Studien redogör visuell planering då det nyttjas vid husproduktion. Studien är utförd vårterminen 2013 vid Skanska Sverige AB, diistrikt Hus Sydost. Arbetet presenterar: - Visuell planering vid veckomöten med lagbasar - Visuell planering vid daglig styrning för entreprenörens egna yrkesarbetare - Kvalitativ studie från tre pilotprojekt vid Skanska Hus Väst. Studien visar att visuell planering är ett forum som tidigare saknats i traditionell byggproduktion. Respondenterna ger generellt en positiv bild av visuell planering, men då metoden fortfarande är på pilotstadiet finns en del förbättringspunkter att jobba på i framtiden.

It might seem obvious that public opinions should be included in the planning process. However, it is not clear to what extent. Statutory forms of public participation attract little interest since many people feel that it is hard to make a difference. The purpose of this study was to engage those that normally do not get to speak their mind in the planning process. In this study, two methods for conducting “on-street surveys” were investigated. The place for the “on-street surveys” was Centralplan in Gävle. The two methods had different approaches. The “Stationary” method was a structured interview of pedestrians who had just crossed Centralplan. The “Follower” method was a structured interview that took place as the administrator and the participant crossed Centralplan in tandem. A total of 40 “Stationary” and 22 “Follower” interviews were conducted. The majority of the participants responded positively on making themselves heard within the planning process, indicating that they have important views to share. The methods used in this study can serve as an icebreaker for communication between planners and the public. / Det kan kännas självklart att allmänhetens åsikter ska vägas in i planeringsprocessen men i vilken utsträckning det ska ske är oklart. Lagstadgade former av medborgardeltagande väcker svalt intresse eftersom många upplever det som svårt att påverka. Syftet med den här studien var att engagera de människor som normalt inte kommer till tals i planeringsprocessen. I studien undersöktes två olika metoder för att genomföra gatuundersökningar, så kallade ”on-street surveys”. Platsen för genomförandet av gatuundersökningarna var Centralplan i Gävle. De två metoderna hade olika tillvägagångssätt. Metod ”Stationär” var en form av stillastående strukturerad intervju som utövades på platsen. Administratören frågade ut personer som alldeles precis hade förflyttat sig genom gaturummet. Metod ”Följeslagare” var en form av rörlig strukturerad intervju som utövades på platsen men där administratören slog följe med personen och ställde frågorna under tiden de passerade genom gaturummet. Totalt 62 personer medverkade i studien, varav 40 för metod ”Stationär” och 22 för metod ”Följeslagare”. Resultaten visade att allmänheten hade viktiga synpunkter att dela med sig av, till exempel om attityder och åsikter. Majoriteten av de medverkande ställde sig positiva till att få sin röst hörd inom planeringsprocessen. Metoderna som användes i studien skulle kunna fungera som dörröppnare för dialog mellan planerare och allmänheten.

Goal-Oriented Action Planning (GOAP) är en AI-arkitektur som tillämpar ett måldrivet beteende åt agenter i spel. Mål uppnås genom att planer med åtgärder genereras med hjälp av en sökalgoritm. Syftet med denna rapport är att undersöka hur två sökalgoritmer, A* och IDA*, presterar under planering i GOAP. De experimenten som används är dels en miljö där agenter simuleras, samt ett test där planer genereras för samtliga implementerade mål utan rendering och simulering av agenter. Data som utvärderas är bl.a. planeringstiden, antal besökta noder under sökning och genererade planer. Utvärderingen visar en tydlig fördel till A*, som i snitt är 38 % snabbare än IDA* vid planering av åtgärder i GOAP. Slutsatsen blir att A* är den algoritm att föredra om prestanda är det som eftertraktas men IDA* kan motiveras för dess egenskaper, så som lägre minneskomplexitet. / <p>För tillgång till implementationen, maila f.helmesjo@gmail.com</p>

Riksintressesystemet har sedan det lagstiftades år 1987 granskats, diskuterats och ifrågasatts. Tillämpningen av riksintressesystemet har ansetts haft grundläggande oklarheter och problem, bland annat vad det gällde riksintresseområdens aktualitet samt hur de skulle geografiskt avgränsas. Då bristerna och problemen med tillämpningen av riksintressesystemet ansågs vara av den omfattningen att det påverkade dess trovärdighet och legitimitet var det intressant att studera hur riksintressesystemet tillämpades i praktiken, i den översiktliga planeringen. Syftet med arbetet var att studera hur riksintressesystemet tillämpades i praktiken. Detta genom att undersöka hur Sveriges kommuner geografiskt avgränsade riksintressen enligt 3 kapitlet MB i den översiktliga planeringen, i förhållande till länsstyrelsernas underlagsmaterial. De metoder som användes i arbetet var en litteraturstudie samt en kvantitativ studie, i form av en enkätundersökning. Resultatet av litteraturstudien och enkätundersökningen påvisade att det fanns problem och brister med riksintressesystemet och tillämpningen av det, i den översiktliga planeringen. De slutsatser som kunde dras var att: • Majoriteten av kommunerna geografiskt avgränsade samtliga riksintressen enligt länsstyrelsernas underlagsmaterial, trots att ett flertal av tjänstemännen angav att kvaliteten på länsstyrelsernas underlagsmaterial var bristfällig i flera avseenden. • Det fanns skillnader mellan olika riksintressen för hur de hanterades och tillämpades i den översiktliga planeringen. • De statliga myndigheterna, länsstyrelserna och kommunerna saknade tillräckliga resurser, kunskap och kompetens för att kunna tillämpa riksintressesystemet. • Riksintressesystemet och tillämpningen av det genomfördes inte enligt intentionerna i gällande lagstiftning.

