Bakgrund: Ungefär 2 % av Sveriges befolkning lider av hjärtsvikt, vilket motsvarar cirka 200 000 personer. Globalt är 26 miljoner människor drabbade av hjärtsvikt. Hjärtsvikt har en större inverkan på livskvaliteten än många andra kroniska sjukdomar. Patienterna påverkas både psykiskt, fysiskt och socialt. Prognosen för hjärtsviktspatienter är dålig, av nydiagnostiserade hjärtsviktspatienter avlider 23 % inom ett år. Hälso- och sjukvårdskostnaden för hjärtsviktspatienter uppgick till 7,7 miljarder kronor 2017, vilket motsvarade 2,7 % av Sveriges totala sjukvårdskostnader. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva patienters erfarenheter av att leva med hjärtsvikt. Metod: Examensarbetet har utformats som en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar har hämtats från databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar, 14 kvalitativa och en mixed method artikel. Resultat: Patienternas erfarenheter av att leva med hjärtsvikt kunde delas in i sex huvudkategorier: Copingstrategier, fysisk påverkan, psykisk påverkan, social påverkan, möte med hälso- och sjukvården samt patienters kunskap. Trots att hjärtsvikt är ett somatiskt sjukdomstillstånd, upplevde flera patienter att hjärtsvikten hade en omfattande inverkan på den psykiska hälsan. Slutsats: Hjärtsvikt påverkar patienten på alla plan, och det är individuellt hur den drabbade upplever sin situation. Genom att hälso- och sjukvårdspersonalen tillämpar ett personcentrerat förhållningssätt, där vården utgår från den unika patientens berättelse och utformas i samråd med patienten, stärks egenvårdsförmågan och därmed även livskvaliteten. / Background: About 2 % of the Swedish population suffer from heart failure, which corresponds to about 200 000 people. Globally, 26 million people suffer from heart failure. Heart failure has a greater impact on the quality of life than many other chronic diseases. Patients are affected both mentally, physically and socially. The prognosis for heart failure patients is poor, 23 % by newly diagnosed heart failure patients will die within one year. Healthcare costs for heart failure patients amounted to SEK 7.7 billion in 2017, which corresponded to 2.7 % of Sweden's total healthcare costs. Aim: The aim of this literature review was to describe patients’ experiences of living with heart failure. Method: A literature review. Research articles has been collected from the Cinahl and PubMed databases. The results are based on 15 research articles, 14 qualitative and one mixed method article. Results: The patients’ experiences of living with heart failure could be divided into six main categories: Coping strategies, physical impact, psychiatric impact, social impact, meeting with health care and patient knowledge. Although heart failure is a somatic disease state, several patients experienced that the heart failure had an extensive impact on mental health. Conclusion: Heart failure has an impact on the patient in several ways, and it is individual how the affected person experiences his or her situation. By the healthcare staff applying a person-centered approach, where the care is based on the unique patient's story and is designed in collaboration with the patient, the self-care ability and thus also the quality of life is strengthened.

