Bakgrund: Ätstörningar är en samling diagnoser som skapar stort lidande hos de drabbade. De ätstörningar som finns är Anorexia Nervosa, Bulimi Nervosa, hetsätningsstörning, Pica, Rumination syndrom och undvikande/restriktiv ätstörning.År 2019 hade 14 miljoner personer en ätstörning i världen, däremot finns ett stort mörkertal. För en del drabbade kan ätstörningen bli livshotande och vid behandling ska människans olika aspekter beaktas. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid vård av vuxna patienter med en ätstörning inom slutenvården. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats. Sökningen gjordes i databaserna CINAHL och Medline på artiklar publicerade mellan år 2013 och 2023. Totalt tio resultatartiklar analyserades. Resultat: Ett centralt resultat i litteraturöversikten var att bygga en vårdrelation. Sjuksköterskorna bygga en vårdrelation genom verbal kommunikation, lyssna på patienterna samt att vara närvarande. Genom att se patienten som en hel människa var det enklare att bygga envårdrelation med patienterna. Sjuksköterskorna gav stöd till patienterna. Saker sjuksköterskorna gjorde för att stödja patienterna var att uppmuntra patienterna, att skapa strategier för självhjälp, att främja fysisk hälsa, att ge patienterna tid samt att involvera anhöriga. Slutsats: Sjuksköterskor behöver anpassa vården efter patientens behov och önskningar, det sker genom att arbeta personcentrerat. Genom att involvera, individualisera, motivera och stödja patienter kan vården effektiviseras. / Background: Eating disorders is a collection of diagnoses that cause a lot of sufferingfor the affected person. The eating disorders that exist are Anorexia Nervosa, Bulimi Nervosa, Binge eating disorder, Rumination syndrome and avoidant/restrictive eating disorder. In 2019, the incidence of an eating disorder was estimated at 14 million cases worldwide, however, there is a large number of unrecorded cases regarding the prevalence of eating disorders. For some affected, the eating disorder can be life-threatening and in treatment, the different aspects of the human being must be taken into account. Aim: To describe the nurse´s nursing interventions in care of adult patients with an eating disorder in inpatient care. Method: A qualitative literature review with an inductive approach. The search was conducted in the CINAHL and Medline databases for articles published between 2013 and 2023. A total off ten result articles were analyzed. Result: A central finding in the literature review was to bulid a care relationships. The nurses build a care relationship through verbal communication, listen to the patient and to be present. By seeing the patient as a whole person, it was easier to establish a care relationships with the patients. Things nurses did to support patients were to encourage patients, creating self-help strategies, promote physical health, give patients time and involve relatives. Conclusion: Nurses need to adapt care to the patient's needs and desires by working in a person-centered way. By involving, individualizing, motivating and supporting patients, care can be made more effective.

Bakgrund: Alkoholmissbruk är inget nytt fenomen och det finns över hela världen och det klassas som en sjukdom. Trots det känner dessa personer sig stigmatiserade och kan hamna i ett utanförskap som kan leda till att sjukdomen förvärras. Det beskrivs också att det kan finnas en negativ inställning till denna patientgrupp då de kan vara aggressiva, våldsamma och bristande hygien. Det kan innebära att omvårdnaden upplevs som tidskrävande och tung. Utmaningen kräver att vårdpersonal besitter tillräcklig kunskap, erfarenhet eller skicklighet. Syftet: Syftet var att belysa vårdmötet mellan vårdpersonal och personer med alkoholmissbruk. Metod: En litteraturöversikt med systematisk metod och integrerad analys som bygger på en kvantitativ ansats. Den inkluderades 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Det finns skillnader i hur patienter bemöts inom de olika sjukvårdsinstitutionerna beroende på vilka kunskaper och resurser vårdpersonalen innehar. Om det finns tydliga strategier i hanteringen av denna patientgrupp kommer stigmat att minska och fler patienter kommer att våga söka vård för sitt alkoholmissbruk. När patienter med alkoholmissbruk involveras i deras vård blir resultatet bättre. Det minskar patientens negativa bild och stigmatisering. Förståelsen för vad en alkoholmissbruksdiagnos ökar och vad det innebär. Slutsats: Kunskap och utbildning är viktigt för att utveckla strategier inom vården och för att utveckla en