Bakgrund: Våld i nära relationer är ett vanligt förekommande samhällsproblem både internationellt och nationellt. Våldet kan yttra sig på olika vis och i olika former. Våldet påverkar offret både kortsiktigt och långsiktigt, samt både fysiskt, psykiskt och socialt. Sjuksköterskan har en betydande roll i att upptäcka våldet samt att stärka kvinnan i att bryta den destruktiva relationen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relation. Metod: Kvalitativa allmän litteraturstudie som inkluderar nio stycken kvalitativa studier. Resultat: Ur analysen framkom två huvudkategorier som var De egna känslornas påverkan samt Arbetsmiljöns påverkan. I kategorin De egna känslornas påverkan framkom de känslor som sjuksköterskan upplevde vid möten med kvinnor utsatta för våld i nära relation. Dessa känslor bildade tre underkategorier som var Oro och rädsla, Frustration och Osäkerhet. Kategorin Arbetsmiljöns påverkan presenterar sjuksköterskors upplevelser av hur arbetsmiljön kan påverka mötet med våldsutsatta kvinnor. Kategorin rymmer två underkategorier Att inte räcka till och Stöd av kollegor. Diskussion: Studien diskuterades utifrån kvalitetsbegreppen Tillförlitlighet, Veriferbarhet, Pålitlighet och Överförbarhet. I resultatdiskussionen diskuteras tre centrala fynd från resultatet dessa är Oro och rädsla, Osäkerhet och Att inte räcka till. De tre fynden diskuteras utifrån olika samhällsperspektiv, etiska aspekter samt personcentrerad omvårdnad. Sjuksköterskors arbete med våldsutsatta kvinnor hindrades av osäkerhet på grund av kunskapsbrist, oro och rädsla, tidsbrist och den emotionella påverkan. För att främja arbete och ett personcentrerat förhållningssätt behöver sjuksköterskor erfarenhet, kunskap, utbildning och tid.

Bakgrund: Antalet invånare som inte talar det officiella språket och som har en kulturell bakgrund som skiljer från de flesta i Sverige blir allt vanligare. Vården måste besitta strategier för att kunna förse alla invånare i Sverige med jämlik vård. När språkbarriärer inte uppmärksammas leder det till brister i vården samt att vård på lika villkor blir ogenomförbar. I denna uppsats är personcentrerad omvårdnad, patientsäkerhet samt etiska principer centrala begrepp. Den teoretiska referensramen är transkulturell omvårdnad.  Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskans strategier att vårda patienter trots en språkbarriär. Metod: Genom en litteraturstudie har 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserats med en integrerad analys. Resultat: Fyra kategorier framkom, vilka var att samarbeta med tolk, icke-verbal kommunikation, anpassad kommunikation och kreativa metoder. Sjuksköterskan använde sig av olika strategier för att kunna ge vård och omsorg till patienter som talade ett annat språk. Den vanligaste strategin var användningen av tolk, antingen genom en professionell tolk eller med hjälp av anhöriga och kollegor. Utöver det använde sjuksköterskan resurser som fanns tillhands. Slutsats: En personcentrerad och patientsäker vård som följer etiska principer kan ske när en professionell tolk som arbetar etiskt, objektivt och konfidentiellt finns tillgänglig. På detta sätt kan sjuksköterskan ge bättre vård och omsorg till patienter med rådande språkbarriär.

