Att bedriva personcentrerad vård vid ett akut omhändertagande kan vara utmanande. Situationerna är ofta kritiska och stressfulla vilket kan försvåra patientens delaktighet. Patienten söker ofta stöd hos närstående, då situationen kan upplevas både obehaglig och skrämmande. I de fall då närstående närvarar kan de stödja patienten och samtidigt bidra med viktig information till vårdpersonalen. Trots att patienter oftast upplever stöd från sina närstående förlitar sig vårdpersonal fortfarande på sina egna uppfattningar om vad som är bäst för familjen. Syftet var att belysa närståendes upplevelser av att närvara vid omhändertagandet av en akut sjuk familjemedlem. Metoden var en litteraturöversikt med ett systematiskt sätt tillämpades. Databaserna PubMed och CINAHLComplete användes för att söka efter vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. När sökningen avslutades återstod 14 artiklar som granskades och analyserades. I litteraturöversiktens resultat framkom två kategorier och nio underkategorier. Kategorin Upplevelser som försvårade närvaron med underkategorierna Känslor, Negativt bemötande, Brist på kommunikation och Lokaler, regler och policys. Kategorin Upplevelser som underlättar närvaro med underkategorierna Vårdpersonalens kompetens, God kommunikation, tidigare erfarenheter och Religion, tro och stöd. Slutsatsen var att trots att närstående upplever olika former av obehag, finns en önskan hos de allra flesta att bli inbjudna. Vårdpersonal bör därför bjuda in och tillmötesgå även närstående behov och ge dem det stöd de behöver för att kunna närvara. På så vis skapas ett partnerskap med patient och närstående i fokus. / Providing person-centered care in an emergency setting can be challenging. Situations are often critical and stressful, which can make it difficult for the patient to participate. The patient often seeks support from close relatives, as the situation can be experienced as both unpleasant and frightening. In cases where close relatives are present, they can support the patient and at the same time contribute important information to the care staff. Despite the fact that patients often experience support from their loved ones, healthcare professionals still rely on their own perceptions of what is best for the family. The aim was to illuminate relatives' experiences of attending the care of an acutely ill family member. A literature review in a systematic way was applied as a method. Used databases were PubMed and CINAHL Complete. Articles with both a qualitative and quantitative approach that corresponded to the purpose of the literature review were included. When the search was completed, 14 articles remained that corresponded to the purpose which were examined and analyzed. In the results of the literature review, two categories and nine subcategories emerged. The category Experiences that made presence more difficult with the subcategories Emotions, Negative treatment, Lack of communication and premises, Rules and policies. The category Experiences that facilitate attendance with the subcategories Staff competence, Good communication, Previous experiences and Religion, faith and support. The conclusion were that despite the fact that relatives experience various forms of discomfort, there is a desire in most relatives to be invited. Healthcare staff should therefore invite and meet the needs of close relatives and give them the support they need to be able to attend. In this way, a partnership is created with the patient and relatives in focus.

