En akutvårdsavdelning vårdar patienter med akuta sjukdomstillstånd. När en familjemedlem insjuknar akut eller utsätts för en allvarlig händelse påverkas närstående negativt. Sjukhuset i allmänhet och akutvårdsavdelningen i synnerhet är främmande och kan väcka rädsla. Sjuksköterskor har ett ansvar att skapa en miljö som bygger på förtroende och vara lyhörda inför de eventuella känslor och tankar som döljer sig bakom närståendes reaktioner.

SAMMANFATTNING Att arbeta i svensk hälso- och sjukvård idag innebär att arbeta i en balans mellan stressiga och stimulerande arbetssituationer. I sjuksköterskors arbetsuppgifter ingår det, utöver de arbetsuppgifter som utförs inom ens verksamhet, att handleda sjuksköterskestudenter. Tidigare studier visar på att handledning kräver mycket tid och energi och kan leda till stress hos personalen. Samtidigt kan handledning vara väldigt givande för personalen då man ser studenten växa i sin yrkesroll och att handledare i och med det kan växa i sin egen yrkesroll som sjuksköterska. Omvårdnadsprocessen är en central del i sjuksköterskestudenters utbildning och framförallt i verksamhetsförlagd utbildning i termin tre under sjuksköterskeutbildningen. På en akutvårdsavdelning kan patienter som har kort förväntad vårdtid eller patienter som är i behov av extra övervakning eller kontroller vårdas. Tidigare studier som genomförts på sjuksköterskor som är verksamma inom akutsjukvård visar att handledning kräver mycket tid och energi av de som handleder. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att handleda sjuksköterskestudenter i omvårdnadsprocessen på en akutvårdsavdelning. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju respondenter från ett sjukhus i Stockholmsområdet. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier med tillhörande underkategorier. Ur dessa kategorier kunde författaren fastställa tre teman som var Förhållningssätt, Begränsningar och Möjligheter. Resultatet visade att upplevelsen av att handleda sjuksköterskestudenter i omvårdnadsprocessen på en akutvårdsavdelning kan skilja sig från handledare till handledare. Oavsett vilken vana sjuksköterskor har i rollen som handledare eller vilka strategier de skapar sig i sin handledarroll så finns det strukturella faktorer på en akutvårdsavdelning som påverkar lärandet för studenten. Det kan vara en bra miljö att möta redan tidigt under utbildningen men gentemot de lärandemål i termin tre där omvårdnadsprocessen står i centrum så upplevs akutvårdsavdelning inte som en optimal lärandemiljö. Sjuksköterskor kan trots detta uppleva att handledningen i sig kan leda till professionell utveckling i den egna yrkesrollen då handledare lär sig själv genom att lära andra. Slutsatsen är att handledande sjuksköterskor upplever att en akutvårdsavdelning inte är en optimal miljö för handledning i omvårdnadsprocessen. För att framöver kunna ta emot studenter i termin tre så finns det ett behov av att lärandemiljön anpassas mer efter studenterna och de som handleder snarare än att studenterna ska anpassa sig efter verksamheten. Det finns ett värde i att skapa en välfungerande lärandemiljö för studenten då det även leder till en professionell utveckling hos de som handleder samt en god omvårdnad för patienterna.

