Hur kan en idrottare bygga upp ett starkt personligt varumärke och på vilket sätt försöker de använda sig av varumärket för att bredda sina karriärmöjligheter?Syftet med uppsatsen är att undersöka hur idrottare kan bygga upp sitt personliga varumärke och hur det kan användas för att bredda idrottarens karriärmöjligheter.Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med en deduktiv angreppssätt, detta för att kunna skapa en djupare förståelse inom ämnet. Vi har intervjuat fyra personer som jobbar med idrott fast med olika aspekter. Detta för att få en djupare och bredare informationstillgång.Vi har delat in den teoretiska referensramen i fyra huvudrubriker. I dessa redogör vi vad ett varumärke, personligt varumärke, varumärkesuppbyggande och karriärmöjligheter är.Med uppsatsen kom vi fram till ett flertal slutsatser men även några generella riktlinjer som vi tycker idrottare bör följa. Det första vi kunde konstatera var att det inte finns en mall som kunde följas utan idrottaren skall anpassa uppbyggnaden efter sin personlighet. Samt att individen bör vara aktiv i processen för att kunna bygga upp ett starkt personligt varumärke som är hållbart under en längre tid. Vi kom fram till att balansen mellan det naturliga och tillgjorda beteendet skall vara jämnt. Personligt varumärke skapar inte aktivt jobb men däremot öppnar möjligheter utanför sporten som kan leda till en breddning av karriären.

Titel: Fastighetsmäklarens personliga varumärke – JAG AB Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Anna Wassberg & Evelina Eriksson Handledare: Per-Arne Wikström   Syfte: Då en fastighetsmäklares framgång till största del består i hur väl denne sköter sina kundkontakter är det viktigt att det budskapet som sänds ut stämmer överens med kundens faktiska upplevelse. Eftersom det är fastighetsmäklaren som i första hand kommer i kontakt med kunden och inte företaget, är det fastighetsmäklarens personliga varumärke som har störst betydelse för om det blir en affär eller inte. Detta är anledningen till att studien har genomförts, där syftet är att ta reda på vad ett personligt varumärke är och hur man kan använda sig av det i jobbet som fastighetsmäklare. Metod: Studien baseras på litteratur, vetenskapliga artiklar och intervjuer som alla analyserats och redovisats i denna kvalitativa studie. Resultat & slutsats: Genom studien har det framkommit att alla har ett personligt varumärke som måste förvaltas. Samt att ryktet är en av de avgörande faktorerna för om man lyckas med det eller inte. Det har även framkommit att den bild som förmedlas till kunderna måste stämma överens med hur kunderna uppfattar fastighetsmäklaren. När man använder sig av det personliga varumärket leder det till att man kan urskilja sig från sina konkurrenter. Förslag till fortsattforskning: Då det personliga varumärket är ett brett område, finns det flera områden som vi inte har behandlat i denna studie. Under studiens gång uppkom tankar kring att göra en studie kring personligt varumärke ur kundernas perspektiv. Uppsatsens bidrag: Genom denna studie har det belysts hur viktigt det är för en fastighetsmäklare att använda sig av sitt personliga varumärke. Nyckelord: Personligt varumärke, Varumärken, Fastighetsmäklare, Förtroende och Personliga egenskaper

