I Jönköpings Län och då särskilt Jönköping som stad råder i dagsläget storbostadsbrist. Bostadsbolag och fastighetsägare vill få in fler bostäder på befintligafastigheter samt bygga nya bostäder för att få Jönköping att växa och bli något utavnavet i mitten av Sydsverige. Där har uppdragsgivaren till denna rapport, Vätterhem,en stor roll, som det i dagsläget största bostadsbolaget i Jönköpings Kommun. Vätterhem planerar en nyproduktion av upp till 800 lägenheter på ett stycke mark vidVätterns västra strand 1-2 km norr om Jönköping. Dessa 800 lägenheter fördelade påtvå etapper, 400 lägenheter per etapp. Denna rapport behandlar översiktligt ett förslagtill planerad bostadsbebyggelse på denna plats, då endast etapp ett (400 lägenheter). Utifrån en genomförd områdesinventering, där rådande förutsättningar, bebyggelseoch växtlighet inspekterades, har olika förslag diskuterats fram, varav två olikapresenteras i denna rapport. Gällande lagar och bestämmelser vad gäller strandskyddoch närhet till järnvägen med allt vad det innebär har också beaktats. Kommunensplaneringsunderlag för området Kortebo/Strandängen har varit till stor hjälp dåbetydligt större arealer inom området på sikt skall bebyggas. Frågan huruvida vilken exploateringsnivå man skall lägga sig på har diskuteratsflitigt, och då området heter Strandängen har valet fallit på att lägga denna nivårelativt lågt. Vid hårdexploatering av denna yta där allmänna kommunikationer tillstaden i dagsläget inte är de bästa uppkommer behovet av bil för de boende relativtsnabbt, varför de också behöver parkering. Markparkering kräver mycket plats och attgräva ner parkeringarna bedöms alltför kostsamt. Därav sänks exploateringsnivån föratt istället kunna bibehålla vacker natur och trevliga strövområden utmed Vättern, enviktig parameter då människors trivselfaktor bedöms. I rapporten går det att läsa om ett förslag som anses ligga på en lagom nivå där naturoch bebyggelse går hand i hand. Ett område där man skall kunna bo och trivas länge.Förslaget mynnade ut i sammanlagt 286 lägenheter av de från början önskade 400, däringet av husen är högre än fyra våningar. Ökade hushöjder ökar antalet lägenhetermarkant, men också behovet av parkeringar. Därför gjordes här ett av oss medvetetval att förlägga bebyggelsen på detta vis, så att naturen fortfarande spelar en stor rollinom området. / In Jönköping County, and in particular Jönköping City, there is at the moment a greathousing shortage. Housing and property owners want to get more housing in existingbuildings and build new homes to get Jönköping to grow and become something outof the hub in the middle of southern Sweden. There has Vätterhem had a major role,as the largest housing company in Jönköping Municipality. Vätterhem plans for new construction of up to 800 apartments on a plot of land atVätterns western shore about 1-2 km north of Jönköping. These 800 apartments arespread over two phases, 400 apartments per phase. This report deals with an overviewof a proposal for a planned housing development in this location for phase one of theproject (400 apartments). On the basis of a complete field inventory, where the prevailing conditions, housingand vegetation were inspected, we have discussed various proposals, of which two arepresented in this report. The laws and regulations that concern this area and theproximity to the railroad with all its implications have also been considered. Themunicipality planning documents for the area Kortebo/Strandängen has been veryhelpful when much larger areas eventually will be developed. The question of whether the exploitation level is going to be high or low have beendiscussed heavily, but considering the name of the site, “Strandängen” (Swedish forbeach/shore and meadow), we have chosen to put this level relatively low. For heavyexploitation of this area where public transportation to the city in the current situationis not at its best the need for a car for the residents fairly quickly occur, and thereforethey also need a parking space. Parking above ground requires a lot of space andparking garages under ground is considered to be too costly. This lowered the level ofexploitation and we choose to maintain the beauty of nature and the pleasant hikingalong the lake. We have made a proposal that we believe is at a comfortable level where the natureand the built environment go hand in hand, an area where people can live and thrive along time. The proposal resulted in a total of 286 apartments of the originallyrequested 400, where none of the houses are higher than four stories. If the heights ofthe buildings are increased the number of apartments increases very rapidly, but alsothe need for parking. Therefore, this was a conscious choice to locate the buildings inthis way, so that nature still plays a major role in the area.

