När influencers marknadsför produkter i samarbeten med företag påverkas både företagets, men också influencerns personliga varumärke. Det är därför viktigt för influencers att välja sina samarbeten och vad de gör reklam för. Denna studie avser undersöka hur influencers marknadsföring av den kontroversiella produkten, tobaksfritt snus, påverkar konsumenters attityder till influencers personliga varumärke. Studien har tillämpat teorier om influencers reklam, personliga varumärken, kontroversiella produkter och en egenkonstruerad modell har skapats utifrån Attitude Towards the Ad Model för att kunna besvara studiens frågeställning. En kvalitativ metod har använts där tre fokusgrupper med totalt tolv personer i åldrarna 20-25 år har intervjuats. Analysen av det empiriska materialet kom fram till att den utmärkande faktorn för attityderna till influencers personliga varumärke påverkas i högre grad av kriterier relaterade till influencers, som influencers nisch, förväntningar och målgrupp, än av den kontroversiella produkten. Först om kriterierna bryts uppkommer negativa attityder till influencers personliga varumärke.

Det personliga varumärket som fenomen i rekryteringssammanhang har vuxit de senaste åren ändå sedan begreppets introducerades under det sena 90-talet. På samma sätt har användandet av sociala medier snabbt vuxit det senaste decenniet. Som ett svar på denna framväxt har rekryterare börjat intressera sig för sociala medier som ett verktyg för att studera kandidater under rekryteringsprocessen. Den här studien syftar till att studera hur rekryterare tar sina beslut om kandidater utifrån informationsinhämtande på sociala medier och vilka olika faktorer som kan påverka dessa beslut, såsom förutfattade meningar och diskriminering. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer med rekryterare hos några av Sveriges mest attraktiva arbetsgivare. Inför genomförandet av dessa intervjuer togs ett analysverktyg fram, konstruerat av ett antal faktorer som kan prägla rekryterares beslut om kandidater utifrån information om kandidaterna i sociala medier, vilka intervjufrågorna sedan grundades på. Dessa faktorer är framtagna genom inhämtning och analys av tidigare vetenskapliga artiklar och litteratur. Empirin skapades genom sju intervjuer, där samtliga intervjuade personer arbetar som anställda rekryterare. Intervjuerna genomfördes utifrån en semi-strukturerad intervjumall och med ett målstyrt urval. Slutsatsen av vår studie visar att de faktorer som togs fram i analysverktyget kan påverka de beslut rekryterare tar om kandidater på sociala medier. Även om rekryterarna hävdade att de i största möjliga mån ville ta objektiva beslut och inte ska påverkas av de faktorer som analysverktyget lyfter. Med resultatet från denna studie hoppas och tror vi att rekryterare kan bli medvetna om problematiken med förutfattade meningar och fördomar om kandidater på sociala medier, diskutera dessa och försöka åtgärda hela eller delar av den påverkan som inte är en önskvärd inverkan i samband med beslut om kandidater i rekryteringsprocesser. / The personal brand as phenomenon in the recruitment context has grown in the recent years, nevertheless since its introduction as a concept in the late 90’s. Similarly, the use of social media has grown over the past decade. In response, recruiters have become interested in social media as a tool to study candidates and their personal brand during the recruitment process. What this study aims to study is how recruiters make their decisions about candidates on social media and what various factors that can influence those decisions, such as prejudiced opinions and discrimination. This was done through interviews of recruiters at some of Sweden’s most attractive employers. To these interviews an analysis tool was also developed, constructed of several factors that can characterize recruiters’ decisions of candidates on social media, on which the interview questions then were based upon. These factors are derived through the collection and analysis of precious scientific articles and literature. The empirics were created through seven interviews, where all the interviewed persons worked as recruiters. The interviews were conducted based on a semi-structed interview template and with a targeted selection. The conclusion of our study shows that the factors presented in the analysis tool can influence the decisions that recruiters make about candidates on social media. Although the recruiters claimed that they wanted to make objective decisions to the highest extent possible and not be affected by the factors presented in the analysis tool. With the results of this study, we hope and believe that recruiters can become aware of the problem of preconceived opinions and prejudices about candidates on social media, discuss these and try to address all or part of the impact that is not a desirable impact in the decision on candidates in recruitment processes.

