in Practice - Personal Bankruptcy" deals with a form of resolving insolvency or impending insolvency of due non-business entities, and that is the debt relief so-called personal bankruptcy. This thesis monitors the amount of submitted and rejected proposals to permit discharge and summarizes the most common reasons for their submissions and errors in the rejected proposals. The thesis analyzes the development of debt relief since 2008 with a focus on southern Bohemia. The conclusion is mentioned debt relief legislation in Austria.

The purpose of this study is to investigate how people with a temporary residence permit are motivated to integrate into a society, though, among other things, language learning, work and studies. On July 20, 2016, a new temporary law was introduced, where instead of a permanent residence permit, a temporary residence permit is granted with requirements to fulfill for extension. The empirical evidence for the study has been collected through semistructured interviews with eight people who, at the time of the interview, had a temporary residence permit. Previous research describes topics related to integration in general ,temporary residence and lastly motivation, and contributes with knowledge to the research topic, where a knowledge gap is their own descriptions of motivation to integrate, as well as motivation to learn the language, work and study with a temporary residence permit. The theoretical framework for the study includes theories about the concepts of integration and motivation, but also Georg Simmel's contribution about the ‘Stranger’ in combination with temporality and mobility. The results show motivation for integration in the form of language learning, studies and work, despite high demands and an uncertain future. A permanent residence permit is for many a purpose for establishing themselves and realizing long-termgoals. / Syftet med denna studie är att undersöka hur personer med ett tillfälligt uppehållstillstånd motiveras till att integrera sig i ett samhälle, genom bland annat språklärande, arbete ochstudier. Den 20 juli 2016 infördes en ny tillfällig lag, där istället för ett permanent uppehållstillstånd ges ett tillfälligt uppehållstillstånd med krav att uppfylla för förlängning. Empirin för studien har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta personer som vid tiden intervjun ägde rum, hade tillfälligt uppehållstillstånd. Tidigare forskning redogör ämnen som berör integration i allmänhet, tillfälliga uppehållstillståndet och sist motivation, och bidrar med kunskap till eget forskningsämne, där en kunskapslucka är egna beskrivningar av motivation till att integrera sig, samt motivation till att lära sig språket, arbeta och studera med ett tillfälligt uppehållstillstånd. Den teoretiska ramen för studien innefattar teorier om begreppen integration och motivation, men även Georg Simmels bidrag om ‘Främlingen’ i kombination med temporalitet och mobilitet. Resultatet visar på motivation till integration i form av språklärande, studier och arbete, trots höga krav och en osäker framtid. Ett permanent uppehållstillstånd är för flera ett ändamål till att etablera sig och förverkliga långsiktiga mål.

This master´s thesis deals with a methods of construction permits under the Building Act. In the first part defines the basic terms related. The second part deals with the permitting proces in the life cycle of construction. In the third part discusses the decisive authorities and the general procedures. The following parts deal with specific methods of permits under the Building Act. This is the definition of construction without the need for permits and construction requiring only notification. The next part deals with the proces of building permit and permitting of construction through a public law contract or a certificate of an authorized inspector. In the last part assessed and summarized the opinions of employees building authority, which were obtained through a questionnaire.

The association agreement between EU and Ukraine includes visa liberalization, which brings concerns about the capability of absorbing the increasing migration of Ukrainian citizens in the Czech Republic. The theses aims at showing realistic state of affairs especially through statistics and interviews with members of crucial interest groups connected to migration process. The text is demonstrating that number of Ukrainians in the Czech Republic is significantly raising, but we cannot consider this raise as intractable. The increase directly connected with visa liberalization can be clearly demonstrated at the number of tourists. Looking at the number of asylum applications, growth was not noted which is considered as sign of well-managed liberalization of migration. Significant changes cannot be seen also in the statistics of illegal migration. Nevertheless, members of foreign police agree that they observe increase of illegal Ukrainians but do not have the capacities to arrest them and register as illegal in the statistics. Visa liberalization is not the only reason of the increase of Ukrainians in the Czech Republic. Major influence is the overall socio-economic situation of both countries and especially extremely low unemployment in the Czech Republic, which creates pressure to the employers...