Bakgrund: Patientdelaktighet är en viktig del av personcentrerad omvårdnad och således centralt i sjuksköterskans arbete. Traditionellt sett har överrapportering vid skiftbyte mellan sjuksköterskekollegor utförts i frånvaro av patienten. Studier visar att överrapportering vid patientens sängkant, så kallad bedside handover (BHO) kan öka patientdelaktigheten. Syfte: Syftet var att sammanställa veten-skaplig litteratur som beskriver sjuksköterskors erfarenheter av bedside handover. Metod: En litteraturstudie utfördes innehållande tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL och PubMed och kvalitets-granskades med SBUs granskningsmall som underlag. Data analyserades med innehållsanalys som metod. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades med åtta tillhörande underkategorier. 1) Personcentrerad omvårdnad 2) Arbets-effektivitet och patientsäkerhet 3) Konfidentialitet och 4) Tid och kunskap. Konklusion: BHO kan medföra utmaningar gällande konfidentialitet, tidshantering och kunskap men också främja patientdelaktighet och patientsäkerhet vilket är väl förenligt med hur sjuksköterskan ska bedriva sitt arbete. / Background: Patient involvement is an important part of person-centered care and therefore essential in the nurse's work. Traditionally the shift-to-shift handover between nurses has been carried out in the absence of the patient. Studies have shown that bedside handover (BHO) may increase patient involvement. Aim: The aim was to compile scientific literature describing registered nurses' experiences of bedside handover. Method: A literature review based on ten scientific articles was performed. The articles were retrieved from the databases CINAHL and PubMed and quality reviewed using SBUs review template. The data was analyzed using content analysis as a method. Result: Four main categories with eight corresponding subcategories emerged. 1) Person-centered care, 2) Work efficiency and patient safety, 3) Confidentiality and 4) Time and knowledge. Conclusion: BHO may bring challenges concerning confidentiality, time management and knowledge but also promote patient involvement and patient safety which is in line with how the nurse shall conduct their work.

Bakgrund: Kardiovaskulära relaterade sjukdomar vilket inkluderar stroke är den vanligaste dödsorsaken i världen. Stroke är ett samlingsnamn på hjärninfarkt och hjärnblödning. Personer som drabbas av stroke påverkas inte endast med fysiska nedsättningar utan även psykiskt med depressionssymtom. En del i rehabilitering från stroke är att ge patienten tilltro till sin egen förmåga, detta beskrivs ofta med self-efficacy.Syfte: Att ur ett helhetsperspektiv beskriva hur sjuksköterskor bedriver omvårdnad för patienter med stroke.Metod: Detta är en litteraturöversikt med systematisk sökning. Efter sökning i databaser valdes 15 artiklar, dessa granskades och innehållet analyserades innan dessa sammanställdes till ett resultat.Resultat: Att bedriva god omvårdnad till personer som drabbats av stroke kräver att sjuksköterskan tillämpar ett helhetssynperspektiv där alla aspekter av patienten inkluderas. Det är av viktigt att den psykiska delen av omvårdnaden inte missas då depressiva symtom efter stroke är vanligt. Utbildning av patienten i delaktighet genom self-efficacy kan förbättrat utfall för patienten. Checklistor och standardiserade riktlinjer kan hjälpa personalen i omvårdnaden.Slutsats: En rad förbättringar i vården av personer som drabbas av stroke identifierades som förbättrad personcentrerad helhetssyn, screening av depression och standardiserade riktlinjer. Men organisatoriska hinder så som personal och tidsbrist försvårar möjligheten att implementera förbättringarna i stor skala. / Bakground: Cardiovascular related diseases include stroke and is the most common cause of death in the world. The term stroke includes cerebral haemorrhage and brain infarction. People whom hits by stroke does not only experience functional impairment, psychological distress with depressive symtoms are often a reality. One part of rehabilitation after suffering a stroke is giving the patient faith in his or her own ability to handle the situation, it´s described as the term self-efficacy.Aim: From a holistic perspective describe how nurses care for patients who suffer from stroke.Method: This is a litterature review with a systematic database search which resulted in 15 articles whose content was analyzed and reviewed before being compiled in a result.Results: Carrying out good care for people affected by stroke requires that the nurse conducts care from a holistic perspective where all aspects of the patient are included. It is important that the mental part of the care is not missed as depressive symptoms after stroke are common. Educating the patient in participation through self-efficacy can improve outcomes for the patient. Checklists and standardized guidelines can help nurses care for patients.Conclusion: A number of improvements in the care of people suffering from stroke were identified as improved person-centered holistic view, screening for depression and standardized guidelines. However, organizational barriers such as staff and lack of time make it difficult to implement the improvements on a large scale