Titel: Konsumenters emotioner gentemot det personliga varumärket – En kvalitativ studie. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Rebecca Enblom och Amanda Pettersson. Handledare: Jonas Molin och Lars-Johan Åge. Datum: 2019 – Juni. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra till en djupare förståelse för hur skriftliga självpresentationer påverkar potentiella konsumenters emotioner gentemot det personliga varumärket. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med ett induktivt förhållningssätt samt hermeneutiken som forskningstradition. För att studera potentiella konsumenters emotioner gentemot det personliga varumärket har data främst samlats in via tio semistrukturerade intervjuer. Dessa har sedan analyserats genom en tematisk analys. Resultat & slutsats: Resultat från denna uppsats visar på att strukturerade samt korta men koncisa självpresentationer skapar ett gott första intryck. Dessa ska sedan byggas upp på ett sätt som skapar en nyfikenhet hos potentiella konsumenter. Det är även viktigt att via självpresentationen få fram ett engagemang samt känslan av förtroende. Examensarbetets bidrag: Denna forskning bidrar med kunskap om hur fastighetsmäklare och andra professionellt yrkesverksamma individer kan skapa ett personligt varumärke i form av en självpresentation. Detta i syfte att generera positiva emotioner hos potentiella konsumenter. I och med detta fyller studien det forskningsgap vi funnit på området gällande det personliga varumärket. Förslag till fortsatt forskning: Med tanke på att en kvalitativ forskningsmetod använts blir resultatet omöjligt att generalisera. Därför efterfrågar vi en liknande  studie av kvantitativ art. Intressant vore även att djupare studera korrelationen mellan emotioner inför det personliga varumärket samt personlighetstyp. Till sist föreslår vi även vidare forskning gällande sociala mediers inverkan på konsumenters emotioner gentemot det personliga varumärket. Nyckelord: Personligt varumärke, branding, digital marknadsföring, online marknadsföring, självpresentation, emotioner. / Title: Consumers emotions towards the personal brand – A qualitative study. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Author: Rebecca Enblom and Amanda Pettersson. Supervisor: Jonas Molin and Lars-Johan Åge. Date: 2019 – June. Aim: The aim of this study is to contribute to a deeper understanding of how written self-presentations affect the potential consumers’ emotions towards the personal brand. Method: The study is based on a qualitative research method with an inductive approach and a hermeneutic research tradition. In order to study the potential consumers’ emotions towards the personal brand, data has mainly been collected through ten semi-structured interviews. These have later been analyzed by using a thematic analysis. Result & Conclusions: Findings from this study show that short and well-structured self-presentations create a good first impression. The self-presentations should be formed in a way that creates curiosity among potential consumers. It is also important that the presentations bring out a feeling of commitment and trust. Contribution of the thesis: This research contributes knowledge about how real estate agents and other professionals can create a personal brand in form of a self-presentation. This with the purpose to generate positive emotions among potential consumers. As a result, the study fills the research gap we found on the subject of the personal brand. Suggestions for future research: Given that a qualitative research method has been used, the result is not possible to generalize. Therefore, we are requesting a similar study with a quantitative approach. It would also be interesting to study the correlation between emotions towards the personal brand and personality features. Finally, we propose a continued research about social media’s impact on consumers’ emotions towards the personal brand.  Key words: Personal brand, branding, digital marketing, online marketing, self-presentation, emotions.

Internet has created an opportunity for people to communicate with a larger audience and some internet users have become famous based on what they share on social media. These people are defined as influencers which includes people with a large group of followers on different social media platforms. The rise of influencers has created new marketing opportunities for brands. While being exposed in influencers pictures or videos they can reach out to their target group. However, this new situation has created a rhetoric problem. The influencers must maintain their own personal brand while marketing another brand simultaneously. This study therefore aims to investigate which rhetoric techniques influencers, more specific YouTubers, use to maintain their own personal brand in the new context. While studying a marketing campaign created by United Screens for the brand Bic Soleil Bella, I did a rhetoric analysis of the YouTubers content where the product was exposed. The result showed that the YouTubers within the study use the same rhetoric techniques as in videos where no paid marketing collaboration was involved. Some of the YouTubers also created a situation where the product becomes relevant to their own personal brand.

