Detta examensarbete undersöker i vad mån den uppfattade läroplanen i textilslöjd, uttryckt i form av lokala pedagogiska planeringar (LPP:n) för årskurserna 4-6 inom slöjdområdena stickning och virkning, skiljer sig åt mellan olika textilslöjdslärare. Detta görs genom att undersöka i vad mån LPP:na anknyter till den formella läroplanen såsom den uttrycks i kursplanens övergripande syfte (formulerat som långsiktiga mål) och centrala innehåll (formulerat som kunskapsområden). Frågeställningarna gäller hur ofta LPP:na anknyter till dessa, vilka av dessa det är vanligast att LPP:na anknyter till, hur många av dessa som LPP:na brukar anknyta till, samt om det finns någon skillnad avseende dessa frågeställningar mellan de LPP:n som handlar om stickning, de som handlar om virkning respektive de som handlar om både stickning och virkning. Frågeställningarna undersöks med hjälp av den kvantitativa metoden innehållsanalys. Datamaterialet utgörs av LPP:n från Skolbanken som behandlar garnteknikerna stickning och/eller virkning. Resultaten visar att den uppfattade läroplanen skiljer sig kraftigt åt mellan olika lärare angående vilka delar av de långsiktiga målen respektive kunskapsområdena som deras LPP:n behandlar. Genomgående lägger slöjdlärarna större vikt vid långsiktiga mål och kunskapsområden som handlar om själva görandet, tekniken och det praktiska hantverket, medan de mer teoretiska aspekterna av slöjdämnet spelar en underordnad roll.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur olika lärare inom grundskolan kan organisera och planera ett ämnesintegrerat arbetssätt och hur det ämnesintegrerade arbetssättet kan främja elevernas lärande och utveckling. Bakgrunden är att samhället har utvecklats och blivit styrt av mål, resultat och individualisering. Vilket har gjort samhället till ett kunskapssamhälle som i sin tur påverkat lärarrollen. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vi har genomfört en kvalitativ studie med metoden intervjuer. Intervjuerna genomfördes på fyra olika skolor med åtta pedagoger, varav en av intervjuerna var en gruppintervju på tre personer. Av resultatet framgår det att lärarna anser att eleverna i ett ämnesintegrerat arbetssätt får en bredare kunskap som kan bidra till att eleverna blir självständiga och trygga samhällsmedborgare.

Our starting point has been to examine how a project manager without knowledge of the industry is able to plan a project. And also which difficulties that may arise. A qualitative study was conducted at project managers who worked in the construction industry and events industry. Seven interviews were conducted, four in the construction sector and three in the events industry. Respondents are active as project manager in Värmland and Närkes counties. Sixteen job advertisements were studied, including eight searched a project manager in the construction industry and eight in the events industry. We wanted using the job advertisements to study which education, work experience and personal qualities that are in demand in these two sectors. The results show that project managers without knowledge of the industry can plan a project under certain conditions.

No description available.

Till följd av växthusgasutsläppen pågår en klimatförändring som successivt värmer upp jorden och påverkar klimatet negativt. Energisektorn är en av de största källorna till växthusutsläppen, främst koldioxid genom förbränning av fossila bränslen. För att uppnå ett hållbart energisystem måste energifrågan integreras i hela samhället, inte minst i den kommunala planeringen. Syftet med uppsatsen är att analysera hur olika aktörer i Uppsala planerar, organiserar och implementerar hållbar energi, samt vilka brister som uppkommer i planeringscykeln genom att utföra kvalitativa intervjuer med ett urval av de största aktörerna i Uppsala. Analysen sker med hjälp av sammanfattade kriterier för en effektiv och hållbar energiplanering utifrån de teoretiska utgångspunkter som beskrivs i teoridelen. Utifrån de teoretiska kriterierna bedöms aktörernas energiarbete och vad som kan bli mer effektivt för att nå ett hållbart energisystem. Resultatet visar att samtliga aktörer har integrerat hållbar energi i verksamheten och att de mest framstående brister som uppkommer i planeringscykeln är okunskap kring energifrågor, otydlig ansvarsfördelning inom kommunorganisationen och brist på central kommunikation kring energiåtgärder för att bidra till reducerade växthusgasutsläpp. Av resultatet konstateras att en högre grad av utbildning och kommunikation kring energifrågan är nödvändigt för att samtliga berörda ska kunna påverka de uppsatta energimålen.