Bakgrund: Runt om i världen dör det varje år nära 800 000 människor till följd av suicid, vilket gör suicid till ett globalt folkhälsoproblem. Nära en tredjedel av alla suicid inträffar bland unga människor. Bland ungdomar och unga vuxna är suicid den andra ledande dödsorsaken globalt. För att kunna minska antalet som begår suicid är det väsentligt att identifiera individer med förhöjd risk för suicid, vilket kan verkställas genom att uppmärksamma riskfaktorer som föreligger för suicid. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva riskfaktorer för suicid hos ungdomar. Metod: Studien var en litteraturöversikt där 13 artiklar med kvantitativ data har inkluderats i resultatet. Artikelsökningar har genomförts i databaserna PsycInfo samt Cinahl. Resultat: I resultatet framkom en bredd av olika riskfaktorer för suicid bland ungdomar. Fem kategorier kunde urskiljas och dessa var social situation, psykisk ohälsa, misshandel, substansbruk och sexuell minoritet. Till dessa kategorier tillkom subkategorier. Huvudresultatet visade att ungdomars psykiska hälsa och sociala situation var två av de mest framträdande riskfaktorerna för suicid bland ungdomar. Slutsats: I litteraturstudien framkom diverse riskfaktorer för suicid bland ungdomar. För att kunna arbeta suicidpreventivt är det en förutsättning att sjuksköterskan har kunskap om de faktorer som utgör risk för suicid, samt har ett personcentrerat förhållningssätt i mötet med patienten. På så vis kan suicidalitet bland ungdomar identifieras, bedömas och förebyggas. / Background: Close to 800 000 people die by suicide every year worldwide, and that makes suicide a global public health problem. Nearly one-third of all suicides occurs among young people, and suicide is the second leading cause of death globally among adolescents and young adults. It is important to identify individuals with an increased risk of committing suicide in order to reduce the death number due to suicide, which can be done by paying attention to risk factors for suicide. Aim: The aim of this literature review is to describe risk factors for suicide among adolescents. Method: This study is a literature review where 13 articles have been included in the result. The search for articles was performed in the databases PsycInfo and Cinahl. Results: The result showed a wide range of different risk factors for suicide among adolescents. Five categories could be distinguished and these were social situation, mental illness, abuse, substance use and sexual minority. Subcategories were added to these categories. Mental health and social situation among adolescents turned out to be two of the main risk factors for suicide. Conclusion: Various risk factors for suicide among adolescents appeared in this literature review. In order to work with suicide prevention the nurse must have knowledge of risk factors for suicide. Furthermore, it is also important that the nurse has a person-centered approach to the patient. In this way, suicide among adolescents can be identified, assessed and prevented.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en folksjukdom som ökat drastiskt under de senaste tre decennierna. De tre centrala faktorerna som bidrar till uppkomsten diabetes typ 2 är nedsatt fysisk aktivitet, fetma och har minskad förståelse kring kostens betydelse. Det finns begränsad kunskap kring beteenden av personer med nydebuterad diabetes typ 2 och hur väl de uppfattar given information om deras sjukdom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskans information om egenvård till patienter med nydebuterad diabetes typ 2 och patientens upplevelse av informationen. Metod: Litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkom det att informationen inte är tillräckligt personcentrerad och att informationen bör anpassas till varje individ, detta på grund av att sjuksköterskan inte har tillräckligt med kunskap om vad sjukdomen innebär. I resultatet påvisas även olika metoder som finns för att informera på bästa möjliga sätt. Motivation är en central faktor till hur man hanterar livsstilsförändringar och sjukdomen. Det framkommer även hur skam är kopplat till fetma, dålig egenvård och därmed svårt att uttrycka de svårigheter som finns i sjukdomen detta till följd av brist på information. Hanteringen av sjukdomen påverkas även av sociala faktorer, gott socialt stöd såsom familj har bättre förutsättningar än de utan stöd. Däremot kan det förekomma hinder för familjen och deras villighet att vara anpassningsbara. Slutsats: Sjuksköterskan bör se patienten som en egen individ och därefter anpassa information för att främja hälsosamma levnadsvanor. Personcentrerat förhållningsätt uppmanar patienten att ta ställning till sin egen livsvärld och få motivation till livsstilsförändringar. / Background: Diabetes type 2 is a people's disease that has increased dramatically over the past three decades. The three key factors that contribute to the emergence of type 2 diabetes are impaired physical activity, obesity and reduced understanding of the importance of the diet. There is limited knowledge about behaviors and how well they perceive given information about their disease. Aim: The purpose of this literature study is to describe the nurse's information on self-care to patients with new-type diabetes type 2 and the patient's experience of the information. Method: Literature review based on 15 scientific articles Results: In the results of the literature review it appeared that teaching is not sufficiently person-centered and that the information should be adapted to everyone, this because the nurse does not have enough knowledge about what the disease means. The results also show various methods available for teaching in the best possible way. Motivation is a key factor in how to handle lifestyle changes and the disease. The studies also show how shame is linked to obesity, poor self-care and thus difficult to express the difficulties that are present in the disease as a result of lack of information. The management of the disease is also affected by social factors, good social support such as family has better conditions than those without support. However, there may be obstacles for the family and their willingness to be adaptable. Conclusion The nurse should see the patient as an individual and then adapt information to promote healthy living habits. Person-centered approach encourages the patient to assess his or her life and motivate lifestyle changes.