Wetland resources in South Florida are regulated at three redundant jurisdictional levels: local or municipal regulations set forth by many independent jurisdictions, State regulations derived directly from Florida Statutes, and Federal regulations promulgated primarily under the Clean Water Act. All three levels of government can have jurisdiction over projects that affect regulated wetland resources, yet inconsistent policies and standards remain and continue to confound regulators despite decades of intensive coordination efforts and a rapidly growing scientific research base. The size of a wetland mitigation area is of primary consideration when evaluating its perceived ecological value, although wetland mitigation areas constructed in developed areas are typically isolated and generally make use of similar designs regardless of wetland size. The Chironomidae (Order: Diptera) are the most diverse and abundant faunal taxon in all healthy freshwater bodies and are generally considered to be a reliable and effective ecological indicator. I conducted a preliminary comparison of chironomid communities between a suite of natural and artificial wetlands, and also evaluated the effect of wetland size on the community structure of the insect family Chironomidae. Using the Chironomid Pupal Exuviae Technique (CPET), collections of chironomid exuviae from a total of seven natural and artificial mitigation wetlands were compared across site groups and also correlated to recorded environmental conditions at each study site. Chironomid species assemblages at nearly all sites were dominated by Parakiefferiella coronata, comprising nearly 36% of all collected exuviae. Species assemblages from mitigation wetlands exhibited strong similarity to the aggregate species assemblage from all sites. A greater abundance of exuviae was collected from artificial sites than from natural sites, and species assemblages collected from natural sites were dissimilar from those collected from artificial sites. No statistically significant differences in community structure were detected between larger and smaller wetlands. Environmental site conditions between natural and mitigation sites generally varied greatest in conductivity and pH. No significant gradient was identified in environmental conditions or chironomid community structure across wetlands of different size. A minor seasonal gradient in TP concentrations was observed and site S6 was the most enriched site included in this study while site S1 exhibited high conductivity for the duration of the project. Differences between chironomid species assemblages collected from natural and artificial communities may be explained by the relatively static topography, more consistent substrate composition, and less diverse hydrophyte communities present in the natural sites which have generally reached a greater state of homeostasis. However, statistical tests generally support the null hypothesis. No statistically significant differences were detected between sites based on collected chironomid communities when grouped by wetland origin (artificial vs. natural) or size. Observed differences between communities sampled from natural and artificial wetlands support regulatory concerns that artificial wetlands may not sufficiently emulate natural systems and that a constructed wetland system may take generations, or even centuries to sufficiently mimic its natural counterpart. Mitigation design complexity does appear to provide a diversity of microhabitats favorable to a greater variety of chironomids. However, a lack of statistical significance may support assertions that mitigation sites are successfully replacing natural wetlands. Implementation of CPET-based community structure analyses requires intensive labor and expertise and is not practical for regulatory purposes, but can provide robust data for effective and detailed site analysis.