Authors: Phia Bergdahl & Karin Tydén Title: This is the era of the personal brand – a study about the role of a personal brand in a professional context in modern society Level: BA Thesis in Media and Communication Studies Location: Linnaeus University Language: Swedish Number of pages: 54 Background In pursuit of being unique and stand out, it has become fashionable to market yourself as a personal brand. According to some experts on the subject, this has become a necessity for survival in the tough competition about the jobs and the customers. With Internet and social media as a natural element in our society, we also have to relate to these channels when it comes to communicating ourselves. Purpose The purpose of this study is to examine the role of the personal brand in a professional context in modern society and to explore Internet involvement in communicating the brand. Theories We have used Bauman’s theory of “consumer society”, how we live in a society where we are both the consumers and the goods consumed. We have also used Castells’s theory of "network society" and how its growth is changing our culture. We have also used some general brand theories. Methodology Our study is based on two methodological approaches. We have chosen to use a qualitative study consisting of interviews with experts within the field, and a quantitative study in the form of a questionnaire with a strategic selection of respondents. Conclusions A personal brand plays a significant role in today's society, both professional and private. A strong personal brand reflects who the individual are, what the person stands for and contribute to the environment. It is a contributory factor for success in business and in the creation of identity. Internet and social media are good tools to communicate the personal brand. Regardless of financial means or status in society, the individual can build a platform to spread the message. The purpose of the visibility is important and it must be kept in mind that these channels may not only increase, but also reduce the credibility. Key words Personal brand, branding, communication, Internet, social media, consumer society, network society

För att få drömjobbet inom en konkurrenskraftig bransch som grafiskdesign krävs det lilla extra. Syftet med denna undersökning är att ta redapå vad detta extra är och därigenom underlätta för arbetssökandegrafiska designers på vägen till drömjobbet.Genom tre djupgående intervjuer med anställda på medelstora byråer iMellansverige undersöktes vad arbetsgivare uppskattar och förväntar sigav en arbetssökande grafisk designer. Frågeställningen behandladeportfolions framtid med branschens digitalisering som bakgrund, samthur en arbetssökande fångar arbetsgivarens intresse.Resultatet visar att även om portfolion utgör en stor del av underlaget förrekrytering av personal, är personen bakom portfolion och vad den haratt berätta om innehållet det som är viktigast. En portfolio som intebeskriver sammanhang duger inte som marknadsföringsmaterial. Attvårda det personliga varumärket framstår som viktigt för framgång. Dendigitala portfolion dominerar marknaden, men fysiska arbetsproverupplevs som ett möjligt sätt att stå ut från mängden. Digitala nätverkmottas positivt av branschen, men webbplatser anses ha mer substans. / To get the job of your dreams in a competitive industry like graphicdesign you need that special something. The purpose of this survey is tofind out what that something is and thereby make it easier for jobseeking graphic designers on the road to their dream job.Through three in-depth interviews with employees at medium-sizedfirms in central Sweden investigations were made to find out what theemployers appreciate and expect from a job seeking graphic designer.The issues treated were the role of the portfolio with the industry'sdigitization as a background, and how a job seeker captures theemployer's interest.The results show that although the portfolio represents a large part of thebasis in recruitment of staff, the person behind the portfolio and what ithas to tell about the content is the most important. A portfolio that doesnot describe the context is no good as promotional material. To take careof the personal brand stands out as important to succeed. The digitalportfolio dominates the market, but physical work samples are seen as apossible way to stand out from the crowd. Digital networks arepositively received by the industry, but personal websites are consideredto have more substance.