Sammanfattning                                 Bakgrund:Tiden efter förlossning benämns som den mest kritiska men också mest försummade perioden i en nybliven moders liv. Det är barnmorskans uppgift att bl. a. handlägga postnatal period samt bedöma behov av uppföljning. Det har framkommit att det finns brister och behov av utveckling i eftervården. Det finns få eller inga studier som visar styrkorna som finns i eftervården i Sverige. Syfte:Att undersöka hur mödrar och barnmorskor erfar eftervården.  Metod:Kvalitativa intervjuer med induktiv ansats har utförts. Analysen av insamlat datamaterial är genomförd med kvalitativ innehållsanalys. Fyra nyförlösta mödrar och fyra barnmorskor i en region i södra Sverige har intervjuats.  Resultat:Mödrarna var överlag nöjda med eftervården men det fanns en önskan om tidigare uppföljning och bättre amningsstöd. Barnmorskorna beskrev hur de flesta mödrar är välmående och att de inte anser att det finns några större brister i dagens eftervård. De har dock önskemål om tidigare uppföljning för möjligheten att kunna utforma en individuell plan för varje familj, mer utbildning och bättre samarbete mellan olika instanser. Konklusion: Eftervården har länge sett likadan ut och är i dagsläget icke flexibel med begränsade resurser. Det finns behov av förbättring och utveckling samt en önskan om en mer individanpassad vård. / Background:The time after childbirth is known as the most critical but also the most neglected time in every new mothers life. It is part of the midwifes’ task to care for the mother during the postnatal period and assess the need for follow-up. It has been shown that there are shortcomings and a need for development in the postpartum care. There are few or no studies which examines the strengths of the Swedish postpartum care. Purpose:To examine the experiences of postpartum care among midwifes and mothers. Method:Qualitative interviews with an inductive approach, which were analyzed with a qualitative content analysis. Four new mothers and four midwifes in a region in the south of Sweden were interviewed. Results:The mothers were mostly satisfied with the postpartum care but there was a wish for an earlier follow-up after birth and better breastfeeding support. The midwifes described that most mothers are feeling well and that there are no serious shortcomings with the postpartum care today. They do however wish for an earlier follow-up after birth in order to establish an individual plan of care for every family, more education and a better cooperation between different instances. Conclusion:The postpartum care has been designed in the same way for a long time and is inflexible with few resources. There is a need for improvement and development as well as a wish for more individualized care.

Bakgrund: Forskning tyder på att en vård som bygger på en personcentrerad grund bidrar till en högre kvalitet av vården och har en positiv påverkan på patienter samt hälso- och sjukvårdsprofessionen. Samtidigt pekar studier på att hälso- och sjukvården står inför en mängd utmaningar för att kunna införa ett personcentrerat förhållningssätt i den dagliga vården. Syfte: Att beskriva vilka barriärer som hindrar sjuksköterskan att arbeta personcentrerat i mötet med patienten. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt, där resultatet är baserat på 16 vetenskapliga artiklar. Resultat: Flera faktorer som kan utgöra svårigheter för sjuksköterskan att arbeta personcentrerat i vårdmötet med patienten identifierades och genererade fyra kategorier: Samarbete och teamwork, Attityd och kultur, Tid och resurser samt Kommunikation och Patient berättelsen. Resultatet tyder på samarbetssvårigheter mellan olika professioner inom hälso- och sjukvården, motsträvande attityder samt rutiner som inte vilar på vetenskaplig grund. Brist på utbildningsmöjligheter och bristande kunskap kring vad personcentrerad vård innebär och hur ett personcentrerat förhållningssätt kan tillämpas i klinisk praxis. Hög arbetsbelastning och brist på tid påverkade sjuksköterskans möjlighet till att skapa en relation till patienten, samt var en bidragande faktor till stress och känslor av otillräcklighet. Konklusion: Sammantaget tyder litteraturöversikten på att det finns ett flertal barriärer som försvårar för sjuksköterskan att arbeta personcentrerat i mötet med patienten. För att ett personcentrerat förhållningssätt ska praktiseras krävs aktivt arbete individuellt och kollektivt på olika nivåer inom en organisation för att bli en del av den dagliga praktiken. / Background: Research suggests that care based on a person-centered basis contributes to a higher quality of care, and has a positive impact on the patients and the healthcare profession. At the same time, studies point out that health care is facing a variety of challenges in order to introduce a