Den här uppsatsen behandlar samhällsplaneringens roll för att integrera aktiv solenergi i bebyggelsen. Syftet är att undersöka hur samhällsplaneringen kan bidra till att skapa en hållbar, energieffektiv bebyggd miljö genom att integrera solenergi som en del i sin planering. För en planering som optimerar solelpotentialen är det viktigt att åtgärder tas redan i program-, och detaljplaneskeden. Genom en kvalitativ innehållsanalys av relevanta och aktuella planeringsdokument för det nyplanerade området Väsjön i Sollentuna kommun har kommunen arbete undersökts. Även en semistrukturerad intervju med chefen för den strategiska enheten på Sollentuna kommun har gjorts. Resultaten visar att Sollentuna kommun inte har införlivat solenergi som en betydande komponent i planeringen av Väsjön. En soloptimerad planering bedrivs inte i högre utsträckning. I specifika delar nämns solenergi som en del i att skapa en hållbar energiförsörjning men större krav ställs inte.

Syftet med studien är att genom intervjuer med några förskollärare, som arbetar med blandade åldrar på förskolan, ta reda på deras överväganden gällande planerade rörelseaktiviteter i den dagliga verksamheten. Frågeställningarna som studien svarar på är vilka centrala överväganden förskollärare tar ställning till inför planerade rörelseaktiviteter utomhus och inomhus samt hur aktiviteterna skiljer sig efter gruppens sammansättning. Gruppens sammansättning innefattar barnens ålder, kunskapsnivå, vilka barn som passar ihop och barnens enskilda behov. Studien är kvalitativ och metoden som används är semistrukturerade intervjuer som har transkriberats ordagrant. Urvalet av informanter är fem olika förskollärare som arbetar på olika förskolor. För att analysera empirin utgår vi från Vygotskys sociokulturella teori. Studiens resultat visar att samtliga förskollärare anser att rörelse är viktigt men att de lägger lite planerad tid på rörelseaktiviteter. Den planerade rörelseaktiviteten sker oftast inomhus medan de ser rörelseaktivteter utomhus som mer spontana och naturliga. Andra delar av läroplanen ses som mer relevanta och därför läggs inte så mycket tid på planerade rörelseaktiviteter. Miljö och material varierar mellan de olika förskolorna i studien och det har visat sig ha stor påverkan för möjligheten av utförandet av planerade rörelseaktiviteter. Det är lätt att se hinder istället för möjligheter men bara förskollärarnas kreativitet sätter gränser, vardagligt material som inte är ämnat för rörelse går att använda. Sammansättnigen av gruppen påverkar val av aktiviteter, det anpassas mest efter vilken utvecklingsnivå gruppen ligger på och inte så mycket efter ålder. Alla förskollärarna har en positiv inställning till rörelseaktiviteter de tycker att det är viktigt att röra på sig och rörelseaktiviteter generar mycket glädje.   I resultatet har teman plockats ut från frågeställningarna och svaren. Teman är: Planerade rörelseaktiviteter - Förutsättningar vid planering och Planerade rörelseaktiviteter - Sociala relationer.

Syftet med studien var att få kunskap om hur verksamma NO-lärare kan undervisa för att synliggöra naturvetenskapligt ämnesinnehåll i grundskolan. Ämnesinnehållet innefattar begrepp som används och som eleverna ska skapa förståelse för genom naturvetenskaplig undervisning. I studien undersöktes vad tre verksamma NO-lärare beskriver som betydelsefulla faktorer vid planering av undervisning, på vilka sätt naturvetenskapliga begrepp synliggörs samt vilka epistemologiska riktningsgivare lärarna använder. Studien inspirerades av epistemologiska riktningsgivare genom pragmatismens syn på lärande. Lärarnas uppfattningar har kunnat urskiljas genom semistrukturerade intervjuer samt öppna, strukturerande och direkta observationer. Resultatet visar att de verksamma lärarna ser flera faktorer som betydelsefulla vid planering av NO-undervisningen. I planeringarna ingår teori i form av att eleverna ska få kunskaper om begrepp och fenomen. Lärarna planerar även för praktiskt undervisning i form av undersökningar. Naturvetenskapliga begrepp synliggörs genom att lärarna uppmärksammar och förenklar begreppen. Lärarna intar flera epistemologiska riktningsgivare i olika undervisningssituationer för att leda eleverna i arbetsprocessen. Lärares undervisning är avgörande för elevernas lärande. I denna studie har det framkommit att lärare planerar för olika arbetsformer och handleder eleverna genom olika metoder i NO-undervisningen för att eleverna ska nå begreppsförståelse. / <p>NO</p>

