BACKGROUND: Pain is the most common cause of visit in the emergency department. Pain is an individual and subjective experience, which makes it hard and complex to measure and evaluate. Pain assessment and pain management are of the utmost importance for both patients with acute and long-term pain. AIM: The aim of this study was to highlight challenges that nurses are facing with pain management in the emergency department. METHOD: A general literature study based on 14 scientific articles with qualitative and quantitative data, from searches in CINAHL and PubMed Central databases. RESULTS: Three categories were identified that could pose a challenge for nurses working in the emergency department, work environment related factors, patient related factors and nurse related factors. CONCLUSIONS: This study shows a lack of knowledge about pain, pain assessment and nursing care, among nurses. Lack of time, high workload, correct pain assessment and communication are part of the challenges that lead to inadequate pain management and leads to unnecessary suffering among patients. Increased knowledge of pain has shown to minimize the risk of patient suffering. / BAKGRUND: Smärta är den främsta besöksorsaken på akutmottagningen. Smärta är en individuell och subjektiv upplevelse vilket för den komplex att mäta samt utvärdera. Smärtskattning och smärtbedömning är av yttersta vikt för både patienter med akut smärta samt långvarig smärta. SYFTE: Syftet med studien var att belysa vilka utmaningar sjuksköterskan ställs inför vid smärtlindringsåtgärder på akutmottagningen. METOD: En allmän litteraturstudie som baseras på 14 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats, från databaserna CINAHL samt PubMed Central. RESULTAT: Tre kategorier identifierades som kunde utgöra en utmaning för sjuksköterskans arbete, arbetsmiljörelaterande utmaningar, patientrelaterade utmaningar och sjuksköterskerelaterade utmaningar. SLUTSATSER: Denna studie påvisar en förekomst av att sjuksköterskor har en bristfällig kunskap om smärta, smärtbedömning och dess omvårdnadsåtgärder. Tidsbrist, hög arbetsbelastning, korrekta smärtbedömningar och kommunikation är en del av utmaningarna som leder till en bristfällig adekvat smärtlindring och ett onödigt patientlidande. En ökad kunskap om smärta påvisas minimera risken för patientlidande.

Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir äldre och därmed sjukare, vilket gör att behovet av vård ökar, i kombination med att allt fler äldre har önskemål att få bo kvar hemma. Samtidigt skrivs patienter ut från sjukhus snabbare, och har ofta komplexa hälso- och sjukvårdsbehov som ska hanteras i hemsjukvården, som därmed blivit mer avancerad. Distriktssköterskan i hemsjukvården har en viktig roll som omvårdnadsledare, och ska arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Personcentrerad vård är en modell i framfart internationellt, och syftar till att öka patienters inflytande och delaktighet, där vården planeras och genomförs med personen i fokus. Syftet med denna studie var att belysa personcentrerad vård inom hemsjukvården, ur patienters, närståendes samt personalens perspektiv. Metoden som användes var en systematisk integrativ litteraturstudie. Sökningar gjordes i både CINAHL och PubMed och totalt hittades 16 artiklar. Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier; att involvera patient och närstående, att bygga och bevara relationer, professionellt förhållningssätt och värdefullt att bo kvar hemma. Slutsats: Resultatet visar att involvering av patienter och närstående är betydelsefullt, men att det inte alltid fungerar som önskat. Relationen mellan patient/närstående och vårdpersonal var en annan viktig del av den personcentrerade vården i hemmet, och en god relation var beroende av kommunikation och samtal, men även kontinuitet och tid.