Att en samordnad bebyggelse- och transportplanering skapas anses vara eftersträvansvärt, men det har konstaterats att det finns bristande verktyg för att en sådan planering ska kunna skapas. Denna studie har undersökt hur en samordnad bebyggelse- och transportplanering skapas samt vilka faktorer som främjar en sådan planering. Detta har gjorts genom fallstudier av två olika projekt där införandet av Bus Rapid Transit i Örebro respektive Regionalt Superbusskoncept i Östra Göinge har studerats. Av studien framkom att en grundläggande aspekt för att skapa en samordnad planering är att två eller flera aktörer är ömsesidigt beroende av varandra för att kunna uppnå sina individuella mål. Hur detta sedan har skapat en samordnad planering har skett genom att detta ömsesidiga beroende har identifierats. Studien visar att en tradition av samordning och arbetskulturer som främjar samordning, alternativt att en gemensam organisation skapas för att hantera frågor som kräver samordning ligger till grund för att möjligheten till samordning identifieras. De faktorer som visats främja en samordnad planering stämmer väl överens med teorin Co-action. Vad som även framkommit i studien är att det inte är tillräckligt att dessa faktorer uppfylls mellan organisationer, utan de behöver även uppfyllas inom organisationerna. Ytterligare faktorer som visats främja samordning är avtal alternativt stark politisk beslutskraft, långsiktighet, goda personliga relationer och stort kontaktnät, samtidighet i genomförandefasen, ett tydligt koncept samt medvetenhet om vilka formella ramverk som kan ha en påverkan på aktörernas handlingsutrymme. Slutligen är det av stor vikt att ha en förståelse för den rådande kontextens påverkan på dessa faktorer då samordning är en informell planering vilket medför att förutsättningarna och behoven av samordning kan se olika ut i varje fall. / The creation of an integrated building and transport planning is considered desirable, but it has been established that there are insufficient tools for such planning. This study has examined how an integrated building and transport planning is created and which factors promote such planning. This has been done through case studies of two different projects, the implementation of Bus Rapid Transit in the Swedish municipality of Örebro and Regional Super bus concept in the Swedish municipality of Östra Göinge. The study shows that a fundamental aspect of creating an integrated planning is that actors are interdependent to be able to achieve their individual goals. How this creates an integrated planning is done by identifying this interdependence. The study shows that a tradition of collaboration and organizational norms that promote collaboration, or the creation of a mutual organization that works with issues that require collaboration, are tools for identifying the possibility of an integrated planning. The factors that have been shown to promote an integrated planning correspond well with the theory of Co-action, although what also emerged in the study is that it is not enough that these factors are met between organizations, they also need to be met within the organizations. Additional factors that have been shown to promote coordination are agreements or strong political decision-making power, long-term perspective, good personal relationships and large network of contacts, simultaneity in the implementation, a strong concept, and awareness of formal institutions impact on the possibility to integrate planning. Finally, it is important to understand the influence of the prevailing context on these factors given that an integrated planning is an informal planning process, meaning that the conditions and needs to create such planning can differ in each case.

Den pågående urbaniseringen är en av orsakerna till att det regionala perspektivet ökati betydelse. Det ställer krav på planeringen och skapar ett behov av en väl fungerandesamverkan mellan de aktörer som påverkar den regionala utvecklingen. Institutionellaroller och ansvar behöver därför kartläggas. I ljuset av detta är denna studiesövergripande syftet att bidra med en ökad förståelse kring ansvar och roller i regionalasamverkansprojekt. Studien undersöker vilka framgångar och svårigheter som iakttasunder det första året av ett regionalt utvecklingsprojekt och redogör bl.a. för deltagandeoch incitament hos projektens deltagare. För att studera detta baseras det empiriskamaterialet på en intervjustudie och dokumentsanalys. Ökad förståelse för samverkan iplaneringen har växt utifrån tongivande tankeströmningar inom kommunikativ planeringoch institutionell teori. Resultatet visar en diversifierad bild av incitament för deltagande.Dock nyanseras en bild av att samverkan upplevs angelägen. Varje enskild aktörs beslutatt delta kan bl.a. förstås utifrån deras uppskattning av eventuella vinster och förluster avatt delta eller avvakta. Även då samverkan anses angelägen finns det ett flertal faktorersom kan hindra samverkan. Studien visar att det funnits en ständig strävan efter att nåsamförstånd. Denna strävan har bidragit till meningsfullhet, ett gemensamt språk ochförhållningsätt där motivation för deltagandet successivt har skapats. Det kan konstaterasatt regional samverkan är en tidskrävande process som kräver utrymme för dialog ochkonflikt.