The population in Sweden's metropolitan areas is expected to increase sharply and the Nordic is forecast to be among the most urbanized regions in the world in the near future. A effect for the growing population in cities is a greater need for high-capacity transport and high-capacity systems within the city limits. This candidate essay is a consideration to address the contexts that arise when the will and need to build dense and cohesive urban environments are to be combined with traffic systems and transport infrastructure in the city. In the first part of the  thesis, government-published reports, surveys and other relevant literature are studied based on a qualitative analysis methodology to identify the different planning principles used when planning urban development in connection with traffic systems and transport infrastructure. The identified planning principles are then applied in four established plans across the area of ​​Pampas / Tomteboda in Solna and Stockholm municipalities. Thereafter, it is examined how each proposal affects the ability to build dense urban development in Pampas / Tomteboda.

Denna uppsats behandlar områdens rykten och vilka faktorer som ligger bakom dem, hur en stadsdel kan vara utformad för att räknas som en god stadsdel och dessutom hur en stadsdel bör behandlas av kommuner för att den ska vara välfungerande socialt. Syftet är att undersöka om områdens framställning påverkas av rykten och medias framställning samt att undersöka några invånares uppfattning om centrala Väster och se om det finns ett samband mellan rykten och uppfattning av stadsdelarna. Studien är gjord med hjälp av intervjuer som utfördes i två olika intervjuer med två respondenter per tillfälle där den ena gruppen hade ett inifrånperspektiv och var boende på centrala Väster medan den andra gruppen hade ett utifrånperspektiv och dessa personer hade aldrig någonsin bott på centrala Väster tidigare. Studien har behandlat offentliga, strategiska dokument, statistik från Örebro kommuns hemsida, brottsstatistik från brottsförebyggande rådet, nyhetsartiklar och författarna har gjort egna undersökningar i sociala medier. Uppsatsen handlar om centrala Väster i Örebro, ett område definierat och avgränsat av författarna. Området jämförs med området Öster som är en liknande stadsdel i befolkningsantal, den fysiska utformningen och har en liknande historia i sin utveckling. Skillnaden mellan dessa områden är att det ena området har flera rykten som målar upp stadsdelen som ett problemområde och det andra området målas upp som en av de bästa stadsdelarna i Örebro. Därför ville vi också undersöka om kommunens strategiska dokument skapar en hierarki mellan områden, vad konsekvenserna blir av detta och hur de skulle kunna lösas. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan hur Öster och centrala Väster framställs hos några av kommunens invånare där Öster visar sig uppfattas som en "gräddhylla" och centrala Väster som något mindre positivt. Resultatet visar också att områdena framställs olika i strategiska dokument på grund av flera anledningar. Detta kan innebära att kommunen måste gå in och satsa mer på centrala Väster för att den socioekonomiska statusen ska höjas och stadsdelens rykte förändras till något positivt - som Östers rykte.

BAKGRUND:Som lärarstudenter har vi fått se olika arbetsformer av eget arbete. Eget arbete är ettarbetssätt där eleverna arbetar individuellt med olika ämnen där eleven själv planerar och taransvar för de uppgifter som han eller hon ska göra. Det var under vår VFU(verksamhetsförlagd utbildning) som vi blev intresserade av att ta reda på hur och varförlärare arbetar med eget arbete. Vi jämförde varandras VFU upplevelser och insåg att lärarnaarbetade olika med denna arbetsform beroende på om det var en åldersintegrerad klass ellerej, detta fick oss att vilja vidga våra kunskaper om eget arbete. I vår bakgrund har vi tagitupp tre områden som speglar eget arbete och detta är: styrdokumenten, samhället ochindividualiseringen. I bakgrunden tar vi även upp tidigare forskning dess fördelar ochnackdelar. Vår undersökning har utgått ifrån sociologen Pierre Bourdieus teori om att varjebarn som kommer till skolan har med en viss förståelse och erfarenhet. Detta kallas habitusoch med det menas att det är människans sociala erfarenheter och hennes sätt att vara,handla och tänka som format oss människor till dem vi är.SYFTE:Vårt syfte med detta examensarbete var att undersöka hur och varför eget arbete används avnågra lärare i grundskolans tidigare år, skolår F-5. Vi ville även ta reda på om det arbetasmer med eget arbete i de åldersintegrerade klasserna än i de icke åldersintegrerade klassernaoch vilka elever enligt lärarna som gynnats respektive missgynnas av denna arbetsform.METOD:Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där datainsamlingen har skett genomsemistrukturerade intervjuer med nio lärare på tre olika skolor. Efter att intervjuerna hadegenomförts transkriberade vi svaren till skrift, därefter sammanställdes resultatet utifrånteman som vi fann i analysarbetet.RESULTAT:I vårt resultat kan vi se att lärarna definierar eget arbete på många olika sätt men det somalla lärare tar upp under intervjuerna är att det är fokus på individen och det är han eller honsom ska sättas i arbete. Flertalet av lärarna ser arbetsformen, eget arbete, som tid för att göraklart uppgifter eleverna inte hunnit med, medan andra lärare ser det på ett kreativt sätt ochunder dessa lektioner jobbas det mycket lite med böcker och stenciler. Lärarna är överensom att de elever som gynnas av eget arbete är de elever som kan ta eget ansvar, kan arbetasjälvständigt och ta egna initiativ och instruktioner dvs. göra det som omgivningen förväntarsig av dem. I resultatet har vi kommit fram till att det jobbas mer med eget arbete iåldersintegrerade klasser.