god kompetensutveckling. När det saknas tydliga riktlinjer, resurser och kunskap leder det till ”vårdlidande”. Detta leder till en försämrad och otrygg arbetsmiljö för vårdpersonalen och en fortsatt stigmatisering inom vården av personer med alkoholmissbruk. / Background: Alcohol abuse is not a new phenomenon and it exists all over the world and it is classified as a disease. Despite this, these people feel stigmatized and can end up in exclusion that can lead to the disease worsening. It is also described that there can be a negative attitude towards this patient group as they can be aggressive, violent and lack of hygiene. This can mean that nursing is experienced as time-consuming and heavy. The challenge requires that the health care professionals possess sufficient knowledge, experience and skill. Aim: The aim was to shed light on the care meeting between the healthcare professionals and people with alcohol abuse. Method: A literature review with a systematic method and integrated analysis based on a quantitative approach and includes 15 research articles. Results: There are differences in how patients are treated within the various healthcare institutions depending on the knowledge and resources the healthcare professionals possess. If there are clear strategies in the management of this patient group, the stigma will decrease and more patients will dare to seek treatment for their alcohol abuse. When patients with alcohol abuse are involved in their care, outcomes improve. It reduces the patient's negative image and stigmatization. The understanding of what alcohol abuse diagnosis is increases. Conclusion: Knowledge and education are important for developing strategies in healthcare and for developing good competence development. When there is a lack of clear guidelines, resources and knowledge, it leads to "care suffering". This leads to a deteriorated and unsafe work environment for the healthcare staff and continued stigmatization within healthcare of people with alcohol abuse.

Bakgrund Missfall drabbar ca 20% av alla kvinnor med bekräftade graviditeter i Sverige. Den vanligaste orsaken till missfall är kromosomavvikelser hos fostret. Riskfaktorer för missfall är bland annat om kvinnan har diabetes mellitus eller en sköldkörtelsjukdom som inte är medicinskt välinställd. Även livsstilsrelaterade riskfaktorer föreligger. Vid missfall kan kvinnan uppleva en känsla av att sakna kontroll och hjälplöshet. Ett missfall kan upplevas traumatiskt och förlusten kan påverka kvinnan under en längre tid. Viktiga omvårdnadsåtgärder som lyfts upp är information om vem kvinnan kan kontakta och allmän information, samt även att vara lyhörd som sjuksköterska. Syfte Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av omvårdnad vid missfall.​ Metod En litteraturöversikt som inkluderat 7 kvalitativa artiklar samt 3 artiklar med mixad metod. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl complete och PubMed. Resultat Resultatet presenteras i tre huvudteman: Vårdmiljön skapar oro och ovisshet, Vikten av omvårdnadsinformatik och Vikten av psykosocialt stöd. Resultatet visar bland annat på att kvinnor upplevde att väntan på svar kring diagnostiseringen av missfallet skapade ångest och oro, medan snabb hantering och behandling värdesattes. Även en bristande medkänsla från sjuksköterskor i samband med missfall framkom och bristande information kring missfall samt att många kvinnor kände att de lämnades frågandes efter ett missfall. Slutsats Trots vissa positiva upplevelser av omvårdnad vid missfall, såsom tydlig information och emotionellt stöd från sjuksköterskor, var de negativa upplevelserna övervägande. Kvinnor upplevde en otrygg vårdmiljö, bristande bemötande och bristande information. Kvinnor efterfrågade mer information samt tydlig och direkt kommunikation samt uppföljning. Den känslomässiga hanteringen av förlusten upplevdes lättare om sjukvårdspersonal hade ett bemötande med medkänsla då det upplevdes som tröstande. / Background Miscarriage affetcs around 20% of all women with confirmed pregnancies in Sweden. The most common cause of miscarriage is chromosomal abnormalities in the fetus. Various diseases can consitute risk factors, such as diabetes mellitus or thyroid disease that’s not medicaly well-controlled. Lifestyle-related risk factors also exist. During a miscarriage, the women can experience a sense of lacking control and helplessness. A miscarriage can be perceived as traumatic and the loss can impact the woman for an extended period. Essential nursing measures that were highlighted include providing information