Cancer är en utbredd sjukdom i världen och i det svenska samhället. Behandlingen som följer efter en cancerdiagnos medför många och svåra symtom för patienterna, bland annat smärta, fatigue, gastrointestinala symtom och minskad aptit. Det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och förbättrat överlevnadsodds hos cancerdrabbade patienter. Fysisk aktivitet rekommenderas genom hela sjukdomsförloppet samt eftervården och patienternas upplevelser av ämnet bör därför belysas. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patienters upplevelser kopplat till fysisk aktivitet vid cancersjukdom. Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet och bearbetades genom en innehållsanalys. Litteraturstudiens resultat visade att patienterna upplevde en förbättrad fysisk funktion och ökat välmående av fysisk aktivitet. Inadekvat information från läkare och sjuksköterskor utgavs utgöra hinder för fysisk aktivitet. Olika personliga förutsättningar rapporterades även vara stora hindrande faktorer. Tillgång till kvalificerad personal som sjuksköterskor, läkare och fysioterapeuter identifierades som en av de motiverande faktorer som belystes mest av patienter. Fler studier föreslås utföras med syfte att studera i vilken utsträckning FaR används i praktiken samt sjuksköterskors attityd gällande personcentrerad vård och information relaterat till fysisk aktivitet vid cancersjukdom. / Cancer is a widespread disease in the world and in Swedish society. The treatment that follows a cancer diagnosis causes many and severe symptoms for the patients, including pain, fatigue, gastrointestinal symptoms and decreased appetite. There is a connection between physical activity and improved survival odds in cancer patients. Physical activity is recommended throughout the course of the disease and aftercare and patients' experiences of the subject should therefore be highlighted. The purpose of this literature study was to investigate patients' experiences linked to physical activity in cancer illness. The study was conducted as a general literature study. Ten scientific articles were included in the result and processed through a content analysis. The result of the literature study showed that the patients experienced an improved physical function and increased well-being of physical activity. Inadequate information from doctors and nurses was issued as an obstacle for physical activity. Different personal circumstances were also reported to be major barriers. Access to qualified staff such as nurses, doctors and physiotherapists were identified as one of the motivating factors highlighted most by patients. More studies are proposed to be carried out with the aim of studying the extent to which FaR is used in practice as well as nurses’ attitudes regarding person-centered care and information related to physical activity in cancer illness.

Bakgrund: Sjukdomen depression ökar bland äldre personer. Många av de äldre söker vård, därmed kommer sjuksköterskor i kontakt med äldre som har depression. De flesta äldre som har depression har upplevt otillräcklig vård, då kunskapen om depression hos äldre personer bland sjuksköterskorna är bristfällig. Detta kan leda till att de äldre personerna kommer uppleva ett lidande. För att undvika detta är det viktigt att beskriva de äldres upplevelser av depression. Metod: En litteraturöversikt som grundar sig på åtta kvalitativa artiklar. Artiklarna studerades och analyserades och ett resultat togs fram. Databaserna Cinahl och PubMed har använts för att genomföra artikelsökningar.  Syfte: Att beskriva äldre personers upplevelser av att leva med depression samt dess inverkan på det dagliga livet. Resultat: Äldre personer med depression upplevde både psykiska och fysiska förändringar. Resultatet medförde fyra kategorier, ålderns inverkan på depression, en kamp mot ensamhet, autonomins betydelse för välbefinnande och strävan efter samhörighet och mening. Konklusion: Depression är ett område som vårdpersonal behöver ha ökade kunskaper om. En bredare och djupgående förståelse av depression kan förebygga och ge bredare förståelseav ämnet. Detta i sin tur kan ge upphov till att patienten får en god personcentrerad vård och därmed kommer lidandet att undvikas. / Background: Depression among older adults is increasing. Since many of the older adults are seeking medical care, nurses are faced with depressed elders. Most older adults with depression have experienced insufficient care, since the knowledge about older adults with depression is lacking among nurses. This can cause older adults to experience suffering. To avoid this, it is important to describe the older adults' experiences with depression. Method: A literature review that is based on eight qualitative articles. The articles have been both studied and analyzed and from that, a result has been produced. The databases Cinahl and PubMed have been used for article queries. Aim: To describe older adults' experience with depression and its influence on daily life. Findings: Older adults with depression experience both physical and psychic changes. The result brought four different categories, the influence of age on depression, a struggle against loneliness, the importance of autonomy for well-being and a strive for community and purpose. Conclusion: The subject of depression is an area in which healthcare workers need more knowledge. Awider and more in-depth understanding of depression can both prevent and give a better understanding of the subject. This in turn can lead to that the patients get good individual healthcare which causes suffering to be avoided.

