Title                                 Shape me up! – A study of how leaders in the Swedish financial sector can use their personal brand to shape the corporate brand Course                             Master Thesis (60 credits) in Business Administration; Strategic Management and Leadership, International Marketing Authors                           Amanda Elg and My Engdahl Supervisors                      Maya Hoveskog and Ingemar Wictor Keywords                        Leadership, personal brand, corporate brand Problem formulation       ”How can a leader in the Swedish financial sector use the personal brand to shape the corporate brand?” Purpose                            The aim of this study is to describe the importance of the leader’s personal brand within the Swedish financial sector. Further, this study aims to explore how the personal brand of a leader can contribute to shape the corporate brand from an internal perspective, in aspects such as organisational culture and visions. This study focuses mainly on the positive aspects of the personal brand since we are more interested to see the positive outcomes of personal branding than the negative ones.  Target Group                   Our study is directed towards a target audience of Swedish leaders and other interested parties that want to increase the understanding for personal and corporate branding, and to increase the understanding of how leaders can use the personal brand to shape the corporate brand. Theoretical framework    We have mainly focused on two different theories; one for personal branding and one for corporate branding. Methodology                   This study is based on a qualitative, deductive approach, with a case strategy. The empirical data is collected through personal interviews. Result                              We have come to the conclusion that the most important thing to be able to shape the corporate brand is to align your vision and values with the vision of the company. To be able to use your personal brand, you need to know who you are and what you hold to be true. We have also come to the conclusion that in what extent the leader can use the personal brand to shape the corporate brand will be dependent of different positions and different companies. However, we believe that leaders within every sector have more or less ability to use their personal brand to shape the corporate brand.

No description available.

Bakgrund : Platserna som ger artister möjligheter att nå ut med sin musik har ökat massivt i och med Internet och alla de digitala plattformar som finns idag. Det är således lättare att möjliggöra lyssnande men det behöver inte betyda att någon lyssnar. Konkurrensen har ökat och skivbolag tar numera färre risker med nya artister. Därmed behöver okända artister på egen hand ta sig till en uppmärksammad nivå. Forskningsfråga: Vad krävs idag av en artist för att uppmärksammas av publik, media och branschfolk i Sverige? Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur projekt Talangcoaching på bästa sätt ska coacha sina Talanger så att de uppmärksammas av publik, bransch och media i Sverige. Detta gör vi genom två delsyften där vi tydliggör: 1. Hur projekt Talangcoaching coachar sina Talanger i förhållande till musikbranschens synsätt på entreprenörskap, personligt varumärke och digital marknadsföring. 2. Hur projekt Talangcoaching kan förbättra och utveckla sin coaching av sina Talanger inom entreprenörskap, personligt varumärke och digital marknadsföring. Metod: Denna uppsats har genomförts i form av en kvalitativ fallstudie som består av 6 intervjuer och 2 fokusgrupper. Vi har studerat projekt Talangcoaching som är ett pilotprojekt beläget i Kalmar Län med syfte att hjälpa unga Talanger att skapa sig en framtid inom musikbranschen. Resultat och slutsatser: I vår forskning har vi sett att den coaching som projekt Talangcoaching tillhandahåller Talangerna i praktiken brister, även om det teoretiska synsättet stämmer överens med hur branschfolk arbetar. Det finns stora möjligheter till förbättringar inom coachingen av entreprenörskap, personligt varumärke och digital marknadsföring, vilket vi anser kan gynna både projektet och Talangerna. Vi har konstaterat att en artists egna entreprenöriella egenskaper är en grundläggande förutsättning för utvecklandet av ett personligt varumärke, vilket i sin tur påverkar effekterna av den digitala marknadsföringen inom social media. Detta konstaterande redogör vi för med hjälp av en egen modell, som besvarar vår forskningsfråga. Nyckelord: projekt Talangcoaching, musikbranschen, entreprenörskap, personligt varumärke, social media

