• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 113
  • 35
  • Tagged with
  • 155
  • 155
  • 155
  • 106
  • 104
  • 98
  • 94
  • 41
  • 30
  • 27
  • 22
  • 20
  • 20
  • 16
  • 15
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
81

Äldre personers och anhörigas upplevelser av besök på akutmottagningar: en litteraturöversikt / Older peoples’ and relatives’ experiences of visiting emergency departments: A literature review

Abdalle Hussein, Suaado, Moreira, Melissa Silva January 2020 (has links)
Bakgrund.  Äldre personer utgör för närvarande den största patientgruppen som besöker akutmottagningar världen över och har ofta med sig vårdare eller anhöriga. Den åldrande andelen av befolkningen ökar vilket leder till en större belastning på hälso- och sjukvården. Akutmottagningar erbjuder akutvårdstjänster till allmänheten men de är inte särskilt anpassade för de unika behov äldre har. Att vara medveten om de problem som äldre och medföljande anhöriga stöter på under besöket på akutmottagningen kan leda till bättre anpassad vård för denna växande del av befolkningen. Syfte. Syftet med den här litteraturöversikten är att undersöka äldre personers och anhörigas upplevelser av besök på akutmottagningar.  Metod. Metoden för denna studie är en litteraturöversikt av 14 artiklar från Australien, Europa, Nordamerika och Sydamerika. De databaser som användes för att hitta artiklarna var CINAHL och PubMed. Resultat. Resultatet delades in i positiva och negativa teman. De sex negativa teman som framkom var: Brist på kommunikation; Brist på delaktighet; Långa väntetider; Brist på uppmärksamhet; Bristfällig fysisk miljö och bristfällig hantering av behov och symtom. Det positiva temat som framkom var att akutmottagningar var lättillgängliga och tillförlitliga vårdinrättningar. Slutsats. Äldre personer och anhöriga upplever deras besök på akutmottagningar som mestadels negativa och visar att det finns ett behov av bättre kommunikationspraxis, positiva personcentrerade interaktioner mellan vårdpersonal, patienter och anhöriga samt förändringar i den fysiska miljön och organisationen på akutmottagningar. / Background.  Older people currently constitute the largest patient group visiting emergency departments worldwide and are often accompanied by carers and/or relatives. The aging part of the population is increasing which leads to a greater strain on the health care system. While emergency departments offer acute care services to the general population, they are not well suited for the particular needs of older people and their relatives. Being aware of the issues older people and their relatives face during visits to the emergency department can help to deliver better suited care for this growing part of the population.  Aim. The aim of this literature review is to investigate older peoples’ and relatives’ experiences of visiting emergency departments.  Methods. The method of this study is a literature review of 14 articles from Australia, Europe, North America and South America. The databases used to find the articles were CINAHL and PubMed. Results. Results were divided into positive and negative themes. The six negative themes that emerged were: Lack of communication; Lack of patient involvement; Long waiting times; Lack of attentiveness; Inadequate physical environment and inadequate management of needs and symptoms. The positive theme that emerged was that emergency departments as reliable and easily accessible health care facilities. Conclusions. Older people and their relatives see their emergency department experience as mostly negative, exposing a need for better communication practices, positive person-centred interactions between health care staff and patients as well as their relatives and changes to the physical environment and health care system of the emergency department.
82

Sjuksköterskans erfarenheter och identifierade behov : I vårdmötet med HBTQ-personer / The nurse´s experiences and identified need : In the care encounters with LGBTQ-people

