<p>För att uppnå en god bebyggd miljö, är det viktigt att integrera miljöhänsyn tidigt i planeringsprocesser. Insikten om detta ledde till ett nytt EG-direktiv, det s k SMB-direktivet om miljöbedömningar av planer och program som syftar till att främja en hållbar utveckling. Direktivet har implementerats i den svenska lagstiftningen och innebär, för den kommunala detaljplaneringen, framförallt att en inledande påverkansbedömning måste genomföras för att avgöra ifall planförslaget kan antas ha en betydande miljöpåverkan och därmed behöver genomgå en hel miljöbedömning. Nya tillvägagångssätt behövs för många kommuner i och med lagändringarna som innebär att förslagen måste bedömas utifrån fastställda miljökriterier.</p><p>Den här studien undersöker vilken typ av miljökrav och bedömningskriterier bör ingå i en metodik för att avgöra behovet av miljöbedömning tidigt i en planprocess och huruvida användandet av checklistor är lämpligt. Studien tyder på att checklistor fungerar bra som metodik i sammanhanget. Fördelarna tycks klart överväga nackdelarna. Dessutom analyseras vad en påverkansbedömning bör innehålla och ett förslag på en checklista presenteras. Det framkom bl a att även andra aspekter än de i MKB-förordningen framhållna bedömningskriterierna bör ingå samt att andra hållbarhetsprinciper än ekologiska och fysiska</p><p>t ex folkhälsa och samhällsekonomi är viktiga. För att utforma ett förslag på en checklista användes även goda exempel från befintliga checklistor från kommunerna Gävle och Norrköping.</p> / <p>To reach a good built environment, it is important to integrate environmental concerns early in the societal planning processes. The insight of this led to a new EC-directive, a k a the SEA- directive, on the assessment of the effects of certain plans and programmes on the environment, which aims to promote a sustainable development. The directive has been implemented into the Swedish legislation and involves, for municipal detail planning, in particularly that an introductory impact assessment has to be made in order to determine whether a plan can be assumed to cause a significant environmental impact. In that case an entire environmental assessment has to be done. New procedures for municipals have to be developed due to the changes in legislation, which for example implies that the projects must be assessed from established environmental criteria.</p><p>This present study investigates which type of environmental restrictions and criteria that is required from a methodology used to decide whether an early impact assessment is needed. The potential use of checklists is especially analysed. The study suggests that checklists are suitable in this context. The advantages clearly seem to overweigh the disadvantages.</p><p>Furthermore an analysis of what impact assessment should include is made and a proposal of a checklist is presented. It was obvious that aspects other than those in the Swedish EIA-regulation should be included and also that other than ecological and physical principles of sustainability are important, for example economy and public health. To create a new proposal for a checklist, good examples were also used from already existing checklists. Those were from the municipals of Gävle and Norrköping.</p>

Syftet med detta arbete var att studera hur matematiklärare ställde sig till Gardners intelligenskategorier som inlärningsstrategi och hur de sedan varierade sin undervisning utifrån elevernas behov. Jag valde intervjumetoden som den främsta informationskällan för att besvara mina tre frågeställningar. Slutsatsen blev att elever är olika och måste få vara det och tanken att undervisningen ska vara varierad finns i bakhuvudet mer eller mindre hos de samtliga av de tillfrågade lärarna. Intelligensteorier är inget som majoriteten intresserar sig för i någon större utsträckning, utan de litar till sin erfarenhet och använder snarare sina egna beprövade teorier när de undervisar och bemöter elever. Arbetet belyser den sociala förmågans plats i matematikundervisningen, något som väcker tankar kring den egentliga kunskapen om ämnet.

No description available.

