Marknaden för betaltjänster har ökat avsevärt de senaste åren i och med teknikens utveckling och konsumenters ändrade betalningsvanor. Betalningarna har gått från att domineras av kontanter till att idag bestå av kortbetalningar och moderna betaltjänstlösningar via t.ex. mobiltelefoner. I takt med att e-handeln har expanderat och nya leverantörer av betaltjänster har trätt in på marknaden har behovet av ett gemensamt regelverk på EU-nivå för betaltjänster ökat, detta för att samtliga betalningar som sker inom EU ska vara lika effektiva och säkra som nationella betalningar.   Den 13 januari 2018 trädde det andra betaltjänstdirektivet (PSD2) ikraft, vilket syftar till att harmonisera marknaden för elektroniska betalningar och skapa bättre förutsättningar för innovativa, säkra och effektiva betalningar inom EU. I och med införandet av PSD2 utvidgades definitionen av betaltjänster till att innefatta betalningsinitieringstjänster och kontoinformationstjänster, vilka är tredjepartsleverantörer och fungerar som ett mellanled mellan en bank och slutkunden på betaltjänstmarknaden. Marknaden för tredjepartsleverantörer har hittills varit oreglerad, men omfattas nu av PSD2:s tillämpningsområde, vilket gör att tredjepartsleverantörerna kan få tillgång till bankernas kundinformation och kunddata genom öppna applikationsprogrammeringsgränssnitt. Under våren 2018 kommer en ny dataskyddsförordning att träda i kraft, vilken ämnar till att ge ett ökat skydd för den personliga integriteten genom att införa striktare regler angående behandling av personuppgifter.   Uppsatsen fokuserar på tredjepartsleverantörer och hur de påverkas av de nya regelverken och om innovationsmöjligheterna för nya betaltjänster kommer att främjas genom införandet av PSD2. För att kunna se hur tredjepartsleverantörerna påverkas av regelverken kommer uppsatsen fokusera på behandlingen av person- och kontouppgifter för att avgöra om bestämmelserna i PSD2 är förenliga med dataskyddsförordningen. Av uppsatsens resultat går det att utläsa att innovationen av nya betaltjänster fortsättningsvis torde främjas av de nya reglerna i PSD2 och att utvecklingen torde ske i en snabbare takt än tidigare. Det går även att utläsa att reglerna i de båda regelverken till viss del stämmer överens, men även att det finns bestämmelser som är motstridiga.

With facial recognition technology becoming a greater part of our everyday lives the ethicalimplications it may bring is something worth exploring, and according to scientists the technology could already be incorporated in video surveillance. Previous studies have shown thatwomen and men see things differently within this context, something that will be explored inthis paper. Through focus group interviews and a survey study the students could not confirmthis statement, and found that in only one specific context women and men had significantdifferent standpoints. Further the study found that there is a fear of what this technology couldresult in, in the form of abuse of the information gathered about people and how society couldchange with the incorporation of said technology in video surveillance. / Eftersom ansiktsigenkänningsteknologi blir en större del av vår vardag är de etiska konsekvenserna det kan ge något som är värt att utforska, och enligt forskare kan tekniken redanfinnas implementerad i videoövervakning. Tidigare studier har visat att kvinnor och män uppfattar saker annorlunda inom detta sammanhang, något som kommer att undersökas i dennauppsats. Genom fokusgruppsintervjuer och en enkätstudie kunde studenterna inte bekräftadetta uttalande och fann endast att kvinnor och män i ett specifikt sammanhang hade märkbartolika uppfattningar. Vidare fann studien att det finns en rädsla för vad denna teknik kan resultera i, i form av missbruk av den information som samlats in om människor och hur samhälletkan förändras genom införandet av nämnd teknik i videoövervakning.

The purpose of the essay is to examine and analyze if individuals are ensured anefficient protection against violations of personal integrity when using cookiesonline. This is done through both a de lege lata and a de lege ferenda perspective.To do this a technical perspective of what cookies are is applied, as well as howthey can amount to a threat to personal integrity. What personal integrity is andhow it can be protected are questions which are answered through the methodof legal dogmatics as well as the EU legal method, while the question if the protectionis sufficient is answered through the method of legal informatics. The investigation in the matter led to the result of a definition of what is tobe understood by personal integrity within the framework of the essay, whichcan be described as the right to have control over the spread of sensitive information.In addition to this it is shown in the essay that personal integrity in relationto cookies is protected through the means of collecting consent before placingcookies. The mechanism of collecting consent is in theory an appropriate wayto ensure control for the individual. Even so, practical studies in the field indicatethat the regulation does not meet compliance by the market participants sufficientlywhen collecting consent to the use of cookies. Due to this it cannot beclaimed that personal integrity is efficiently protected in practice. Since the de lege lata result show indications of lack of compliance the conclusionis that the current regulations are not sufficiently enough protecting personalintegrity of individuals. The forthcoming e-Data protection Regulationmight offer some solutions to this compliance issue, but as shown in the de legeferenda-discussion there is a need to combine regulatory solutions with technicaltools to enforce a comprehensive compliance by the market participants in practice.The combined solution will give both individuals and supervisory authoritiesthe tools necessary to protect personal integrity, while the collection of consentcan continue to be the regulatory mechanism used to protect personal integrity.