Bakgrund En ileo-, kolo-, eller urostomi innebär att en kirurgiskt konstgjord öppning på buken avlägsnar kroppsliga vätskor till en påse lokaliserad utanpå kroppen. De vanligaste orsakerna till stomi är cancer och inflammatoriska tarmsjukdomar. Stomin innebär förändringar och begränsningar i de kroppsliga funktionerna samt andra aspekter avpersonens liv. Upplevelser och erfarenheter är subjektiva och föränderliga och således kan personcentrerad omvårdnad vara betydelsefull i bemötandet av patienter. Syfte Syftet var att belysa vuxna personers upplevelser och erfarenheter av att leva med stomi. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt baseras på 19 vetenskapliga artiklar. Tretton av dessa 19 artiklar har genomförts med kvalitativa metoder, fyra var kvantitativa och två var av mixad metod. Artiklarna som ligger till grund för litteraturöversiktens resultat har inhämtats med hjälp av en strukturerad sökstrategi i databaserna PubMed och CINAHL. De vetenskapliga artiklarna har enskilt kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet Högskolas granskningsmall. Därefter genomfördes en integrerad dataanalys som innebar en process i tre steg. De tre stegen ledde sedan fram till det presenterade resultatets kategorier. Resultat Litteraturöversiktens resultat beskriver att vuxna stomibärares upplevelser och erfarenheter var av stor variation och den livsomställning som stomibärare genomgick var en föränderlig process. Fyra kategorier identifierades; Stomins påverkan på det vardagliga livet, upplevelser av stomi över tid, närståendes stöd och stomibärares upplevelser av vårdpersonal. Slutsats Upplevelser och erfarenheter är unika för varje person och kan vara föränderliga över tid. Det är viktigt att sjuksköterskan och annan vårdpersonal har förståelse och beaktar personers unika upplevelser och erfarenheter i planerandet och genomförandet av omvårdnaden. Till omvårdnaden tillhör anpassad och personcentrerad information, förberedelser och förståelse för de transition som en stomibärare står inför. Detta hade en direkt inverkan på upplevelser och erfarenheter. / Background An ileo-, colo-, or urostomy means that a surgical artificial opening in the abdomen removes bodily fluids into a bag located on the outside of the body. The most common causes of stoma are cancer and inflammatory bowel disease. The stoma involves changes and limitations in the bodily functions as well as other aspects of the person's life. Experiences are subjective and changeable and thus person-centered care can be important in the treatment of patients. Aim The aim was to shed light on adults experiences of living with a stoma. Method This non-systematic literature review was based on 19 scientific articles. Thirteen of these 19 articles have been implemented with qualitative methods, four quantitative methods and two articles with mixed methods. The articles that form the basis for the literature review results have been obtained with the help of a structured search strategy in the PubMed and CINAHL databases. The scientific articles have been individually quality reviewed based on Sophiahemmet University's review template. Subsequently, an integrated data analysiswas performed and involved a process in three steps. The three steps then led to the categories of the presented result. Results The results of the literature review describe that the experiences of adult ostomy carriers were of great variation and the life adjustment that ostomy carriers underwent was a changing process. Four categories were identified: The stomas impact on everyday life, experiences of the ostomy over time, relatives support and ostomy carriers experiences of care staff. Conclusions Experiences are unique to each person and can change over time. It is important that the nurse and other care staff understand and consider people's unique experiences in the planning and implementation of nursing. Nursing includes adapted and person-centered information, preparation and understanding of the transition that an ostomy carrier faces. This had a direct impact on experiences.

SAMMANFATTNING: Kranskärlssjukdom är en av de vanligaste orsakerna till död globalt. Kunskap idag påvisar att det finns ett antal modifierbara riskfaktorer där sjuksköterskan tillsammans med det multiprofessionella teamet har en nyckelroll i det sekundärpreventiva arbetet. De senaste årens forskning har påvisat att det akuta insjuknandet kan påverkas av inre eller yttre faktorer. Som ett exempel har studier visat att risken att insjukna i en hjärtinfarkt under julhelgen är kraftigt ökad. Syftet med studien var att studera förekomsten av potentiella triggers till hjärtinfarkt under julhelgen som kan ha betydelse för sekundärpreventiv vård. Studien genomfördes med en kvantitativ metod i form av en tvärsnittsstudie. En egenkonstruerad enkät användes för att identifiera förekomsten av aktuella triggers. Respondenterna fick själva uppskatta förekomsten av dessa dygnet innan hjärtinfarkten jämfört med vid ett normaltillstånd. I tillägg efterfrågades orsak till eventuell stress som fritextssvar. Enkäten skickades ut via post till en kohort av 135 deltagare från hela landet. Urvalet var konsekutivt. Alla som insjuknat i hjärtinfarkt med symtomdebut