Många kustnära svenska städer riskerar att drabbas av framtida klimatförändringar, men framförallt stigande havsnivåer, något som ska beaktas och tas hänsyn till i den fysiska planeringen. Men hur? Parallellt med detta pågår stadsomvandlingar, med bland annat nybyggnation i kust- och vattennära områden, för att skapa en attraktiv kommun där folk vill bosätta sig och bo kvar. Den fysiska planeringen präglas , å andra sidan, av en osäkerhet kring hur anpassning till ett förändrat klimat, och särskilt stigande havsnivåer, ska gå till fastän det på den lokala nivån finns medvetenhet om detta. Denna uppsats syftar till att öka kunskapen kring hur klimatfrågor, i synnerhet risker med stigande havsnivåer, hanteras i den fysiska planeringen, genom att undersöka hur detta har behandlats i detaljplanering av tre planområden i Norra Älvstranden i Göteborg. För att undersöka syftet har en fallstudie gjorts över tre planområden i Norra Älvstranden, med en kvalitativ dokumentstudie som metod. Detaljplan, med tillhörande plankarta och planbeskrivning för respektive planområde, har ingått i fallstudien. Vidare har Plan- och bygglagen, Boverket och Länsstyrelsen studerats i enighet med uppsatsens syfte. Dessa har undersökts enligt följande analysfrågor som lyder: Hur hanterar lagar och regler samt riktlinjer på nationell nivå klimatfrågor i den fysiska planeringen, mer specifikt i detaljplanering? Var och i vilken utsträckning behandlar detaljplanerna klimatfrågor, framförallt stigande havsnivåer? Hur beskriver detaljplanerna synen på vattnet? Hur hanteras bebyggelsen när det gäller: a) lägsta golvnivå för färdigt golv? b) avstånd till vattnet? Diskussionen i uppsatsen görs utifrån teoretiska utgångspunkter som har sin grund i hur den fysiska planeringen hanterar risker med klimatfrågor i dagens samhälle med den ökade globaliseringen och den tekniska utvecklingen, också kallad för ett risksamhälle. Begrepp som robusthet, ett robust samhälle, experternas roll och expertkunskap diskuteras. Att dagens klimatförändringar är orsakade av mänskliga aktiviteter är något många forskare diskuterar idag. Det innebär att vi ska möta dess konsekvenser, inte minst inom den fysiska planeringen. Risker med stigande havsnivåer är något som de flesta av kustnära svenska städer möts av redan idag. Norra Älvstranden i Göteborg ligger vid Göta Älv och dessutom i en låglänt terräng. Området, som tidigare har varit ett hamnområde, har successivt omvandlats till ett attraktivt bostadsområde med blandade aktiviteter. Av de granskade detaljplanerna går det att se en medvetenhet om klimatriskerna i detaljplaneringen. Planerna föreslår åtgärder för att anpassa bebyggelsen inför kommande klimatförändringar, exempelvis höjs den lägsta grundläggningsnivån. Å andra sidan går det läsa hur synen på vatten kvarblir som ett viktigt element i planeringen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det finns en ganska oföränderlig syn på hur klimatfrågorna i detaljplaneringen ska behandlas.

Den här uppsatsen behandlar samhällsplaneringens roll för att integrera aktiv solenergi i bebyggelsen. Syftet är att undersöka hur samhällsplaneringen kan bidra till att skapa en hållbar, energieffektiv bebyggd miljö genom att integrera solenergi som en del i sin planering. För en planering som optimerar solelpotentialen är det viktigt att åtgärder tas redan i program-, och detaljplaneskeden. Genom en kvalitativ innehållsanalys av relevanta och aktuella planeringsdokument för det nyplanerade området Väsjön i Sollentuna kommun har kommunen arbete undersökts. Även en semistrukturerad intervju med chefen för den strategiska enheten på Sollentuna kommun har gjorts. Resultaten visar att Sollentuna kommun inte har införlivat solenergi som en betydande komponent i planeringen av Väsjön. En soloptimerad planering bedrivs inte i högre utsträckning. I specifika delar nämns solenergi som en del i att skapa en hållbar energiförsörjning men större krav ställs inte.