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar ett utav de viktigaste besluten en människa tar i sitt liv, valet av yrke. Enligt tidigare forskning är det svårt att reda ut orsaksamband eftersom det är många olika faktorer som påverkar yrkesvalet, till exempel personlighet, sociala faktorer och motivation. Studien har en kvalitativ ansats och data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Tolkningen har skett enligt den hermeneutiska cirkeln. Resultatet av den här studien bekräftade till stor del tidigare forskning i att personligheten har en stor inverkan på yrkesvalet. Däremot visade studien att familjen och uppväxten hade större betydelse än vad tidigare forskning har visat. En faktor som inte förväntades vara en orsak till yrkesvalet var det yrkesmässiga ryktet, men som flera av deltagarna tog upp som en faktor som påverkat yrkesvalet. Eftersom fakta samlades in genom kvalitativa intervjuer, så finns det en begränsning i att studien inte berör därför faktorer som verkar undermedvetet.

Purpose – The purpose of the study was to examine how to promote a personal trainer in the fitness industry, as a personal brand, with digital media. Method – To fulfill the purpose, the author have used three different methods. Both literature and quantitative and qualitative data in forms of a digital survey and interviews with two personal trainers regarding marketing and branding. Result – Based on the collected literature and empirical evidence, facts could identify the importance of having a strong brand as a personal trainer, in order to recruit new clients. The result revealed that digital media is an excellent communication channel to nurture the relationship when you already have existing clients, but not when you want to recruit new customers. Implications – This study is only developed through empirical data from a particular demography and a certain range, which could give a different result with other respondents. During this process, the author noticed that digital media is a difficult channel to use when recruiting new clients. The study’s results have proven the theory of relevance and significance in maintaining the relationship with their clients. Limitations – What influenced the extent of the study and the results include, among other things, that the author was working by herself, which contributed to a deficit of brainstorming the study’s analysis and conclusions. Besides that there were factors such as lack of time, and that the results was not what the author intended. If the result had been like the presumptive purpose, the conclusion and the recommendations of the study would be different. Keywords – personal training, relationship, personal brand, digital media, services marketing

Personal branding har blivit ett allt vanligare fenomen och uttryck. Det sägs ha sittursprung i uppfattningen att alla innehar förmågan att bli sitt eget varumärke. Eftersomfenomenet är relativt nytt så finns det dock inte mycket forskning kring ämnet. De studiersom finns fokuserar på ämnets uppkomst samt spridning från nöjesbranschen till idag, dådet kommit att bli relevant för gemene man. Den definition av personal branding somuppsatsen använder följer i nedanstående citat.”Let’s think of branding more in line with bringing forth self-knowledge and selfexpressionthan the creation of a cultivated or false self. It’s not about selling “newand improved” futures tools. Rather, it’s about discovering the inner and authenticyou and proclaiming it to your clients”.Hines, A. (2004). The personal brand in futures. Volume 6, s.60.Problemet vi fann var att lite till nästan ingen forskning rör vid ämnet när det personligavarumärket är etablerat, helt enkelt hur individen underhåller och utvecklar det förfortsatt framgång. Syftet med denna uppsats är därför att utforska fenomenet personalbranding genom att belysa dimensionerna underhållande och vidareutveckling avpersonliga varumärken. Vi vill utforska de två dimensionerna genom två olika perspektiv,individer med uppmärksammade personliga varumärken samt PR-byråer som arbetarmed personal branding. Vi vill belysa hur de arbetar för att bygga upp men främstunderhålla och vidareutveckla sina egna och klienters personliga varumärken.Uppsatsens metodval är kvalitativa semistrukturerade intervjuer, fyra intervjuer medindivider från perspektivet personligt varumärke samt tre intervjuer med individer frånperspektivet PR-byråer. Det empiriska materialet presenteras uppdelat utefter de tvåperspektiven samt de tre dimensionerna uppbyggande, underhållande ochvidareutvecklande. Empirin har därefter analyserats med utgångspunkt ur de teoretiskastudier som ligger till grund för uppsatsens teoretiska referensram och slutsatsen av detpresenteras avslutningsvis. Resultatet av denna studie har lett fram till nya väsentligafaktorer i alla tre dimensioner. Det går även att se att vissa delar av resultatet ocksåöverensstämmer med tidigare forskning inom den teoretiska referensramen. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