under föregående julhelg och som registrerats i det nationella kvalitetsregistret Riks-HIA och var levande vid tid för datauttag inkluderades. Svarsfrekvensen var 66 procent. Studiens resultat påvisar förekomst av en rad negativa faktorer som sömnlöshet, ökat matintag, lägre grad av fysisk aktivitet samt ökad stress. En liten del uppgav stress som var direkt knuten till julhelgen exempelvis i form av upplevt påtvingat umgänge samt allmänt julstök med matlagning och städning. Slutsatsen är att studien har ökat kunskapen kring i vilken utsträckning patienter har upplevt potentiella triggers dygnet före sitt insjuknande. Framträdande var den psykosociala ohälsan hos den undersökta populationen. Kunskapen om att vissa faktorer kan agera som akuta triggers bör införlivas i den sekundärpreventiva vården. Ett personcentrerat förhållningssätt med personens berättelse i centrum är av stor betydelse för att nå bestående livsstilsförändringar och utarbeta strategier för att undvika nya händelser. / ABSTRACT: Coronary heart disease is one of the most common causes of death worldwide. Knowledge of today demonstrates that there are a number of modifiable risk factors where the nurse together with the multi-professional team has a key role in the secondary preventive work. In recent years, research has shown that the disease can be acutely affected by internal or external factors. For example, the risk of having a heart attack during Christmas holiday is significantly increased. The purpose of the study was to study the occurrence of potential triggers for heart attack during Christmas holiday that may be of importance for secondary preventive care. The study was conducted using a quantitative method as a cross-sectional study. A self-designed survey was used to identify the presence of triggers. The respondents themselves were able to estimate the presence of these the day before the heart attack compared with a normal condition. In addition, the reason for any stress was requested as a free text reply. The questionnaire was sent by post to a cohort of 135 participants from all over the country. The selection was consecutive. All patients with myocardial infarction with a symptom onset during the previous Christmas weekend registered in the national quality register Riks-HIA and was alive at the time of data collection, were included.The response rate was 66 percent. The results of the study show the presence of a number of negative factors such as insomnia, increased food intake, lower degree of physical activity and increased stress. A small number stated stress that was directly linked to the Christmas weekend in the form of experienced forced socialization or caused by general Christmas disturbances such as cooking and cleaning.In our conclusion, the study has increased the knowledge about into what extent patients experience potential triggers the day before their illness. Prominent was the psychosocial ill health of the population studied. The knowledge that certain factors can act as acute triggers should be incorporated into secondary preventive care. A person-centered approach with the person's story at the center, is of great importance for achieving lasting lifestyle changes and developing strategies to avoid new events.

En del kardiovaskulära händelser kan leda till plötsligt hjärtstopp orsakat av en livshotande arytmi. Idag erbjuds dessa patienter en ICD som visat sig öka överlevnaden och ger patienten en möjlighet till ett fortsatt aktivt liv. Trots att ICD:n ger patienten goda förutsättningar att leva som vanligt finns en överhängande oro och rädsla som kan ge en negativ påverkan på livskvaliteten. Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos personer med ICD. En litteraturöversikt med systematisk metod användes där 17 artiklar inkluderades och analyserades med integrerad metod. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL och PubMed med hjälp av sökorden Implantable Cardioverter Defibrillator och Quality of Life. Endast kvantitativa artiklar publicerad mellan 2010-2020 inkluderades. I resultatet identifierades fem kategorier av faktorer som påverkar livskvalitet hos personer med en implanterbar defibrillator. Dessa var personrelaterade faktorer, terapirelaterade faktorer, vårdrelaterade faktorer, tidsrelaterade faktorer och devicerelaterade faktorer. Slutsatsen blev att livskvaliteten hos personer med en implanterbar defibrillator påverkas av många olika faktorer och att denna patientgrupp därför har mycket att vinna på att få personcentrerad vård. Exempelvis visade det sig att män och kvinnor kan gynnas olika mycket av interventioner såsom fysisk träning eller mentalt stöd där mäns livskvalitet verkar gynnas mer av fysisk träning medan kvinnors livskvalitet gynnas mer av mentalt stöd. Även ålder påverkade livskvaliteten hos denna patientgrupp där äldre ofta uppgav bättre livskvalitet än yngre personer. Dessa faktorer och dess påverkan på livskvaliteten hos personer med ICD bör studeras vidare i syfte att bättre förstå hur vården av denna patientgrupp kan personcentreras för att främja en god livskvalitet. / Some cardiovascular events can lead to sudden cardiac arrest caused by a life-threatening arrhythmia. Today these patients are offered an