Syftet med studien är att genom intervjuer med några förskollärare, som arbetar med blandade åldrar på förskolan, ta reda på deras överväganden gällande planerade rörelseaktiviteter i den dagliga verksamheten. Frågeställningarna som studien svarar på är vilka centrala överväganden förskollärare tar ställning till inför planerade rörelseaktiviteter utomhus och inomhus samt hur aktiviteterna skiljer sig efter gruppens sammansättning. Gruppens sammansättning innefattar barnens ålder, kunskapsnivå, vilka barn som passar ihop och barnens enskilda behov. Studien är kvalitativ och metoden som används är semistrukturerade intervjuer som har transkriberats ordagrant. Urvalet av informanter är fem olika förskollärare som arbetar på olika förskolor. För att analysera empirin utgår vi från Vygotskys sociokulturella teori. Studiens resultat visar att samtliga förskollärare anser att rörelse är viktigt men att de lägger lite planerad tid på rörelseaktiviteter. Den planerade rörelseaktiviteten sker oftast inomhus medan de ser rörelseaktivteter utomhus som mer spontana och naturliga. Andra delar av läroplanen ses som mer relevanta och därför läggs inte så mycket tid på planerade rörelseaktiviteter. Miljö och material varierar mellan de olika förskolorna i studien och det har visat sig ha stor påverkan för möjligheten av utförandet av planerade rörelseaktiviteter. Det är lätt att se hinder istället för möjligheter men bara förskollärarnas kreativitet sätter gränser, vardagligt material som inte är ämnat för rörelse går att använda. Sammansättnigen av gruppen påverkar val av aktiviteter, det anpassas mest efter vilken utvecklingsnivå gruppen ligger på och inte så mycket efter ålder. Alla förskollärarna har en positiv inställning till rörelseaktiviteter de tycker att det är viktigt att röra på sig och rörelseaktiviteter generar mycket glädje.   I resultatet har teman plockats ut från frågeställningarna och svaren. Teman är: Planerade rörelseaktiviteter - Förutsättningar vid planering och Planerade rörelseaktiviteter - Sociala relationer.

Syftet med studien var att få kunskap om hur verksamma NO-lärare kan undervisa för att synliggöra naturvetenskapligt ämnesinnehåll i grundskolan. Ämnesinnehållet innefattar begrepp som används och som eleverna ska skapa förståelse för genom naturvetenskaplig undervisning. I studien undersöktes vad tre verksamma NO-lärare beskriver som betydelsefulla faktorer vid planering av undervisning, på vilka sätt naturvetenskapliga begrepp synliggörs samt vilka epistemologiska riktningsgivare lärarna använder. Studien inspirerades av epistemologiska riktningsgivare genom pragmatismens syn på lärande. Lärarnas uppfattningar har kunnat urskiljas genom semistrukturerade intervjuer samt öppna, strukturerande och direkta observationer. Resultatet visar att de verksamma lärarna ser flera faktorer som betydelsefulla vid planering av NO-undervisningen. I planeringarna ingår teori i form av att eleverna ska få kunskaper om begrepp och fenomen. Lärarna planerar även för praktiskt undervisning i form av undersökningar. Naturvetenskapliga begrepp synliggörs genom att lärarna uppmärksammar och förenklar begreppen. Lärarna intar flera epistemologiska riktningsgivare i olika undervisningssituationer för att leda eleverna i arbetsprocessen. Lärares undervisning är avgörande för elevernas lärande. I denna studie har det framkommit att lärare planerar för olika arbetsformer och handleder eleverna genom olika metoder i NO-undervisningen för att eleverna ska nå begreppsförståelse. / <p>NO</p>

The population in Sweden's metropolitan areas is expected to increase sharply and the Nordic is forecast to be among the most urbanized regions in the world in the near future. A effect for the growing population in cities is a greater need for high-capacity transport and high-capacity systems within the city limits. This candidate essay is a consideration to address the contexts that arise when the will and need to build dense and cohesive urban environments are to be combined with traffic systems and transport infrastructure in the city. In the first part of the  thesis, government-published reports, surveys and other relevant literature are studied based on a qualitative analysis methodology to identify the different planning principles used when planning urban development in connection with traffic systems and transport infrastructure. The identified planning principles are then applied in four established plans across the area of ​​Pampas / Tomteboda in Solna and Stockholm municipalities. Thereafter, it is examined how each proposal affects the ability to build dense urban development in Pampas / Tomteboda.