Dataskyddsförordningen, även kallad GDPR, introducerades år 2016 med spekulationer kring vilka påtagliga förändringar och upplevelser som förordningen skulle komma att ha. Dessa spekulationer är något som ej varit möjliga att konkretisera förrän nu, 2 år efter förordningen trädde i kraft, vilket möjliggör en uppföljning av förordningen för säkerställandet av dess behövlighet. Syftet med studien var således att undersöka GDPR för att se om lagstiftningen upplevs upprätthålla sitt syfte, att förstärka den personliga integriteten. Detta gjordes genom en kvalitativ intervjustudie med anställda inom verksamheter som stöter på GDPR i sin personuppgiftsbehandling. Resultatet visade på att en stor del av de intervjuade menar att lagstiftningen till en viss grad, har insatser som påverkar den personliga integriteten på ett positivt sätt. Förordningen kommer dock inte utan en kostnad. Den kan upplevas som något som resulterat i en högre grad av oklarheter och ytterligare komplexitet och skyldigheter för de anställda inom myndighet- och verksamhetsvärlden. / The General Data Protection Regulation also known as GDPR, was introduced during 2016 with differing predictions on the outcome and aftermath of its implementation. It has been roughly two years since the regulation was first introduced and it is now that the evaluation process of its necessity is feasible. Hence the primary purpose of this study was to evaluate whether GDPR is perceived to fulfill its weighty goal of strengthening the integrity of personal data. This was done through interviewing employees of authorities and agencies that deal with GDPR when processing personal information. What the results of this study has shown is that a large portion of the interviewees say that the regulation has efforts that, to a degree, positively affects the integrity of personal data. This however comes at a cost. A higher degree of perceived obscurity, shallow complexity and additional duties to be carried out by the employees within their respective authority.

Detta är ett examensarbete som handlar om personlig integritet och användande utav sociala medier. Internet och sociala medier har fått en given del i vår vardag. Dessa sociala medier är gratis för användaren att använda och finansieras därför oftast via reklam som till en stor del baseras på den information användaren laddar upp på dessa tjänster när den använder dem, så kallad riktad reklam. Isbergsmodellen som Facebook bygger på innebär att man som användare inte ska märka av detta när man interagerar med tjänsten. Denna studie ämnar att undersöka om detta kan påverka användarnas personliga integritet och vad användarna anser om denna riktade reklam som baseras på information om dem. Detta studerades via en en webbenkät som distribuerats till unga vuxna inom Stockholmsområdet. Tre stycken djupare intervjuer utfördes även för att få en djupare förståelse kring användarnas beteende och resonemang. Metoden resulterade i 101 enkätsvar. Resultaten tolkas i enlighet med Alan F. Westins teorier om internetanvändarnas attityder till personlig integritet. Användarna i studien har en pragmatisk attityd till personlig integritet på internet och är därför väl medvetna om vad som försegår. Slutsatsen är därför att dessa unga vuxna i Stockholmsområdet inte löper någon risk att få sin personliga integritet kränkt vid användande av sociala nätverks-tjänster. / This thesis is about privacy and the use of social media. The internet and social media has become a given part of our everyday lives. These social media services are free to use and are therefore usually financed via advertising that to a large extent is based on the information that the users have uploaded to these services when they use them, so-called behavioral targeting. The iceberg model that Facebook is based on means that users will not notice this when they interact with the service. This study aims to investigate if this could affect the user's privacy and what the users opinion about targeted advertising is. This was studied via a survey that was distributed on the internet to young adults in the Stockholm area. Three in-depth interviews were also conducted to gain a deeper understanding of the user’s behavior and reasoning. The survey resulted in 101 responses. The results is interpreted with Alan F. Westins theories about privacy attitudes among internet users. The users in this study have a pragmatic approach to privacy on the internet. They are therefore well aware of what is going on behind the scenes. The conclusion is that these young adults in the Stockholm area don’t run any risk of having their privacy violated by using free social networking-services.

No description available.