person-centered approach into daily care. Aim: To describe which barriers prevent the nurse to work person-centered in the healthcare meeting with the patient. Methods: The study was conducted as a literature review, the result is based on 16 scientific articles. Results: Several factors that may constitute difficulties for the nurse to work personcentered in the healthcare meeting with the patient were identified and generated four categories: Collaboration and Teamwork, Attitude and Culture, Time and Resources, and Communication and The patient Narrative. The result indicates cooperation difficulties between different health care professions, contradictory attitudes and routines that not lie on a scientific basis. Lack of educational opportunities and knowledge about what person centered care means and how a person-centered approach should be applied in clinical practice. High workload and lack of time affected the nurse's ability to establish a relationship with the patient, and contributed to stress and feelings of inadequacy. Conclusion: Summary the literature study indicates that there are several barriers that make it difficult for the nurse to work person-centered in the meeting with the patient. In order for a person-centered approach to be practiced, active work is required individually and collectively at different levels within an organization to become part of the daily practice.

Forskningsresultat når inte alltid ut i vården till patienter och kliniskt verksam personal. Detta kan leda till att den vetenskapliga grund, som vården enligt svensk lagstiftning ska vila på, inte erbjuds. Anledningen till att vetenskapligt belagd kunskap inte når ut kan vara til lexempel avsaknad av kunskap om hur forskningsresultat sprids och om hur resultat kan omsättas till den egna verksamheten. Ett omfattande forskningsfält inom omvårdnad rör samtal, kommunikation och reflektion kopplat till relationen mellan vårdpersonal och patient. Reflektion bör ses som en central företeelse inom vården dels för att förstå patienten dels för att förändring skall komma till stånd. Reflektioner inom ramen för ett aktionsforskningsprojekt torde leda till förändringar i relation till vårdpersonals förståelse och attityder till patienten. Syftet med studien var att undersöka om förändringar sker i personals syn på sig själv och på patienten i samband med att de deltog i ett aktionsforskningsbaseratutvecklingsarbete. Fokus för utvecklingsarbetet var bedömning av patienters smärta. Studien är kvalitativ. Data har inhämtats i samband med fokusgruppsamtal, transkriberats och analyserats utifrån en hermeneutisk analysmetod. Följande tre huvudteman framkom vid analysarbetet; patienten blir en person; professionell identitet blir tydligare; teamanda förstärks. Innebörderna i dessa tre teman tolkas i relation till teorier om personcentrerad vård och transition. Deltagarbaserad aktionsforskning kan vara ett sätt att öka användning av forskning och omsätta den nya kunskapen till egen handling. I studien gav deltagarna uttryck för att deras arbete resulterade i ett förändrat arbete med smärta och smärtbedömning mot en patientnärmre vård. / Research results do not always reach out in care to patients and clinically active personnel. This can lead to the result that the scientific basis, as health care, according to Swedish law must rest upon are not offered. The reason that scientifically knowledge does not reach out can be such a lack of knowledge about how research is disseminated and how the results can be translated into its own practice. An extensive field of research in nursing relates conversation, communication and reflection related to the relationship between health professionals and patients. Reflection should be seen as a central phenomenon in health care to gain new understanding and lead to develop and change. Reflection in the context of anaction research project should lead to changes in relation to health professionals understanding and attitudes to the patient. The purpose of this study was to investigate whether changes occur in the staff´s view of oneself and the patient in an action research basedproject. Focus of the development project was the assessment of patients' pain. The study is qualitative. Data have been collected during focusgroup, transcribed and analyzed based on a hermeneutic method of analysis. Three main themes emerged from the analysis:the patient becomes a person, professional identity becomes clearer, team spirit is strengthened. Meanings of these three themes interpreted in relation to theories of personcentered care and transition. Participatory action research can be a way to increase the use of research and translate new knowledge to its own practice. In the study, participants expressed that their work resulted in a changed work with pain and pain assessment.