Many long-term care (LTC) facilities within the United States have replaced the institutional model of care with one that accepts person-centered care (PCC) as the guiding standard of practice. Quality training ensures that direct care staff have the skills and the knowledge in the delivery of quality PCC. However, many nurses and nursing assistants have expressed the desire for further training in PCC practices to effectively deliver quality care. The purpose of this study was to explore the types and length of training and education provided based on the perceptions and experiences of direct care staff related to their implementation of PCC practices. The theoretical framework for this study consisted of Rogers’ PCC approach theory and philosophy. A qualitative interpretative phenomenological design was used to examine the perceptions of training and education of 20 certified nursing assistants using semistructured interviews. Once the interviews were conducted and transcribed, the data were coded into superordinate themes that stemmed from participant responses. Themes of PCC practices, teaching modalities, learner type, length, and introduction of training were identified as a result of the data analysis. The data also revealed that it is important for LTC facilities to be aware of how they are providing PCC education and training to their staff so that they may provide their residents with quality individualized care that emphasizes the whole person. Study findings may inform LTC administrators, leaders, and managers on the deliverance of effective training and educational practices when implementing PCC models within their facilities. The results may also spur national LTC organizations to refocus their core beliefs, values, and culture towards a culture that considers the whole person.

Background The care relationship is central for psychiatric nursing. People with a psychosis diagnosis encounter symptoms that result in difficulties for the interpersonal communication. Stigma and previous experiences of compulsory care are obstacles that hinder or complicate the patient's participation in their care. A person-centered caring relationship increases adherence and the patient's possibility to be a part of their recovery. Therefore it is important for the psychiatric nurse to gain a deeper understanding of what specific strategies and practices the nurse uses to enhance the potential of the care relationship and provide a person-centered care. Aim The aim of the study is to describe the nurse´s experience of the care relationship with people who have a psychosis diagnosis. Method The study was conducted at two outpatient facilitations in Sweden. Eight nurses were asked about their experiences of the care relationship during individual semi-structured interviews. The data was analyzed by using a qualitative content analysis. Results The result was presented in three categories; Trust - essential for a supportive care relationship, Careful perception of the person's boundaries and conditions and Structural possibilities and limitations. The three categories consisted of six subcategories that emphasized the importance of the nurse creating trust and an equal meeting. The care relationship was related to getting to know the person’s history by using the nurse’s personal characteristics and how the nurse handled challenging conditions. Difficulties in creating such a relationship could be demands from the organization or the power dynamics within the health care facilitation. Conclusion By creating trust and an equal meeting the nurse is able to get to know the person’s history and thereby provide a person-centered care for people with psychosis diagnosis.

Bakgrund: Stroke är något som sker akut och ofta får förödande konsekvenser. Den drabbade förlorar inte sällan sin självständighet och känner sig som en börda för sina närstående. En fjärdedel av alla som drabbas av stroke blir också drabbade av depression. De depressiva symtomen har en negativ inverkan på livskvalitet och rehabilitering. Den förlängda vårdtiden som depression kan leda till innebär ökat lidande för den drabbade samt ökade kostnader för samhället. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av depression till följd av stroke. Metod: En litteraturöversikt av nio kvalitativa studier som analyserades utifrån en induktiv ansats. Resultat: Huvudfynden som framkom var i två huvudteman: djup nedstämdhet och emotionella förändringar. Båda temana hade flera underteman. I temat djup nedstämdhet framkom upplevelser av förlust och beroende. I temat emotionella förändringar framkom upplevelser av rädsla, humörsvängningar och sorg. Slutsats: Det är svårt att bedöma om nedstämdheten är konsekvenser av stroke eller om det handlar om depression. Det är viktigt att vårdpersonal har förståelse för detta och arbetar personcentrerat för att på bästa sätt kunna bemöta personen och dennes behov. Mer forskning behövs för att öka kunskapen om depression till följd av stroke och därmed förbättra förutsättningarna för den drabbade personen.   Nyckelord: Stroke, depression, omvårdnad, upplevelse, personcentrerad omvårdnad