Gustafsson, Ebba, Rydén, Lisa January 2021 (has links)
Background: LGBTQ people have a higher risk for poor health than heterosexuals and LGBTQ people face stigma and discrimination in their daily lives but also in their care contacts. Nurses can make a big difference for these patients by treating them in a person-centered way. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ experiences and identify their needs in health care encounters with LGBTQ-people.  Method: The study is a narrative literature review and includes seven qualitative and four quantitative original articles. The articles were searched in the databases CINAHL and MEDLINE. The articles were analyzed based on thematic content analysis. Results: In the result four different themes are presented: Varying degree of experiences and different attitudes, Perceived obstacles and strategies for good communication, Need to treat everyone equally and Need for education. Conclusions: The nurses needed more training and had relatively low knowledge of the specific health needs of LGBTQ people. The fear of saying or acting in a stereotypical or discriminatory way prevented the nurses from creating a good relationship with their patients. More research is needed to examine nurses' experiences of caring for LGBTQ people. / Bakgrund: HBTQ-personer har en högre risk för ohälsa än heterosexuella och HBTQ-personer möter stigmatisering och diskriminering i sitt dagliga liv men även i sina vårdkontakter. Sjuksköterskor kan göra stor skillnad för dessa patienter genom att bemöta de på ett personcentrerat sätt.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter samt identifiera deras behov i vårdmötet med HBTQ-personer. Metod: Studien är en litteraturstudie och inkluderar sju kvalitativa och fyra kvantitativa originalartiklar. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL och MEDLINE. Artiklarna analyserades utifrån tematisk innehållsanalys. Resultat: I resultatet presenteras fyra olika teman: Varierande grad av erfarenheter och olika attityder, Upplevda hinder och strategier för en god kommunikation, Behov av att behandla alla lika samt Behov av utbildning. Slutsatser: Sjuksköterskorna behövde mer utbildning och hade relativt låg kunskap om de specifika hälsobehov som HBTQ-personer har. Rädslan för att säga eller agera på ett stereotypt eller diskriminerande sätt hindrade sjuksköterskorna från att skapa en bra relation med sina patienter. Det behövs mer forskning för att undersöka sjuksköterskors erfarenheter och behov i vårdmötet med HBTQ-personer.
83

Levnadsberättelsen som ett verktyg i en personcentrerad omvårdnad vid demenssjukdom / Life history as an instrument in person-centrered care in dementia care