about who the women can contact and general information. Additionally, being attentive as a nurse is important. Aim The aim was to enlighten women’s experience of nursing care in the context of miscarriage. Method A literature review including 7 qualitative atricles and 3 articles with mixed method. The literature search was conducted in the databases Cinahl complete and PubMed. Results The results are presented in three main themes: The healthcare environment creates anxiety and uncertainty, The importance of nursing informatics and The importance of psychosocial support. The findings indicated, among other things, that women experience anxiety and worry during the wait for diagnostic results of the miscarriage, quick handling and treatment was valued. A lack of compassion from nurses in connection with miscarriage was evident, leaving many women with unanswered questions after a miscarriage.​ Conclusions Despite some positive experiences of care during miscarriage, such as clear information and emotional support from nurses, the negative experiences were dominant. Women perceived an insecure care environment, inadequate treatment och lack of information. Women sought more information as well as clear and direct communication and follow-up. The emotional handling of the loss was perceived easier if the nurses approached it with compassion, as it was found to be comforting.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom där insulinresistens leder till att kroppen får högre glukosnivåer i blodet. Orsakerna till diabetes typ 2 är inte helt kartlagda men bidragande faktorer är övervikt och fetma. Egenvård är en stor del i behandlingen av diabetes typ 2 och personcentrerad omvårdnad utgår från varje individs förutsättningar.Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av egenvård vid diabetes typ 2.Metod: Litteraturstudie med systematisk sökning. Medline och Cinahl var databaserna som användes. 11 artiklar svarade på syftet och analyserades med integrerad analys.Resultat: Resultatet visade att stöd från omgivningen samt ändamålsenlig information var av vikt för egenvården. Diet var svår att upprätthålla vid sociala tillställningar och svår att förändra på grund av kulturella mattraditioner. Gamla levnadsvanor ansågs svårt att ändra. Fysisk aktivitet var svår att utföra på grund av tidsbrist.Slutsatser: Med en djupare förståelse av patientens upplevelse av egenvården och ett personcentrerat förhållningssätt går det att stödja patienten i levnadsvanor och välmående. Genom anpassad ändamålsenlig information går det att främja patientens egenvård.

Bakgrund: Lungcancer är efter bröstcancer den andra vanligaste cancerformen i världen och den cancerform med högst mortalitet. Diagnostisering sker ofta i ett sent skede då symtom sällan yttrar sig tidigt i sjukdomsförloppet. Patienter med lungcancer kan ha många olika omvårdnadsbehov, däribland symtomlindring, som sjuksköterskan behöver bemöta. Personcentrerad vård och omvårdnad förespråkas för att kunna bemöta patienters individuella och multidimensionella behov vid lungcancer, men forskning gällande patienters erfarenheter av det saknas. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka erfarenheter av personcentrerad omvårdnad hos patienter med lungcancer. Metod: Litteraturstudien genomfördes med kvalitativ metod och baserades på tio vetenskapliga artiklar. PEO (Patient-Exposure-Outcome)-strukturen användes vid databassökningar i databaserna Pubmed och Cinahl. Utifrån ett systematiskt tillvägagångssätt kvalitetgranskades de tio artiklarna. Artiklarna analyserades utifrån ett systematiskt tillvägagångssätt där meningsenheter, koder, subkategorier och slutligen huvudkategorier formades. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och nio subkategorier (inom parentes); Betydelsefulla relationer (Vikten av en god relation mellan patient och sjuksköterska, anhörigas stöd), vikten av personcentrerad symtomlindring (Erfarenheter av utebliven symtomlindring, erfarenheter av god symtomlindring), vikten av personcentrerad information (Behov av information och kommunikation, behov av anpassad information, erfarenheter av anpassad information och god kommunikation), personcentrerad planering av vården (Vikten av personcentrerad planering, delaktighet i vårdplanering). Konklusion: Resultatet visade på att personcentrerad omvårdnad i vissa fall implementeras vid lungcancer och anses positivt ur ett patientperspektiv. Det framkom också att det finns utrymme för förbättring genom att i större utsträckning implementera en personcentrerad omvårdnad vid lungcancer.