<p>Lundin, Ellen (2007): Jämställdhet i regional planering: nedslag i tre planeringsnivåer Stockholms län [Gender equality in regional planning]</p><p>D-uppsats 10 poäng, fördjupningskurs i kulturgeografi</p><p>Handledare: Gunnel Forsberg</p><p>Språk: Svenska</p><p>KORTFATTAD SAMMANFATTNING</p><p>Uppsatsens syfte är att förstå hur planerare på olika nivåer i den regionala planeringen arbetar med jämställdhet och att tolka vad dessa skillnader eller likheter kan ha för konsekvenser. Frågeställningarna behandlar planerarnas upplevelse av jämställdhetsarbetet, hur de ser på den som de planerar för och vilket av synsätten ”lika behandling”, ”kvinnans perspektiv” och ”genusperspektivet” som planerarna uppfattar ligger närmast deras egen verksamhet. Uppsatsen bygger på forskning om jämställdhetsintegrering och genusperspektiv i planeringsarbete och testar denna mot en intervjuundersökning genomförd under hösten. Tjänstemän från Länsstyrelsen, Regionplane- och trafikkontoret och två kommuner i Stockholms län har intervjuats om jämställdhet i sitt arbete. Studien visar ett möjligt glapp mellan kunskapen på regional nivå och viljan att utveckla jämställdhetsperspektivet på kommunal nivå och att det främsta forumet att få information om invånarnas intressen är samrådet. Den påvisar också att det finns en motvilja att ställa sig bakom positiv särbehandling av kvinnor i planeringen.</p><p>Nyckelord: Jämställdhetsintegrering, genusperspektiv, planering.</p>