Jirsved, Karin January 2016 (has links)
SAMMANFATTNING Inledning och bakgrund Demenssjukdomar ökar i vårt land och dessa innebär funktionsnedsättningar i en varierande grad och på olika plan under sjukdomsprocessen. Demenssjukdomarna påverkar hela livssituationen för den som är drabbad men också för de närstående. Trots att flera personer har samma demenssjukdom kan deras symtombild variera. Det handlar om kognitiva, somatiska, beteendemässiga och psykologiska funktionsnedsättningar. Dessa nedsättningar kan bli ett hot mot personens identitet. För att ge en personcentrerad omvårdnad krävs stora kunskaper hos omvårdnadspersonalen både om demenssjukdomen men också om personen som finns bakom demenssjukdomen. En levnadsberättelse kan här bli ett verktyg och få en betydelse i den dagliga omvårdnaden och i den specifika omvårdnadssituationen i demensvården. Problemområde Antalet äldre personer ökar i vårt samhälle och därmed också risken att drabbas av demenssjukdomar. Det finns idag inget bot mot demenssjukdomar och därav blir omvårdnaden otroligt viktig. Vid demenssjukdomar förloras en del viktiga kognitiva förmågor hos de som drabbas vilket ställer stora krav på omvårdnaden och utformningen av densamma. Ett problem i omvårdnaden av personer som är drabbade av demenssjukdom kan vara hur omvårdnadspersonalen tolkar och förstår den demensdrabbade så att de kan anpassa sig efter deras behov. Större kunskaper om personens liv, vanor samt betydelsefulla händelser i livet ger omvårdnadspersonalen verktyg för att kunna erbjuda en personcentrerad omvårdnad. Föreliggande studie kan bidra med ökad kunskap av levnadsberättelsen som ett verktyg för en förbättrad personcentrerad omvårdnad av denna sårbara patientgrupp. Syfte Studiens syfte var att beskriva upplevelsen av att använda levnadsberättelsen som ett verktyg i en personcentrerad omvårdnad vid demenssjukdom.   Metod Data har inhämtats från åtta intervjuer på ett äldreboende där demenssjuka bor och dessa har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Informanter i studien var sex undersköterskor och två sjuksköterskor. Resultat I resultatet presenteras fem kategorier och tio subkategorier som framkom i analysen av intervjuerna. Kategorierna presenteras enligt följande: personcentrerad vård, lära känna, levnadsberättelsen som verktyg, levnadsberättelsen som dokument och närståendes olika uppfattningar om innehåll i levnadsberättelsen. Subkategorierna presenteras enligt följande: personen bakom sjukdomen, närvarande personal, vardagliga och specifika omvårdnadssituationer, ökad förståelse, brister i levnadsberättelsen, att inte bli utlämnad, personliga och levande, dokumentation, delaktighet och påverkan. Slutsats Levnadsberättelsen är ett verktyg och en grund att använda i den personcentrerade omvårdnaden vid demenssjukdom menar de flesta av informanterna i studien. För att kunna använda den i en ännu större utsträckning krävs att detaljerna också dokumenteras och följes upp kontinuerligt. Dessa detaljer får personalen vetskap om i samband med att dagligen vara närvarande i omvårdnaden av de demenssjuka samt i sina relationer med närstående. Tolkningar och förståelse av demenssjukas behov bidrar då till att omvårdnadspersonalen kan anpassa sig efter den drabbades behov i en personcentrerad omvårdnad. Det finns också en betydelse om närstående varit delaktiga vid upprättandet av levnadsberättelsen och när i tiden som berättelsen tecknades ned. Närstående till demensdrabbade kan även påverka innehållet i levnadsberättelsen då de kan ha olika uppfattningar kring vad som ska stå i denna. Klinisk tillämpbarhet: Det finns ett behov att se över dokumentet som används till levnadsberättelsen. Vidare måste betydelsen av levnadsberättelsen i den dagliga personcentrerade omvårdnaden förankras hos både närstående och omvårdnadspersonal. Medvetenheten och betydelsen om dess användning blir här viktig. Skapandet av lämpligt dokumentationsställe för kontinuerlig dokumentation får också en stor roll i den dagliga omvårdnaden. / ABSTRACT Introduction and background Disease related to dementia is increasing in Sweden and this implies disabilities of varying degree and at differing levels during the process of the disease. Changes in life situations result from dementia related disease, not only for the sufferer but also for their close relations and friends. Symptomatology can vary amongst individuals who have been given the same diagnosis: cognitive, somatic, behavioural and psychological disabilities are included. These disabilities may threaten the individual’s identity. In order to provide patient-centred care for these individuals, care providers require both in-depth knowledge about dementia and also about the individual who has been afflicted. A tool which may be useful in the daily care of individuals with dementia and also in specific care situations is the use of ”life story”. Problem area The number of older persons is increasing in our society and with it, the risk of being affected by dementia. Since there is, as yet, no cure for dementia, care is of central importance.. Important cognitive functions can be lost as a result of dementia and thus, care and the deliverance of care must be carefully planned. Care providers’ interpretation and understanding of each individual is important, as is adaptation of care to individual needs.  Knowledge of the individual’s life, habits and important life events is implemental in the use of life story for the provision of person-centred care. The present study may allow more understanding of the use of life story as a tool for improved person-centred care for this vulnerable group. Aim The aim of the present study is to describe the experience of using life story as a tool in person-centred care of individuals with dementia. Method Data was collected in eight in-depth interviews with nurses and nurses' assistants at a home for persons suffering from dementia. The data was analysed using qualitative content analysis. Results Five categories and ten sub-categories emerged from the analysis of the interviews. The categories are as follows: person-centred care, getting to know, life story as a tool, life story as documentation and relatives’ different perceptions of the content of life stories. The sub-categories were as follows: the person behind the disease, attendant staff, everyday and specific care situations, increased understanding, flaws in life stories, to not be shown up, personal and alive, documentation, participation and influence. Conclusion Most of the informants in this study felt that life stories were a tool which provided a grounding to use in person-centred care of individuals with dementia. In order to use the tool to a greater extent, details should be documented and followed up continually. Care providers are given knowledge about these details through daily participation in care of the dement individual and through relationships with relatives. Interpretation and understanding of the needs of the individual contributes to deliverence of care adjusted to individual needs. It is of importance that relatives participate in the formation of the life story and also to document when it was drawn up. Close relatives to individuals suffering from dementia may also effect the content of the life story through differing perceptions about what should be documented. Clinical implications There is a need to revise documentation of life stories. It is important that the use of life story and its importance in deliverence of person-centred care is established with both relatives and care providers. Awareness of the usefulness of life story is important here. Establishment of a place for continual documentation of life stories is important in daily care of individuals with dementia.
84