Bakgrund: En välfungerande kommunikation mellan sjuksköterska och patient utgör grunden för omvårdnad. Till följd av ökad global migration ökar mångfalden av språk. Detta kan leda till utmaningar i hälsa- och sjukvården. När sjuksköterskan och patienten inte talar samma språk uppstår det en språkbarriär. I sitt yrke ska sjuksköterskan utgå ifrån en holistisk människosyn, ett etiskt förhållningssätt och personcentrerad omvårdnad. Hur upplever sjuksköterskor kommunikationen med patienter när det inte delar ett gemensamt språk?Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att kommunicera med patienter när det föreligger en språkbarriär.Metod: En litteraturstudie som inkluderade artiklar med kvalitativ studiedesign genomfördes. Litteratursökningar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. 10 artiklar valdes ut. Resultatet analyserades med hjälp av en kvalitativ dataanalys. Resultat: Analysen utmynnade i 2 kategorier och 5 subkategorier. Sjuksköterskorna upplevde att språkbarriärer försvårade möjligheten att utföra arbetsuppgifter, ge en personcentrerad omvårdnad och skapa en terapeutisk relation till patienten. Användandet av tolk ansågs som en nödvändig hjälp för att kunna kommunicera. Sjuksköterskorna använde sig även av andra resurser så som anhöriga som tolkar, beröring och icke-verbal kommunikation. Konklusion: Sjuksköterskorna upplevde kommunikationen med patienterna vid språkbarriärer som främst utmanande. Det framkom även att det kunde upplevas som positivt och utvecklande. / Background: A well-functioning communication between a nurse and a patient forms the basis of nursing. Due to increased global migration, the diversity of languages is expanding. This can lead to challenges in healthcare. When the nurse and the patient do not speak the same language, a language barrier arises. In their profession, the nurse should approach care from a holistic perspective, ethical standpoint, and person-centered care. How do nurses experience communication with patients when they do not share a common language? Aim: To describe the nurse's experience of communicating with patients when a language barrier exists. Method: A literature study was conducted, including articles with a qualitative study design. Literature searches were performed in the databases Cinahl and PubMed. 10 articles were selected. The results were analyzed using qualitative data analysis. Results: The analysis resulted in 2 categories and 5 subcategories. Nurses experienced that language barriers hindered the ability to perform tasks, provide person-centered care, and establish a therapeutic relationship with the patient. The use of interpreters was considered a necessary aid for communication. Nurses also utilized other resources such as family members as interpreters, touch, and non-verbal communication. Conclusion: Nurses perceived communication with patients in the presence of language barriers as primarily challenging. It was also noted that it could be perceived as positive and developmental.

Bakgrund: Det är 25% av världens befolkning som drabbas av stroke någon gång under sin livstid. Stroke är ett samlingsnamn för minskad eller avsaknad av blodtillförsel till hjärnan. Patienter som drabbas av stroke får i stor utsträckning nedsatta kognitiva och motoriska funktioner. Detta leder till att sjuksköterskor får ett mer omfattande omvårdnadsarbete.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med stroke.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Till resultatet användes 13 artiklar. Artikelsökningar gjordes i databaserna Cinahl, Medline och Psycinfo. Fribergs femstegsmodell användes i dataanalysen.Resultat: Tre teman och åtta subteman sammanställdes. Litteraturöversiktens huvudteman var utmaningar i organisationen, utmaningar i vårdmötet och relationens betydelse. Subteman som identifierades var personalbrist, tidsbrist och resursbrist, brist på utbildning, kommunikationssvårigheter, patientens inställning till vård, kognitiva problem, inkludera patientens närstående och samarbetssvårigheter.Slutsats: Brist på utbildning, tid och resurser är något som sjuksköterskor har erfarenhet i vård av strokepatienter. Patientens inställning till vård kan vara en utmaning för sjuksköterskor. Afasi, dysfagi och kognitiva problem är en faktor som försvårar sjuksköterskors arbete utifrån ett personcentrerat förhållningssätt.Involvering av anhöriga är väsentligt för en god personcentrerad vård men kan vara utmanande för sjuksköterskor. / Background: 25% of the world's population suffer from stroke at some point during their lifetime. Stroke is a collective name for reduced or restricted blood stream to the brain. It includes ischemic stroke and hemorrhagic stroke. Patients who suffer from stroke often get reduced cognitive impairment and physical disabilities. This leads to extensive work for the nurse.Aim: The aim was to describe the nurse's experiences of caring for patients with stroke.Method: A literature review with quality method with inductive approach. In the result 13 articles were selected. The article research was conducted in Cinahl, Medline and Psycinfo. Fribergs five steps model was used for the data analysis.Result: Three themes were found and eight subthemes. Three themes were compiled as well as eight subthemes. Challenges in the organization, challenges in the care meeting and the importance of the relationship were the main themes. The subthemes that were identified were lack of staff and lack of resources, lack of time, lack of education, communicating disabilities, cognitive impairments, the patient's attitude to health care, include the patient's relatives and cooperation difficulties.Conclusion: When caring for stroke patients nurses experienced that they had lack of education, time and resources. The patient's opinions about their healthcare could be challenging for the nurse. Aphasia, dysphagia and cognitive impairment are factors that complicates the nurse's work based on a person-centered approach. Relative involvement is essential for good person-centered care but can be challenging for the nurse.

