This study aims to examine the education in mathematics in Colombia and by examining a few cases aspires to describe how education in mathematics in Colombia can operate and which patterns that are common in those cases. This was actualized by using methodological triangulation at three schools in Colombia. The data collection methods that were combined were: observations, interviews with teachers, interviews with students and interpretation of national standards, as well as other essential documents used in mathematics education in Colombia. An analytic framework was created from prior studies that were conducted in Latin America and also from well known pedagogical research across the world. The results of the study were many and they indicated, inter alia, that the students, teachers and other employees had different views of the lessons and classes in mathematics. Furthermore, common concept within education – in mathematics and in general – appeared to be completely non-existent to every party.

I utvärderingar av svenska elevers kunskaper i naturvetenskap är ett problemområde återkommande, nämligen elevernas begreppsförståelse. Studien syftar till att undersöka litteraturen kring begreppsförståelse i skolan och hur undervisningen kan se ut för att eleverna skall förstå naturvetenskapens många begrepp. I studien beskrivs metoder och utmaningar kring begreppsförståelse och hur elever uppfattar dessa. Metoden vilken studien använder är en systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar granskats utifrån studiens syfte. Artiklarna vilka valdes ut kom från en databassökning och de bearbetades med hjälp av metasyntes. Resultatet visar på ett antal metoder vilka kan underlätta elevers begreppsförståelse. Problembaserad inlärning, modeller, tekniska hjälpmedel, språk och begreppsförändrande metoder är de metoder vilka hittats i artiklarna. Med dessa metoder kommer också ett antal utmaningar för lärarna. Utmaningarna visar hur svårt det är att nå ut till alla elever och vilken stor roll förförståelsen spelar för elevernas begreppsförståelse. Då människor är olika är det inte konstigt att upplevelserna av metoderna skiljer sig åt. Eleverna tycker att metoderna ger dem nya sätt att tänka och att de samtalar mer kring begrepp. Utifrån resultaten i studien går det inte att ge lärare en metod vilken fungerar för alla elever utan de måste vara beredda att använda flera metoder och se vilka passa för just deras elever.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka likheter och skillnader det går att finna i den svenska och finska kursplanen i geografi, detta för att få en indikation på om skillnader i kursplanerna kan vara orsaken till Finlands framgång i globala tester medan den svenska skolan går betydligt sämre. Samt att se om det finns indikationer på vilka krafter som kan ha påverkat kursplanernas utformning. För att kunna finna svaren till syftet så används en textanalys av de bägge kursplanerna och dessa ställs emot varandra för att finna hur de två kursplanerna skiljer sig från varandra och vilka likheter de har.  Denna studie visar på att de två kursplanerna har väldigt stora likheter och knappt några skillnader utöver ordval. Studien visar också på att det inte tycks vara de globala testerna så som PISA som har inverkan på kursplanerna i geografi utan att de måste påverkas av andra krafter.

Denna undersökning syftar till att undersöka hur födelsemånad påverkar svenska elevers studieframgång samt huruvida effekten varierar enligt kön och föräldrars utbildningsnivå. Intresset ligger i att studera om en senare födelsemånad har en negativ effekt på femtonåringars studieresultat i kärnämnet matematik i Sverige. En och samma årskurs består av barn med nästan ett helt års åldersskillnad och barn som födds nästan samtidigt men i början respektive i slutet på ett år hamnar i olika årskurser. Undersökningen har en deduktiv ansats då teorier om födelsemånadseffekten, kön samt vilken kompenserande effekt föräldrars utbildningsnivå kan ha, ligger till grund för den. En kvantitativ analysmetod i form av regressionsanalyser har använts, för att undersöka datamaterialet som utgörs av PISA 2012. Utifrån frågeställningar och syfte har relevanta variabler operationaliserats. Utöver studieresultat och födelsemånad har ytterligare variabler inkluderats i syfte att bidra med information om eleverna samt för att ge en insyn i hur deras bakgrund och socioekonomiska status ser ut. För att studera interaktionseffekten mellan födelsemånadseffekten och föräldrars utbildningsnivå respektive kön interaktionsvariabler använts. Resultaten visar att en sen födelsemånad har en negativ effekt på femtonåringars studieresultat i matematik. Elever som är födda under det sista kvartalet av året har ett lägre medelvärde av resultat i matematik än elever som är födda under det första kvartalet. Detta kan tolkas som en direkt effekt av institutionella regler som gör att svenska elever hamnar i ojämlika positioner på grund av sin födelsemånad.