Syfte – Syftet med studien var att ge arbetssökande inom branschen för grafisk formgivning och webbutveckling en uppfattning om hur en webbaserad portfolio bör utformas för att uppfylla branschens förväntningar. Metod – Studien har använt sig av två huvudsakliga metoder. En kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning med arbetssökande och en kvalitativ undersökning med potentiella arbetsgivare i branschen. Resultat – Den insamlade empirin och litteraturen visar på att en portfolio är otroligt viktig vid jobbsökning inom branschen för grafiska formgivare och webbutvecklare. I resultatet framkom det även viktiga faktorer som arbetssökande bör tänka på när de utformar sin webbaserade portfolio. Dessa faktorer finns sammanställda i riktlinjer som en bilaga i rapportens slut. Implikationer – Studien baseras på empiri insamlad från författarnas närområde, Jönköping. Detta har på så sätt skapat ett specifikt urval baserat på en geografisk position. I studien skulle sex besöksintervjuer genomföras. Dock var det en intervju som genomfördes via mail, vilket kan ha påverkat svaren. Begränsningar – Den största begränsningen i studien var tidsramen som arbetet genomfördes under. Med tanke på de sex intervjuer och den omfattande enkätundersökningen som genomfördes så tog det lång tid att analysera och sammanställa insamlad data. Studien begränsades till endast webbaserade portföljer. Under intervjuerna kom det fram detaljer som hade gjort det intressant att kika på helheten kring att söka jobb med portfolio. I studien låg dock fokus främst på utformningen av portfolion. / Purpose – The purpose of the study was to provide job seekers in the trade of graphic design and web development an idea of how a web-based portfolio should be designed to meet the expectations of potential employers of the industry. Method – The study used two main methods. The first method was a quantitative survey with job seekers currently studying. The second method was a qualitative survey with potential employers of the industry. Findings – Results of the collected empirical data and literature shows that a portfolio is incredibly important in the process of applying for a job in the industry for graphic designers and web developers. The result showed lots of important factors that jobseekers should consider when designing a web-based portfolio. These factors are summarized as an annex of guidelines in the report's final. Implications – The study is based on empirical data gathered from the authors surrounding district, Jonkoping, which created a specific selection based on a geographic location. All of the interviews were planned to take place at the selected company’s facilities. However, one of the interviews was conducted through e-mail, which may have influenced the responses from that specific company. Limitations – The main limitation of the study was the time frame. Considering the six interviews and the extensive survey, we spent a lot of time analysing and compiling the collected data. The study was also limited to web-based portfolios. However, the interviews showed details that would have made it interesting to look at a bigger picture regarding the process of job seeking. The study was, nevertheless, focused primarily on the design of the portfolio.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur fastighetsmäklare positionerar sig på den konkurrensutsatta marknaden därefter dra en jämförelse utifrån detta. Målsättningen med denna studie är vidare att undersöka hur de valda fastighetsmäklarna arbetar med service och tjänstekvalitet utifrån sitt personliga varumärke. Forskningsfrågor: Studiens huvudfrågeställning är: Hur positionerar sig fastighetsmäklare på den konkurrensutsatta marknaden? Huvudfrågeställningen innehar tre underliggande forskningsfrågor (1) Hur ser fastighetsmäklare på deras roll som tjänsteleverantör? (2) Hur ser vikten av det personliga varumärket ut för fastighetsmäklare? (3) Hur ser fastighetsmäklare på vikten av förtroende, kommunikation och rykte? Metod: Denna studie utgår från en kvalitativ forskningsmetod med en induktiv ansats. Vi har samlat in empiri utifrån tio genomförda semistrukturerade intervjuer för att vidare kunna tolka och förstå fastighetsmäklarnas positionering och personliga varumärke. Slutsats: Slutsatsen av studien visade att fastighetsmäklarna inom Kalmar, Öland och Karlskrona strävar efter en bred positionering till sina köpare och säljare. Efter de genomförda intervjuerna har studien även visat att fastighetsmäklarna inom dessa kommuner vill förmedla ett personligt varumärke som inger trygghet, förtroende och inneha ett gott rykte. / Purpose: The purpose of the study is to investigate how real estate position themselves in the competitive market and make a comparison based on this. The aim of this study is to further investigate how the selected real estate agents work with service and quality of service based on their personal brand. Research questions: The study's main question is: How do real estate agents position themselves in the competitive market? The main question includes three underlying research questions (1) How do real estate agents view their role as a service provider? (2) What does the importance of the personal brand look to real estate agents? (3) How do real estate agents view the importance of trust, communication and reputation? Method: This study is based on a qualitative research method with an inductive approach. We have gathered empirical data by conducting ten semi-structured interviews in order to interpret and understand the positioning and personal brand of the real estate agents. Conclusion: The conclusion of the study showed that the real estate agents in Kalmar, Öland and Karlskrona want a broad position for their buyers and sellers as well as convey a personal brand that adds security, trust and a good reputation.

