Bakgrund: Hypertoni är ett globalt hälsoproblem och livsstilsrelaterade orsaker ligger bakom utvecklingen av hypertoni. Livsstilsförändring kan innebära ändrade kostvanor och ökad fysisk aktivitet. Det behövs mer kunskap om patientens erfarenhet av livsstilsförändring vid hypertoni. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa och beskriva aktuell forskning om patientens erfarenhet av livsstilsförändring vid hypertoni. Metod: En litteraturöversikt baserad på 12 kvalitativa artiklar insamlades via databaserna Cinahl och PubMed. Innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier framtogs. Huvudkategorierna var Motiverande aspekter, Möjligheter och hinder samt Bemötandet i vården. Patienten behöver motivation och redskap för att lyckas med livsstilsförändringen. Patienten genomgår känslomässiga processer som påverkade motivationen och det dagliga livet. Tidigare erfarenheter av hypertoni i familjen var en betydelsefull motiverande aspekt. Ett personcentrerat förhållningsätt var av betydelse för patienten. Slutsats: Patienter med hypertoni genomgår olika känslomässiga reaktioner. Tidigare erfarenheter och okunskap kring hypertoni var centrala möjligheter eller hinder för motivation till livsstilsförändring. Personcentrerad vård var betydelsefullt vid livsstilsförändring. Patienten är unik och ska bemötas med värdighet och respekt för personens integritet och självbestämmande. / Background : Hypertension is a global health problem and lifestyle-related causes lie behind the development of hypertension. Lifestyle change may involve changing dietary habits and physical activity. More knowledge about the patient´s experience of lifestyle change in hypertension is needed. Aim: The aim of this literature review was to compile and describe current research about the patient's experience of lifestyle change in hypertension. Method: A literature review based on 12 qualitative articles was collected through the databases Cinahl and PubMed. Content analysis was used as an analytical method. Result: Three main categories with related subcategories were implemented. The main categories were Motivational Aspects, Opportunities and Obstacles, Treatment in health care. The patient need motivation and tools to succeed with lifestyle change. The patient underwent emotional processes that affected motivation and daily life. Experience of hypertension in the family were a motivational aspect. A person-centered approach was important for the patient. Conclusion: The patient´s with hypertension undergoes different emotional reactions. Previous experience and knowledge about hypertension were key opportunities or obstacles to motivation for lifestyle changes. Person-centered care was significant in lifestyle change. The patient is unique and should be treated with dignity and respect for the person's integrity and self-determination.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom ökar i Sverige på grund av den åldrande befolkningen. Demenssjukdomar är kroniska och påverkar hela individens livssituation. Utöver farmakologisk behandling används komplementära terapier med syfte att öka personens upplevelse av välbefinnande och livskvalité, exempelvis genom hundassisterad-terapi. Svenska riktlinjer understryker vikten av att omvårdnaden vid demenssjukdom utgår från ett personcentrerat förhållningssätt. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens upplevelse av vårdhundens betydelse för personer med demenssjukdom som bor på särskilt boende. Metod: En kvalitativ intervjustudie, där åtta semistrukturerade intervjuer gjordes och analyserades. Resultat: Vårdhunden upplevdes vara en motivationsfaktor för personer med demenssjukdom och motiverade dem till att delta i fysiska aktiviteter, uppehålla samtal och att samarbeta med vårdpersonalen. Vårdhunden upplevdes ha förmåga att lindra symtom som oro, ångest och aggressivitet, vilket hade en positiv inverkan på omvårdnaden av personerna med demenssjukdom. Utöver det så upplevde vårdpersonalen att vårdhunden var en begränsad tillgänglighet och inte något som alla personer med demenssjukdom kunde dra nytta av. Slutsats: Vårdpersonalen upplever att vårdhunden har en övergripande positiv inverkan på personer med demenssjukdom som bor på särskilt boende och kan underlätta att uppnå en personcentrerad omvårdnad. Mer forskning krävs för att nå ökad kunskap om vårdhundens effekt på personer med demenssjukdom. Nyckelord: Demens, Personcentrerad omvårdnad, Upplevelser, Vårdhund, Vårdpersonal. / Background: The number of people with dementia is increasing in Sweden due to the aging population. Dementia is a chronic disease that affects the whole life situation of the person. Beside pharmacological treatment there are complementary therapies which are used to increase the person's experience of well-being and life quality, for example through dog-assisted therapy. Swedish guidelines underline the importance of person centred approach in the nursing of people with dementia. Aim: To describe healthcare staff's experience of therapy dog's significance for people with dementia living in a nursing home. Method: A qualitative interview study, in which eight semi-structured interviews were conducted and analysed. Results: The healthcare staff perceived that the therapy dog became a motivational factor for persons living with dementia, leading to increase their will to participate in physical activity, maintain conversations with others and to cooperate with the healthcare staff. The therapy dog contributed to encrichment of nursing of the care environment at the nursing home. The therapy dog seem like to alleviate symptoms such as worry, anxiety and aggressiveness. Which had a positive effect on the nursing of persons with dementia. Further the staff experienced that the therapy dog currently had a limited availability and was something not all people with dementia could make use of. Conclusion: The healthcare staff experiences that the therapy dog has an overall positive impact on people with dementia living in a nursing home and that it supports the ability to accomplish person-centered nursing. More research needs to be done in order to increase the knowledge of the therapy dog’s effect on people with dementia. Keywords: Dementia, Experiences, Healthcare staff, Person-centered care, Therapy dog.