Bakgrund: Vid forskningsgenomgång framkom det i internationell forskning att det finns kunskap om sjuksköterskans arbetsbelastning, om stressfaktorer på arbetsplatsen och dess negativa påverkan på sjuksköterskans hälsa. Sjuksköterskan upplever en stark arbetsrelaterad stress, där tidspress och hög arbetsbelastning är återkommande fenomen på akutvårdsavdelningar. En kunskapsbrist råder kring sjuksköterskans upplevda hälsa, specifikt i relation till hennes upplevda möjlighet att ge god omvårdnad. Syfte: Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskans upplevda hälsa i relation till hennes upplevda möjlighet att ge god omvårdnad i en akutvårdskontext. Metod: Enkätundersökning av empirisk deskriptiv design med kvantitativ ansats. Resultat: Utifrån sjuksköterskornas skattning av hälsa och god omvårdnad sorterades frågorna in i rubrikerna: sjuksköterskans upplevda hälsa, omvårdnadens atmosfär, sjuksköterskans upplevda möjlighet att underhålla omvårdnadens kvalitet och stressorer i arbetsmiljön. Slutsats: Studien illustrerar ett gott exempel på sjuksköterskans upplevelse av hälsa och upplevelse av god omvårdnad i relation till varandra och KASAM. Sjuksköterskan kan ha en hög KASAM eller låg KASAM beroende på hög begriplighet och hanterbarhet men låg meningsfullhet, eller låg begriplighet och hanterbarhet men hög meningsfullhet. Det vill säga att en sjuksköterska väl kan ha god hälsa utan att hon har relation till god omvårdnad om begriplighet och hanterbarhet finns. Likaså kan sjuksköterskan uppleva avsaknad av hälsa med att detta är i relation till att uppleva god omvårdnad om meningsfullhet finns. Klinisk betydelse: Det krävs en insikt om vad relationen hälsa och välmående hos sjuksköterskan, satt i sammanhang med huvuduppgiften, det utförda omvårdnadsarbetet, egentligen kräver. / Background: Internationally, there is an existing knowledge about nurses’ workload, stress factors in workplaces and its negative impact on nurses’ health. In acute care settings, the nurses experience a strong work-related stress, where time pressure and heavy workload are recurring phenomena. A lack of knowledge exists about the nurse's perceived health, specifically in relation to her experienced ability to provide good care. Aim: The aim of this study was to examine nurses’ experienced health, in relation to her experienced ability to provide good nursing, in acute care settings. Method: A survey of empirical descriptive design with quantitative approach. Result: Based on nurses' estimates of health and good nursing, the questions were arranged under the following headlines: experienced health – good nursing, lack of health – absence of nursing, experienced health – absence of nursing and lack of health – good nursing. Conclusion: The study is a good example of the relation between a nurse's experienced health, her cognition of well performed nursing and sense of coherence. The nurse may have a high or low sense of coherence due to high comprehensibility and manageability but low meaningfulness, or low comprehensibility and manageability but high meaningfulness. Due to high comprehensibility and manageability the nurse can experience good health, but it may not be related to good nursing. The nurse can also experience a lack of health but perform good nursing, due to high meaningfulness. Clinical significance: The study indicates that it requires an understanding for the relation between health and well-being of the nurses, put in context with the main task, the nursing.

Background: The diagnoses of dementia increases in line with the aging population of the earth. Symptoms vary between different dementia diagnoses and for some, a diagnosis might be a relief and confirmation of what’s really going on for both the patient and their relatives. Person centered care aims to empower a person's self-esteem and involvement in their own care. It urges healthcare professionals to look beyond the diagnosis of the patient, which makes this the form of care advocated for patients with dementia. Despite the fact that long waiting times is an acknowledged problem, nurses are still obliged to pursue nursing on equal standardse. Aim: The aim was to acknowledge nurses' experiences of caring for patients with dementia in acute care settings Method: A literature-based study with nine qualitative articles were chosen. Results: The analysis identified three main categories; lack of knowledge, structural deficiencies and relatives as a co-actor of the caring process, and eight subcategories. Conclusion: Dedication and education are central aspects regarding the care of patients with dementia. It becomes apparent that regardless of context, caring for patients with dementia is often mired in complexity. Nurses claim that lack of time and education combined with structural deficiencies constitutes an obstacle for nurses providing what they would consider sufficient care. These deficiencies may also negatively affect attitudes and perceptions and consequently the care of patients with dementia can be stigmatized. / Bakgrund: Diagnostik av demens ökar i takt med världens åldrande befolkning. Symtom skiljer sig mellan olika diagnostyper och en diagnos kan innebära en lättnad och bekräftelse för både patient och anhöriga. Den vårdform som förespråkas för patienter med demens är personcentrerad vård som syftar till att stärka en persons självkänsla och delaktighet i vården och se bortom diagnoser. Även om väntetiderna på landets akutmottagningar är erkänt långa för äldre patienter har sjuksköterskor en skyldighet att ge omvårdnad på en likvärdig grund. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med demens på akutvårdsavdelningar. Metod: En litteraturbaserad studie valdes där nio kvalitativa artiklar analyserats Resultat: Ur analysen framträdde tre kategorier; bristande kunskap, strukturella brister och anhöriga en medaktör i vårdandet med åtta underkategorier. Konklusion: Vårdandet av patienter med demens kräver engagemang och utbildning och det visar sig att det oavsett kontext är komplext att vårda patienter med demens. Sjuksköterskors erfarenheter visar att tid, utbildning och strukturella brister utgör ett hinder i vårdandet. Dessa brister kan även påverka attityder i negativ riktning och vårdandet av patienter med demens kan stigmatiseras.