ICD that has been shown to increase survival and give the patient the opportunity for a continued active life. Despite the fact that the ICD gives the patient good conditions to live as usual, there is an imminent worry and fear that has a negative impact on the quality of life. The aim was to examine which factors affect quality of life in persons living with an ICD. A literature review with a systematic method was used where 17 articles were included and analyzed with an integrated method. The articles were retrieved from databases CINAHL and PubMed with the keywords Implantable Cardioverter Defibrillator and Quality of Life. Only quantitative articles published between 2010-2020 were included. Five categories of factors that affect quality of life in persons with an implantable cardioverter defibrillator were identified in the result. These were person related factors, therapy related factors, care related factors, time related factors and device related factors. In conclusion, quality of life in persons with an implantable cardioverter defibrillator is affected by several different factors, thus this patient group has a lot to gain from person centered care. For example, the results show that men and women can benefit in different amounts from interventions such as physical training or psychological support where quality of life in men seem to benefit more from physical training whereas quality of life in women seem to benefit more from psychological support. Age was another factor that affected quality of life in this patient group where older persons more often stated having a better quality of life than younger persons. These factors and their impact on quality of life in persons with an ICD should be studied further to better understand how care of this patient group can become more person centered in order to promote a good quality of life.

Ambulanssjuksköterskor träffar dagligen patienter i olika situationer. Varje situation är unik och ställer höga krav på ambulanssjuksköterskans kommunikativa förmåga, både icke-verbalt och verbalt. God kommunikation är en förutsättning för en bra vårdrelation mellan patienten och vårdaren och har visat sig vara en central del för att uppnå personcentrerad vård. Bristande kommunikation i vården är ett av de vanligaste klagomålen från patienter och har visat sig kunna leda till sämre vård, ökade risker för vårdskador samt ökade socioekonomiska kostnader. Syftet var att identifiera vilka faktorer som enligt patienten upplevs inverka på kommunikationen i mötet med ambulanspersonal prehospitalt. Metoden som valdes var en litteraturöversikt där sökningar efter vetenskapliga artiklar genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. 16 kvalitativa vetenskapliga studier användes i föreliggande litteraturöversikt efter att de kvalitetssäkrats och analyserats. I resultatet framkom fyra huvudkategorier som enligt patienten upplevdes inverka på kommunikationen i mötet med ambulanspersonal: Inge trygghet, Bekräftelse, Dialog, Information. Under kategorin Inge trygghet framkom tre subkategorier: Bemötande, Paralingvistiska element samt Empati. Slutsatsen var att de nyckelfaktorer som enligt patienten upplevdes inverka på kommunikationen med ambulanspersonal var vitala för att möjliggöra personcentrerad vård och ökad patientsäkerhet. Ytterligare forskning inom området är nödvändigt för att säkerställa vilka faktorer som enligt patienten upplevs inverka på kommunikationen i mötet med ambulanspersonal prehospitalt / Ambulance-nurses meet patients on a daily basis in different situations. Every situation is unique and places high demands on the ambulance nurse’s communicative ability, both non- verbally and verbally. Good communication is a prerequisite for a good care relation between patient and carer and has proven to be a central part of achieving person-centered care. Deficient communication in healthcare is one of the most common complaints from patients and has been shown to be able to lead to inadequate care, increased risks of adverse events and also increased socio-economical costs. The aim was to identify which factors according to the patient are perceived to affect the communication in the encounter with ambulance personnel in the prehospital environment. The method that was chosen was a literature review where searches for scientific articles were made in the databases Cinahl and PubMed. 16 qualitative scientific studies were used in this literature review after they were quality assured and analyzed. The results emerged in four main categories which, according to the patient, were perceived to influence the communication in the meeting with ambulance personnel: Provide security, Confirmation, Dialogue, Information. Under the category Provide safety three subcategories emerged: The encounter, Paralinguistic elements and Empathy. The conclusion was that the key factors, which according to patients were perceived to affect the communication with ambulance personnel were vital in enabling person-centered care and increased patient safety. Further research within this field is necessary to ensure which factors influence on the communication in the encounter with the ambulance personnel in the prehospital environment.