Bakgrund: Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus (MRSA), är en multiresistent bakterie som ökar i omfattning i hela världen. MRSA är ett av sjukvårdens största hygienrelaterade problem som ökar världen över. Smittspridning sker via direkt och indirekt kontaktsmitta. Vid omvårdnad av MRSA-positiva patienter så finns särskilda riktlinjer om vårdhygieniska rutiner vilket innebär bland annat att patienten isoleras från övriga patienter och att kontakt med vårdpersonal blir begränsad. Syfte: Syftet är att beskriva hur patienter som är smittade med MRSA upplever att vårdas på sjukhus. Metod: Tolv kvalitativa artiklar, en med mixad metod och två kvantitativa artiklar ligger till grund för denna litteraturöversikt. Resultat: Återkommande upplevelser hos patienterna var att de kände sig smutsiga och smittsamma. I samband med dessa känslor förekom också skuld- och skamkänslor. I kontakt med vården upplevde patienterna känslor av stigmatisering och att hälso- och sjukvårdspersonalen behandlade dem som om de var pestsmittade. Brister i information om MRSA och avsaknad av kunskap och förståelse hos personalen var också återkommande upplevelser hos patienterna. Slutsats: Det finns brister i kunskapen om MRSA både hos patienter och hälso- och sjukvårdspersonal. Bristande kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal kan få effekter på hur patienter smittade med MRSA blir bemötta när de söker sjukvård. Detta kan komma att påverka patienternas psykiska mående. / Background: Meticillin-resistant Staphylococcus Aureus (MRSA), is a multiresistant bacterium that grows extensively throughout the world. MRSA is one of healthcare's biggest hygiene-related problems that are increasing around the world. MRSA spreads through both direct and indirect contact. When caring for MRSA positive patients, there are specific guidelines on health care routines, which means that the patient is isolated from other patients and that contact with healthcare professionals is limited. Aim: The aim of this study is to describe how patients who are infected with MRSA experience hospital care. Methods: Twelve qualitative articles, one with mixed method and two quantitative articles, form the basis of this literature review. Results: Repeated experiences in patients were that they felt dirty and contagious. In connection with these feelings, there were also guilt and shame. In contact with care, patients experienced feelings of stigmatization and that healthcare professionals treated them as if they were infected with plague. Lack of information about MRSA and lack of knowledge and understanding of staff were also recurring experiences in patients. Conclusion: There are lack of knowledge of MRSA in both patients and healthcare professionals. Lack of knowledge in healthcare professionals can have effects on how patients are treated when they get medical care. This may affect the patient's mental mood.