Denna uppsats handlar om hur ledaren kan motverka negativa attityder hos medarbetarna under ett planerat förbättrings- och förändrings arbete i ett affärssystem. De flesta företag har någon form av förbättrings- eller förändringsarbete eftersom det kontinuerligt sker förändringar i företagen. Litteraturen visar att det ofta är förekommande att det i samband med en planerad förändring uppstår någon form av motstånd hos medarbetarna. Cirka 80 procent av medarbetarna upplever förändringar som hot och bara cirka 20 procent av medarbetarna ser förändringen som en möjlighet. Negativa upplevelser kring förändringar får ofta större genomslagskraft än de positiva. Det förekommer olika typer av motstånd och det initiala motståndet uppkommer redan när ledaren har introducerat tankarna kring den kommande förändringen. Det är därför viktigt för ledaren i förändringsprocessen att motverka medarbetarnas negativa attityder så att förändringen kan implementeras på ett effektivt och positivt sätt. Detta leder till följande frågeställning: Vad kan en ledare göra för att motverka negativa attityder hos medarbetarna inför en förändring i ett affärssystem? Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning på ett företag i Ängelholm där både ledare och medarbetare intervjuades med hjälp av en intervjuguide som skapades efter den teoretiska referensramen. Denna kvalitativa udersökning gör det möjligt att fördjupa sig i svaren som respondenterna ger. Den teoretiska referensramen är uppbyggd med hjälp av vetenskapliga artiklar och böcker. Empirin som uppkom från intervjuerna analyserades mot den teoretiska referensramen och därifrån skapades vår slutsats. Resultatet är att de faktorer som nämns i den teoretiska referensramen, ledarskapet, vision och mål, kommunikation och information, motivation, delaktighet och engagemang spelar en stor roll samt att planeringen var en avgörande faktor. Utifrån dessa faktorer har en modell skapats för ledaren. När ledaren önskar motverka negativa attityder hos medarbetarna inför en planerad förändring så kan denna modell användas som en vägledning.

Uppsatsens syfte är att kartlägga ÅRE Destination AB och arbetet i utvecklandet av barmarkssäsongen i ÅRE samt den samverkans- och förankringsprocess bland destinationsbolagets medlemmar som har kännetecknat detta arbete. För att få svar på uppsatsens syfte och frågeställningar valdes teoretiska utgångspunkter inom organisationsstruktur och nätverksteori, som tillsammans med den empiriska insamlingen har analyserats. Nio lokala aktörer och representanter inom ÅREs näringsliv valdes ut för intervju, där de har svarat på frågor som berör destinationsbolagets arbete, hur samverkan och den interna kommunikationen fungerar samt frågor om barmarksprodukten och dess utvecklingspotential i ÅRE. Resultatet visar att respondenterna anser att destinationsbolagets ledning har en viktig roll som samverkansplattform men att det finns brister i samverkansstrukturen och den interna kommunikationen. Respondenterna har en stark framtidssyn på att ÅRE ska bli en hållbar året runt-destination men framhåller även att det finns arbete att utföra innan man når dit. Författarna har undersökt ÅREs interna styrkor och svagheter med att utveckla en hållbar barmarkssäsong. Utifrån intervjuerna framkommer det strategiska frågor som kan relateras till insatser inom tre aspekter för att uppnå Vision 2020:s mål om en konkurrenskraftig barmarksprodukt. Finansiering, samverkan och legitimitet är strategiska aspekter som destinationsbolagets ledning bör uppmärksamma i sitt arbete för att utveckla ÅREs barmarksprodukt.

Denna uppsats syftar till att undersöka och försöka förstå problemen och motsättningarna som kan uppstå vid byggandet av ett stort infrastrukturprojekt. Fokus ligger på vägprojektet Norra länken i Stockholm där lagen om nationalstadsparken och hur den ändrades 2009 har en central betydelse. Hur processen bakom denna lagändring sett ut är en av de frågeställningar som ställs. Intervjuer med berörda parter, yttranden, plandokument och andra förarbeten tydliggör hur åsikter går isär och hur geotekniska svårigheter i kombination med vissa aktörers motstånd mot vägbygget har fördröjt projektets färdigställande. Klara samband med tidigare forskning kring infrastrukturella projekts kostnadsutveckling och teori rörande rationell planering synliggörs i uppsatsen. Komplexiteten i fråga om vad rationellt agerande kan anses vara diskuteras generellt för att sedan belysas med detta specifika fall. Resultatet av uppsatsen visar hur ett starkt miljöskydd reducerades för att minska projektets totalkostnad då den höll på att skena iväg.