Therapeutic relationships were explored using participatory action research in recreation therapy at Sunnybrook Health Sciences Centre (SHSC). The 22 recreation therapists at SHSC comprised the research team and were actively involved throughout the research process; they determined the research questions, the research process, and engaged in data collection and data analysis. This study explored how recreation therapists understood their therapeutic relationships, how different waves of influences were negotiated and philosophies of care that emerged in their therapeutic relationships. At first glance, therapeutic relationships were understood as meaningful connections and shared experiences that developed over time between a recreation therapist and individual receiving care. Later on, therapeutic relationships emerged as a complex process with welcoming, continuing and closing phases. Positive therapeutic relationships were defined by qualities such as caring, trust, respect, and non-judgment for everyone involved. Therapeutic relationships were also influenced by the organizational context, unit specific cultures, family, and staff members and recreation therapists continually negotiated the expectations, power and boundaries of these influences within their therapeutic relationships. The recreation therapists also discussed the different roles, they and the individuals receiving care could engage in during their therapeutic relationships ranging from the traditional, contemporary or controversial. Findings revealed that recreation therapists’ practices were predominantly influenced by person-centered care philosophies, although the biomedical model and relationship-centred care philosophies were also apparent. The practice of being in the moment emerged as a means of enhancing therapeutic relationships, whereas self-reflective practice assisted the recreation therapists to negotiate different waves of influence on their therapeutic relationships.

Therapeutic relationships were explored using participatory action research in recreation therapy at Sunnybrook Health Sciences Centre (SHSC). The 22 recreation therapists at SHSC comprised the research team and were actively involved throughout the research process; they determined the research questions, the research process, and engaged in data collection and data analysis. This study explored how recreation therapists understood their therapeutic relationships, how different waves of influences were negotiated and philosophies of care that emerged in their therapeutic relationships. At first glance, therapeutic relationships were understood as meaningful connections and shared experiences that developed over time between a recreation therapist and individual receiving care. Later on, therapeutic relationships emerged as a complex process with welcoming, continuing and closing phases. Positive therapeutic relationships were defined by qualities such as caring, trust, respect, and non-judgment for everyone involved. Therapeutic relationships were also influenced by the organizational context, unit specific cultures, family, and staff members and recreation therapists continually negotiated the expectations, power and boundaries of these influences within their therapeutic relationships. The recreation therapists also discussed the different roles, they and the individuals receiving care could engage in during their therapeutic relationships ranging from the traditional, contemporary or controversial. Findings revealed that recreation therapists’ practices were predominantly influenced by person-centered care philosophies, although the biomedical model and relationship-centred care philosophies were also apparent. The practice of being in the moment emerged as a means of enhancing therapeutic relationships, whereas self-reflective practice assisted the recreation therapists to negotiate different waves of influence on their therapeutic relationships.