Titel: Ett varumärke inom ett varumärke Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Jenny Jansson och Linnea Mohlén Handledare: Jonas Kågström Datum: 2014 – Maj   Syfte: Syftet med denna studie är att analysera vilka utmaningar en fastighetsmäklare ställs inför i skapandet av ett personligt varumärke, inom en franchiseorganisation.   Metod: I denna studie har data genererats genom att en webb-baserad enkätundersökning skickats ut via e-mail. Enkäten skickades ut till 1 700 verksamma fastighetsmäklare inom fyra olika franchiseorganisationer. Det insamlade materialet analyserades sedan i statistikprogrammet SPSS, de analyser som genomfördes var korrelationsanalys, faktoranalys och klusteranalys.   Resultat & slutsats: Denna studie har funnit att det finns två grupperingar inom den berörda urvalsgruppen. Den ena gruppen föredrar att marknadsföra det personliga varumärket och den andra gruppen föredrar att marknadsföra företaget de representerar. Studien har även uppmärksammat att förtroende från arbetsgivaren har främst inverkan på hur väl den enskilde fastighetsmäklaren kan arbeta med sitt personliga varumärke samt att ett personligt varumärke växer starkare med tiden.   Förslag till fortsatt forskning: Denna studie undersökte fenomenet på ett översiktligt sätt för att skapa en grund i detta forskningsområde. Förslagsvis bör resultatet från denna studie undersökas med en kvalitativ metod för att gå in djupare på fenomenets inverkan i franchiseorganisationer.   Uppsatsens bidrag: Denna studie ger ett bidrag genom att framställa en vägledning för hur franchiseorganisationerna och den enskilde fastighetsmäklaren ska ta till sig fenomenet personligt varumärke. Studien syftar till att analysera vilka utmaningar fastighetsmäklaren ställs inför i arbetet med det personliga varumärket och i samband med detta identifiera hur de aktiva fastighetsmäklarnas inställning gentemot ämnet ser ut.   Nyckelord: Franchise, företagsidentitet, personligt varumärke, personlig marknadsföring, förtroende.

Användandet av sociala medier av politiker har fått global spridning de senaste åren. Med Obama i framkant har det visat sig att det är betydelsefullt att ha ett starkt personligt varumärke på sociala medier såsom Twitter. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några svenska politiker konstruerar ett personligt varumärke via mikrobloggen Twitter. Vi har undersökt hur politikerna framställer sig och vilka roller som synliggörs, samt vilken agenda som ligger bakom deras framställning. Vi har använt oss av flera olika teoretiska begrepp för att analysera vårt material. För att analysera vilka olika roller som framställs har vi använt oss Erving Goffmans begrepp privat och offentlig, samt retoriska analysbegreppen ethos, logos, pathos för att synliggöra politikernas trovärdighet. Studiens huvudsakliga resultat visar att politikerna framställer fem olika roller i sina tweets. De roller som synliggörs är den personlige politikern, partipolitikern, den trovärdige politikern, den informerande politikern och den känslosamma politikern.

Sammanfattning Denna studiens ansats är att förstå på vilket sätt som storytelling används för att reflektera det personliga varumärket på sociala medier. Tillhörande frågeställningar är varför storytelling använd på sociala medier samt hur storytelling och personligt varumärke hänger ihop. Arbetet utgår från en kvalitativt tolkande forskningsansats där två fallstudier har observerats genom att kolla på videos i form av vloggar på YouTube. Personerna som har studerats presenteras individuellt genom att återberätta de 40 videos som har observerats utifrån ett observationsschema. Dessa presenteras som Person 1 samt Person 2 i texten för att inte nämna deras namn, pronomen som används behöver inte heller stämma med verkligheten. I båda studiefallen är det personlighet och livsstil som speglas i deras storytelling och personliga varumärken, ibland på olika sätt. Det ena fallet bottnar i personens passion för veganism, medmänsklighet och hjärtefrågor vilket presenteras på ett äkta och inspirerande sätt. I det andra fallet uppträder personen energiskt och passionerat med syfte att underhålla. Det uttrycks som viktigt att ha kul i vardagen och humor karaktäriserar personens berättelser. I det andra fallet kan mottagare känna igen sig i vardagslivet och att ha kul med nära och kära. Det första fallet bygger istället på att känna igen sig i genuinitet och uttrycker exempelvis att det är okej att misslyckas. Båda fallen uttrycker en stark entreprenörsanda av att prestera och har ett tillmötesgående beteende till att interagerar med sina tittare, dock på olika sätt. Båda använder storytelling utifrån sina egna känslor med även tittarnas. Fall ett gör det genom att ta tittarna på en “känslomässig bergodalbana” medan fall två sprider mycket glädje och energi. Deras storytelling präglas av olika typer av berättelser i och med att deras personligheter och livsstil skiljer sig. De har dock samma agenda med sin storytelling, den ska skapa en starkare relation mellan tittarna och deras personliga varumärke. Slutsatsen för arbetet visar därmed att storytelling används på sociala medier som ett redskap för att marknadsföra eller stärka relationen mellan publiken och varumärket. Storytellingen ska samtidigt spegla personen som står bakom det personliga varumärket som presenteras.