Bakgrund: Personer som överlevt hjärtstopp, eller som löper stor risk att drabbas av allvarlig ventrikulär arytmi, kan skyddas mot framtida livshotande arytmier med en implanterbar defibrillator (ICD). ICD är en livslång behandling som medför förändringar, begränsningar samt väcker existentiella frågor i personers dagliga liv. Konsekvenserna av livsförändringarna påverkar och upplevs olika hos personerna med ICD. Personcentrerad omvårdnad har använts som teoretisk utgångspunkt. Syfte: Att belysa personers upplevelse av att leva med en implanterbar cardioverter defibrillator (ICD). Metod: En litteraturöversikt med 11 kvalitativa artiklar användes och analyserades utifrån Fribergs 5-stegsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre huvudtema: Livsförändringar i dagliga livet, att vara i behov av stöd, att påminnas om livets skörhet med följande sex subtema: Att leva med fysiska begränsningar, att tvingas till förändringar, sakna tillräckligt med information från vården, betydelsen av socialt stöd för att nå acceptans, att uppleva defibrillering och att uppleva existentiell mening. Slutsats: Att få en andra chans i livet med hjälp av en ICD medför förändringar och begränsningar i det dagliga livet som personerna behöver acceptera och anpassa sig till. För att stödja och förbereda personer med en ICD behöver sjuksköterskan mer kunskap om dess inverkan på personens livsvärld, både fysiskt, psykiskt, socialt samt existentiellt. För att underlätta och stödja personerna till att nå acceptans behöver sjuksköterskan bemöta och se hela människan ur ett holistiskt synsätt och att ge personcentrerad omvårdnad. / Background: People who have survived cardiac arrest, or who are at high risk of severe ventricular arrhythmia, can be protected against future life-threatening arrhythmias with an implantable cardioverter defibrillator (ICD). ICD is a lifelong treatment that entails changes, limitations and raises existential questions in people's daily lives. The consequences of life changes affect and are experienced differently in people with ICD. Person-centered care has been used as a theoretical starting point. Aim: To describe person’s experience of living with an implantable cardioverter defibrillator (ICD). Method: A literature review with 11 qualitative articles was used and analyzed based on Friberg's 5-step analysis. Results: The result revealed three main themes: Life changes in daily life, to need support, to be reminded of the fragility of life with the following six subthemes: Living with physical limitations, being forced to change, lacking sufficient information from healthcare, the importance of social support to reach acceptance, experiencing defibrillation and experiencing existential meaning. Conclusion: Getting a second chance in life with the help of an ICD entails changes and limitations in daily life that people need to accept and adapt to. To support and prepare people with an ICD, the nurse needs more knowledge about its impact on the person's lifeworld, both physically, psychologically, socially, and existentially. To facilitate and support the people to reach acceptance, the nurse needs to meet and see the whole person from a holistic point of view and to provide person-centered care.

