A growing issue in the construction industry is how production can become more efficient by using logistical solutions. Companies can minimize the cost of a project by reducing the time to perform the work. The purpose of this report was to examine the logistics related to pipe trenches for SIAAB. The report's focus has been on solving problems and planning that would facilitate the work of the project Vaksala-Lunda Etapp 3. The case study consists of interviews with SIAAB's employees and an observation where the progress of a traditional pipe trench has been documented using checklists. Questions to the report’s case study come from the theoretical part, which is based on literature on construction management and logistics in general. The observation lasted five weeks and the biggest time-consuming events that affected the pipe trench during this time, has received most attention. Last part of the report is a compilation of the authors' own thoughts and opinions. The production was difficult in this case because the earlier stages of the project were weak. The extent of SIAAB's planning could have been higher, but this was complicated when employees were tied to previous projects.

Aktionsforskningens syfte är att öka elevers delaktighet i ämnet idrott och hälsa genom att involvera dem i planeringsprocessen. Detta eftersom elever sällan tillåts vara delaktiga i utformandet av undervisningen och därmed saknar förståelse för dess syfte och innehåll. Studien präglas av ett relationellt perspektiv i strävan efter visionen om En skola för alla. Tidigare studier visar fördelar med elevinflytande och skriftliga planeringar i syfte att medvetandegöra elever om sitt lärande. I ämnet idrott och hälsa beskrivs att förutsättningar för detta många gånger saknas. Två aktioner, ett träd som konkretiserar kursplanens innehåll och en planeringsmall som skapar tillfälle för eleverna att involveras, planerades och genomfördes tillsammans med en medforskande idrottslärare. Aktionerna dokumenterades genom observationer, loggböcker, två reflektionssamtal samt en intervju med idrottsläraren och två reflektionsskriv av eleverna. Resultatet presenteras i kategorierna delaktighet, planering, tid och lärarens förhållningssätt. Slutsatserna är att eleverna förvaltar möjligheter till involvering genom att lyssna på instruktioner, svara på frågor och därefter presentera egna förslag och idrottsläraren beskriver denna involvering som positiv då den ökar elevernas medvetenhet. Studiens didaktiska implikationer är att grovplaneringar bör lämna utrymme för elevinflytande samt att införandet av nya rutiner måste få ta tid.

No description available.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

Diss. Linköping : Univ., 2004. / Härtill appendix.

Diss. Stockholm : Tekniska högskolan, 2005.

Diss. Växjö : Växjö uniersitet, 2007.

Inom dagens samhällsplanering har det länge funnits tankar om en hållbar samhällsutveckling och den fysiska planeringens uppgift har varit att leda dessa tankar till en fysisk verksamhet. Hållbar utveckling består av tre dimensioner och de är ekonomisk-, ekologisk- och social hållbarhet. Det är den sociala hållbarhets dimensionen som arbetet kretsar kring eftersom den problematik som har uppmärksammats är om fysisk planering tillsammans med stadsodling kan främja social hållbarhet. Stadsodling och social hållbarhet inklusive barns upplevelse och välbefinnande av sitt närområde kommer vara en utgångspunkt för denna studie. För att förklara och beskriva om den bostadsnära naturen kan bidra till social hållbarhet i ett bostadsområde samt minskade hälsoskillnader som bland annat ger barnen förutsättningar för eget tänkande, eget skapande och egen aktivitet samt samspel med andra människor.  Kommunstyrelsen i Malmö beslutade 2010 att utveckla den sociala hållbarheten i Malmö varav Seved är ett av dessa och därför har den sociala hållbarheten studerats utifrån fallstudien som  gjorts av Odlingsnätverket Seved - Barn i stan.

I takt med att behovet av förnybar energi växer så har vindkraften varit en av de energikällor som har kommit att öka mest i Sverige på senaste åren. Just nu växer energikällan fram som en ny industri i Norrland och i Sollefteå kommun som jag valde att undersöka finns planer på att etablera ett flertal storskaliga vindkraftsparker inom de närmaste åren. Syftet med denna studie var att undersöka hur kommunikation och medborgardeltagande vid etablering av vindkraft kan påverka lokalinvånares acceptans och attityder till energikällan. Undersökningen gjordes genom en fallstudie och med hjälp av intervjuer. Resultatet visar att bland annat att en brist på deltagande och en öppen kommunikation har lett till en känsla av utanförskap och skapat negativa attityder till den specifika vindkraftsetableringen. Det framkommer även att etablering av vindkraft vid specifika lokala sammanhang är komplicerad, speciellt när lokalbefolkningen har en stark platsförankring som i det här fallet.

Denna kvalitativa uppsats undersöker och analyserar hur planerare, politiker och medborgare har kommunicerat mellan varandra under planeringsprocessen för Nya Slussen. Syftet med undersökningen har varit att undersöka och förstå hur kommunikationen mellan de olika parterna sett ut och hur de har hanterat konflikter som har uppstått i dialogerna vid samråd och i medborgardialogen. Tillsammans med tidigare forskning och ett teoretiskt ramverk som förklarar vikten av god kommunikation, olika planeringsideal och demokratiteoretiska perspektiv, har det empiriska materialet i form av bland annat offentliga plandokument, tidningsartiklar och bloggar analyserats och undersökts för att förstå hur kommunikationen i det specifika fallet om Nya Slussen varit. När man förstått kommunikationen som pågått under samråd och i medborgardialogen för Nya Slussen kan man dra generella slutsatser om vad god kommunikation i en planeringsprocess innebär samt vad effekterna kan bli om kommunikationen anses bristfällig. I diskussionen och i slutsatsen visas resultaten från analysen av det empiriska materialet och ger en förståelse för vilka konflikter som getts störst vikt under planeringensprocessen samt hur dessa konflikter har hanterats. Man får en förståelse hur man borde agera som planerare och politiker i samrådsmöten för att känna att man arbetar tillsammans med medborgarna och inte emot dem.