Denna uppsats ämnar öka förståelsen för individers identitetsskapande på den sociala medie-plattformen Instagram. Som digital kanal fyller den en viktig funktion för marknadskommunikation i dagens samhälle. Vem som helst kan numera driva marknadsföring online, privatpersoner som företag. I denna studie kommer vi att se till hur utvalda profiler använder sig av Instagram för att kommunicera sina personliga varumärken. Studien är avgränsad till att undersöka fyra kända svenska profilers Instagramkonton: Fredrik Eklunds, Zara Larssons, Kenza Zouitens och Zlatan Ibrahimovics. Då studien utfördes hade de tillsammans över tolv miljoner följare. I uppsatsen undersöker vi studieobjektens publicerade bildmaterial och utifrån materialet utförs en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys. I den kvantitativa analysen undersöker vi trender i det publicerade bildmaterialet och i den kvalitativa utförs en semiotisk bildanalys med syfte att på ett djupare plan kunna besvara studiens frågeställning. Uppsatsens teoretiska ramverk behandlar vetenskapliga artiklar och forskningslitteratur om sociala medier, personliga varumärken, självpresentation och kommunikationsstrategier. Utifrån vår analys kan vi utläsa trender i profilernas bildpublicering som visar på att de främst fotograferar i arbetsrelaterade miljöer med sig själva i fokus för att inspirera sina följare. Vi kan också se att individerna strategiskt arbetar för att kommunicera den mest förmånliga sidan av sig själva till sina mottagare. Dessa olika komponenter är det som driver studieobjektens framgångsrika personliga varumärken på Instagram. / This paper intends to increase the understanding of the individual’s identity on the social medium Instagram. As a digital channel it fills an important function of marketing in today's society. Anyone can now operate online marketing, both individuals and companies. In this study we will investigate how selected profiles use Instagram to communicate their personal brands. The study is restricted to examining the Instagram accounts of four known Swedish profiles: Fredrik Eklund, Zara Larsson, Kenza Zouiten and Zlatan Ibrahimovic. When this study was conducted they had over twelve million followers together. In this paper we will investigate the study objects’ published footage, and based on the material we will conduct a quantitative content analysis and a qualitative text analysis. In the quantitative analysis we intend to examine trends in the published photo material, and in the qualitative we will conduct a semiotic analysis to gain a deeper level of understanding of what the strategic communication behind the photos looks like. The theoretical framework is based on scientific articles and research literature on social media, personal branding, self-presentation and communication strategies. Based on our analysis we can identify trends in the profiles’ publications of images showing that they mostly shoot photos in working environments with focus on themselves, to inspire their followers. We can also see that the individuals are strategically working to communicate the most favorable side of themselves to their followers. These different components are what run the study objects’ successful personal branding on Instagram.

Sammanfattning I dagens samhälle har förändringstakten och ökad individualism inneburit att individen måste ompröva tankar och värderingar utifrån de för tillfället rådande förutsättningarna. En vägledning för att ändå skapa en stabil bild av identiteten är genom personliga varumärken. Det innebär att en individ framhäver sina unika egenskaper på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som bidragit till fenomenet personliga varumärkens framväxt, vilka likheter som finns mellan en individs personliga varumärke och identitet, samt hur framtiden för personliga varumärken kan tänkas se ut. Teorierna som används är Giddens teorier om modernitetens följder, samt Stiers teorier om identitet. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer. Informanterna har bestått av tre personer som arbetar inom Human Resources, och som dagligen kommer i kontakt med personliga varumärken. Resultatet visar på att framväxten av personliga varumärken kan bero på utvecklingen av individualismen och globaliseringen. Sociala medier har en betydande roll för personliga varumärken. Individens identitet, självuppfattning samt medvetenhet om hur omgivningen ser på individen har betydelse för framtiden.