Building permits and dispensation from shore protection are today two, separate permits, which are legally independent of one other. Despite this, both a building permit and a dispensation from shore protection are normally required for proceedings measures within a shore protection area. This means that a building permit applicant, despite have been granted a building permit, cannot begin the proceedings until dispensation from shore protection has also been granted. The fact that both permits are usually handled by the same authority, i.e. the municipality, can lead to confusion for individual property owners. The municipalities' handling of the permits can also affect the cadastral authority's handling of property registration procedures within shore protection areas.The purpose of this study is to investigate how the permit examinations can be coordinated; partly to clarify the process for the public and partly to simplify the handling of the cadastral authority's handling of property registration procedures. The goal of the study is to present proposals for how the permit examinations can be coordinated.To achieve the purpose and goals of the study, a literature review was carried out as well as a qualitative study consisting of semi-structured interviews with municipalities, cadastral surveyors, and the county administrative board. In addition, a legal dogmatic method was implemented, implying that court decisions, municipal decisions on building permits, and dispensations from shore protection as well as proposals and the state's public investigations were reviewed.The results of the study show that the awareness that a measure may require a dispensation from shore protection is lower among the general public than the understanding that a building permit may be required. The results also show that the municipalities, the county administration, and the cadastral authority sometimes make different assessments in shore protection issues and that the need for a dispensation from shore protection is often only discovered in connection with property registration procedures. Many municipalities do not experience any major problems with how the current legislation is designed, however, the results show that some municipalities have established their own routines to simplify permit examinations. The study also shows that the consequences of a building permit applicant neglecting to apply for a dispensation from shore protection can be great, not least financial. In the worst case, property owners can be prosecuted for environmental crimes or forced to demolish an already constructed building.Overall, there is a need to change the legislation; a building permit according to the Planning and Building Act should be able to be declared suspended while waiting for the issue of a dispensation from shore protection to be decided.ivIn addition, the study shows that there is a need for increased competence development regarding shore protection legislation at both the municipal and the cadastral authorities. / Bygglov och strandskyddsdispens är idag två, från varandra, oberoende tillståndsprövningar. Trots det fordras normalt såväl bygglov som strandskyddsdispens för åtgärder inom strandskyddsområde. Det innebär att en bygglovssökande, trots att denne beviljats bygglov, inte kan påbörja åtgärden förrän strandskyddsdispens har beviljats. Att de båda tillståndsprövningarna vanligtvis handläggs av samma instans, kommunen, kan dessutom leda till förvirring för enskilda fastighetsägare. Kommunernas hantering av tillstånden kan även påverka lantmäterimyndighetens handläggning av fastighetsbildningsförrättningar inom strandskydd.Syftet med studien är att undersöka hur tillståndsprövningarna hanteras idag samt hur de bättre kan samordnas, dels för att förtydliga processen för allmänheten, dels för att förenkla handläggningen vid fastighetsbildningsförrättningar. Målet med studien är att presentera förslag på hur tillståndsprövningarna kan samordnas.För att uppnå studiens syfte och mål genomfördes en litteraturstudie samt en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med kommuner, förrättningslantmätare och länsstyrelsen. Därtill genomfördes en rättsdogmatisk metod innefattande en granskning av domstolsavgöranden, kommunala beslut om bygglov- och strandskyddsdispenser samt propositioner och statens offentliga utredningar.Resultatet av studien visar att kännedomen om att en åtgärd kan kräva strandskyddsdispens är lägre hos allmänheten än kännedomen om att det kan krävas bygglov. Resultatet visar också att kommunerna, länsstyrelsen och lantmäterimyndigheten stundtals gör olika bedömningar i strandskyddsfrågor och att behovet av strandskyddsdispens många gånger uppdagas först i samband med lantmäteriförrättningar. Flertalet kommuner upplever inte någon stor problematik kring hur nuvarande lagstiftning är utformad, däremot visar resultatet att vissa kommuner har upprättat egna rutiner för att förenkla tillståndsprövningarna. Studien visar även att konsekvenserna av att en bygglovssökande förbiser att söka strandskyddsdispens kan bli stora, inte minst ekonomiska. I värsta fall kan fastighetsägare åtalas för miljöbrott eller tvingas riva en redan uppförd byggnad.Sammantaget finns det ett behov av att ändra lagstiftningen; ett bygglov enligt plan- och bygglagen bör kunna vilandeförklaras i väntan på att frågan om strandskyddsdispens avgörs. Dessutom visar studien att det finns det ett behov av ökad kompetensutveckling gällande strandskyddslagstiftningen hos såväl kommunerna som hos lantmäterimyndigheterna.