ATT GE PERSONCENTRERAD VÅRD : UTIFRÅN SJUKSKÖTERSKORS PERSPEKTIV

GOITOM, TESFU, HAILE, YOHANA BERHANE January 2021 (has links)
Background: Person-centred care is a care model that favors the whole person to be seen, not only the disease. Caring person-centred means giving time and listening the patient about their health problems. This promotes the patients’ involvement in their care and that the care is based on the patients’ story. Patients and relatives experience that receiving insufficient time and information about the patient’s state of health makes person-centred care downgraded. Aim: To describe nurses' experiences of providing person-centred care. Method: Qualitative literature study with descriptive synthesis where eleven caring science articles used for result analysis. Results: Nurses experienced that the relationship with patients and the right conditions for person-centred care were basics for caring person-centred. Seeing the person behind the patient and motivating patients’ participation enabled a person-centred approach. Collaborating with colleagues, devoting more time to patients and personal conditions were both an opportunity and an obstacle to provide a person-centred caring. Conclusion: Seeing the person behind the patient and making patients involved is central in caring person-centred. It also requires the right conditions such as extra time, knowledge and functional cooperation for providing appropriate person-centred care. / Bakgrund: Personcentrerad vård är en vård som möjliggör att hela personen ses, inte bara sjukdomen. Att vårda personcentrerat innebär att ge tid till och lyssna på patienter om sitt hälsoproblem. Detta leder till patientdelaktighet och till att vården utgår från patientensberättelsen. Patienter och anhöriga upplever att de inte får tillräcklig med tid och information om patientens hälsotillstånd, vilket gör att personcentrerad vård kan bli nedprioriterad. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge personcentrerad vård. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes där elva vårdvetenskapliga artiklar användes till resultatanalys. Resultat: Sjuksköterskor erfor att relationen till patienter och rätt förutsättningar för personcentrerad vård var grunden till att kunna ge personcentrerad vård. Att se personen bakom patienten och motivera patientdeltagande i sin egen vård möjliggjorde personcentrerat arbetssätt. Att samarbeta med kollegor, ägna mer tid till patienter och personliga förutsättningar var både möjlighet och hinder för att vårda utifrån personcentrerat arbetssätt. Slutsats: Att se personen bakom patienten och göra patienter delaktiga i sin vård är centralt för att kunna vårda personcentrerat. Det krävs även rätt förutsättningar så som mer tid, kunskap och fungerande samarbete för att kunna ge adekvat personcentrerad vård.
85

Omvårdnadsåtgärder för att främja sömn hos äldre personer på särskilt boende : en litteraturöversikt / Nursing internventions to promote sleep in older persons living in residential facilities : A literature review

Drapier, Karin, Edholm, Johanna January 2019 (has links)
Sömn är livsviktigt för att bibehålla hälsa och livskvalitet och innebär en period av återuppbyggnad samt återhämtning. Sömnens struktur förändras med stigande ålder, med en ökad fragmentering och mindre djupsömn. Äldre personer på särskilt boende (SÄBO) upplever en rad sömnstörningar med dagtrötthet och håglöshet som följd. Dessa sömnstörningar lindras i nuläget främst med sömninducerande- och lugnande läkemedel vilket leder till biverkningar och i förlängningen ytterligare sömnstörningar och försämrad livskvalitet. Äldre personer på SÄBO, vilka ofta lider av multisjuklighet och funktionsnedsättningar, har omfattande omvårdnadsbehov vilket kräver att sjuksköterskan har olika icke-farmakologiska åtgärder att tillgå för att främja sömnen hos dessa personer. / Sleep is essential to maintain health and quality of life, and involves a period of recovery. The architecture of sleep evolves with age, with increased fragmentation and less deep sleep as a result. Older persons living in residential facilities experience a range of sleep disorders, which results in daytime sleepiness and dysfunction. These sleep disorders are primarily treated with sleep inducing and sedative drugs, which results in side effects and may lead to further sleep disorders and a deterioration of quality of life. Older persons at SÄBO, who often suffer from comorbidities and disabilities, have extensive care needs, which require the registered nurse to have access to a range of non-pharmacological interventions to utilise, in order to promote sleep in these persons.
86

The idea of ​​organising healthcare around a person, their story and world of life : A study about person-centred care translated by actors