Litteraturöversikten behandlar begreppen kognitiv sjukdom, personcentrering och livskvalitet. Kognitiv sjukdom drabbar varje år ett ökande antal människor.  Konsekvensen av kognitivsjukdom är omfattande med ett ökande antal drabbade på samhällsnivå. Ett personcentrerat förhållningssätt inom vården kan bidra till god omvårdnad och ökad livskvalitet. Syftet med studien var att belysa inverkan av personcentrerad vård på livskvalitet hos personer med kognitiv sjukdom. Använd metod var en allmän litteraturöversikt med systematisk sökmetod. Databassökning genomfördes med sökorden demens, Alzheimer, personcentrerad vård och livskvalitet, vilket bedömdes svara väl mot syftet. Efter urval kvarstod 15 artiklar, kvalitativa och kvantitativa, vilket gav en mixad metod.  Resultatet extraherades genom tematisk syntes, genom vilken analytiska teman genererats. Resultatet presenterades under tre teman: ökad livskvalitet genom (1) aktiviteter, (2) sociala interaktioner och (3) emotioner. Personcentrerade aktiviteter i dagliga livet visade sig ha påverkan på livskvalitet hos personer med kognitiv sjukdom. Personer som erhöll högre andel personcentrerad vård värderades ha högre livskvalitet och bättre förmåga att genomföra aktiviteter i dagliga livet. Personcentrerad vård förbättrade sociala interaktionerna, vilket gav positiv påverkan på livskvalitet. Positiv påverkan på interaktioner kunde ses oavsett grad av kognitiv sjukdom. Personcentrerad vård minskade agitation, ökade livskvalitet och välbefinnande.  Slutsatsen visade att personcentrerad vård har betydelse för livskvalitet hos personer med kognitiv sjukdom. Personcentrerad vård har inverkan på en rad områden i livet vid ökad livskvalitet exempelvis ökad förmåga till aktiviteter i dagliga livet. Det påvisades också att valfrihet och upplevd kontroll påverkade livskvalitet positivt. / The literature review deals with the concepts of cognitive disease, person-centeredness and quality of life (QoL). Cognitive disease affects an increasing number of people every year. The impact of cognitive disease is extensive with an increasing number of people affected at the societal level. A person-centered approach can add to good care and increased QoL. The aim of the study was to highlight the impact of person-centered care on QoL in people with cognitive disease. The method used was a literature review with a systematic search method. A database searchwas conducted using the keywords dementia, Alzheimer, person-centered care and quality of life, which were assessed to respond well to the aim of the study. 15 articles remained after selection, both qualitative and quantitative, which resulted in a mixed method approach. The results were extracted through thematic synthesis, through which analytical themes were generated.The results were presented under three themes: increased QoL through 1) activities, 2) social interactions and 3) emotions. Person-centered activities in daily life were found to have an impact on the QoL of people with cognitive disease. Persons who received a higher proportion of person-centered care were valued as having a higher QoL and a better ability to carry out activities in daily life. Person-centered care improved social interactions, which had a positive impact on QoL. Positive influence could be seen regardless of the severity of the cognitive disease. Person-centered care also reduced agitation and increased QoL and wellbeing. The conclusion showed that person-centered care is important for the QoL of persons with cognitive disease. Person-centered care has an impact on several areas in life when QoL is increased, as for instance increased ability to carry out activities of daily life. Freedom of choice and perceived control was shown to affect QoL positively.