<p><strong><em><p>Bakgrund</p></em></strong></p><p><em> </em></p><p>Vår utgångspunkt, att en hälsosam livsstil är gynnsamt i relation till yrkeslivet, innebär att vi ser hälsa som en resurs - hälsa kan utnyttjas i positiv bemärkelse för att marknadsföra sig själv.</p><p><strong><em><p>Syfte och frågeställningar</p></em></strong></p><p><em> </em></p><p>Studien ämnar skapa insikt i huruvida hälsofrämjande faktorer efterfrågas av arbetsgivare i dagsläget, om efterfrågan kommer att förändras i framtiden samt hur arbetssökande presenterar sin livsstil gentemot arbetsgivare.</p><p>Frågeställningarna är:</p><p>- Efterfrågar arbetsgivare hälsofrämjande faktorer vid rekrytering av personal?</p><p>- På vilket sätt presenterar arbetssökande sin livsstil för att marknadsföra sig mot arbetsgivare?</p><p><strong><em><p>Metod</p></em></strong></p><p><em> </em></p><p>Kartläggning av registrerade CV:n upplagda på Arbetsförmedlingens webbplats, insända CV:n till en utlyst tjänst samt genomgång av platsannonser. Detta har kompletterats med intervjuer av två yrkesverksamma rekryterare.</p><p><strong><em><p>Resultat</p></em></strong></p><p><em> </em></p><p>Det råder en ojämnvikt mellan tillgång och efterfrågan. Arbetsgivare efterfrågade faktorer som berör livsstilen i låg grad samtidigt som 68 % av de undersökta arbetssökandena nämnde sin livsstil i sitt CV/ansökan. Fritidsintressen var den vanligaste livsstilfrämjande faktorn att lyfta fram av männen och sociala faktorer var vanligast hos kvinnorna.</p><p><strong><em><p>Slutsatser</p></em></strong></p><p><em> </em></p><p>Det man väljer att lyfta fram i sin livsstil återger vilka värderingar/värdegrund individen har, som i sin tur skapar det personliga varumärket. Värdegrunden eller de värderingar en person har fungerar som en katalysator mellan livsstilen och det personliga varumärket. Personlig marknadsföring kommer att bli mer vanligt förekommande i framtiden, både i teorin och i praktiken. Även företag kommer att behöva stärka sitt varumärke. Ur hälsosynpunkt kan detta i sin tur leda till att de företag som satsar aktivt på hälsoarbete kan komma att påverka den framtida rekryteringsprocessen.</p>

Vi har skrivit vår uppsats om personliga varumärken kombinerat med sociala medier, med syfte att ta reda på om man genom sociala medier kan bygga upp och förändra sitt personliga varumärke samt hur stor roll ett personligt varumärke spelar i mediebranschen. För att kunna undersöka detta har vi utgått ifrån ett konkret exempel i form av Alex Schulmans två bloggar ”Att vara Alex Schulman” och ”Att vara Charlie Schulmans pappa”. Utifrån vårt syfte har vi följande frågeställningar; Hur har Alex Schulman gått tillväga för att bygga upp och förändra sitt personliga varumärke? Vilka språkliga strategier använder han sig av i sina bloggtexter? Hur uppfattas Alex Schulman idag jämfört med förut? Hur stor roll anses det personliga varumärket spela i mediebranschen idag? Hur ser förutspås framtiden se ut gällande personliga varumärken? Vårt material består av tre blogginlägg från respektive blogg Schulman skrivit. Dessa blogginlägg har vi analyserat med hjälp av diskursanalys för att synliggöra de eventuella språkliga strategier som finns i Schulmans texter. Vi har även gjort en receptionsanalys baserad på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fem personer som läst de båda bloggarna. Slutligen har vi gjort kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med tre stycken pr-experter. De teorier vi använt oss av i vår analys är teorier som handlar om identifikation, relationer, personligt varumärkesbyggande, varumärken på internet, image och profil, varumärke och företagsidentitet, brand mind space och slutligen Grunigs pr-modeller. Vår diskursanalys visade på en närvaro, konstruktion och rekonstruktion av olika diskurser i Schulmans två bloggar. Dessa diskurser gör att han uppfattas olika i de båda bloggarna vilket indikerar att en förändring av det personliga varumärket faktiskt är möjlig genom sociala medier.  Denna förändring bekräftades även av respondenterna i receptionsanalysen som alla upplevde att Schulman förändrats utifrån att ha läst bloggarna. I den första bloggen upplevde de Schulman som elak och provokativ medan de i den andra bloggen istället upplevde honom som varm och harmonisk. Att just förändring är viktig för att lyckas var något som de pr-experter vi intervjuade alla var eniga om. De ansåg även att personliga varumärken är mycket viktiga, inte bara i mediebranschen, utan i alla branscher. De betonade även vikten av personliga varumärken och att denna kommer öka i framtiden.