Under årens lopp har handläggningstiderna för bygglov tagits upp i flera propositioner och utredningar. Den senaste stora förändringen av plan- och bygglagen kom 2011 och innebar en tidsfrist för bygglov på tio veckor, med möjlighet till en förlängning på ytterligare tio veckor. Något sanktionssystem om kommunerna inte höll tidsfristen ansågs inte behövas vid tidpunkten, det var först efter två tillkännagivanden av riksdagen som regeringen har tagit fram ett lagförslag baserat på en utredning från Boverket. Detta går ut på att bygglovsavgiften ska reduceras mer en femtedel för varje påbörjad vecka när tio veckors fristen har löpt ut. Tanken med förslaget är att korta ner handläggningstiderna och få en effektivare byggprocess. Syftet med arbetet är att se om långa handläggningstider är ett problem, vilka orsakerna är till att tidsfristerna inte hålls. Syftet är även att se vilka lösningar som finns för att korta ner handläggningstiderna och få en effektivare bygglovsprocess. Undersökning görs likaså för att se vilka effekter det nya lagförslaget med avgiftsreduktion kommer att ha, om avsikten kommer att uppnås och vilka andra sätt det kommer att påverka. Undersökningen har gjorts med hjälp av intervjuer. De kommuner som har intervjuats är Stockholm stad, Sollentuna kommun, Tyresö kommun och Huddinge kommun. Frågor har ställts om deras handläggningstider, personal, bygglovsprocesser samt digitalisering och datasystem. Problemet med långa handläggningstider är inte så stort. De flesta kommunerna klarar av att hålla majoriteten av sina ärenden inom tidsfristen. Det är några få kommuner som handlägger under 50 % av ärendena inom tidsfristen. De vanligaste orsakerna till att handläggningen tar lång tid är att det är komplicerade ärenden och att det tar tid när ärendet behöver remitteras. Det tar lång tid att kommunicera, få ett remissvar och för att sedan utreda ytterligare i de fall det krävs. Ett bättre system för att kommunicera skulle behövas då det ofta drar ut på tiden när externa parter behöver vara med i ett ärende. Om kommunerna skulle anställa mer personal hade troligtvis handläggningstiderna kortats ner, men det krävs ekonomi för att göra det möjligt samt ska det finnas personer att anställa. Många kommuner upplever idag att det är svårt att hitta kompetent personal, med mycket erfarenhet, fler personer som utbildas till bygglovshandläggare skulle behövas. Ingen av de intervjuade kommunerna trodde att handläggningstiderna kommer att påverkas av lagförslaget, dock kan handläggningsrutinerna behövas ses över och ett större fokus kommer troligen att läggas på granskningen för att se om ärendet är komplett. Digitalisering är en viktig aspekt för att bli effektivare, flera kommuner uppger att det är en åtgärd de vidtagit och att det har påverkat handläggningsrutinerna. Rutinerna för nämndärenden behöver effektiviseras och fler ärenden kan möjligtvis beslutas på delegation. För att korta ner handläggningstiderna bör kommuner digitalisera sig och se över hela sin process för att se vilka skeden som tar tid, då alla kommuner står inför olika utmaningar. / During the years the processing times for building permits have been discussed several times. The last big change of the law was in 2011 with a time limit of ten weeks, with an option of an additional ten weeks. When the municipalities exceed ten weeks there are no sanctions because they thought there was no need, but now the government made a bill after Boverkets investigation. The building permit fee will be reduced by one fifth for every new week after ten weeks. The purpose of the bill is to shorten the processing times and make the construction process more efficient. The purpose of this essay is to see if long processing times are a problem and what causes the long processing times. Another purpose is to examine the solutions to shorten the times and make the process more efficient. The essay will also investigate how the new bill will affect processing times and what other affects it will have. The examination is made by interviews with the following municipalities Stockholm stad, Sollentuna kommun, Tyresö kommun and Huddinge kommun. The questions are about processing times, staff, building permits processes and digitizing. The problem with long processing times is not that big. Most of the municipalities keep their errands in the time frame of ten weeks. There are a few municipalities that process their errands inside of the timeframe in less than 50 %. The most common causes for long processing times are complicated errands and when the errand has to be referred to another unit. It takes a long time communicating, to get an answer and to continue to investigate when needed. There is a need for a better way to communicate because when other external units are needed in an errand it often takes a long time. If the municipalities would hire more people the processing times would probably be shorter, but to be able to hire more people the municipalities need the economic basis and there must be people to hire. Many municipalities experiencing that it is hard to find competent people with a lot of experience, more people are needed to be educated. No one of the municipalities that were interviewed thought the new bill will have a big effect, but their routines maybe need to be reviewed and a bigger focus will be at the examination in each errand to see if it is complete. Digitizing is very important to be more efficient, and many municipalities sais it has a big effect on the processing times. To shorten the processing times, the municipalities has to digitize and review their whole building permit process to see where it takes the longest time because all municipalities have different challenges.