Bakgrund: Demenssjukdom drabbar ofta äldre personer och innebär förlust av kognitiva förmågor och orsakar stort vårdbehov. En åldrande befolkning leder till ökat behov av vårdboenden. Vården skall vara personcentrerad och såväl fysisk som psykosocial vårdmiljö är viktiga delar som kan påverka personens välmående och beteenden. Syfte : Att beskriva hur vårdmiljön påverkar personer med demenssjukdom. Metod : En litteraturöversikt grundad i kvalitativa (n=7), mixade (n=2) samt kvantitativa (n=8) studier. Analysen fokuserade på likheter och olikheter i artiklarnas resultat relaterat till hur fysisk och psykosocial vårdmiljö påverkade personer med demenssjukdom. Som ett steg i analysen skapades två teman och fem subteman för att överskådligt presentera viktiga resultat i forskningsmaterialet. Resultat: Resultaten visar att fysisk och psykosocial vårdmiljö påverkar personer med demenssjukdom. Arkitektur, inredning, sensoriska inslag, gemensam vårdfilosofi samt meningsfullhet har alla betydelse för möjligheten till autonomi och självbestämmande. Slutsats: Demenssjukdom är inte en sjukdom som drabbar alla på exakt samma sätt utan leder till många olika sorters symtom och begränsningar. Den kognitiva nedsättningen påverkar möjligheten till autonomi, integritet och själv-bestämmande. Eftersom personer med demenssjukdom påverkas individuellt av den fysiska och psykosociala vårdmiljön är ett personcentrerat synsätt en förutsättning för att kunna uppnå god omvårdnad med bibehållen livskvalité. / Background : Dementia often affects older people and involves loss of cognitive abilities and causes great care needs. An ageing population leads to an increased need for nursing accommodation. Care should be person-centered and physical as well as psychosocial care environment are important elements that can affect the person's wellbeing and behaviors. Aim : To describe how the care environment affects people with dementia. Method : A literature review based on qualitative (n =7), mixed (n =2) and quantitative (n =8) studies. The analysis focused on similarities and differences in their results related to the physical and psychosocial environment affecting people with dementia. As a step in the analysis, two themes and five subthemes were created to clearly present key findings in the research material. Results: The results show that the physical and psychosocial care environment affects people with dementia. Architecture, interior design, sensory elements, common care philosophy and meaningfulness are all important for the possibility of autonomy and self-determination. Conclusion: Dementia is not a disease that affects everyone in exactly the same way but leads to many different kinds of symptoms and limitations. The cognitive reduction affects the possibility of autonomy, integrity and self-determination. Since people with dementia are individually affected by the physical and psychosocial care environment, a person-centered approach is a prerequisite for achieving good care with a maintained quality of life.

Bakgrund: Att arbeta personcentrerat är en viktig del i yrket som sjuksköterska. Inte bara för att sjuksköterskans etiska regler som står till grund för sjuksköterskans profession tyder på det, utan även för att varje människa är unik och vården därför bör anpassas efter varje enskild individ. Som en del i detta examensarbete har den personcentrerade vården samt arbetsmiljö på sjukhus granskats för att se hur personcentrerad vård påverkas av sjuksköterskors upplevelse av stress. Syfte: Syftet är att beskriva hur stress i sjuksköterskans arbetsmiljö inverkar på den personcentrerade omvårdnaden av patienter på sjukhus. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt baserad på 17 vetenskapliga artiklar med publicering mellan år 2009 och år 2018. Databasen som användes var Cinahl. Resultat: Resultaten visar att trots en stressig arbetsmiljö för sjuksköterskan påverkas inte den emotionella delen i omvårdnaden av patienten, dock kan det praktiska vårdandet ta skada vilket i sin tur kan påverka patientsäkerheten. Resultaten visar också att ledningen har ett stort ansvar att sätta upp riktlinjer gällande den personcentrerade vården samt att förebygga utbrändhet hos sjuksköterskor och patientsäkerhet. Slutsats: Det finns en tydlig koppling mellan arbetsmiljö och sjuksköterskans psykiska mående, trots detta så erhåller sjuksköterskorna inte möjligheten till delaktighet i beslut som ledningen gör. Fler studier behöver genomföras innefattande arbetsmiljö och dess påverkan på sjuksköterskan i form av stress och utbrändhet. Begreppet personcentrerad vård är brett och omfattande därför behöver tydliga riktlinjer för utövandet av personcentrerad vård i praktiken skapas för att säkerställa resultatet av hur arbetsmiljön påverkar personcentrerad vård. / Background: Working person-centered is an important part of the profession as a nurse, not least because the nurse's ethical rules suggest that, but also because every person is unique, and that care should therefore be adapted to each individual. As part of this degree project, the person-centered care and the work environment in hospitals has been overlooked for how the person centered care is affected by the nurse's experience of stress. Aim: The aim is to describe how stress in the nurse's work environment affects the personcentered care of patients in hospitals. Methods: The degree project was conducted as a literature review based on 17 scientific articles with publication between 2009 and 2018. The database used was Cinahl. Results: The results show that despite a stressful working environment for the nurse, the emotional part does not affect the patient's care. However practical care may cause damage, which in turn can affect patient safety. The result also shows that management has a major responsibility in setting up guidelines for person-centered care, as well as preventing burnout of the nurse and patient safety. Conclusion: There is a clear link between the working environment and the psychologist's nurse, despite this, the nurses do not receive the opportunity to participate in decisions made by the management. More studies need to be done about the work environment and the impact on the nurse in terms of stress and burnout. The concept of person-centered care is wide and extensive, therefore, clear guidelines for the practice of person-centered care need to be made in practice to ensure the results of how the work environment affects person-centered care.