Summary Living with epilepsy – A literature review Background: An epileptic seizure is a short episode of overactivity in the brain caused by an electric uncontrolled discharge in the brain neurons. With the diagnosis follows an increased tendency for seizures to return. The worry of having seizures and the risks connected to the diagnosis entails to affect everyday life. The lack of knowledge in society can lead to increased stigmatization, which can affect the experience of living with epilepsy.  Person-centered care can be performed to ensure that persons with epilepsy are being seen, based on their needs and experiences.   Purpose: The purpose was to describe persons experience of living with epilepsy.   Method: A qualitative literature review was chosen in this study, based on 10 scientific articles. Databases that were used to find articles was Cinahl, Medline and PsycINFO. The articles were analyzed by Fribergs model in five steps.   Result: Two themes represents the result of this study. The first theme describes how it is To live with fear. The experience of losing control, stigma, and fear around epilepsy is described. The second theme is about Accepting the situation. It describes persons experiences in how to reach control over epilepsy and also how support affects the disease.   Conclusion:  Different experiences of living with epilepsy emerged from the overview. People were concerned over the fact that the disease involves risks and leads to a changed everyday life. Experiencing stigma was a common occurrence and puts people with epilepsy in a position where they become particularly vulnerable in society and social contexts. There is a lack of knowledge in the community about epilepsy that causes stigma to increase. A person-centered care can lead to better support and an increased awareness for people with epilepsy, which in turn affects the experience of health.  Keywords: epilepsy, experience, nursing, person-centered care / Sammanfattning Bakgrund: Ett epileptiskt anfall innebär en kortvarig överaktivitet i hjärnan orsakad av okontrollerade elektriska urladdningar i hjärnans nervceller. Diagnosen medför en ökad risk för återkommande anfall. Oro för att få anfall och de risker som kan kopplas till diagnosen medför att vardagen kan påverkas. Även okunskap i samhället kan leda till en ökad stigmatisering kring sjukdomen och vilket också kan påverka upplevelsen av epilepsi. En personcentrerad vård kan utföras för att säkerställa att personer med epilepsi blir sedda utifrån sina behov och upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelse av att leva med epilepsi.   Metod: En kvalitativ metod valdes till litteraturöversikten som baserades på 10 vetenskapliga artiklar. Databaserna som användes för att hitta artiklar var Cinahl, Medline och PsycINFO. Artiklarna analyserades sedan med hjälp av Fribergs modell i fem steg.  Resultat: Två teman representerar resultatet i studien. Det första temat beskriver hur det är Att leva med rädsla. Här beskrivs personers upplevelser kring förlust av kontroll, stigmatisering och rädsla kring epilepsin. Det andra temat handlar om att Acceptera sin situation. Här beskrivs upplevelsen av att uppnå kontroll kring epilepsin och även hur att ha stöd påverkar livet med sjukdomen.   Slutsats: Personernas upplevelse av att leva med epilepsi såg olika ut. Många upplevde oro över att sjukdomen innebär risker och leder till en förändrad vardag. Att uppleva stigma var vanligt förekommande och sätter personer med epilepsi i ett läge då de blir extra utsatta i samhället och sociala sammanhang. Det finns en okunskap i samhället kring epilepsi som gör att stigmatiseringen ökar. En personcentrerad vård kan leda till bättre stöd och en ökad medvetenhet hos personer med epilepsi, som i sin tur påverkar upplevelsen av hälsa. Nyckelord: epilepsi, personcentrerad vård, omvårdnad, upplevelse