Bakgrund: Fler patienter väljer att vårdas palliativt i det egna hemmet med insatser från sjuksköterskor som jobbar i hemsjukvården. Palliativ vård som bedrivs i hemmet utförs av multiprofessionella team med bland annat läkare, sjuksköterskor, patienter och anhöriga.Syfte: Att beskriva brytpunktssamtalets betydelse för palliativ vård inom hemsjukvård. Metod: Vald metod är kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats för att svara mot examensarbetets syfte. För att analysera insamlad litteratur valdes kvalitativ innehållsanalys,analysen arbetades utifrån meningsenheter, subkategorier och kategorier. Resultat: Utifrån analysen framkom fyra kategorier: Information för ökad acceptans, Tidens betydelse, Delat beslutsfattande, Samverkan för god palliativ vård. Resultatet visade på att patienters preferenser är viktig grundstomme i personcentrerad vård och god palliativ vård. Patienter och anhörigas delaktighet i brytpunktssamtalet gör att patientens önskemål och behov kommer till känna vilket också genererar gemensamma mål för multiprofessionella teamarbetet. Slutsats: Brytpunktssamtal är en viktig del för patienter och anhöriga gällandebeslutsprocessen där kurativ vård övergår till palliativ vård. När patienter inte är delaktig i beslutsfattande gällande palliativ vård tas beslut från personal eller anhöriga utifrån hur de tror att patienters preferens för palliativ vård är. Sjukvården måste bli bättre att involvera patienter och anhörig i ett delat beslutsfattande vilket är en grundförutsättning för personcentrerad vård. / Background: More patients choose to be treated palliatively in their home with efforts from nurses who work in home health care. Palliative care conducted in the home is carried out by multiprofessional teams including doctors, nurses, patients and relatives. Aim: To describe the importance of the breakpoint conversation for palliative care in home health care. Method: The chosen method is a qualitative literature review with an inductive approach to correspond to the purpose of the degree project. To analyze the collected literature, qualitative content analysis was chosen, the analysis was worked based on sentence units, subcategories, and categories. Result: Based on the analysis, four categories emerged: Information for increased acceptance, The importance of time, Shared decision making, Collaboration for good palliative care. The results showed that patients’ preferences are animportant backbone of person-centred care and good palliative care. Patients’ and relatives’participation in the breakpoint conversation makes the patients’ wishes and needs known, which also generates common goals for multiprofessional teamwork. Conclusion: Breakpoint conversations are an important part for patients and relatives regarding thedecision-making process where curative care is transferred to palliative care. When patientsare not involved in palliative care decision-making, decisions are made by staff or relativesbased on how they believe patients' preference for palliative care is. Health care must becomebetter at involving patients and relatives in shared decision-making, which is a basicprerequisite for person-centered care.

Bakgrund: Obstipation är ett vanligt förekommande tillstånd världen över med en varierande prevalens mellan 0,7% - 79%. Symtomen är subjektiva men vanligt beskrivna symtom är buksmärta, illamående och trötthet. En påverkan på det psykologiska och sociala välbefinnandet är uttalat. Syfte: Att beskriva individens upplevelse vid obstipation. Metod: Studien är en litteraturstudie som genererade i nio vetenskapliga artiklar genom sökningar i vetenskapliga databaser. Likheter och olikheter jämfördes i samtliga artiklar och fyra huvudkategorier kunde identifierades. Resultat: Följande huvudkategorier presenterades; (i) individers upplevelser av förståelse från vården, (ii) individers upplevelser kring behandlingsmetoder, (iii) individers upplevelser av fysiska obstipationssymtom (iv) obstipations påverkan på det psykiska och sociala välbefinnandet. Personcentrerad vård beskrivs som bristande då det föreligger ett tabu och känslighet kring ämnet. Kommunikation om obstipation initieras sällan av personal inom hälso-och sjukvården vilket har betydelse för information kring behandlingsmetoder och livsstilsförändringar. Obstipation är en bidragande faktor till ett försämrat psykiskt och socialt välbefinnande. Konklusion: Tillståndet är vanligt förekommande och måste därför normaliseras bland både individer och inom hälso- och sjukvården. Det krävs för att skapa bättre förutsättningar att kunna hantera tillståndet och för ett ökat välbefinnande. / Background: Constipation is a common condition worldwide with a varying prevalence between 0.7% - 79%. The symptoms are subjective but commonly described symptoms are abdominal pain, nausea and fatigue. An impact on psychological and social well-being is pronounced. Aim: To describe the individual's experience of constipation. Method: The study is a literature study that generated nine scientific articles through searches in scientific databases. Similarities and differences were compared in all articles and four main categories could be identified. Results: The following main categories were presented; (i) individuals' experiences of understanding from care, (ii) individuals' experiences of treatment methods, (iii) individuals' experiences of physical constipation symptoms (iv) constipation's impact on psychological and social well-being. Person-centred care is described as lacking as there is a taboo and sensitivity around the subject. Communication about constipation is rarely initiated by health care staff, which is important for information about treatment methods and lifestyle changes. Constipation is a contributing factor to impaired mental and social well-being. Conclusion: The condition is common and must therefore be normalized both among individuals and within health care. It is required to create better conditions to be able to manage the condition and for increased well-being.