Background: The diagnoses of dementia increases in line with the aging population of the earth. Symptoms vary between different dementia diagnoses and for some, a diagnosis might be a relief and confirmation of what’s really going on for both the patient and their relatives. Person centered care aims to empower a person's self-esteem and involvement in their own care. It urges healthcare professionals to look beyond the diagnosis of the patient, which makes this the form of care advocated for patients with dementia. Despite the fact that long waiting times is an acknowledged problem, nurses are still obliged to pursue nursing on equal standardse. Aim: The aim was to acknowledge nurses' experiences of caring for patients with dementia in acute care settings Method: A literature-based study with nine qualitative articles were chosen. Results: The analysis identified three main categories; lack of knowledge, structural deficiencies and relatives as a co-actor of the caring process, and eight subcategories. Conclusion: Dedication and education are central aspects regarding the care of patients with dementia. It becomes apparent that regardless of context, caring for patients with dementia is often mired in complexity. Nurses claim that lack of time and education combined with structural deficiencies constitutes an obstacle for nurses providing what they would consider sufficient care. These deficiencies may also negatively affect attitudes and perceptions and consequently the care of patients with dementia can be stigmatized. / Bakgrund: Diagnostik av demens ökar i takt med världens åldrande befolkning. Symtom skiljer sig mellan olika diagnostyper och en diagnos kan innebära en lättnad och bekräftelse för både patient och anhöriga. Den vårdform som förespråkas för patienter med demens är personcentrerad vård som syftar till att stärka en persons självkänsla och delaktighet i vården och se bortom diagnoser. Även om väntetiderna på landets akutmottagningar är erkänt långa för äldre patienter har sjuksköterskor en skyldighet att ge omvårdnad på en likvärdig grund. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med demens på akutvårdsavdelningar. Metod: En litteraturbaserad studie valdes där nio kvalitativa artiklar analyserats Resultat: Ur analysen framträdde tre kategorier; bristande kunskap, strukturella brister och anhöriga en medaktör i vårdandet med åtta underkategorier. Konklusion: Vårdandet av patienter med demens kräver engagemang och utbildning och det visar sig att det oavsett kontext är komplext att vårda patienter med demens. Sjuksköterskors erfarenheter visar att tid, utbildning och strukturella brister utgör ett hinder i vårdandet. Dessa brister kan även påverka attityder i negativ riktning och vårdandet av patienter med demens kan stigmatiseras.