Bakgrund   Vår utgångspunkt, att en hälsosam livsstil är gynnsamt i relation till yrkeslivet, innebär att vi ser hälsa som en resurs - hälsa kan utnyttjas i positiv bemärkelse för att marknadsföra sig själv. Syfte och frågeställningar   Studien ämnar skapa insikt i huruvida hälsofrämjande faktorer efterfrågas av arbetsgivare i dagsläget, om efterfrågan kommer att förändras i framtiden samt hur arbetssökande presenterar sin livsstil gentemot arbetsgivare. Frågeställningarna är: - Efterfrågar arbetsgivare hälsofrämjande faktorer vid rekrytering av personal? - På vilket sätt presenterar arbetssökande sin livsstil för att marknadsföra sig mot arbetsgivare? Metod   Kartläggning av registrerade CV:n upplagda på Arbetsförmedlingens webbplats, insända CV:n till en utlyst tjänst samt genomgång av platsannonser. Detta har kompletterats med intervjuer av två yrkesverksamma rekryterare. Resultat   Det råder en ojämnvikt mellan tillgång och efterfrågan. Arbetsgivare efterfrågade faktorer som berör livsstilen i låg grad samtidigt som 68 % av de undersökta arbetssökandena nämnde sin livsstil i sitt CV/ansökan. Fritidsintressen var den vanligaste livsstilfrämjande faktorn att lyfta fram av männen och sociala faktorer var vanligast hos kvinnorna. Slutsatser   Det man väljer att lyfta fram i sin livsstil återger vilka värderingar/värdegrund individen har, som i sin tur skapar det personliga varumärket. Värdegrunden eller de värderingar en person har fungerar som en katalysator mellan livsstilen och det personliga varumärket. Personlig marknadsföring kommer att bli mer vanligt förekommande i framtiden, både i teorin och i praktiken. Även företag kommer att behöva stärka sitt varumärke. Ur hälsosynpunkt kan detta i sin tur leda till att de företag som satsar aktivt på hälsoarbete kan komma att påverka den framtida rekryteringsprocessen.

Inledning och bakgrund: Klimatet på arbetsmarknaden är hårt i dag på grund av en rådande lågkonjunktur och det blir allt viktigare för arbetssökande inom den konkurrenskraftiga arbetsmarknaden att bygga upp sitt personliga varumärke med egenskaper som ger positiva associationer. Syfte: Att kvantifiera de egenskaper som förmedlats i platsannonser för att kunna ge riktlinjer om vilka egenskaper som oftast förekom och därmed blir viktiga för arbetssökande att se över och bygga upp i deras personliga varumärke samt göra en jämförelse av resultatet mellan olika yrkesområden. Genomförande: För att uppfylla studiens syfte har en kvantitativ innehållsanalys genomförts på ett urval platsannonser från Arbetsförmedlingens hemsida för att få fram de personliga egenskaper som har angetts som önskemål. Resultat: Resultatet visar att de oftast förekommande önskemålen hos arbetsgivarna om vad de arbetssökandes personliga varumärke ska innehålla är att personen kan visa sig självständig och självgående. Beroende på yrkesområde finns det sedan olika önskemål hos arbetsgivarna. Det näst vanligaste önskemålet hos arbetsgivare totalt sett är att personen kan uppvisa att denne är en lagspelare och besitter en god samarbetsförmåga. Om personen söker arbete inom kultur, media och design ska denne vara kreativ, initiativrik och idérik. Detta skiljer sig mot en person som arbetar inom ekonomi, administration och juridik. Arbetssökande i den kategorin ska i en högre grad vara strukturerade och noggranna.