I och med den hållbara omställningen kommer Sveriges elbehov fortsatt att öka, och vindkraften har konstaterats vara en ekologiskt hållbar källa till förnyelsebar energi - som kan användas för att möta detta behov. Men i etableringsprocessen för vindkraft finns många parametrar som ska vägassamman och kommunernas godkännande är en avgörande faktor.Miljöbalken säger nämligen att kommunen har rätt att nyttja ett veto i beslutsfattande gällande vindkraftsetableringar, som alltså ger dem möjligheten att säga nej till vindkraftsetableringar. Avsaknaden av detta godkännande, så kallat kommunala tillstyrkan, har under senaste åren vart den främsta orsaken till att vindkraft inte får tillstånd för etablering. I studien har kommunstyrelsens ordförande i 150 kommuner blivit tillfrågade att svara på om kommunen valt att inte tillstyrka vindkraft eller sagt direkt nej till etablering. Utifrån detta har de främsta anledningarna till varför kommunerna väljer att inte tillstyrka vindkraft kartlagts och många gånger är bedömningen av tillstyrkan baserad på lokal opinion eller frågor om naturvärden och friluftsområden – frågan är om det verkligen är frågor sombör ligga på kommunens bord att bedöma lämpligheten kring och vad kommunerna vinner på att faktiskt tillstyrka vindkraftsetableringar / Along with the sustainable transition, Sweden's need for electricity will continue to increase, and wind power has been found to be an ecologically sustainable source of renewable energy - which can be used to meet this need. But in the establishment process for wind power, there are many parameters that must be weighed together, and the municipalities' approval is a decisive factor. The Environmental law states that the municipality has the right to use a veto in decision-making regarding wind power installations, that gives them the right to stop wind power projects. The lack of this approval, so-called municipal approval, has in recent years been the main reason why wind power does not receive permission for establishment. In the study, the chairman of the municipal board in 150 municipalities was asked to answer whether the municipality chose not to endorse wind power or said outright no to establishment. Based on this, the main reasons why the municipalities choose not to endorse wind power have been mapped and many times the assessment of the support is based on local opinion or questions about natural values and outdoor areas - the question is whether is these are really questions that should be on the municipality's table to assess the suitability of and what the municipalities gain from actually supporting wind power installations. / <p>2023-06-02</p>

Abstract  This thesis is based on the problems surrounding the building permit process that many in the construction industry is experiencing. When you are going to build something new, change a building or demolish a building, you need a building permit from the municipality where the measure is to be carried out. The purpose of the work is to identify the shortcomings that applicants in Malmö municipality experience with the building permit process. And what building permit applicants in Malmö municipality experienced were good and bad with their case and building permit process. Some shortcomings are long processing times, which is a problem and problem with drawings and documents, as well as other problems during the building permit process. The purpose is also to see what solutions are available to these problems, and solutions to shorten the processing times and have a more efficient building permit process. Several methods have been used to identify the perceived shortcomings in the municipality's building permit process. The study is partly based on an interview with Malmö municipality building permit officer which was conducted orally, and partly on a questionnaire that was sent to private individuals to find out which steps in the building permit process they found difficult to perform. Information about applicants comes from Malmö Municipality's city planning office during public documents. The questionnaire was sent out via email to 102 private individuals who applied for a building permit between the years 2019-2021. 