Zander, Mavis January 2023 (has links)
I deal with translations of the idea of person-centred care in this paper. The idea has spread, and it is seen as the contemporary solution to national and international healthcare issues. Scandinavian neo-institutionalism focuses on alteration through processing of ideas regarding context and variation between organisations. That makes the process of translating ideas important. Although there are many Swedish literature written about person-centred care, there are few studies that have examined practice and perceived reality. The purpose of this paper is to gain knowledge about how person-centred care is perceived and translated from words to actions in an organisation that has adopted the concept. The theoretical framework has been grounded in translation, which begins with an understanding of how ideas or concepts can be reproduced, from words to actions. The methodology for handling translations of person-centred care is based on a social construction perspective, combined with phenomenology and this combination of perspectives might lead to gaining a deeper understanding of person-centred care. I use hermeneutic method to analyse and interpret the statements or the story told by my selected actors. The result shows that among the respondents, person-centred care is something desirable, appealing, and necessary to do. On an overall level, the idea remains the same, while when it lands on the unit level and must be interpreted in practical action, the focus ends up on different things based on the respondents' different everyday lives. Translation as a phenomenon leads to the idea being interpreted and used in different and varying ways by different individuals and different entities. This has resulted to the idea being spread through actors who had an interest in it.
87

Patienters symtom, riskfaktorer och upplevelse av akut koronart syndrom : en litteraturöversikt / Patients symptoms, risk factors and experience of acute coronary syndrome : a literature review

Al-Haddad, Mahmoud, Andersson, Annica January 2023 (has links)
Bakgrund: Akut koronart syndrom (AKS) är ett samlingsnamn för akut hjärtinfarkt med ST-höjning (STEMI), akut hjärtinfarkt utan ST-höjning (NSTEMI) samt instabil angina pectoris (kärlkramp). AKS är ett livshotande tillstånd som behöver akutsjukvård utan fördröjning och är en av de vanligaste hälsoproblem globalt. Tidig identifiering av sjuksköterskan har en avgörande roll för behandlingsalternativen. Personcentrerad vård har även en central roll i mötet med patienter som drabbas av AKS samt har gynnsamma effekter genom förbättrad upplevelse av vården. Syfte: Syftet var att identifiera patienters symtom, riskfaktorer och upplevelse av att drabbas av akut koronart syndrom.  Metod: En litteraturöversikt med systematisk ansats valdes som metod för att få en sammanställning av redan befintlig forskning som är relevant för syftet. PubMed och CINAHL användes som databaser vid sökning av artiklar och totalt inkluderades 26 artiklar. Dataanalysen genomfördes med integrerad analys.  Resultat: I resultatet framkom två kategorier med 10 underkategorier. Första kategorin: Symtom relaterat till AKS. Det visade att bröstsmärta var det vanligaste symtomet men även att flertal andra symtom uppkom med stor variation och prodromala symtom vid AKS presenteras i stort. Symtom kopplat till kardiovaskulära riskfaktorer var även en viktig del i presentationen av resultatet samt att försöka tyda och hitta koppling till debuterade symtom. Andra kategorin: Upplevelser relaterat till AKS. Upplevelse av ångest, oro och rädsla av att dö i samband med AKS var inte ovanligt och många deltagare förstod inte att de upplevda symtomen var kopplat till AKS.  Slutsats: Det dominerande symtomet vid AKS var bröstsmärta, prodromal symtom presenterades dagar till månader innan insjuknande i AKS. Symtom hade även en stor individuell variation där debut, karaktär och varaktighet skiljde sig åt. Sjuksköterskan har en betydande roll i vården av patienter med AKS där personcentrerad vård har en central roll. / Background: Acute coronary syndrome (ACS) is a name for acute myocardial infarction with ST elevation (STEMI), acute myocardial infarction without ST elevation (NSTEMI) and unstable angina pectoris. ACS is a life-threatening condition that needs emergency medical attention without delay and is one of the most common health problems globally. Early identification by the nurse has a decisive role in the treatment options. Person- centred care has also a central role in the meeting with patients who suffer from ACS and the experience of the care.  Aim: The aim was to identify the patients' symptoms, risk factors and experience of suffering from acute coronary syndrome.  Methods: A literature review with systematic approach was chosen. PubMed and CINAHL were databases used when searching for articles and a total of 26 articles were included. The data analysis was carried out using integrated analysis.  Results: The results revealed two categories with 10 subcategories. First category: Symptoms related to ACS. Chest pain was the most common symptom, but other symptoms appeared with great variation and prodromal symptoms in ACS were presented widely. Symptoms linked to cardiovascular risk factors were an important part of the presentation of the results and trying to decipher and find a connection to the first symptoms. Second category: Experiences related to ACS. Experiencing anxiety, worry and fear of dying associated with ACS was not uncommon and many participants did not understand that the symptoms were linked to ACS. Conclusion: The predominant symptom was chest pain, prodromal symptoms were presented days to months before the onset of ACS. Symptoms also had a large individual variation where onset, character and duration differed. The nurse has a significant role in the care of patients with ACS where person- centred care has a central role.
88