This bachelor thesis aims at investigating how librarians at university libraries experience privacy and user data when using the digital library, and to relate their views to an era of Big Data. Protecting the library user’s privacy is part of the librarian profession and established in the ethical codes published by the International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA). Privacy issues have also been of interest for the library- and information science over the years, some studies which have investigated the expectations of privacy by library users. The results show that library users expect the library to protect their privacy and feel safe about the library as an institution for doing so. Earlier studies, as well as my result, shows that this is a major challenge in an era of Big Data, when the digital library depends on third party suppliers and the exchange of data between libraries, suppliers, and library users.  The thesis takes on a qualitative approach. Interviews were held with five librarians using the semi-structured interview as a method. To analyse the result, the thoughts presented by Mai (2019) about personal information in an era of Big Data, and the models of privacy and information presented by Mai (2016, 2019) and Agre (1994), have been used. The result shows that the librarians view on privacy and user data correspond with the perspectives reflected in the Panopticon Model and the Capture Model. That is a traditional view on privacy and information, seeing personal information as a certain type of information that can be controlled. According to this view, violation of a user’s privacy is about not being able to fully protect that personal information. According to Mai (2016, 2019) this is not a satisfactory view on privacy in an era of Big Data. He therefore suggests the Datafication Model. Privacy should, according to Mai (ibid.), be less about the information and more about the situations where the information is being used. This view on privacy and information couldn’t be seen in the result of the study.

Regarded as the biggest change in data protection law in a generation, the General Data Protection Regulation (or simply its more renowned name: the GDPR) is due to take effect on May 25th 2018. The purpose of the GDPR is to strengthen the protection of personal information, harmonize the data protection laws in the entire European Union, and modernize privacy laws to fit today’s technologically advanced society. As good as all organizations have to conform to the new law. Libraries, as prominent bearers of information and personal data, are thus no exception to the rule. This study’s objective is to gain knowledge of Swedish public libraries’ main GDPR preparations, regarding both the practical work and the difficulties they faced during the process. The result is based on the answers from an online survey, sent to every central library in Sweden’s 290 municipalities. 182 answers were received, which generated a response rate of roughly 63 percent. The theoretical analysis derives from five of John Kotter’s eight phases, concerning difficulties in early change management. The authors of this study identify the libraries’ focal points, in relation to the change work, as mainly consisting of inventory of personal data and education in the law. Difficulties are mostly found in understanding the law and how to practice it. Nonetheless, a majority of the Swedish central libraries consider themselves fairly ready for the GDPR when May 25th arrives.

his study focuses on Google’s user agreements and how students within the field of library and information science at the University of Borås are perceiving and relating to these agreements. User agreements are designed as contracts which makes the user data available for Google, but also for the user to protect his or her personal integrity. A problem recent studies show is that few internet users read these agreements and don’t know enough about what Google collect and do with their user data. In this study the concept of surveillance capitalism is used to describe how Google has become a dominant actor on a new form of market. This market is partly formed by Google’s business model which turns user data into financial gain for the company. It is discussed in recent studies that this form of exploitation of user data is problematic and is intruding on people’s personal integrity. The theoretical framework was constructed from theories that social norms influence human behaviour which makes people sign the agreements without reading them. Technological determinism and affordance are also used to discuss how technology contributes to influence people. Surveys where distributed to examine how the students perceived Google’s user agreements. The results of the study show that the students seems to know a lot about what Google collects and how the user data is used, although they rarely read them since they perceive the agreements as complicated and too long.

De större barngrupperna och de ökade kraven på förskolepedagoger kan göra det svårare att möta varje barns omsorgsbehov. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur pedagoger förstår och resonerar om barns kroppsliga och personliga integritet samt vilka strategier de använder sig av för att respektera varje barns integritet. För att analysera empirin i form av semistrukturerade intervjuer har ett omsorgsetiskt perspektiv använts. I resultatet framgår det att majoriteten av pedagogerna har en liknande syn på vad personlig respektive kroppslig integritet innebär. Den personliga integriteten tolkas som rätten att få sin individuella sfär och sina gränser respekterade av andra medan den kroppsliga integriteten handlar om rätten att bestämma över sin egen kropp. För att lära barnen om integritet och gränser använder majoriteten av pedagogerna materialet “Stopp! Min kropp!”. Samtliga pedagoger beskriver även att de har särskilda strategier kring sårbara situationer såsom blöjbyten och toalettsituationer. Pedagogerna menar även att det är viktigt att vara en närvarande förebild för barnen. Dels genom att själv vara tydlig med var sina egna gränser går, dels genom att vara uppmärksam på varje barns integritet och gränser. De förklarar att strategierna för att respektera varje barns integritet fungerar bäst då man är en närvarande pedagog. Samtliga pedagoger anser att mindre barngrupper underlättar det omsorgsetiska arbetet för att respektera varje barns integritet.