19 people participated, which corresponds to a response rate of 18.6%. The types of building permits that have been investigated are new construction of ancillary buildings, extensions of ancillary buildings and extensions of detached houses. The results from the study have led to suggestions for improvement measures, based on the questionnaire responses, five major areas in the process were identified as insufficient. Many had problems with long processing times, there are many who apply for a building permit even if the municipality adheres to statutory processing times. If the municipality were to employ more staff, it could help to shorten the processing time, but it takes a lot of money to complete and there should be people to hire. Many also find it difficult to know which documents and drawings will be submitted with the application to the municipality, which some often consider to be unreasonably many requirements and documentation. Another problem is that private individuals can submit applications and drawings even if they do not have previous knowledge of the construction environment or architecture. Applications must be checked by a professional before the case is submitted to the municipality. The last area that many considered to be a problem is contact and communication with the building permit officer or the municipality. Many find it difficult to get in touch with administrators. A better communication system is needed as this usually takes time when external parties need to be involved in a case. Keywords: Building permit, Building permit process, Building permit documents, Complete documents, Malmö municipality, Planning and Building Act, National Board of Housing, Building and Planning, application process / Sammanfattning Detta examensarbete grundar sig i problematiken kring bygglovsprocessen som många i byggbranschen upplever. När man ska bygga något nytt, ändra eller riva en byggnad behövs ett bygglov från kommunen där åtgärden ska utföras. Syftet med arbetet är att identifiera de brister som sökande i Malmö kommun upplever med bygglovsprocessen. Samt vad bygglovssökare i Malmö upplevde var bra respektive dåligt med deras ärende och bygglovsprocess. Några brister är långa handläggningstider, som är ett av problemen och det andra är problem med ritningar och handlingar, samt andra problem under bygglovsprocessen. Syftet är även att se vilka lösningar som finns för dessa problem,    och hitta nya lösningar för att korta ner handläggningstiderna och få en effektivare bygglovsprocess.  För att identifiera de upplevda bristerna i kommunens bygglovsprocess har flera metoder använts. Studien grundar sig delvis på en intervju med Malmö kommun bygglovshandläggare som utfördes muntligt, och delvis på en enkätundersökning som skickades till privatpersoner för att ta reda på vilka steg i bygglovsprocessen som de fann svåra att utföra. Uppgifter om sökande kommer från Malmö kommuns stadsbyggnadskontoret under offentliga handlingar. Enkäten skickades ut via mejl till 102 privatpersoner som ansökte om bygglov mellan år 2019-2021. 19  personer deltog som motsvarar en svarsfrekvens på 18,6 %. Bygglovs typerna som undersökts är nybyggnad av komplementbyggnad, tillbyggnad av komplementbyggnad samt tillbyggnad av enbostadshus Resultaten från studien har lett fram till förslag på förbättringsåtgärder, baserat på enkätsvaren identifierades fem stora områden i processen som otillräckliga. Många hade problem med långa handläggningstider, det är många som ansöker om bygglov även om kommunen håller sig till lagstadgade handläggningstider. Om kommunen skulle anställa fler personal kan det hjälpa att förkorta handläggningstid, men det behövs stor ekonomi för att slutföra samt ska det finnas personer att anställa. Många har också svårt att veta vilka handlingar och ritningar som kommer att lämnas in med ansökan till kommunen, vilket vissa ansåg ofta var orimligt många krav och dokumentationer. Ett annat problem är att privatpersoner kan skicka in ansökan och ritningar även om de inte har tidigare kunskaper i byggmiljö eller arkitektur. Ansökningar måste kontrolleras av en professionell innan ärendet lämnas in till kommunen. Det sista området som många ansåg var problem är kontakt och kommunikation med bygglovshandläggare eller kommunen. Många har svårt att komma i kontakt med administratörer. Ett bättre kommunikationssystem behövs då detta vanligtvis tar tid när externa parter behöver involveras i ett ärende.