Mönsterformgivare på den svenska marknaden verkar i en växande bransch som är svår att slå sig in och särskilja sig på. Många arbetar även som egenföretagare vilket innebär att individens personlighet till stor del påverkar hur varumärket uppfattas. En möjlighet att stärka eller marknadsföra sitt varumärke är genom storytelling, där sanna historier används för att spegla företagets kultur och värderingar, vilket kan bidra till en unik position på marknaden. Det finns sedan tidigare forskning som visar hur storytelling kan användas för att bygga ett varumärke och som marknadsföringsstrategi. Dock har inga studier inom storytelling som riktar sig mot egenföretagare, mönsterformgivare eller den svenska marknaden identifierats. Därför ämnar denna studie att undersöka hur egenföretagande mönsterformgivare på den svenska marknaden kan använda storytelling för att bygga sitt varumärke.  Studiens empiri redogör hur storytelling kan användas vid uppbyggnad av ett varumärke och berör teorier uppdelade i tre huvudområden där hitta historier handlar om varumärkets identitet, anpassa historier om positionering och varumärkets mening samt använd historier som tar upp teorier om marknadsföring och kommunikation. Utifrån dessa teorier och insamlad data med fallstudieansats, där tre framgångsrika och etablerade formgivare på den svenska marknaden intervjuats med fokus på uppbyggnaden av deras varumärken, analyserades materialet för att besvara studiens syfte. Resultatet visar att egenföretagande mönsterformgivares personlighet, bakgrund och värderingar är de främsta delarna som utgör varumärkets identitet, eftersom en stor del av privatlivet sammanlänkas med varumärket. Det är även utifrån dessa delar historier kan hittas och användas genom storytelling. Historierna kommuniceras omedvetet genom mönsterformgivares stil, vilket även är den faktor som särskiljer dem från varandra om den uppfattas unik. Utifrån stilen borde därefter mönster skapas och genom dem kan storytelling sedan användas, både utifrån varumärkets identitet eller från intuition. Historierna kommuniceras därefter i marknadsföringen av varumärket för att nå kunderna eller genom att låta dem tala för sig själva genom mönstren. Kommunikationen i marknadsföringen sker främst genom ethos och pathos på Instagram, Facebook, hemsidan, PR eller andra medier och signalerar olika budskap utifrån varumärkets identitet beroende på vald medieplattform. / Pattern designers on the Swedish market operate in a growing industry that makes it difficult for them to succeed and distinguish themselves amongst others. A lot of them are self-employed, which means that the pattern designers personality have a large affect on how the brand is perceived. An opportunity to enhance or promote their brand is through storytelling, which through true stories that reflect the company's culture and values, can contribute to an unique position on the market. Research showing how storytelling can be used to build a brand or as a marketing strategy exist, although no studies have been found about storytelling on the Swedish market or with the target of self-employees or pattern designers. Therefore this study intends to examine how self-employment pattern designer on the Swedish market can use storytelling to build their brand.  In the case study data has been collected from interviews with three successful and established designers on the Swedish market with focus on how they build their brands. The study explains how storytelling can be used to build a brand and theories concerning three main areas: finding the stories (brand identity), adapting the stories (positioning and the brand meaning) and using the stories (marketing and communication). Based on these theories and the collected data the material was analysed in order to answer the study's purpose. The results show that self-employed pattern designer’s personality, background and values ​​are the main elements that define the brand identity, since a great deal of the pattern designer’s private life is linked with the brand. Stories can also be found in these parts and used as storytelling. The stories are unintended communicated through the pattern designer’s style. Their unique style is also what distinguishes them from others. Based on the style, patterns should be created and through them storytelling can be used, either from the brand’s identity or from intuition. The stories are communicated by marketing or through the patterns where the stories can speak for themselves. The marketing primarily communicates through ethos and pathos on Instagram, Facebook, websites and public relations and has different meaning based on the brand identity depending on the selected media platform.