Bakgrund: Cirka 3,8 procent av världens befolkning lider av depression och det är en av de ledande orsakerna till nedsatt funktionalitet samt innebär lidande för de som drabbas. Depression ökar risken för suicid och uppskattningsvis dör ungefär 700 000 människor årligen till följd av suicid. I Sverige söker sig de flesta med depression främst till primärvården, där sjuksköterskan ofta är den första som kommer i kontakt med patienterna.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter med depression i primärvården. Metod: Studiens design är kvalitativ litteraturöversikt med tolv vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Två kategorier och sju underkategorier identifierades. Främjande faktorer innehöll underkategorierna Det mellanmänskliga mötet och Att besitta kunskap. Barriärer innefattade underkategorierna Tidsbrist, Bristande kunskaper och kompetens, Sjuksköterskors självförtroende samt Attityder till depression. Slutsats: Tidsbrist är en barriär som hindrar sjuksköterskor från att identifiera och bedriva omvårdnadsarbete för patienter med depression. Om tid finns, kan det mellanmänskliga mötet uppstå där patienten får delge sin patientberättelse och sjuksköterskan kan arbeta i personcentrerad anda. Kunskapsbrist hos sjuksköterskor försvårar identifieringen av depression vilket kan leda till negativa attityder och sänkt självförtroende. Framtida forskning bör fokusera på äldre människors depression och depression i låginkomstländer. / Background: Approximately 3.8 percent of the world’s population suffer from depression. It is one of the leading causes of disability and leads to suffering for those affected. Depression increases the risk of suicide. Roughly 700 000 people die due to suicide annually. In Sweden, most people with depression turn to primary care, where a nurse generally is the first person patients have contact with.  Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of meeting patients with depression in primary care.  Method: The design of this study is a qualitative literature review, analyzed with a qualitative content analysis. Result: Two categories and seven subcategories were identified. Promoting factors consisted of the subcategories Interpersonal encounter and To possess knowledge. Barriers included the subcategories Lack of time, Lack of knowledge and competence, Nurses’ confidence and Attitudes towards depression. Conclusion: Lack of time is a barrier which hinders nurses from providing an adequate nursing care for patients with depression. If time is available, an interpersonal encounter may arise. Nurses’ lack of knowledge makes it difficult to identify depression, which might lead to negative attitudes and reduced confidence. Future research should focus on depression in the elderly and depression in low-income countries.

Background: To illuminate parts that describe emergency departments, the triage's approach and how patient's experiences of long waiting times can contribute to patient's satisfaction. Importance of the environment and treatments from nurses can affect patient's experience of feeling dignity and safety. Aim: The purpose of this literature study was to illustrate patients' experiences of the treatment in emergency departments when the waiting time was long. Method: From patient's perspective was an integrated compilation of 12 qualitative studies made, where the results from the articles were analyzed and meaning units were brought out, and two themes with seven subthemes were found. Results: Patients experienced frustration and anxiety when waiting. Patients endeavor and desire to feel safe, to be able to communicate in the care meeting with the nurse, receive information even if it's minimal, providing an understanding and manageability towards patients, which contributed to preserving patients' dignity while staying in the emergency department. Conclusion: This literature study showed that communication and information were the most valuable factors to patients and their sense of dignity.