Aims: This literature review aimed to synthesize nurses’ experiences of providing person-centered care for older people with dementia.  Background: Life radically changes for people with health problems, especially dementia. The number of people with dementia is increasing due to the rapid increase of the aging population. It is predicted that aging will increase worldwide from 5.7 million to 6.6 million people between 2017 and 2050. Around 10% of the elderly suffer from dementia and 3% live in dedicated nursing homes. This implies an urgent need to improve the quality of care for people with dementia.  Method: This study was conducted as a qualitative meta-synthesis. The electronic databases CINAHL and PubMed were used to identify relevant literature, complemented by manual searches of journals and references.  Results: The synthesis of findings from seven studies unveiled nurses' experiences in delivering person-centered care to individuals with dementia, yielding two overarching themes: "Person-centered care in practice" and "Organizational perspectives within person-centered care". Under "Person-centered care in practice", nurses recognized the significance of personal connections, support, and adaptation, considering the patient's life history crucial. "Organizational perspectives within person-centered care" revealed challenges such as high workload and negative attitudes, hindering person-centered care implementation. Nurses expressed concerns about a lack of knowledge and skills, emphasizing the importance of education.  Conclusion: Knowing the patient's life history improves several aspects of care such as communication between the nurse and the person suffering from dementia. Patient safety and security will also improve. If nurses are aware of the patient’s likes and dislikes, the overall care can be more personalized.

Bakgrund: Besvär i mag- och tarmkanalen kan leda till att en stomi behöver läggas fram vilket resulterar i en förlorad kontroll över elimination. Inkontinens hos vuxna personer kan leda till en förvrängd självbild och sociala normer kring inkontinens skapar ett stigma. Kvaliteten på omvårdnaden av stomipatienter upplevs varierande och sjuksköterskors kunskap om stomivård ansågs vara otillräckliga. Sjuksköterskan bör vara medveten om de olika fysiska, psykiska, familjära och sociala komplikationer som tillkommer en stomi.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av att leva med en stomi. Metod: En litteraturstudie baserad på elva artiklar med kvalitativ ansats skapades. Artiklarna samlades in genom strukturerade sökningar i databaserna Cinahl samt PubMed och kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Innehållet analyserades med tematisk innehållsanalys. Resultat: Resultatet delades in i tre huvudkategorier: konsekvenser av stomin, en förändrad livssituation och behov och anpassningar. Totalt identifierades 13 underkategorier: förlorad kontroll, negativ påverkan på sömnen, påverkan på sexualitet och intimitet, förändrat utseende, social isolering och ensamhet, en ny vardag, förändrat bemötande från omgivningen, positiva sidor av ett förändrat liv, behov av planering och förberedande åtgärder, behov av stöd, behov av kunskap och erfarenhet, behov av att återfå autonomi, stomin som en del av kroppen. Konklusion: Stomin förändrade livssituationen och kunde innebära både negativa och positiva förändringar för patienten. Det fanns ett ökat behov av kunskap och planering i den nya vardagen och behovet av stöd ökade. Stomin påverkade patientens liv ur flera aspekter och sjuksköterskan måste därför ha ett personcentrerat synsätt på omvårdnaden. / Background: Gastrointestinal disorders can lead to the need for a stoma to be formed, resulting in a loss of control over elimination. Incontinence in adults can lead to a distorted self-image and social norms around incontinence create a stigma. The quality of care of ostomy patients is experienced differently and nurses' knowledge of stoma care was considered to be insufficient. The nurse should be aware of the various physical, psychological, familial and social complications associated with a stoma. Aim: The aim of this study was to highlight patients' experiences of living with a stoma. Method: A literature review based on eleven articles with a qualitative approach was created. The articles were collected through structured searches in the databases Cinahl and PubMed and quality reviewed using SBU's review template for qualitative studies. The content was analyzed with thematic content analysis. Results: The results were divided into three main categories: consequences of the stoma, a changed life situation and needs and adaptations. A total of 13 subcategories were identified: loss of control, negative impact on sleep, impact on sexuality and intimacy, changed appearance, social isolation and loneliness, a new everyday life, changed treatment from the environment, positive aspects of a changed life, the need for planning and preparatory measures, the need for support, the need for knowledge and experience, the need to regain autonomy, the stoma as a part of the body. Conclusion: The stoma changed the life situation and could mean both negative and positive changes for the patient. There was an increased need for knowledge and planning in the new everyday life and the need for support increased. The stoma affected the patient's life from several aspects and the nurse must therefore have a person-centered approach to nursing.