Up until now, there has only been a limited amount of research in the field of online self- presentation in combination with young adults transitioning from a social to a professional self online. The purpose of this thesis is to extend the existing literature and address the gap by exploring how students present themselves before, during and after the transition from university to work. The study was built on the self-presentation theory by Erving Goffman (1959) in combination with the role identity theory as well as the career development framework by Donald Super (1980). To answer the research question and fulfill the purpose of this study an exploratory research method in combination with a qualitative, inductive research approach was chosen. Ten long, semi-structured, in-depth interviews were conducted using the long interview guide by McCracken. Individuals from Germany and Sweden between the ages of 21 and 26 were interviewed. The main findings showed that young adults categorize social media networks into two categories: private (social) and public (professional) applications. Individuals of the establishment phase meaning after transition to work represent a more professional self and alter other parts of the self. This process takes place over time and the representation of a professional self increased in importance and relevance. Individuals of the exploration phase meaning before transitioning to work show intentional behavior patterns towards their social self but not professional self. Therefore, the further individuals move towards the next life phase the more the presentation of the self moves towards a professional and intentional appearance online when in front stage. When in backstage privacy settings enable a carefully chosen audience for the more private self to be shared. The process of online self-presentation on social media is still a more intuitive process but the transition between different types of self can be linked to a stronger identification with a new life role. / Fram tills nu har det endast gjorts en begränsad mängd forskning inom online-självpresentation i kombination med unga vuxna som övergår från ett socialt till ett professionellt online-jag. Syftet med denna uppsats är att utöka den befintliga litteraturen och ta itu med kunskapsgapet genom att utforska hur studenter presenterar sig före, under och efter övergången från universitet till arbete. Studien byggdes på självpresentationsteorin av Erving Goffman (1959) i kombination med rollidentitetsteorin och karriärutvecklingsramen av Donald Super (1980). För att besvara forskningsfrågan och uppfylla syftet med denna studie valdes en explorativ forskningsmetod i kombination med en kvalitativ, induktiv forskningsstrategi. Tio halvstrukturerade djupintervjuer genomfördes med hjälp av McCrackens långa intervjuguide. Individer från Tyskland och Sverige i åldern 21 till 26 år intervjuades. De viktigaste resultaten visade att unga vuxna kategoriserar sociala medier i två kategorier: privata (sociala) och offentliga (professionella) användningsområden. Individer från etableringsfasen, som innebär fasen efter övergång till arbete, representerar ett mer professionellt jag i jämförelse med andra delar av jaget. Denna process sker över tid och representationen av ett professionellt jag ökade i betydelse och relevans. Individer i utforskningsfasen, vilket innebär fasen innan övergång till arbete, visar avsiktliga beteendeförändringar mot sitt sociala jag men inte mot det professionella jaget. Följaktligen, desto längre individer rör sig mot nästa livsfas, desto mer rör sig självpresentationen mot ett professionellt och avsiktligt framträdande online när de befinner sig på den publika scenen. När de befinner sig i bakgrunden kan det mer privata jaget delas för en noggrant utvald publik. Processen med självpresentation online på sociala medier är fortfarande en mer intuitiv process men övergången mellan olika typer av jag kan kopplas till en starkare identifiering med en ny livsroll.

Denna uppsats behandlar frilansare i mediebranschen. Studien syftar till att bidra till den redan existerande förståelsen för hur mediebranschen ser ut idag, men också för att öka förståelsen för hur frilansare marknadsför sig via sociala medier. Genom kvalitativa intervjuer med frilansare har sociala medier som marknadsföringsverktyg undersökts. Resultatet beskriver vilka sociala medier som används av de frilansande intervjupersonerna men också hur mediebranschen i dess kontext ser ut idag, vilken betydelse kontakter har samt betydelse av ett personligt varumärke. Med en abduktiv ansats har det insamlade materialet analyserats genom ett växelspel mellan empiri och teori. Slutsatsen att dra är att sociala medier är ett nödvändigt marknadsföringsverktyg för att nå ut med det personliga varumärket, för att visa att du som frilansare finns bland dina kontakter men också för potentiella uppdragsgivare. Kontakter har också en viktig betydelse för frilansare i mediebranschen men kan kompletteras med marknadsföring på sociala medier då sociala medier kan hjälpa till med att få ut det egna personliga varumärket i branschen, vilket är viktigt för en frilansares professionella framgång. / How freelancers in the media business use social media as a marketing toolThis paper is about freelancers in the media industry. The study aims to contribute with information to the already existing understanding of how the media industry looks today, but also to increase the understanding of how freelancers use social media within their marketing. The use of the social media as a marketing tool has been studied through qualitative interviews with freelancers. The result describes which social medias are used by the freelancing respondents, but also how the context of the media industry looks today. It also enlightens the importance of social contacts for the freelancers and the meaning of self-branding. The collected material has been analyzed through an abductive approach, which means that an interaction between empirical data and theory-based information has been done. The conclusion of this study shows that social media is a necessary tool for the freelancers to succeed with their self-branding, not only to be noticed by your own contacts, but for the potential clients as well. The importance of contacts also has a big role for freelancers in the media industry, but in the lack of it, it can be supplemented with social media marketing since social media can help you with your self-branding, which is important for the professional success of a freelancer.