Bakgrund: Självskadebeteende är ett utbrett och komplext beteende. Psykisk ohälsa och ångest är de centrala orsakerna och kan drabba människor i alla åldrar. Patienter som söker vård känner rädsla för hur de kommer bli bemötta och har en rädsla om att inte bli förstådda av vårdpersonalen. Sjuksköterskan strävar i sin arbetsroll efter att främja hälsa och förhindra ohälsa. Utifrån den personcentrerade vården eftersträvas en öppenhet för patenten och patientens perspektiv av sin berättelse. Syfte: Beskriva sjuksköterskans upplevelse av att möta patienter med självskadebeteende. Metod: Den kvalitativa litteraturöversikten baserades på tolv vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes med stöd av modell i fem steg av Friberg. Resultat: När sjuksköterskor bemöter patienter upplevde de otillräcklighet bestående av kunskapsbrist, hjälplöshet och en känsla av bristande riktlinjer. De upplevde även en tidsbrist för att hjälpa patienten.  Känslor som upplevdes vid mötet med patienter med självskadebeteende varierade mellan olika sjuksköterskor. Frustration var en känsla som kunde upplevas, då patienterna ofta återkom till vården. Genom att skapa en öppen relation vid bemötandet, upplevdes det att man fick en ökad förståelse för patienten. Slutsats: För att främja ett bra bemötande till patienter med självskadebeteende behöver sjuksköterskor erbjudas mer utbildning inom ämnet. Verksamheten behöver även utveckla rutiner och riktlinjer för att kunna underlätta bemötandet. / Background: Self-harm is a complex behavior where mental illness and anxiety are the important reasons why it’s developed.  Patients have a fear of not being understood or taken seriously by the healthcare staff. The nurse strives in her profession to promote health and prevent ill health. Based on the person-centered care, an openness to the patient and perspective for the patient’s history is important to strive for. Purpose: The purpose was to describe the nurse's experience of meeting patients with self-harm behavior. Method: The qualitative literature review was based on 12 scientific articles. The analysis was performed according to model in five steps by Friberg. Results: Nurses experienced the feeling of inadequacy, consisted of lack of knowledge and guidelines, helplessness and feeling of lack of time when responding to patients. By creating an open relationship during the meeting, it was felt that the nurses gained a greater understanding of the patient. Conclusion: Nurses needs to be offered more education in the subject, in order to promote a good response to patients with self-harm. Routines and guidelines must also be developed to facilitate the response.

Bakgrund: Hälsa är ett brett begrepp med komplex innebörd. Begreppet innefattar många delar, däribland sexuell hälsa. Den sexuella hälsan är mångsidig och kan påverkas av sjukdomstillstånd, läkemedel och sociala faktorer. Patienter upplever sexuell hälsa som en del av deras identitet, och anser att det är viktigt att kunna samtala om ämnet med sin sjuksköterska. Sjuksköterskor har ett ansvar att främja god sexuell hälsa hos patienter, delvis för att det ingår i personcentrerad vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att samtala med patienter om sexuell hälsa. Metod: Litteraturöversikten utfördes med en kvalitativ design som analyserades induktivt utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: 11 vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Tre huvudteman identifierades efter att resultaten sammanställdes. Sjuksköterskorna upplevde “egen osäkerhet”, “patientens identitet” och “organisatorisk påverkan” som framträdande faktorer som påverkade samtalet mellan patienter och sjuksköterskor gällande den sexuella hälsan. Huvudtemana mynnade sedan ut i totalt sex subteman som beskrev begränsad kunskap och erfarenhet, patientens ålder och bakgrund samt arbetsmiljön, prioritering och ansvarsfördelning i verksamheten. Slutsatser: Kontinuerlig utbildning och tydliga riktlinjer är essentiella för att sjuksköterskor ska samtala med patienter om sexuell hälsa. Behovet av vidareforskning har uppmärksammats i litteraturöversikten. / Background: Health is a broad concept with several components, one being sexual health. Sexual health is versatile and can be affected by illnesses, medicines and social factors. Sexual health is a part of patients’ identity and it is important that nurses discuss it with them. The nurses have a responsibility to promote good sexual health, partly because it is included in person centered care. Aim: To describe nurses experiences of conversing with patients about sexual health. Method: The literature review was conducted with a qualitative design that was inductively analyzed based on Friberg’s five-step model. Result: 11 scientific articles form the basis for the result. Three main themes were identified. The nurses experienced “one’s own insecurity”, “the patient’s identity” and “organisational influence” as prominent factors that influenced the conversation between patient and nurse regarding sexual health. The main themes fell into a total of six sub-themes. These described limited knowledge and experience, patient’s age and background, as well as work environment, prioritization and division of responsibilities in the organization. Conclusions: Continuous education and clear guidelines are essential for the nurses to conversate about sexual health with patients. The need for further research was identified in the literature review.