Sjuksköterskans erfarenhet av att lindra beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom på geriatrisk avdelning : En kvalitativ intervjustudie / Nurses’ experiences of reliving behavioral and psychological symptoms of dementia in the geriatric ward : A qualitative interview study

Norin, Silvana, Ekholm, Nathalie January 2023 (has links)
Bakgrund: Demenssjukdom är en ökande folksjukdom och nästan alla drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) under sin sjukdomstid. Genom personcentrerad omvårdnad och individanpassade åtgärder kan BPSD-symtom förbyggas och lindras. Det är vanligt att äldre med demenssjukdom är i behov av vård på geriatrisk avdelning. Sjukhusmiljön orsakar en komplex omvårdnadssituation både för sjuksköterskan och personen med demenssjukdom.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av främjande och hindrande faktorer för att lindra beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom på geriatrisk avdelning.  Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 10 sjuksköterskor yrkesverksamma på geriatrisk avdelning. Intervjuerna analyserade utifrån Granheim och Lundmans (2004) innehållsanalys med manifest fokus.  Resultat: Analysen ledde fram till två kategorier. Kategorin Främjande faktorer för att lindra BPSD på geriatrisk avdelning bröts ner i följande underkategorier: att tillgodose basala behov, att se hela personen, att vara kreativ i sina lösningar samt betydelsen av teamarbetet. Den andra kategorin Hindrande faktorer för att lindra BPSD på geriatrisk avdelning bröts ner i följande underkategorier: att inte ha kompetensen, att vårdmiljön inte är anpassad, att inte ha tillräckligt med personal och tid samt läkemedel som ger negativ effekt.  Slutsats: Sjuksköterskorna eftersträvade personcentrerat arbete med fokus på individens basala behovstillfredsställelse och lindring av BPSD-symtom genom teamarbete. Bristande kunskap och förutsättningar bidrog till svårigheter för att kunna lindra BPSD-symtom på geriatrisk avdelning. Medvetet och metodiskt arbete bidrar till ökad trygghet och välbefinnande för personen med demenssjukdom. / Background: Dementia is a public disease that is increasing and almost everyone who is affected has behavioral and psychological symptoms (BPSD) throughout the illness. Through person-centered care and individually tailored measures, BPSD-symptoms can be prevented and alleviated. It is common for elderly people with dementia to need care in a geriatric ward. The hospital environment causes a complex nursing situation for both the nurse and the person with dementia.  Aim: The aim was to describe the nurse's experiences of promoting and hindering factors in alleviating behavioural and psychological symptoms of dementia in a geriatric ward.  Method: A qualitative interview study was conducted with 10 nurses working in a geriatric ward. The interviews were analyzed based on Granheim and Lundman's (2004) content analysis with a manifest focus.  Results: The analysis led to two categories. The category Promoting factors to alleviate BPSD in the geriatric ward was broken down into the following subcategories: meeting basic needs, seeing the whole person, being creative in their solutions and the importance of teamwork. The second category Obstructing factors for alleviating BPSD in the geriatric ward was broken down into the following subcategories: not having the knowledge, that the care environment is not adapted, not having enough staff and time, and medicine that have a negative effect.  Conclusions: The nurses focused on person-centered work with the individual's basic needs in focus and alleviation of BPSD-symptoms through teamwork. Lack of knowledge and conditions contributed to difficulties in alleviating BPSD-symptoms in the geriatric ward. Conscious and methodical work contributes to increased security and well-being for the person with dementia.
89

Sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till äldre personer med demenssjukdom på särskilt boende : En kvalitativ intervjustudie / Nurses' experiences of providing care to older people with dementia in nursing homes : A qualitative interview study

