The purpose of this study was to research how teachers educate students who are present but not participating during physical education and health classes. The purpose was also to find out the teachers’ goals for the alternative education and how this is anchored in the curriculum. There has been past research about absence from physical education and health classes, but there is a knowledge gap regarding how teachers are supposed to handle students who are present but not participating. The study is based on qualitative semi-structured interviews with teachers in the south of Sweden. The selection of participants, teachers, was chosen both from a convenience and a time aspect. Two separate groups emerged from the results of the study. One group felt that the time pressure made it hard to plan and carry through the alternative education for the students who do not participate in the regular education. The other group had a predetermined plan with the purpose that all students who came to the lesson in physical education and health could participate on their own terms. The analysis of the results is connected to our theoretical starting point which for this study is the curriculum theory. One thing, among others, which came to light during the analysis was that the teachers who work towards including all students in the regular education has a goal and assessment that is more in line with the knowledge requirements than the teachers who let the non-participating students sit on the side or take a walk. The results of this study are not possible to generalize but can be of interest for further research into the subject.

No description available.

No description available.

No description available.

Examensarbetet berör vilka faktorer som de boende i ett visst område värdesätter i sin utomhusmiljö. Arbetet baseras på en enkätundersökning där svaren har sammanställts i tabeller och diagram. Vad som gör ett område attraktivt är personligt och beror på många olika aspekter, vilka vi har försökt att fastställa i arbetet.

Förskolan har gått från Barnstugor med ledarinnor till en statlig förskoleverksamhet med utbildade förskollärare. Sedan läroplanen för förskolan kom 1998 har förskolan haft en målstyrd verksamhet. Även om läroplanen innehöll mål gavs inga tydliga arbetssätt för hur förskolverksamheten skulle uppnå dessa mål. Efter att läroplanen reviderades 2011 utsågs förskollärare som ansvarsbärare till att planeringsarbetet skulle ske ut efter läroplanens mål. För en fungerande verksamhet krävs kompetenta förskollärare som utvecklas tillsammans med barnen. Barnen i sig ska även ses som kompetenta och verksamheten ska grundas på deras intressen och erfarenheter. Studien syftar till att ge en forskningsöversikt och kartläggning över forskningsläget gällande planeringsarbetet i förskolan. Metoden som användes i studien var en litteraturstudie som genomfördes med hjälp av insamlade artiklar från databaser. Studien har sin utgångspunkt i tre huvudfrågor som berör planeringsarbetet, läroplanen för förskolan samt synen på barns inlärningsprocess. Nio artiklar bearbetades i studien och ett resultat kunde fastställas. Studien belyste främst hur planeringsarbetet skulle utgå från läroplanen men att det skulle formas utifrån barnens intressen och vara relevant för barnens egen vardag. Vidare visade även resultatet att planeringen bör utgå från ett barnperspektiv samt en förståelse för barns inlärning. Leken och att barnen hade roligt verkade vara den största aspekten till barns inlärning. Resultatet visar även förskolläraryrkets komplexitet då planeringsarbetet både kan påverkas av barnens föräldrar samt förskollärarens kollegor.

Syftet med denna undersökning var att få kunskap om hur ett antal lärare i grundskolan planerade sin matematiska undervisning. Utifrån undersökningens syfte ställdes denna frågeställning: Vad har en grundskolelärare för fokus när den planerar sin matematik lektion? I undersökningen genomfördes sex informella intervjuer med lärare som arbetade med ämnet matematik på grundskolan. I resultatet tydliggjordes att lärarens planeringsarbete kunde utföras på många olika sätt till exempel tillsammans med arbetslagen.  Informanter gav en tydlig bild om hur denna process genomfördes i grundskolan. Relevant litteratur behandlades och jämfördes med resultatet i slutsatsen.

Syftet med denna studien är att undersöka hur lärare och elever uppfattar elevinflytande i den pedagogiska planeringen. Det visar sig genom tidigare forskning att elevers inflytande har varit svårt att få in i skolans praxis och att mycket beror på lärarens förhållningssätt, samt vilka metoder och arbetsformer som används för att göra detta. Studien som vi genomfört med en hermeneutisk ansats och intervjuer av tre lärare och sex elever som datainsamlingsmetod visar att ett möjligt redskap för elevinflytande är den pedagogiska planeringen. Det är ett redskap som tydliggör målen, ökar elevinflytandet och stimulerar elevers motivation till ökad kunskapsinlärning.

Studiens syfte är att kartlägga hur långt Vindora har kommit med infärgning på två utvalda skolor i den norra regionen.En kvalitativ metod i form av intervjuer har använts. Totalt har fyra lärare på intervjuats två engelsklärare och två matematiklärare. En engelsklärare och en matematiklärare från varje ort har deltagit. Lärarna var i åldersspannet 29 till 38 år samt arbetat mellan ett och fyra år på sin respektive skola.Samtliga lärare utom en har gjort något moment med inriktning mot infärgning. Ingen  kärnämnes eller karaktärsämneslärare deltar i något större pågående infärgningsprojekt med regelbunden samplanering med karaktärsämneslärare. De uppfattar att arbetet med infärgning uppmuntras av arbetsgivaren men inte prioriteras tillräckligt för att det ska komma igång riktigt. Det största hindret som kärnämneslärarna upplever är att planeringstiden inte räckte till för infärgning. Det finns också schemamässiga hinder som att samtliga inblandade lärare måste kunna samplanera

Jag har i denna studie valt att titta på hur slöjdlärare arbetar och planerar sin undervisning i slöjd. Syftet var att se i vilken mån det finns utrymme till teoretiska avsnitt i undervisningen. Jag har fokuserat på hur slöjdlärarna låtit eleverna planera och utvärdera och reflektera över sina arbeten och försökt att se vilket utrymme teori ges i undervisningen. Jag har även försökt att se om slöjdämnet är integrerat med andra ämnen vilket i så fall skulle kunna öppna för en större variation i ämnet. Jag har gjort litteraturstudier som knyter an till ämnet och själv gjort fem kvalitativa intervjuer med utbildade slöjdlärare. De visar sig att den tid som slöjdlärare låter eleverna ägna åt planering, utvärdering och reflektion inte är särskilt stor. Lärarna beskriver att eleverna blir besvikna och tycker att det förstör lektionerna om de inte får ägna sig åt det praktiska arbetet hela passen.