akgrund: Sjuksköterskans huvudansvar är att tillgodose god och säker omvårdnad till sinapatienter. Detta innebär ett fysiskt patientnära arbete. Att arbeta patientnära innebär attsjuksköterskor och sjuksköterskestudenter kan exponeras för HIV. Oavsett var sjuksköterskanarbetar kan hen komma i kontakt med personer med HIV. Kunskapsluckor om HIV hossjuksköterskor och sjuksköterskestudenter bidrar till stigmatiserande attityd och uteblivenomvårdnad till patienter med HIV. Syfte: Faktorer som påverkar sjuksköterskor ellersjuksköterskestudenter vid omvårdnad av patienter med HIV/AIDS. Metod:Litteraturöversikten inkluderar tretton artiklar med både kvalitativ och kvantitativ design.Resultat: Faktorer som påverkar sjuksköterskan och sjuksköterskestudentersomvårdnadsarbete till patienter med HIV är rädsla, stigmatiserande attityd och okunskap.Rädslor för att utföra omvårdnad till patienter med HIV grundar sig i okunskap och fördomar.Detta resulterar i att patienter med HIV ej erhåller personcentrerad omvårdnad. Rädslorna somsjuksköterskor och sjuksköterskestudenter beskriver bidrar till att de aktivt väljer att ej utförapatientnära omvårdnadsarbete till patienter med HIV. Sjuksköterskor ochsjuksköterskestudenter generellt visar en nedvärderande och negativ attityd mot patienter medHIV. Slutsats: Resultatet tyder på att sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter känner storrädsla för att utföra omvårdnad med patienter som har HIV vilket föranleds av okunskap ochstigmatisering. Genom att aktivt arbeta med att öka kunskapen samt stötta de sjuksköterskorsom dagligen kommer i kontakt med patienter som bär på HIV skulle sjuksköterskor kännastörre trygghet i sitt arbete och även känna större vilja att utföra patientnära arbete till patientersom har HIV. / Background: The nurse's main responsibility is to provide good and safe care for her patients.This means that the nurse has to work close to the patient. To work close to the patient meansthat the nurse and nursing students can be exposed to HIV. No matter where the nurse works,she can come into contact with people with HIV. Lack of knowledge about HIV among nursesand nursing students contributes to stigmatizing attitudes and lack of care for patients with HIV.Purpose: Factors affecting nurses or nursing students in the care of HIV / AIDS patients.Method: A literature review including thirteen articles of both quantitative and qualitativedesign. Results: Factors that affect the nurse and nursing students' nursing work to patients withHIV are fear, stigmatizing attitudes and ignorance. Fears of performing nursing care for patientswith HIV are based on ignorance and prejudice. As a result, patients with HIV do not receiveperson-centered care. The fears that nurses and nursing students describe contribute to themactively choosing not to perform patient-centred nursing work for patients with HIV. Nursesand nursing students often have a negative attitude towards patients with HIV. Conclusion: Theresults indicate that nurses and nursing students feel great fear of performing nursing care withpatients who have HIV, which is caused by ignorance and stigma. Through active work toincrease knowledge and support the nurses who come into daily contact with patients who carry HIV, nurses would feel greater security in their work but also feel greater willingness to performwork close to patients with HIV.

Bakgrund   I takt med att befolkningen ökar i ålder blir demenssjukdomar allt vanligare i dagens samhälle. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) är vanligen förekommande när en person med demens inte kan göra sig förstådd. I sjuksköterskans ansvar ingår att arbeta personcentrerat och genom kvalitetsutveckling av vården ta hjälp av alternativa omvårdnadsåtgärder, exempelvis inkludera djur i den dagliga verksamheten på demensboenden. Bandet mellan människa och djur har alltid varit starkt, djuren har en förmåga att känna av människans känslor och kroppsspråk. Syfte Syftet var att beskriva hur djur som personcentrerad omvårdnadsåtgärd påverkar personer med demens på demensboenden. Metod En allmän litteraturöversikt som innehåller 18 vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Artiklarna har blivit kvalitetsgranskade, klassificerats och analyserats i en integrerad analys.  Resultat Vid inkluderande av djur i omvårdnadsarbetet främjas kontakten och välbefinnandet hos personer med demenssjukdom. Djuren bidrar till att personerna med demens känner sig trygga, vilket gör att de tar initiativ och vågar kommunicera. Interaktion med djur framkallar glädje och skapar harmoni på demensboenden.Slutligen visarresultatet att djuren framkallar minnen från livet som personerna med demens förmedlar till sin omgivning, vilket skapar gemenskap samt ökar förståelsen för den unika personens livsvärld.   Slutsats Djur som personcentrerad omvårdnadsåtgärd påverkar personer med demens på demensboenden inom flera områden. Sammanfattningsvis påverkas kontakten, både mellan människa och djur samt mellan vårdpersonal och boende på ett positivt sätt. Djuren bidrar till att öka välbefinnandet och har visat sig vara en framgångsrik omvårdnadsåtgärd som sjuksköterskan med fördel kan implementera på demensboenden.