Bakgrund: Bröstcancer är en internationellt växande sjukdom som drabbar framförallt kvinnor, med symtom och biverkningar från behandling som berövar personerna på glädjeämnen de tidigare upplevt. Fysisk aktivitet ger bland annat minskad östrogennivå, höga östrogennivåer sammankopplas med uppkomst av bland annat bröstcancer. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder består av symtomkontroll, utvärdering av symtomlindrande behandling, samt psykosocialt stöd. Genom att ha ett personcentrerat förhållningssätt kan maktbalansen mellan vårdgivare och vårdtagare jämnas ut, och vårdtagarens autonomi värderas högt. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva fysisk aktivitet som ett komplement till den ordinarie omvårdnad som ges till personer med bröstcancer. Metod: Litteraturöversikt som inkluderar 17 kvantitativa artiklar. Resultat: Fysisk aktivitet fungerar som komplement till ordinarie omvårdnad som ges till personer som genomgår bröstcancerbehandling. Fysisk aktivitet reducerar smärta, fatigue, illamående och stress. Dessutom ökar livskvalité och energinivåer medan muskelmassa och muskelfunktion bibehålls. Slutsats: Fysisk aktivitet bör inkluderas i ordinarie omvårdnad för personer med bröstcancer, då träning fungerar symtomlindrande och höjer livskvalitén för de under behandling. Detta icke-farmakologiska alternativ till symtomlindring reducerar vissa biverkningar, som uppkommer från farmakologiska alternativ som används. / Background: Breast cancer is an international growing illness which occurs mostly in women, symptoms and side effects from treatments can deprive patients of pleasures they experienced previously. Physical activity leads to a reduction in estrogen levels, elevated estrogen levels are associated with onset of for instance breast cancer. The nurses care actions consist of symptom control, evaluation of symptom-reliving treatment and psychosocial support. With a person-centered approach, the balance of power between caregiver and caretaker can be evened out, and the care-takers autonomy is highly valued. Aim: The aim with this literature review is to describe physical activity as a compliment to the ordinary treatment for breast cancer. Method: Literature review which includes 17 articles with a quantitative approach. Result: Physical activity serves as complement to the ordinary nursing care for persons undergoing breast cancer treatment. Physical activity reduces pain, fatigue, nausea, and stress. Additionally, quality of life and energy levels increases, and muscle mass and function are maintained. Conclusion: Physical activity should be included in the ordinary care for persons with breast cancer. Exercise alleviates symptoms and enhances quality of life for persons during breast cancer treatment. Physical activity is a non-pharmacological alternative which reduces some side effects from pharmacological symptomrelieving treatment.

Bakgrund: Existentiell omvårdnad är en av de fyra dimensionerna för en människas helhetsvård och att tillhandahålla existentiell omvårdnad ingår i sjuksköterskans roll. Personer i palliativ vård är sårbara och att lindra personernas lidande står i fokus. Trots detta glöms den existentiella dimensionen ofta bort och personer blir lidande. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av existentiell omvårdnad inom palliativ vård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med tolv vetenskapliga artiklar användes. Artiklarna söktes i databaser och Fribergs femstegsanalys användes till analys av artiklar. Resultat: Via analysen av materialet utformades tre huvudkategorier. Vikten av relationen belyste betydelsen av att vara närvarande och skapa en balans. Kommunikationens betydelse beskrev verbala och icke-verbala konversationer samt Utmaningar i det dagliga arbetet beskrev känslan av otillräcklighet. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde utmaningar med att tillhandahålla en existentiell omvårdnad. Brist på tid och kunskap ledde till att sjuksköterskor upplevde en känsla av otillräcklighet medan en bra kommunikation och relation med patienterna underlättade vid identifiering av patienters existentiella behov. / Background: Existential care is one of the four dimensions when caring for a human and to provide existential care is included in the nurse profession. People in palliative care are vulnerable and to ease the persons suffering is the main focus. Despite this, the existential dimension is often forgotten and people suffer. Aim: The aim of this study was to describe nurses experience of existential care in the palliative care. Method: A qualitative literature review with twelve scientific articles were used. The search for articles was made in databases and Fribergs five step analysis was used during the article analysis. Result: Through the analyses, three main categories were formed. Importance of the relationship described the great value of being present and creating a balance. The importance of communication described the verbal and non-verbal conversations. And Challenges for the daily work described the feeling of inadequacy. Conclusion: Nurses experienced challenges with providing an existential care. Lack of time and knowledge led to nurses experiencing a feeling of inadequacy whilst a good communication and relationship with the patients facilitated in identifying a patient's existential needs.