”Skolan är i kris” är ett utmyntat begrepp om dagens svenska skola i media. Begreppet har sitt ursprung från Pisa undersökningarnas försämrade resultat. Pisa provet har börjat få mer kritik och en anledning till det är att det anses vara ett low-stake prov för eleven. Ett low-stake prov innebär att det inte har någon betydelse för elevens betyg vilket då leder till att eleven inte gör sitt bästa på provet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka lärare och rektorers uppfattningar om Pisa provet och hur motivationen hos eleverna kan påverka resultatet. Följande frågeställningar genomsyrar undersökningen: Hur ser lärare/rektorer på möjligheten att motivera och förbättra förutsättningarna för att höja elevernas resultat i internationella undersökningar som PISA? Hur ser lärare/rektorer på att media beskriver att skolan är i kris? Hur uppfattar lärare/rektorer betydelsen av internationella undersökningar som PISA? Undersökningens metod har varit personliga intervjuer och en egen modell har konstruerats och använts som ett analysverktyg till intervjuerna. Resultatet av undersökningen är att lärare och rektorer anser att motivationen har en stor betydelse för elevers resultat på Pisa undersökningen. För att motivera eleverna till att prestera sitt bästa på Pisa provet behövs betygssättning, feedback och att eleverna förstår sitt sammanhang med Pisa provet. Undersökningen visar också att lärarna/rektorerna uppfattar Pisa som ett low-stake prov.

At the beginning of the twelfth century the city of Pisa led an expedition against the Arabs in the Balearic islands in the guise of a crusade. Soon after the return of the victorious Pisans to their city an epic, approximately 3,500 hexameters in length, was written in Latin recording their glorious deeds. This poem, the Liber Maiorichinus, is heavily indebted to the epics of classical Rome for its imagery, and to the major classical epicists, Vergil in particular, for its language. The wealth of detail found in the poem concerning the expedition's route, its course of action and the characters who participated in it suggests that the author himself was a member of the expedition. Both of these aspects of the poem are discussed in the introduction to this thesis. The poem was revised soon after its composition; the revision, which was authorial, increased the classical content of the poem and added more detailed information about the expedition. A Pisan tradition maintains that the epic was composed by Henry of Pisa. Of the three manuscripts which contain a text of the Liber Maiorichinus, one, the oldest, contains no indication of the author's identity; the other two manuscripts suggest that Laurentius Veronensis was the author. Writers at the end of the last century and in the first twenty years of this century concentrated their research upon the identity of the poem's author. An outline of their conclusions is included in this thesis. The greater part of this thesis consists of a critical edition of the Liber Maiorichinus with a translation into English. None of the previous editions of the poem are critical ones, and no translation has been available in any language.

Den här studien utgår från en kvalitativ forskningsansats, där vi valt att intervjua fyra stycken lärare. Syftet med studien är att synliggöra några lärares tankar kring de sjunkande resultat som visats i de internationella och nationella undersökningarna, som PISA, PIRLS och de nationella proven i årskurs 3. Frågeställningarna berör hur lärarna ser på de negativa resultaten och om de upplever någon förändring i elevers läsförmåga. Utifrån detta har då lärarna förändrat eller anpassat sin undervisning som en följd av de resultaten och på vilket sätt i sådant fall? Frågorna berör även om de negativa resultaten påverkar lärarnas självkänsla. Sammanfattningsvis visar analysen av studien att det har skett en förändring i elevers läsförmåga. Flera orsaker lyfts fram, då främst hur samhället har förändrats med en mångkulturell och multimodal miljö. Vilket i sin tur ställer andra krav på skolans sätt att undervisa inom läsning än vad som tidigare gjorts. Lärarna menar att den nya läroplanen från 2011 stödjer de arbetssätt som behövs för att bygga en större medvetenhet kring läsundervisningen, dock är en slutsats att skolan behöver utvecklas vidare för att ge alla elever den hjälp och stöd de är berättigade till.

No description available.

Universiẗat, Diss., 2000--Freiburg (Breisgau).

Thesis--Freiburg i. Br. / Includes bibliographical references (p. 316-329).