Introduktion: HBTQI-personer har genom historien blivit diskriminerade och kränkta, och har sämre erfarenheter av vården jämfört med heterosexuella och cis-personer. Distriktssköterskans uppdrag är bland annat att arbeta för god och säker vård, och ska ha god kännedom om de kulturella och sociala skillnader som påverkar hälsan. Syfte: Studiens syfte var att undersöka distriktssköterskans uppfattningar om att möta HBTQI-personer. Metod: Studien genomfördes som en empirisk studie där distriktssköterskor intervjuades, och där datan sedan analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framkom i dataanalysen - Förutsättningar för ett gott bemötande, Ett personcentrerat bemötande, och Distriktssköterskans perspektiv på HBTQI-patienten.  Konklusion: Det finns goda intentioner hos distriktssköterskan kring att ge ett gott bemötande och en personcentrerad vård till HBTQI-personer. Dennes egenskaper, arbetssätt och språk har stor betydelse. Det krävs specifik kompetens och kunskap för att ge ett gott bemötande till HBTQI- personer, något som saknas både kliniskt och i utbildningar. / Introduction: Throughout history, LGBTQI individuals have faced discrimination and mistreatment, experiencing poorer healthcare outcomes compared to heterosexual and cisgender individuals. One of the district nurse's responsibilities is to work towards providing good and safe care, requiring a thorough understanding of the cultural and social differences that impact health. Aim: The study aimed to explore district nurses' perceptions of interacting with LGBTQI patients. Method: The study was conducted as an empirical investigation, involving interviews with district nurses. The collected data were then analyzed using qualitative content analysis. Results: Three main categories emerged from the data analysis - Preconditions for a good reception, A person-centered approach, and The district nurse's perspective on LGBTQI patients. Conclusion: District nurses express positive intentions towards providing a welcoming and person-centered care for LGBTQI patients. The nurse's qualities, approach, and language play a significant role. Specific competence and knowledge are required to ensure a positive interaction with LGBTQI patients, an aspect currently lacking in both clinical practice and education.

Bakgrund: En välfungerande kommunikation mellan sjuksköterska och patient utgör grunden för omvårdnad. Till följd av ökad global migration ökar mångfalden av språk. Detta kan leda till utmaningar i hälsa- och sjukvården. När sjuksköterskan och patienten inte talar samma språk uppstår det en språkbarriär. I sitt yrke ska sjuksköterskan utgå ifrån en holistisk människosyn, ett etiskt förhållningssätt och personcentrerad omvårdnad. Hur upplever sjuksköterskor kommunikationen med patienter när det inte delar ett gemensamt språk?Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att kommunicera med patienter när det föreligger en språkbarriär.Metod: En litteraturstudie som inkluderade artiklar med kvalitativ studiedesign genomfördes. Litteratursökningar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. 10 artiklar valdes ut. Resultatet analyserades med hjälp av en kvalitativ dataanalys. Resultat: Analysen utmynnade i 2 kategorier och 5 subkategorier. Sjuksköterskorna upplevde att språkbarriärer försvårade möjligheten att utföra arbetsuppgifter, ge en personcentrerad omvårdnad och skapa en terapeutisk relation till patienten. Användandet av tolk ansågs som en nödvändig hjälp för att kunna kommunicera. Sjuksköterskorna använde sig även av andra resurser så som anhöriga som tolkar, beröring och icke-verbal kommunikation. Konklusion: Sjuksköterskorna upplevde kommunikationen med patienterna vid språkbarriärer som främst utmanande. Det framkom även att det kunde upplevas som positivt och utvecklande. / Background: A well-functioning communication between a nurse and a patient forms the basis of nursing. Due to increased global migration, the diversity of languages is expanding. This can lead to challenges in healthcare. When the nurse and the patient do not speak the same language, a language barrier arises. In their profession, the nurse should approach care from a holistic perspective, ethical standpoint, and person-centered care. How do nurses experience communication with patients when they do not share a common language? Aim: To describe the nurse's experience of communicating with patients when a language barrier exists. Method: A literature study was conducted, including articles with a qualitative study design. Literature searches were performed in the databases Cinahl and PubMed. 10 articles were selected. The results were analyzed using qualitative data analysis. Results: The analysis resulted in 2 categories and 5 subcategories. Nurses experienced that language barriers hindered the ability to perform tasks, provide person-centered care, and establish a therapeutic relationship with the patient. The use of interpreters was considered a necessary aid for communication. Nurses also utilized other resources such as family members as interpreters, touch, and non-verbal communication. Conclusion: Nurses perceived communication with patients in the presence of language barriers as primarily challenging. It was also noted that it could be perceived as positive and developmental.

No description available.