Bakgrund Varje dag möter sjuksköterskor många individer i vården varför det är viktigt att varje individ får rätt vård utifrån deras behov, en personcentrerad vård. En utsatt grupp är personer med demenssjukdomar på grund av att deras sjukdom ofta leder till kommunikationshinder. Det är därför viktigt att sjuksköterskor har rätt utbildning inom både demenssjukdomar och personcentrerad vård. Alla ska få lika vård på lika villkor trots en nedsatt kognitiv förmåga. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård för personer med demenssjukdomar. Metod Litteraturöversikten består av 15 kvalitativa artiklar från olika länder, artiklarna har publicerats mellan år 2010–2019. Databaser som användes för att söka artiklarna var CINAHL och PubMed.  Resultat Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier med underkategorier. Dessa huvudkategorier belyser (1) sjuksköterskans upplevelse och erfarenheter av att lära känna personen med demenssjukdomar, (2) kommunikation med patienten, (3) tid för patienten och (4) vikten av utbildning för personalen inom personcentrerad vård och demenssjukdomar.  Slutsats Sjuksköterskor erfarenhet av utbildning inom demenssjukdomar och PCV, var att det är svårare att ta hand om personer med demenssjukdomar utan rätt utbildning. Enligt studier har det framkommit att nyexaminerade sjuksköterskors attityder är sämre mot personer med demenssjukdomar på grund av en minskad kompetens och osäkerhet om hur en person med demenssjukdom ska tas hand om. Vilket kan resultera i ett bristande bemötande från nyexaminerade sjuksköterskor samt att de undviker att skapa en dialog och en relation med personen med demenssjukdom. / Background Every day, nurses face many disruptions in care, why it is important that every individual gets the right care based on their needs, a person-centered care. One vulnerable group is people with dementia due to the fact that their illness usually leads to communication difficulties. Therefore, it is important that nurses have the right education in both dementia and personcentered care. Everyone should receive equal care on equal terms despite a reduced cognitive ability. Aim The purpose of the literature review was to describe nurses' experiences of person-centered care for people with dementia. Method The literature review consists of 15 qualitative articles from different countries, the articles were published between 2010–2019. Databases used to search the articles were CINAHL and PubMed. Result The result is presented in four major main themes with subcategories. These main categories highlights (1)the nurse's experience of getting to know the person with dementia, (2) communication with the patient, (3) time for the patient and (4) the importance of training for the staff in person-centered care and dementia. Conclusion Nurses experience with education in dementia and PCV, was that it is more difficult to care for people with dementia without the right education. According to studies, it has emerged that the attitudes of newly graduated nurses are inferior to people with dementia due to a reduced competence and uncertainty about how a person with dementia should be treated. This can result in a lack of response from newly graduated nurses and that they avoid creating a dialogue and relationship with the person with dementia.

SAMMANFATTNING Bakgrund: I Sverige insjuknar 25 000 personer i någon form av demenssjukdom varje år och denna siffra förväntas öka tillsammans med den åldrande befolkningen. Den ökande befolkningsmängden kommer bidra till att fler personer som erhåller en demenssjukdom kommer att söka och vara i behov av sjukhusvård. Långa sjukhusvistelser och sjukhusmiljön kan förvärra de symtom som personer med demens har. Då det inte finns något botemedel för demens är omvårdnaden en central del.    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av vilka omständigheter som påverkar omvårdnaden av personer med demenssjukdom på sjukhus.    Metod: Föreliggande studie är en beskrivande litteraturstudie som baseras på tio kvalitativa originalartiklar. Resultatanalysen av artiklarna utgick från Graneheim och Lundmans modell av innehållsanalys.      Resultat: Avsaknad av kunskap anses påverka vårdandet av personer med demenssjukdom negativt vilket leder till utmattning och frustration bland personal. Tidsbrist påverkar omvårdnaden då personer med demens kräver både arbetskraft och tid. Oroliga personer lugnas om personalen lyssnar och tar sig tid.Vidare upplevs det viktigt att lära känna patienten och bilda en patient- och sjuksköterskerelation.Kommunikation på en nivå som patienten förstår upplevs som viktigt.    Slutsats: Det finns flera omständigheter som påverkar omvårdnaden av personer med demenssjukdom som är inneliggande på sjukhus. Strategier behövs för att optimera vården för personer med demenssjukdom på sjukhus. Omständigheterna i denna studie ger en inblick i vad som krävs för att demenssjuka patienter ska få en välfungerad och värdig omvårdnad. / ABSTRACT Background: In Sweden, 25,000 people suffer from some form of dementia every year and this figure is expected to increase together with the aging population. The increasing population will contribute to more people receiving a dementia illness to seek and be in need of hospital care. Long hospital stays and the hospital environment can exacerbate the symptoms of people with dementia. Since there is no cure for dementia, nursing is important.   Aim: The aim was to describe the nurse´s experiences of the circumstances that affect the care of people with dementia in hospital wards.    Method: The present study is a descriptive literature review based on ten qualitative original articles. The analysis of the articles was based on Graneheim and Lundman´s model of content analysis.    Results: Lack of knowledge is considered to have a negative impact on the care of people with dementia, leading to fatigue and frustration among staff. Lack of time affects nursing as these people with dementia require both labor and time. Worried people calm down if the staff listens and takes time. Furthermore, it is considered important to get to know the patient and to form a patient and nurse relationship. Communication at a level that the patient understands is considered important.   Conclusion: There are several circumstances that affect the care of people with dementia who are hospitalized. Strategies are needed to optimize care for people with dementia in hospitals. The circumstances of this study provide an insight into what is required for dementia-sick patients to receive a well-functioning and dignified care.