Hela det mänskliga genomet var sekvenserat i april 2003 och sedan dess har utvecklingen av genetisk testning avancerat snabbt. Sjuksköterskor kan komma att ha en central roll gällande att informera personer kring den genetiska testningen, rådgiva personer som genomgår genetisk testning och hjälpa dem att tolka resultaten. Genom att beskriva personers känslor kring att genomföra genetisk testning kan sjuksköterskor få hjälp till en ökad förståelse. Syftet var därför att beskriva personers känslor kring att genomföra en genetisk testning för genetiskt betingade sjukdomar med en möjlig dödlig utgång. För att få en överblick av det aktuella forskningsläget genomfördes en systematisk sökordsbaserad litteraturöversikt. Totalt tolv artiklar granskades och kodades. Resultatet presenteras i fyra teman: Rädsla och lättnad, som handlar om rädsla för sjukdomen, oro och ångest men också lättnaden när resultatet var negativt; Ovisshet kring hanterandet, där känslor av frustration, chock och orättvisa framkom men även förväntningar inför resultatet; Hopp och hopplöshet, vilket syntes som hopp inför framtiden och personlig kontroll samt en känsla av att vara besegrad, maktlös och förrådd; samt Gemenskap och utanförskap inom familjen, som uppstod i relation till andra där känslan av att vilja dölja samt behov av stöd var framstående. Då hälsa är vårdandets mål diskuteras resultatet utifrån Katie Erikssons hälsokors samt i förhållande till hälsa som rörelse. Ytterligare forskning och utbildning krävs för att sjuksköterskor ska erhålla kunskap om personcentrerat vårdande genom processen av genetisk testning. / The human genome was sequenced in April 2003 and since then genetic testing has developed rapidly. Nurses may come to have a central and significant role regarding informing people about all the potential outcomes of genetic testing, advising people undergoing genetic testing and helping them interpret the results. By describing people's feelings about implementing genetic testing, nurses be helped to a better understanding and ability to perform a person-centered care. The aim was therefore to describe people's feelings about implementing a genetic testing for genetic diseases with possible fatal outcome. To get an overview of the current state of research, a systematic search-terms-based literature review was performed. A total of twelve articles were reviewed and coded, resulted in four themes: Fear and relief, which is about fear of the disease, worry and anxiety but also relief when the result was negative; Uncertainty surrounding the handling, where feelings of frustration, shock and injustice emerged but also expectations for the outcome; Hope and hopelessness, which appeared as a hope for the future and personal control but also a sense of being defeated, powerless and betrayed; and Community and exclusion within the family, which arose in relation to others where feeling of wanting to hide and needs of support were prominent. The goal of caring is health. The result of this study is therefore discussed with reference to Katie Eriksson's health cross and in relation to health as a movement. Further research and education is required for nurses to obtain knowledge about person-centered care through the process of genetic testing.

Background: Mental illness is a growing public health problem which can cause significant disabilities and lead to poor quality of life. As primary care nurses often are the first to encounter these patients they need knowledge to be able to respond appropriately to this group. Aim: The aim was to describe how the sufferer of mental illness experiences the introduction to primary care. Method: The literature review was based on the results of 11 scientific articles which were analyzed with the inspiration of a metasynthesis method. Results: Four categories emerged: the experience of being treated like a human being, the importance of a therapeutic space, the experience of time and availability as well as the importance of competent personnel and the importance of continuity. Patients described different aspects deemed important when encountering nursing staff. Conclusion: Patients experienced that they received good care when they felt listened to and seen as individuals with their own thoughts and feelings. Person-centered care lead to patients feeling acknowledged. / Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem och kan leda till storafunktionsnedsättningar och sämre livskvalitet. Sjuksköterskor inom primärvårdenbehöver kunskap för att kunna bemöta denna patientgrupp då det vanligtvis är de sommöter dessa patienter först.Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever mötet medprimärvården.Metod: Litteraturstudien bygger på 11 vetenskapliga artiklars resultat som analyseradesmed inspiration av en metasyntes.Resultat: Fyra kategorier framkom: Upplevelsen av att bli behandlad som en helmänniska, vikten av ett terapeutiskt utrymme, upplevelsen av tid och tillgänglighet samtbetydelsen av kompetent personal och vikten av kontinuitet. Patienterna beskrev fleraolika faktorer som påverkade mötet med vårdpersonalen.Konklusion: Patienterna upplevde att de fick bra vård när de blev lyssnade på ochsedda som individer med egna tankar och känslor. En personcentrerad vård ledde till attpatienterna kände sig bekräftade.