No description available.

Bakgrund: När sjukdomen inte längre kan botas, blir fokus för vården att främja välbefinnandet under livets sista skede. Palliativ vård syftar till att lindra symtom och minska lidande. Sjuksköterskans roll är en grundläggande del i den palliativa vården och innefattar partnerskap, lyssnande på patientberättelsen och dokumentation av patientjournal och hälsoplan. Personcentrerad omvårdnad är utgångspunkten när sjuksköterskor ska vårda palliativa patienter i livets slutskede.   Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter palliativt i hemmet under livets slutskede.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design. Analys enligt Fribergs fem steg (2022) tillämpades på 12 artiklar.    Resultat: Resultatet utgår från två teman meningsfullt samspel (att vara i mötet med patienten, att vara i mötet med närstående) och samverkande vård (vårda i team, hemmet som vårdmiljö, tillgång av resurser). Den teoretiska referensramen som tillämpades i litteraturöversikten var personcentrerad vård.    Slutsats: En effektiv kommunikation och samarbeta mellan de olika medlemmarna i teamet inklusive olika professioner, närstående och patienten har en viktig roll för att uppnå en personcentrerad vård. Den miljön och de resurser som sjuksköterskorna har tillgång till under den palliativa vården har även en påverkan på vårdandets kvalité. / Background: When the disease is no longer curable, the focus of care shifts towards promoting well-being during the final stages of life. Palliative care aims to alleviate symptoms and reduce suffering. The nurse's role is a fundamental part of palliative care, involving partnership, listening to the patient's narrative, and documenting the patient's chart and care plan. Person-centered nursing is the foundation when nurses provide care for palliative patients at the end of life.   Aim: To highlight the nurses experiences in providing palliative care to patients at the end of life in the home setting.   Method: A literature review with a qualitative design. Analysis according to Friberg's five-step method (2022) was applied to 12 articles   Results: The result is based on two themes: meaningful interaction (being in the encounter with the patient, being in the encounter with family members) and collaborative care (caring within a team, the home as a care environment, availability of resources). The theoretical framework applied in the literature review was person-centered care.   Conclusion: Effective communication and collaboration among various team members, including different professions, family members, and the patient, play a crucial role in achieving person-centered care. The environment and resources available to nurses during palliative care also impact the quality of care provided.

Bakgrund: Det är 25% av världens befolkning som drabbas av stroke någon gång under sin livstid. Stroke är ett samlingsnamn för minskad eller avsaknad av blodtillförsel till hjärnan. Patienter som drabbas av stroke får i stor utsträckning nedsatta kognitiva och motoriska funktioner. Detta leder till att sjuksköterskor får ett mer omfattande omvårdnadsarbete.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med stroke.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Till resultatet användes 13 artiklar. Artikelsökningar gjordes i databaserna Cinahl, Medline och Psycinfo. Fribergs femstegsmodell användes i dataanalysen.Resultat: Tre teman och åtta subteman sammanställdes. Litteraturöversiktens huvudteman var utmaningar i organisationen, utmaningar i vårdmötet och relationens betydelse. Subteman som identifierades var personalbrist, tidsbrist och resursbrist, brist på utbildning, kommunikationssvårigheter, patientens inställning till vård, kognitiva problem, inkludera patientens närstående och samarbetssvårigheter.Slutsats: Brist på utbildning, tid och resurser är något som sjuksköterskor har erfarenhet i vård av strokepatienter. Patientens inställning till vård kan vara en utmaning för sjuksköterskor. Afasi, dysfagi och kognitiva problem är en faktor som försvårar sjuksköterskors arbete utifrån ett personcentrerat förhållningssätt.Involvering av anhöriga är väsentligt för en god personcentrerad vård men kan vara utmanande för sjuksköterskor. / Background: 25% of the world's population suffer from stroke at some point during their lifetime. Stroke is a collective name for reduced or restricted blood stream to the brain. It includes ischemic stroke and hemorrhagic stroke. Patients who suffer from stroke often get reduced cognitive impairment and physical disabilities. This leads to extensive work for the nurse.Aim: The aim was to describe the nurse's experiences of caring for patients with stroke.Method: A literature review with quality method with inductive approach. In the result 13 articles were selected. The article research was conducted in Cinahl, Medline and Psycinfo. Fribergs five steps model was used for the data analysis.Result: Three themes were found and eight subthemes. Three themes were compiled as well as eight subthemes. Challenges in the organization, challenges in the care meeting and the importance of the relationship were the main themes. The subthemes that were identified were lack of staff and lack of resources, lack of time, lack of education, communicating disabilities, cognitive impairments, the patient's attitude to health care, include the patient's relatives and cooperation difficulties.Conclusion: When caring for stroke patients nurses experienced that they had lack of education, time and resources. The patient's opinions about their healthcare could be challenging for the nurse. Aphasia, dysphagia and cognitive impairment are factors that complicates the nurse's work based on a person-centered approach. Relative involvement is essential for good person-centered care but can be challenging for the nurse.