Hur länge ett bygglov är giltigt finns reglerat i plan- och bygglagen (PBL) 9:43 som att den åtgärd ett bygglov avser ska ha påbörjats inom två år och avslutas inom fem år från den dag då bygglovet vann laga kraft. Huvudfrågan i studien handlar om svårigheten i att bedöma om åtgärden verkligen blivit påbörjad. Det finns ont om rättspraxis kring vad som avses med "påbörjats" vilket antagligen innebär att landets kommuner gör olika tolkningar i frågan. En annan fråga som studien behandlar är hur ändringar efter ett bygglovsbeslut hanteras. Rimligtvis händer det att byggherrar behöver göra justeringar under byggnationens gång. Syftet är att undersöka hur kommunerna tolkar PBL 9:43 med avseende på begreppet "påbörjats" samt hur giltighetstiden för byggnationens påbörjande efterlevs. Vidare är syftet att ge en beskrivning av den rättsliga grunden för vad som avses med "påbörjats" i nu gällande lagstiftning. Studien ska även utreda om PBL ger möjlighet att justera bygglov under byggnationens gång och hur kommunerna hanterar sådana fall i praktiken. Studien byggs upp av en juridisk analys som avser att beskriva de rättsliga grunderna kring bygglov och speciellt regeln i PBL 9:43. För att undersöka hur tvåårsfristen efterlevs genomfördes en kvantitativ undersökning av 500 bygglovshandlingar i sex kommuner. En enkätundersökning skickades ut till 75 kommuner för att ge svar på frågor kring kommunens tolkningar av "påbörjats" i PBL 9:43 och hanteringen av justeringar efter bygglovsbeslutet. Resultatet av den juridiska analysen visar att det sannolikt krävs att ett arbete med byggnadens grund ska kommit igång för att byggnationen ska bedömas som påbörjad. Enkätundersökningen visar på stora skillnader i hur kommunerna tolkar "påbörjats" i PBL 9:43. Den visar även att häften av kommunerna inte gör någon aktiv kontroll av giltighetstiden för byggnationens påbörjande. Av undersökningen framgick även att det är vanligt förekommande att byggherrar vill göra justeringar under byggnationens gång och de flesta kommunerna hanterar det inom det befintliga bygglovet. Av bygglovsgranskningen framgick inget fall där startbesked lämnats efter tvåårsfristens utgång. Slutsatser som dras i studien är bland annat att ett förtydligande av lagstiftningen troligtvis skulle ge en mer enhetlig bedömning av "påbörjats" i kommunerna, samt att det är oklart vilket stöd PBL ger för kommunernas hantering av justeringar av bygglov. / How long a building permit is valid is regulated in the Swedish planning and building act (PBL) 9:43. The validity of the permit is defined as the actual works with the building must be commenced in two years and ended in five years. The main question in this study is about the difficulty in assessing whether the actual works with the building has been commenced. There are few law cases that define the meaning of "commenced", which probably means that municipalities make different interpretations of the issue. Another question the study addresses is how changes in building permits are handled after the permit has become valid. Reasonably it happens that developers need to make adjustments of the building permit during the actual construction. The aim of this study is to examine how municipalities interpret PBL 9:43 with respect to the term "commenced" and how the building permits limitation of two years is complied with. Furthermore, the purpose is to give a description of the legal basis of what is meant by "commenced" in the current legislation. The study also intends to investigate whether PBL provides the ability to adjust the building permit during the time of the construction, and how municipalities deal with such cases in practice. The study is based on a legal analysis that aims to describe the legal grounds surrounding the building permit and especially the rule in PBL 9:43. To examine how the two-year period is complied, a quantitative survey of 500 building permit documents in six municipalities was completed. A questionnaire was sent out to 75 municipalities to provide answers to questions about the municipalities interpretations of "commenced" in PBL 9:43 and how adjustments of building permits are being handled. The outcome of the legal analysis shows that work with a building's foundation is probably a requirement that is needed for the work to be assessed as "commenced". The questionnaire survey reveals large differences in how municipalities interpret "commenced" in PBL 9:43. It also shows that half of the municipalities do not perform any active controls of the building permit's two year limitation. The investigation reveals that it is common that developers make adjustments during the time of construction and that most municipalities deal with it within the existing building permit. The investigation of building permits shows no case where starting clearance was given after the two year limitation. We conclude that a clarification of the legislation would likely provide a more uniform assessment of "commenced" in the municipalities. Likewise, it is unclear what support PBL provides considering adjustment after the building permit has become valid.