Under de senaste åren har ämnesintegrering fått större och större plats i gymnasieskolan. Nu när den nya gymnasiereformen gick igenom så blev det ännu mera tydligt hur lärarna ska eftersträva att samarbeta över ämnesgränserna. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka åsikter som karaktärsämneslärare har om ämnesintegrering. Vi ställer frågor om vilka fördelar, nackdelar samt vilka utvecklings- och förbättringsmöjligheter karaktärsämneslärarna ser med ämnesintegrering. För att ta reda på åsikterna har vi intervjuat åtta karaktärsämneslärare på fyra olika gymnasieskolor. I studien visar sig att respondenterna har många gemensamma åsikter om ämnesintegrerat undervisning. Majoriteten tycker att en stor klyfta mellan ledning och lärare är en bidragande roll i att ämnesintereringen inte fungerar som den skall. Brist på tydliga direktiv och förutsättningar från skolledning genomsyrade undersökningen. Vår slutsats är att lärarna måste få mera stöd från skolledningen för att kunna genomföra en väl fungerande ämnesintegrering. Tid för planering och uppföljning måste finnas i schemat redan från början.

The importance of daylight for humans has been known for a rather long time. Applying this knowledge in the science of urban planning is not very common, at least not in Stockholm, Sweden. Living in a country far from the equator with great differences between daylight and darkness during the year, daylight gets even more important for our wellbeing. This study aims to highlight the subject of daylight planning and contribute to the discussion about how to include daylight in the process of urban planning. By critically observing a new built district in Stockholm and applying guidelines of how to use daylight planning, this paper shows how important it is to include daylight planning early in the process. There are numerous gains from the use of daylight planning, economical, social and ecological. Until today the effects of daylight and planning has only been of interest to architects. This paper points out the importance of introducing the subject to urban planners as well, because they are the ones who hold the power to coordinate at a higher level.

Denna uppsats behandlar ett isolerat mål i kursplanen för Svenska A i gymnasiet; ”känna till några vanliga myter och motiv i litteraturen, vilka speglar frågor som sysselsatt människor i olika tider” (Kursplan för SV1201 – Svenska A). Syftet är att beskriva och analysera sex olika svensklärares planeringar till detta mål samt att diskutera likvärdigheten i planeringarna och examinationssätten. Metoden som använts för att samla in materialet är kvalitativa e-postintervjuer. Analysen visar att innehållet i planeringarna skiljer sig mycket åt lärarna emellan. Slutsatsen i uppsatsen är att de undersökta lärarnas planeringar och examinationer inte är likvärdiga.

Förskolans läroplan framhåller att verksamheten ska planeras utifrån de mål som finns i läroplanen. Hur målen bäst arbetas mot är upp till de verksamma pedagogerna att avgöra. Därför är syftet med vårt arbete att belysa några förskollärares förhållningssätt till planeringsarbete. Men även att uppmärksamma planeringsarbetet och skapa en diskussion kring hur planeringsarbetet kan utvecklas.Undersökningen har gjorts med den kvalitativa metoden och åtta förskollärare har intervjuats på fyra olika förskolor. Vårt resultat visar att det vanligaste innehållet i förskollärarnas enskilda planering är arbete med portfolio, dokumentation och förberedelse inför utvecklingssamtal. Förskollärarna menar att deras enskilda planering mer eller mindre är till för att förbereda dem inför arbetet i verksamheten. Reflektion och diskussion förekommer på arbetslagets gemensamma planering. Förskollärarna menar att den gemensamma planeringen utvecklar arbetet i barngruppen och verksamheten. Förskollärarna anser att planeringen bäst används till reflektion. Planeringstiden varierar i omfattning mellan förskolorna i såväl den enskilda förskollärarens planering som i arbetslagets gemensamma. Förskollärarna betonade att de inte hade tillräckligt med tid till planering.

No description available.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur den framåtsyftande planeringen i individuella ut-vecklingsplaner, IUP, formuleras i förhållande till elevernas framtida lärande. Undersökning-en har genomförts genom att vi gjort en innehållsmässig textanalys av 127 IUP:er. Tidigare forskning har uppmärksammat att IUP är mer tillbakablickande och nulägesbeskrivande än framåtblickande. Skolverket har i sina tidigare undersökningar sett att mycket av ansvaret som skrivs in i IUP ligger på eleven och föräldrarna. Resultatet av vår undersökning visar att de IUP:er som vi har analyserat inte är tillbakablickande och nulägesbeskrivande, utan formu-leringarna syftar framåt i tiden. Däremot håller vi med Skolverket om att mycket av ansvaret fördelas till elever och vårdnadshavare. I vår undersökning kan vi konstatera att de handlingsstrategier som formuleras i IUP:er oftast är kortsiktiga och många gånger syftar på andra saker än kunskapsmål. Vår övergripande slutsats är att planeringen i de IUP:er vi analyserat är kortfattad och ofta vagt och lösryckt formulerad, det saknas oftast konkret formulerade lång-siktiga mål och det saknas också tydliga tillvägagångssätt för hur målen ska nås.