<p>De senaste årtiondena har innefattat en mängd olika händelser vilka påverkat företagsklimatet på nationell samt global nivå, vilket har resulterat i en allt mer komplex miljö för företagen. Detta har lett till ett ökat behov av användandet av strategi, och mer specifikt strategisk planering, för att kunna hantera detta faktum. Samtidigt har näringslivet i Europa gått från att mestadels bestå av stora koncerner till att bestå av en stor del småföretag. Strategisk planering som forskningsområde riktar sig dock mestadels gentemot större företag och studier specifikt gjorda om småföretagens strategiarbete lyser med sin frånvaro. Bland de teorier vilka finns tillgängliga är det anmärkningsvärt att en majoritet av dem är genererade under 80- samt 90-talet vilket således innebär att deras nutida förankring bör ifrågasättas. Detta leder fram till denna studies syften vilka ämnar att dels skapa en ökad teoretisk förståelse för hur småföretag arbetar med strategisk planering samt att genom denna förståelse generera praktiska implikationer för de studerade företagen. Utgångspunkten för studien har varit att generera en djupare förståelse för hur arbetet med strategisk planering i småföretag går tillväga. Utifrån detta valdes en hermeneutisk kunskapssyn. Detta tillsammans med en kvalitativ forskningsstrategi leder till att studien kan förklara och bilda kunskap kring de givna studieobjekten. Insamlingen av empiriska data utfördes genom fyra stycken semistrukturerade intervjuer. Respondenterna i dessa intervjuer utgjordes av ägarna i företagen; Seaflex AB, WOG Metall AB, Läkarhuset Hermelinen AB samt Timelab Consulting. Den teoretiska referensramen inleds med teorier kring den strategiska processen i småföretag för att därefter ledas in på den strategiska planeringen. Teorierna visar på att planeringen i småföretagen påverkas dels av interna samt externa faktorer, vilket de efterföljande teorierna är uppdelade efter. Varje efterföljande del tar upp de viktiga faktorerna och beskriver hur företagen arbetar med strategisk planering utifrån de specifika aspekterna. Detta leder fram till en modell över hur småföretagen arbetar med strategisk planering och denna modell har utgjort stommen för insamlandet av empiriska data samt agerat strukturmall i efterföljande kapitel. De insamlade empiriska data ställs därefter i relation till de presenterade teorierna vilket leder fram till studiens analys, vilken visar på både likheter och olikheter mellan de två. Detta faktum står till grund för studiens teoretiska slutsatser samt praktiska implikationer för de studerade företagen. Studien visar på att branschen inom vilken företagen verkar i har stor betydelse för den strategiska planeringen, vilket tidigare studier ej betonar. Slutsatser dras även kring det faktum att småföretagen ej arbetar med strategisk planering på ett formellt tillvägagångssätt. I enlighet med tidigare forskning visar även denna studie på att ägarens egenskaper samt företagets resurser har stor inverkan på den strategiska planeringen. Den genererade förståelsen leder därefter fram till en vidareutveckling av den modell vilken presenterades i teorikapitlet. Denna modell följs av ett antal individuellt framställda praktiska implikationer för de studerade företagen. </p>

<p>Åsikter om elevers inflytande inom den svenska skolan har sedan 1920-talet förändrats och formulerats olika i skolutredningar och läroplaner. I dagens rådande läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) har jag funnit flera mål och riktlinjer där elevinflytande innefattas. Under min praktik som lärarstuderande i ämnet musik har jag tyckt mig kunna se ett ökande engagemang hos elever som själv fått välja låtar till ensemblespel. Denna iakttagelse formade ett syfte till att undersöka och få större förståelse för musiklärares syn på elevinflytande och hur de menar inflytandet påverkar deras undervisningspraktik. Ett annat syfte till detta arbete blev att i en jämförande studie försöka se eventuella skillnader mellan Sverige och Nya Zeeland. Mina frågeställningar är; vad anser lärarna om elevinflytande i sin planering?, Hur menar de att det påverkar deras undervisningspraktik?, Hur har de tolkat sitt lands läroplan när det gäller elevinflytande? Jag har studerat vad tidigare forskning, undersökningar och projekt säger om synen på elevinflytande. Jag har också intervjuat fyra musiklärare, två från Sverige och två från Nya Zeeland och då använt mig av en kvalitativ intervjuform. Jag har även gjort observationer på min praktikskola på Nya Zeeland. Resultaten från min undersökning visade enligt min tolkning att elevinflytande har en större plats i den svenska undervisningen i jämförelse med Nya Zeelands. Detta konstaterade jag utifrån intervjuer, observationer och innehållet i ländernas läroplaner. Elevinflytandet visade sig mest i elevernas möjlighet att välja ensemblelåtar. En slutsats blev därför vikten för lärare att se andra möjliga områden för elevers inflytande.</p>

<p>Denna studie har genomförts på fem förskolor, där vi har undersökt i vilken utsträckning som pedagogerna använder sig av utomhuspedagogik i verksamheten. Syftet har varit att undersöka hur pedagogerna arbetar med utomhuspedagogik. Vi valde att göra en kvantitativ studie med enkäter för att få en större svarsfrekvens och nå ut till fler respondenter. Vi valde att all personal på förskolan skulle få svara på vår enkät. Vi fick svar från barnskötare, resurser och förskollärare och därför har vi valt att kalla all personal för pedagoger i vår studie. Resultatet visade att alla pedagoger arbetar med utomhuspedagogik, men i olika utsträckning. Pedagogerna anser att det finns begränsningar som styr valet av att arbeta utomhus, men de ser även många fördelar med denna arbetsmetod. Vid planering av verksamheten försöker de utgå ifrån barnens intressen och behov, vilket är viktigt i dagens inkluderande arbete i förskolorna. I vårt resultat framkommer även att respondenterna har närhet till bra naturområden och de flesta menar även att de har en inspirerande utegård. Pedagogerna visar positiv inställning till fortsatt utbildning inom området.</p><p> </p>