Gran, Anna January 2023 (has links)
Bakgrund Flertalet äldre personer med demenssjukdom bor på särskilt boende för att få behoven av tillsyn och hjälp med dagliga aktiviteter tillgodosedda. Många bor inte på demensboenden vilket kan påverka personernas välbefinnande. Sjuksköterskan på särskilt boende ansvarar för att omvårdnaden ges utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till äldre personer med demenssjukdom på särskilt boende. Metod Designen var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Analysmetoden var manifest innehållsanalys. Resultat Dataanalysen resulterade i kategorierna personens behov som utgångspunkt och relationer med personen i fokus, samt totalt sex underkategorier. Vikten av att se personens behov, ha ett gott bemötande samt anpassa omvårdnaden utifrån personen lyftes. Faktorer som bristande kunskap och erfarenhet kunde påverka omvårdnaden negativt. Att vårdmiljön på olika sätt inte var anpassad för personer med demenssjukdom påverkade förutsättningarna för att ge en god omvårdnad. Samarbetet med andra yrkeskategorier var betydelsefullt och det förekom delade erfarenheter av att stötta och involvera anhöriga. Slutsats Det kan vara både utmanande och givande att ge omvårdnad till äldre personer med demenssjukdom på särskilt boende. Genom teamarbete, utbildning och kompetensutveckling samt anpassningar i vårdmiljön kan personerna få sina behov tillgodosedda utifrån ett personcentrerat förhållningssätt på särskilt boende. / Background Several older people with dementia are living in nursing homes in order to have the needs of supervision and help with daily activities met. Many do not live in special care units, which can affect their well-being. The nurse at nursing homes is responsible for the care being provided based on a person-centred approach. Aim To describe nurses' experiences of providing care to older people with dementia in nursing homes. Method The design was a qualitative interview study with an inductive approach. The method of analysis was manifest content analysis. Results The data analysis resulted in the categories the person's needs as a starting point and relationships with the person in focus, and a total of six subcategories. The importance of seeing the person's needs, having a good approach and to adjust the care based on the person was highlighted. Factors such as lack of knowledge and experience could have a negative impact on the provided care. The fact that the care environment in various ways was not adapted for people with dementia affected the conditions for providing good care. Collaboration with other professional categories was important and there were shared experiences of supporting and involving relatives. Conclusions It can be both challenging and rewarding to provide care to older people with dementia in nursing homes. Through teamwork, education and skills development, as well as adaptations in the care environment, people can get their needs met based on a person-centered approach in nursing homes.
90

Sjuksköterskors erfarenhet av informationsöverföring vid inflyttning av en person till särskilt boende med demensinriktning : En kvalitativ intervjustudie / Nurses’ experience of information transfer when moving a person into a nursing home with a focus on dementia : A qualitative interview study

Gylling Rönnbäck, Cecilia, Gustafsson, Josefin January 2023 (has links)
Bakgrund I samband med att personer med demenssjukdom flyttar mellan olika vårdformer prövas samarbetet i vården, bland annat genom informationsutbyte omkring personens situation och behov av vård. Syfte Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av informationsöverföring i samband med inflyttning för personer med demenssjukdom till särskilt boende. Metod I studien har kvalitativ metod använts, där insamlade data analyserats med induktiv ansats. Urvalet bestod av elva sjuksköterskor från olika delar i mellan Sverige, där alla arbetar, eller har arbetat på särskilt boende. Resultat Resultatet av studien utmynnade i ett tema ”Strukturerad helhetsinformation kan bidra till en personcentrerad vård” och kategorierna ”Erfarenheter av bristande informationsinnehåll ger konsekvenser”, ”Varierande rutiner med olika vårdgivare” och ” Helhetsbaserad kunskap ger förutsättningar för att bedriva personcentrerad vård” Slutsats Sjuksköterskor som arbetar på särskilt boende upplever ofta att de inte får tillräckligt med information inför att en person flyttar in på boende med demensinriktning. Med en högre kvalitet på informationsöverföringen skapas förutsättningar för att kunna bedriva personcentrerad vård. / Background When people with dementia are moving between different forms of care, cooperation in care is tested, including the exchange of information about the person’s situation and need for care. Aim The aim of this study is to describe nurses' experience of information transfer by the time people with dementia are moving into a nursing home. Method In this study, a qualitative method has been used, where collected data were analysed with an inductive approach. The sample consisted of eleven nurses from different parts of the middle of Sweden, where all work, or have worked, in nursing home. Results The result of the study resulted in a theme "Structured holistic information can contribute to person-centred care" and the categories "Experiences of lack of information content gives consequences" and "Different routines with holistic knowledge provides the conditions for conducting person-centred care". Conclusions Nurses who work in nursing homes often feel that they do not receive enough information before a person moves into a nursing home with dementia focus. With a higher quality of information transfer, conditions to conduct person-centred care are created.

Page generated in 0.0814 seconds