Denna uppsats behandlar områdens rykten och vilka faktorer som ligger bakom dem, hur en stadsdel kan vara utformad för att räknas som en god stadsdel och dessutom hur en stadsdel bör behandlas av kommuner för att den ska vara välfungerande socialt. Syftet är att undersöka om områdens framställning påverkas av rykten och medias framställning samt att undersöka några invånares uppfattning om centrala Väster och se om det finns ett samband mellan rykten och uppfattning av stadsdelarna. Studien är gjord med hjälp av intervjuer som utfördes i två olika intervjuer med två respondenter per tillfälle där den ena gruppen hade ett inifrånperspektiv och var boende på centrala Väster medan den andra gruppen hade ett utifrånperspektiv och dessa personer hade aldrig någonsin bott på centrala Väster tidigare. Studien har behandlat offentliga, strategiska dokument, statistik från Örebro kommuns hemsida, brottsstatistik från brottsförebyggande rådet, nyhetsartiklar och författarna har gjort egna undersökningar i sociala medier. Uppsatsen handlar om centrala Väster i Örebro, ett område definierat och avgränsat av författarna. Området jämförs med området Öster som är en liknande stadsdel i befolkningsantal, den fysiska utformningen och har en liknande historia i sin utveckling. Skillnaden mellan dessa områden är att det ena området har flera rykten som målar upp stadsdelen som ett problemområde och det andra området målas upp som en av de bästa stadsdelarna i Örebro. Därför ville vi också undersöka om kommunens strategiska dokument skapar en hierarki mellan områden, vad konsekvenserna blir av detta och hur de skulle kunna lösas. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan hur Öster och centrala Väster framställs hos några av kommunens invånare där Öster visar sig uppfattas som en "gräddhylla" och centrala Väster som något mindre positivt. Resultatet visar också att områdena framställs olika i strategiska dokument på grund av flera anledningar. Detta kan innebära att kommunen måste gå in och satsa mer på centrala Väster för att den socioekonomiska statusen ska höjas och stadsdelens rykte förändras till något positivt - som Östers rykte.

BAKGRUND:Som lärarstudenter har vi fått se olika arbetsformer av eget arbete. Eget arbete är ettarbetssätt där eleverna arbetar individuellt med olika ämnen där eleven själv planerar och taransvar för de uppgifter som han eller hon ska göra. Det var under vår VFU(verksamhetsförlagd utbildning) som vi blev intresserade av att ta reda på hur och varförlärare arbetar med eget arbete. Vi jämförde varandras VFU upplevelser och insåg att lärarnaarbetade olika med denna arbetsform beroende på om det var en åldersintegrerad klass ellerej, detta fick oss att vilja vidga våra kunskaper om eget arbete. I vår bakgrund har vi tagitupp tre områden som speglar eget arbete och detta är: styrdokumenten, samhället ochindividualiseringen. I bakgrunden tar vi även upp tidigare forskning dess fördelar ochnackdelar. Vår undersökning har utgått ifrån sociologen Pierre Bourdieus teori om att varjebarn som kommer till skolan har med en viss förståelse och erfarenhet. Detta kallas habitusoch med det menas att det är människans sociala erfarenheter och hennes sätt att vara,handla och tänka som format oss människor till dem vi är.SYFTE:Vårt syfte med detta examensarbete var att undersöka hur och varför eget arbete används avnågra lärare i grundskolans tidigare år, skolår F-5. Vi ville även ta reda på om det arbetasmer med eget arbete i de åldersintegrerade klasserna än i de icke åldersintegrerade klassernaoch vilka elever enligt lärarna som gynnats respektive missgynnas av denna arbetsform.METOD:Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där datainsamlingen har skett genomsemistrukturerade intervjuer med nio lärare på tre olika skolor. Efter att intervjuerna hadegenomförts transkriberade vi svaren till skrift, därefter sammanställdes resultatet utifrånteman som vi fann i analysarbetet.RESULTAT:I vårt resultat kan vi se att lärarna definierar eget arbete på många olika sätt men det somalla lärare tar upp under intervjuerna är att det är fokus på individen och det är han eller honsom ska sättas i arbete. Flertalet av lärarna ser arbetsformen, eget arbete, som tid för att göraklart uppgifter eleverna inte hunnit med, medan andra lärare ser det på ett kreativt sätt ochunder dessa lektioner jobbas det mycket lite med böcker och stenciler. Lärarna är överensom att de elever som gynnas av eget arbete är de elever som kan ta eget ansvar, kan arbetasjälvständigt och ta egna initiativ och instruktioner dvs. göra det som omgivningen förväntarsig av dem. I resultatet har vi kommit fram till att det jobbas mer med eget arbete iåldersintegrerade klasser.