Abstrakt   Huvudsyftet med elevers skolgång är att förbereda barn och ungdomar för livets fortsatta utmaningar. Med ämnet idrott och hälsa vill man enligt styrdokumenten hjälpa elever in på en hälsosam livsstil och få dem att bry sig om sin och andras hälsa livet ut (Skolverket, 2011). ”Skolan går ut på att barn och ungdomar skall lära sig saker och ting som är nödvändiga för att klara sig i livet och alla ämnen bidrar till elevers lärande, eller med ett annat uttryck, bildning” (Annerstedt, 2007, s. 25). Läraren i idrott och hälsa har naturligtvis en central roll i uppdraget att väcka elevers intresse för ett fysiskt aktivt liv.   Det övergripande syftet med denna rapport är att undersöka med hjälp av en kvantitativ metod hur elever i årskurs 7 respektive årskurs 9 ser på ämnet idrott och hälsa.   Studien som genomförts visar att majoriteten av eleverna som deltagit i undersökningen gillar ämnet idrott och hälsa. Man kan dock se vissa skillnader mellan de olika årskurserna och mellan pojkars och flickors syn på ämnet idrott och hälsa.   Huvudsyftet med elevers skolgång är att förbereda barn och ungdomar för livets fortsatta utmaningar. Med ämnet idrott och hälsa vill man enligt styrdokumenten hjälpa elever in på en hälsosam livsstil och få dem att bry sig om sin och andras hälsa livet ut (Skolverket, 2011). ”Skolan går ut på att barn och ungdomar skall lära sig saker och ting som är nödvändiga för att klara sig i livet och alla ämnen bidrar till elevers lärande, eller med ett annat uttryck, bildning” (Annerstedt, 2007, s. 25). Läraren i idrott och hälsa har naturligtvis en central roll i uppdraget att väcka elevers intresse för ett fysiskt aktivt liv.   Det övergripande syftet med denna rapport är att undersöka med hjälp av en kvantitativ metod hur elever i årskurs 7 respektive årskurs 9 ser på ämnet idrott och hälsa.   Studien som genomförts visar att majoriteten av eleverna som deltagit i undersökningen gillar ämnet idrott och hälsa. Man kan dock se vissa skillnader mellan de olika årskurserna och mellan pojkars och flickors syn på ämnet idrott och hälsa.

Licenciatavhandling Linköping : Linköpings universitet, 2006.

No description available.

Studien tar sin utgångspunkt i en hypotetisk konflikt mellan parkeringsnormen och hållbar stadsutveckling. Den teoretiska utgångspunkten är teorin om spårbundenhet vilken förklarar hur bilismens självförstärkande processer försvårar omställningen till ett mer hållbart samhälle och transportsystem. För att undersöka parkeringsnormen och parkeringspolitikens koppling till dessa självförstärkande processer innehåller forskningsöversikten litteratur från det senaste decenniet som visar på studerade effekter utav olika parkeringspolitiska åtgärder för hållbara städer. Utifrån vad forskningen säger om effekterna av olika parkeringsåtgärder har Malmös parkeringsnorm ställts mot Malmös stadsutvecklingsmål för att identifiera eventuella målkonflikter. Slutsatsen av arbetet är att flera av de självförstärkande processer som parkeringsnormen bidrar till står i konflikt med Malmös stadsutvecklingsmål. Den första anledningen är att parkeringsnormen kontinuerligt ökar utbudet av parkeringsplatser vid nyexploatering, vilket kräver mycket plats och snarare bidrar till utglesning än förtätning. Även en sänkt parkeringsnorm ger effekter först på mycket lång sikt. För det andra kommer ett ytterligare tillskott av bilparkeringar under tiden att försvåra målet om minskade färdmedelsandelar för biltrafik eftersom ett ökat utbud av bilparkering enligt forskningen bidrar till en ökat bilinnehav, ökat bilanvändande och en ökadefterfrågan på parkeringsplatser. För det tredje så medför parkeringsnormens utformning att parkeringskostnaderna byggs in i produktionskostnaden för nya bostäder. De som inte använder parkeringen betalar en del av kostnaden för de som använder den och kostnaden har således flyttats från bilägare till boende. Detta motverkar bland annat målen om att minska boendesegregationen och att möjliggöra fler bostäder för medborgare med mindre ekonomiska resurser. Enligt teorin om spårbundenhet så kommer parkeringsanläggningar dessutom att utgöra en del av infrastrukturen kring bilismen och därmed ytterligare låsa in Malmö stad i ett bilberoende. Ju längre dessa självförstärkande processer fortgår desto svårare blir de också att ta sig ur. Därmed försvåras också omställningen till ett mer hållbart samhälle.

Enligt svensk lagstiftning måste samtliga kommuner i Sverige ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanen omfattar många aspekter och är det verktyget som ska vägleda den kommunala samhällsutvecklingen på ett hållbart sätt. Översiktsplanen är ett viktigt dokument eftersom det omfattar alla mark- och vattenområden i kommunen och används som underlag i beslutsfattande och senare planering. Syftet med denna studie har varit att analysera översiktsplanens roll i samhällsutvecklingen och dess påverkan. En kvantitativ metod används för att genomföra denna studie. Intervjuer och en litteraturstudie har varit grunden för en enkätundersökning. Enkäten har skickats ut till sakkunniga politiker och tjänstemän i svenska kommuner för att analysera och utvärdera uppfattningen om hur översiktsplanen bör fungera och användas. Översiktsplanen uppfattas som ett viktigt dokument och används ofta i kommunen av både tjänstemän och politiker. Översiktsplanen strävar efter att utveckla samhället hållbart, dock framgår det att sociala faktorer får minst utrymme eftersom att riktlinjerna är vaga. Det behövs bättre samordning och mer kunskap om planering och social hållbarhet för att översiktsplanen ska kunna vara ett definitivt verktyg för hållbar utveckling eller så måste det finnas en tydligare avgränsning för vilka delar översiktsplanen ska behandla. Uppfattningen om översiktsplanens tidshorisont är att den ska vara kortare (5-15 år) med utblick mot 50 år. Slutligen framkommer det att översiktsplanen skulle uppskattas med en tydligare teknisk inriktning för att kunna underlätta för plan- och byggprocessens kostnadsberäkningar.