Bakgrund  Svårläkta sår ett vanligt förekommande symtom som ökar med stigande ålder och annan sjuklighet. Symtomet innebär ofta ett långvarigt lidande med stark smärta och nedsatt allmäntillstånd och livskvalitet. Då läkningsprocessen är komplex och dessa personer kan tvingas leva i åratal med sina sår har sjuksköterskan en viktig uppgift i att främja dessa personers förmåga att vårda sig själva till ökad hälsa. Syfte Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan kan främja egenvårdsförmågan hos personer som har svårläkta sår eller som löper risk för att utveckla svårläkta sår. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databassökningen utfördes i Cinahl och PubMed och resulterade i 17 inkluderade artiklar. Resultat Resultatet visade att sjuksköterskan för att främja egenvårdsförmågan hos personer med svårläkta sår behöver se bortom såret och möta hela personen. Detta för att med kunskap om alla de aspekter som påverkar en människas förmåga att vårda sig själv skapa sig en bild av varje patients unika förutsättningar och hinder för att utföra egenvård. Viktiga förutsättningar för att främja egenvårdsförmåga är också att ge patienterna stöd, förmedla hopp och tillförsäkra dem erforderlig kunskap.   Slutsats Resultatet visar att sjuksköterskan för att främja egenvårdsförmågan hos personer med svårläkta sår behöver ha kunskap och kompetens om vad som påverkar förmågan att vårda sig själv. Detta för att kunna ta reda på vilka resurser och hinder för egenvård som föreligger hos varje enskild patient. För att lyckas krävs att sjuksköterskan utgår från ett personcentrerat förhållningssätt; att hon ser bortom såret och möter hela personen.

Bakgrund Upp till tio procent av kvinnor i fertil ålder beräknas ha endometrios. Vid endometrios förekommer livmoderslemhinnevävnad utanför livmodern. Att denna vävnad tjocknar och blöder under menstruation kan vara en orsak till smärta och inflammation. Kraftig menstruationssmärta är det vanligaste symtomet. Andra vanliga symtom är infertilitet, hematuri, diarré, förstoppning, smärta, kramper vid samlag och ryggsmärta. Endometrios är en kronisk sjukdom som påverkar flera aspekter av dagligt liv och till följd av en kronisk sjukdom kan lidande uppstå. Syfte Syftet var att beskriva fertila kvinnors upplevelse av att leva med diagnosen endometrios. Metod En kvalitativ metod valdes, varpå en semistrukturerad intervjustudie genomfördes utifrån en intervjuguide. Sju kvinnor intervjuades. Materialet bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Under intervjuerna framkom exempel på när sjukdomen både begränsar och styr deltagarnas vardag men även vilka anpassningar och åtgärder de vidtar för att hantera och strukturera vardagen med de hinder sjukdomen kan innebära för individen. Att bekräftelse eller brist på bekräftelse påverkade deltagarnas upplevelse av lidande tydliggjordes under intervjuernas gång. Stöd från omgivningen och stöd från vården framkom vara betydande för deltagarnas psykiska välmående. Slutsats Endometrios påverkar kvinnor det dagliga livet då sjukdomen orsakar lidande av varierade grad. Kvinnor upplever begränsning både fysiskt och socialt då symtomen gav upphov till en obalans mellan inre och yttre krav. Upplevelsen av att kvinnors lidande förminskats av hälso- och sjukvård, omgivning innebär ett hot mot kvinnors integritet.