A brand today is applicable not only to products and services but also to people. Every personhas a personal brand that can be strengthened and developed. A personal brand is about howother people perceive a person. For a leader, the importance of how other people perceivethem is particularly important, because they must be able to influence their environment andemployees to work towards the organisation's common goals.The purpose of this study was to investigate and gain a better understanding of how theleader's personal brand relates and affect the organization. With a deductive approach, thestudy started with explaining established theories about personal brand, leadership andorganizations. One of the theories was Aaker's (1997) brand personalities and also Bolman &Deals (1998) four perspectives on leadership in the organization.The method that was used were case studies, in which four different companies were studiedand four qualitative in-depth interviews were accomplished on selected leaders who areactive in the selected organizations. The result of the study is that a good self-awareness ofthe leader can mean both a stronger leader and a more successful personal brand. If the leaderhas a greater self-insight and works with self-development, it can turn in to benefits for theorganization. / Ett varumärke idag är applicerbart inte bara på produkter och tjänster utan även på personer.Alla människor har ett personligt varumärke som kan förstärkas och utvecklas. Ett personligtvarumärke handlar om hur andra människor uppfattar en person. För en ledare är betydelsenav hur andra människors uppfattar dem extra viktig, eftersom de måste kunna påverka sinomgivning och medarbetare att vilja arbeta mot organisationens gemensamma målsättningar.Syftet med denna studie var att undersöka och få en större förståelse för hur ledarenspersonliga varumärke förhåller sig till och påverkar organisationen. Med en deduktiv ansatstogs studien fram genom att först redogöra för etablerade teorier inom personliga varumärket,ledarskapet och Bolman & Deals (1998) fyra perspektiv om ledarskap i organisationen.Sedan genomfördes fallstudier som forskningsmetod där fyra olika företag valdes ut. Efterdet gjordes kvalitativa djupgående intervjuer på utvalda ledare som var verksamma i deutvalda organisationerna. Studiens resultat är att en god självinsikt hos ledaren kan innebärabåde en starkare ledare och ett mer framgångsrikt personligt varumärke. Om ledaren har enstörre självinsikt och arbetar med självutveckling, gynnar det i sin tur organisationen.

En tydlig varumärkesidentitet är ett av kriterierna för ett starkt varumärke. Varumärkesidentiteten delas in i kärnidentitet och utvidgad identitet, där kärnidentiteten består av de kvaliteter och värderingar som utgör grunden för varumärket medan den utvidgade identiteten ska hjälpa till att kommunicera detta. Föreliggande arbete utfördes som en fallstudie på elitryttaren Annelie Eriksson med syfte att ta reda på hur Annelie kan använda bildspråk för att kommunicera kärnvärdena i identiteten och stärka sitt varumärke. Som en del i detta analyserades även hur andra elitidrottare profilerar sig på sociala medier. Forskningsresultaten visar att stillbilder är den vanligaste typen av media och att idrottaren förekommer på majoriteten av bilderna. Vidare läggs också stort fokus på själva sporten. Personliga bilder förekom relativt sällan men visade sig ändå ha stor inverkan på den sammantagna uppfattningen av idrottaren. För att Annelie Eriksson ska stärka sin varumärkesidentitet bör hennes bilder kommunicera självsäkerhet, kvinnlighet, fart eller något av hennes andra kärnvärden. Annelie själv verkar vara det bästa sättet att kommunicera kvinnlighet och självsäkerhet, samtidigt som hästar i fart är vad som får henne som idrottare att uppfattas som fartfylld och tuff. Inslag av mer personliga bilder kan bidra till autenticiteten, vilket på sikt kan stärka det personliga varumärket. Vidare verkar motivet i bilderna vara av större vikt än hur bilderna är komponerade. Undantaget är att bilderna ändå bör hålla en hög kvalitet.