Bakgrund: Kognitiv sjukdom är ett samlingsbegrepp för olika sjukdomstillstånd i hjärnan som påverkar kognitiva funktioner. En av de främsta orsakerna till vårdbehov hos äldre personer är kognitiv sjukdom. Kognitiv sjukdom kan påverka personen psykiskt och fysiskt. Levnadsberättelsen berör information om personens erfarenheter och händelser i livet. Syfte: Syftet var att belysa levnadsberättelsens betydelse vid omvårdnaden av och i vardagen för personer med kognitiv sjukdom. Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt med strukturerad sökning i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo genomfördes. Efter kvalitetsgranskning genomfördes integrerad innehållsanalys och 16 artiklar som besvarade syftet inkluderades. Resultat: I resultatet formulerades huvudkategorierna betydelsen av levnadsberättelsen i vardagen och betydelsen av levnadsberättelsen i omvårdnad. Resultatet visar levnadsberättelsens betydelse för personer med kognitiv sjukdom. Arbete utifrån levnadsberättelsen har visat sig utgöra en grund för personcentrerad omvårdnad. Slutsats: Resultatet visar att levnadsberättelsen beskrivs vara ett verktyg för att stärka den enskilda individen, minska och förebygga BPSD samt för personcentrerad omvårdnad. Arbete med levnadsberättelsen beskrivs även som en meningsfull aktivitet som kan stärka relationer. Enligt prognoser kommer förekomsten av äldre personer med kognitiv sjukdom öka de kommande åren, det ställer krav på nya arbetssätt och ökad kompetens hos vårdpersonal. / Background: Cognitive disease is a collective term for various disease in the brain that affect cognitive functions. One of the main causes of increased care needs in older people is cognitive disease. Cognitive disease can affect the person psychologically and physically. The life story concerns information about the person’s experiences and life events. Aim: The aim was to highlight the importance of the life story in nursing and in everyday life for people with cognitive disease. Method: A non-systematic literature review with a structured search strategy in CINAHL, PubMed and PsycInfo was conducted. After quality review, integrated content analysis was conducted and 16 articles that answered the aim of the work were included. Results: In the result, the main categories were the meaning of the life story in everyday life and the meaning of life story in nursing. The result shows the importance of the life story for people with cognitive disease. Work based on the life story has been shown to form a basis for person-centered nursing. Conclusion: The results highlights that the work with the life story is described as a tool to strengthen the individual, to reduce and prevent BPSD and for person-centered care. Work with the life story is also described as a meaningful activity that can strengthen relationships. Future years has a forecast with an increase incidence of elderly people with cognitive disease, which will require an increased level of knowledge among healthcare professionals and new working methods.

I Sverige drabbas årligen omkring 7000 kvinnor av bröstcancer vilket är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Bröstcancer påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten (HRQoL) både på kort- och lång sikt. HRQoL beskriver den inverkan hälsa har på funktionsförmåga och upplevda välbefinnande inom fysiska-, psykiska- och sociala livsområden. Syftet var att undersöka hur kvinnor med bröstcancer värderar sin hälsorelaterade livskvalitet. Litteraturöversiktens design utgick från en deduktiv ansats. Litteraturöversikt gjordes bland artiklar i databaser med inriktning omvårdnad. Resultatet innefattar 18 vetenskapliga artiklar, nio kvalitativa- och nio kvantitativa studier. HRQoL påverkas negativt inom fysiskt-, psykiskt- och socialt välbefinnande hos kvinnor med bröstcancer. Kvinnorna skattar fysisk funktion som försämrad vilket påverkar fysisk HRQoL negativt. Psykisk HRQoL påverkas även negativt då de upplever isolering, depression, ångest, förlust av kontroll och rädsla under bröstcancerbehandling. Kvinnorna skattar betydligt sämre social HRQoL än övrig population då de behöver avstå från dagliga aktiviteter. För att kvinnorna ska kunna uppnå god HRQoL behöver sjuksköterskor ha kunskap om vilka faktorer som påverkar HRQoL vid bröstcancer. Att även tillämpa personcentrerad omvårdnad kan vara betydelsefullt för att uppnå tillfredsställande omvårdnad och HRQoL. Förståelse för kvinnornas HRQoL är av betydelse för vägledning och stöttning genom sjukdomsprocessen. / In Sweden around 7000 women are affected by breast cancer every year which is the most common cancer among women. Breast cancer influence women both in short- and long-term health-related quality of life (HRQoL). HRQoL describes the influence health has on functional ability and the experience of physical-, psychological- and social wellbeing. The aim was to examine how women with breast cancer value their health-related quality of life. This literature review was based on a deductive approach. A literature review was made with articles from databases with focus on nursing care. The result is based on 18 scientific articles, nine qualitative and nine quantitative studies. HRQoL is negatively affected among women with breast cancer and influences physical-, psychological- and social wellbeing. The women rate physical function as decreased which affects physical HRQoL negatively. They experience isolation, depression, anxiety, loss of control and fear during treatments. Women rate significantly lower social HRQoL than the rest of the population when they must abstain from daily activities. If the women are going to achieve satisfying HRQoL the nurses need to have knowledge about which factors that may influence HRQoL in breast cancer. Using person-centred nursing is also important in order to achieve satisfying care and HRQoL. Understanding of the women´s HRQoL is significant for guidance and support during the disease.