Bakgrund: Ett hjärtstopp inträffar plötsligt, kan drabba vem som helst och är en allvarlig folksjukdom med hög mortalitet. Bland personer med kranskärlssjukdom, hjärtsvikt eller diabetes, är hjärtstopp den ledande dödsorsaken och står för hälften av antalet förlorade levnadsår orsakade av hjärt- och kärlsjukdomar. I Sverige drabbas omkring 13 000 personer av hjärtstopp varje år. Vid omvårdnaden av dessa patienter ska sjuksköterskan arbeta personcentrerat och i enlighet med ICN:s etiska kod. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp.  Metod: En deskriptiv design med kvalitativ ansats har använts med allmän litteraturstudie som metod.  Resultat: Resultatet delades in i fyra huvudteman. Dessa var; ett förändrat liv, ny syn på livet, mötet med andra, samt behov av svar. Det framkom att personer som överlevt hjärtstopp kan få besvär med minne, emotionell instabilitet eller smärta. Både positiva och negativa erfarenheter av vården uttrycktes. De beskrev även en känsla av tacksamhet till både familj och personer som utförde livräddande insatser. Vidare upplevde deltagarna en minskad integritet och autonomi. Det framkom existentiella frågor, samt ett behov av förståelse och uppföljning.   Slutsats: Flera aspekter av att överleva hjärtstopp identifierades. Livet kunde bland annat förändras med neurologiska och emotionella konsekvenser. Vården kunde upplevas såväl positiv som negativ, samt både existentiella och reella frågor väcktes. Genom att ha dessa olika perspektiv i beaktande, kan sjuksköterskans arbete mot en mer personcentrerad omvårdnad främjas och medföra att personens samtliga behov tillgodoses på ett mer tillfredsställande sätt. / Background: A cardiac arrest occurs suddenly, can affect anyone regardless of age and is a severe national disease with high mortality. Among people with coronary heart disease, heart failure, or diabetes, cardiac arrest is the leading cause of death and accounts for half of the years of life lost to cardiovascular diseases. In Sweden, around 13,000 people suffer cardiac arrests yearly. While caring for these patients, nurses should work in a person-centered manner and in accordance with ICN:s ethical code.   Aim: The aim of this literature study was to describe adults' experiences of surviving a cardiac arrest. Method: A descriptive design with qualitative approach has been used with a general literature study as a method.  Result: Four main themes were discovered. A changed life, a new view on life, the meeting with others, and the need for answers. People who survived cardiac arrest could experience problems with memory, emotional instability and pain. Positive and negative experiences of care were expressed. Feelings of gratitude to family and the people who performed CPR was described. Survivors experienced a decrease in privacy and autonomy. Existential questions appeared, and a need for understanding and follow-up was expressed.  Conclusion: Several aspects of surviving a cardiac arrest were identified. Survivors experienced negative neurological and emotional changes. The care could be experienced both positively and negatively. Existential and other questions were raised. By taking these aspects into consideration, the nurse's work towards person-centered care can be improved and result in the individual's needs being met.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem. Våldet kvinnorna utsätts för kan ha allvarliga konsekvenser på både den fysiska och psykiska hälsan. Sjuksköterskor är ofta den yrkesgruppen som de våldsutsatta kvinnorna kommer i kontakt med inom vården. Därför är det viktigt att sjuksköterskorna har relevant kunskap och kompetens i ämnet. Litteraturöversikten hade personcentrerad omvårdnad som teoretisk referensram.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer inom slutenvården.Metod: Litteraturöversikten hade en kvalitativ design med induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes genom att granska valda resultatartiklar utifrån Fribergs (2017) analys i fem steg.Resultat: Resultatet presenterades i två huvudteman: närvaro i mötet, med subteman kunskapsbrist, tidsbrist och osäkerhet och rädsla, samt professionellt ansvar, med subteman känslomässig påverkan, frustration och maktlöshet samt teamarbete och stöd från omgivande team. Slutsats: Ökad förståelse samt kunskap kring våld i nära relationer bidrar till ökad trygghet hos sjuksköterskorna vilket på lång sikt kan leda till en förbättrad, god och säker vård. Beskrivningen av sjuksköterskors erfarenheter kan ge inblick och djupare förståelse i ämnet.