Syftet var att granska sjuksköterskans dokumentation avseende intagningsorsak, andra identifierade problem/behov utefter CGA och vilka åtgärder det ledde till samt beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att använda instrumentet CGA. Metod: Studien har en beskrivande design med kvantitativ och kvalitativ ansats. Totalt granskades 50 bedömningsinstrument och datajournaler. Frågeformulär utformades och 13 sjuksköterskor valde att delta. Journalgranskningarna utfördes med kvantitativ retrospektiv analys och frågeformulären analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Under journalgranskningen framkom 11 olika intagningsorsaker där försämrat allmäntillstånd var den största gruppen. Totalt identifierades 205 problem/behov och 186 initierade åtgärder varav 7 åtgärder/person var högsta antal. Flest initierade åtgärder fanns inom nutrition, social bakgrund och fallrisk. Sjuksköterskornas erfarenheter av att använda CGA var att det fanns behov av tydliga arbetsrutiner gällande CGA, att CGA fungerade bra som checklista men var tidskrävande. De upplevde att CGA gav dubbelarbete men viljan fanns att använda CGA men däremot svårt att få det att fungera i arbetet samt att sjuksköterskorna identifierade problem/behov utan att använda CGA. Sjuksköterskorna upplevde inte att omhändertagandet förändrades men däremot fick teamet helhetsperspektiv på patientens livssituation. Samverkan med anhöriga och kommunen var viktigt. Slutsats: Studiens resultat visade att förutom inskrivningsorsak fanns även andra identifierade problem/behov utefter CGA som hade stor betydelse för att den äldre skulle uppleva hälsa. Sjuksköterskorna upplevde brister inom rutinen runt CGA samt erfor att sjuksköterskornas omhändertagande av den geriatriska patienten inte förändrades efter implementeringen av CGA. / Aim was to examine nurses documentation regarding admission cause, other identified problems/needs by the CGA and the actions that led to and describe nurses experiences of using the instrument CGA. Method: The study has a descriptive design with quantitative and qualitative approach. Total audited 50 assessment instruments and data records. Questionnaires were designed and 13 nurses chose to participate. Journal audits performed by quantitative retrospective analysis and the questionnaires were analyzed by the inspiration of qualitative manifest content analysis. Results: In the journal audit identified 11 different admission causes which reduced general condition was the largest group. Total identified 205 problems/needs and 186 initiated measures which 7 action/person was the highest number. Most measures were initiated in nutrition, social background and risk of falling. Nurses experiences of using the CGA was that there was a need for clear work procedures regarding the CGA, the CGA worked well as a checklist but was time consuming. They felt that the CGA gave duplication but the desire was to use the CGA but hard to make it work at work and the nurses identified problems / needs without using the CGA. The nurses did not feel that the care was changed but got the team holistic view of the patients life situation. Collaboration with families and the municipality was important. Conclusion: The study results showed that in addition the cause enrollment were other identified problems/needs along the CGA that had great importance for the elderly would experience health. The nurses experienced deficiencies in routine around the CGA and required that the nurses taking care of the geriatric patient did not change after the implementation of CGA.

No description available.