Background: Person-centered care is one of the nurse's core competencies where the nurse's role is to enable the patient's care based on participation and self-determination. According to research, person-centered care has positive effects such as higher quality of life, reduced cost and satisfaction in both patients and care staff. Despite this, the implementation of personcentered care is slow, which is most often referred to various obstructive factors such as lack of time and shortcomings in the work environment. Aim: The aim of the study was to investigate how nurses describe their experiences of person-centered care in psychiatric outpatient care. Method: The study was done with a qualitative design and the data collection took place through semi-structured interviews of eleven nurses at a psychiatric outpatient clinic. These interviews analyzed by inductive content analysis. Results: The overall category Person-centered care - opportunities and challenges shows that nurses' experiences of person-centered care are complex. The results of this study are presented through four subcategories. 1. With patient in focus. 2. Collaboration as a prerequisite for Participation. 3.To adapt and strive for good communication. 4. Organizational work and knowledge. Conclusion: Joint responsibility is required to provide person-centered care. Nurses cannot provide person-centered care on their own, but greater organizational change work is needed. On the other hand, specialist nurses in psychiatric care, with their in-depth care scientific knowledge, must be able to lead the nursing work based on the person-centered approach. Suggestions for further research: This study is important as it sheds light on knowledgegaps based on the nurses' previous experiences, while at the same time it sheds light on the specialist nurse's opportunities to develop person-centered care. Finally, more knowledge is requested in person-centered care, including communication, collaboration, participation and documentation with a focus on care plans.

Problemformulering: Perforerande ögonskador är en psykisk påfrestning som kan ge ångest och oro hos patienter. Att möta en patient med ett stort trauma kan vara en utmaning i interaktionen mellan ögonsjuksköterskan och patienten. Ögonsjuksköterskans ansvar är att prioritera och utföra en initial bedömning snabbt, eftersom det kan vara avgörande för patientens synutfall. Befintlig forskning på området är kvantitativ och adresserar inte de individuella upplevelserna eller interaktionernas komplexitet. Syfte: Syftet var att belysa ögonsjuksköterskors upplevelser av att omhänderta och bedöma patienter med traumatiskt perforerande ögonskador i det akuta skedet. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor med en induktiv ansats där tio ögonsjuksköterskor från regionala ögonkliniker i Sverige inkluderades. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: En utmanande bedömning – betydelsen av rätt tillvägagångssätt, Att möta patienternas reaktioner och behov, Omvårdnadsåtgärder vid psykosociala omvårdnadsbehov och Känslor och strategier i mötet med patienten samt tio subkategorier. Konklusion: Studien visar betydelsen av ögonsjuksköterskans roll vid akut bedömning och omvårdnad av patienter med traumatiskt perforerande ögonskador. För att minska oro är det viktigt att ögonsjuksköterskan tillhandahåller lugnande och trygghetsskapande omvårdnadsåtgärder. För framtiden rekommenderas tydliga rutiner och mer forskning för att förbättra vårdkvaliteten. / Problem definition: Perforating eye injuries is a mental strain that can cause anxiety and worry in patients. Meeting a patient with a major trauma can be a challenge in the interaction between the ophthalmic nurse and the patient. The responsibility of the ophthalmic nurse is to prioritize and carry out an initial assessment quickly, as this may be crucial for the patient’s visual outcome. Existing research in the area is quantitative and does not address the individual experiences nor the complexity of the interactions. Purpose: The purpose was to highlight the experiences of ophthalmic nurses in the care and clinical assessment of patients with traumatic perforating eye injuries in the acute phase. Method: A qualitative interview study employing semi-structured questions with an inductive approach, involving ten ophthalmic nurses from regional eye clinics across Sweden. Results: The analysis resulted in four main categories: A challenging assessment – the importance of the right approach, To meet the patients’ reactions and needs, Nursing interventions for psychosocial care needs and Feelings and strategies in the meeting with the patient and ten subcategories. Conclusion: The study shows the importance of the ophthalmic nurse’s role in the acute assessment and care of patients with traumatic perforating eye injuries. To reduce anxiety, it is important for the ophthalmic nurse to provide calming and reassuring nursing interventions. Clear protocols and further research are recommended for the future to enhance quality of care.