Jordens klimat håller på att förändras i takt med att den globala temperaturen ökar som en följd av de stora mängder växthusgaser som har släppts ut, och fortfarande släpps ut, av mänskligheten. Dessa klimatförändringar får stora konsekvenser för mänskligt liv, bland annat i form av både ökade och minskade regnmängder, havsnivåhöjningar samt fler och mer intensiva värmeböljor och andra extremväder. Fysisk planering förs ofta fram som en viktig del i arbetet med både klimatanpassning och minskning av växthusgasutsläpp, men de två aspekterna hanteras ofta som en dikotomi inom den fysiska planeringen, något som kan anses vara olämpligt med tanke på vikten av de båda för att hantera klimatförändringarna. Uppsatsen syftar till att undersöka hur svenska kommuner arbetar med klimatanpassning och minskning av växthusgasutsläpp genom fysisk planering på strategisk nivå. I uppsatsen genomförs en komparativ flerfallsstudie där det undersökta materialet består av fyra kommunala översiktsplaner. Kvalitativ innehållsanalys har använts för att identifiera de mål, strategier och åtgärder som framgår i översiktsplanerna. Resultatet av innehållsanalysen har sedan analyserats utifrån forskningsfrågorna, kunskapsöversikten och klimatresiliens som teori. Utifrån denna komparativa flerfallsstudie dras slutsatsen att det kommunala arbetet med klimatanpassning och minskning av växthusgasutsläpp genom fysisk planering på strategisk nivå varierar och att det finns både skillnader och likheter mellan de undersökta kommunerna. Studien visar också att samtliga undersökta kommunerna arbetar med både klimatanpassning och utsläppsminskning genom olika typer av mål och strategier, samtidigt är det endast ett fåtal åtgärder som redovisas.

Ekodukter ses som en lösning på vägarnas barriäreffekter för faunan. Genom att minska viltolyckor och fragmenteringen av djurens habitat, blir vägarna säkrare och naturen mer sammankopplad. Dock är planeringen av ekodukterna viktig för att optimera djurens användning av dessa. I denna fallstudie undersöks planeringen av tre ekodukter i Sverige, med fokus på vilka åtgärder som tas för att göra ekodukterna så effektiva som möjligt. Studien har ett perspektiv på ekodukternas ursprungliga planering i vägplan, samt på uppföljningen av denna översiktsplan. Ett teoretiskt ramverk har utarbetats för att tolka planåtgärderna, och bistå metoden i studien, kvalitativ innehållsanalys, med att identifiera belägg i vägplanerna. Resultatet visar på att fokus i vägplanerna till stor del ligger på dess lokalisering i landskapet och hur angränsande vegetation kan bevaras, men även på hur människor påverkas av ekodukten. Uppföljningen i översiktsplanerna finns, men kan förbättras.

Planering är ofta platsbestämt och sker i en kontext med konstanta faktorer med små förändringar år efter år. Men i områden som påverkas av en säsongsbetingad attraktionskraft så ser situationen annorlunda ut. På landsbygden, framförallt i kustsamhällen så finns det en planeringskontext där förutsättningarna ser mycket annorlunda ut beroende på säsong. Detta är samhällen med en stor mängd fritidsbebyggelse som påverkar de kommunala förutsättningarna. I det Svenska språket finns ord som sommarhus och fritidshus vilket indikerar att vi har en kultur där många människor äger mer än en bostad. Men samtidigt har vi ett planeringssystem med ett kommunalt planmonopol och där mycket av planeringen inte är gränsöverskridande utan sker inom den kommunala kontexten.  Denna studie undersöker hur de kommuner med en bred etablering av fritidsbebyggelse på landsbygden väljer att förhålla sig till detta och vilka strategiska ageranden som genomförs för att påverka bostadsmarknaden. I de kommuner där etableringen av fritidsbostäder är storskalig måste kommunerna tillgodose två olika gruppers behov vilket påverkar den kommunala planeringen, serviceutbudet och bostadsmarknadens utveckling. Undersökningens teoretiska utgångpunkt är att se etableringen av fritidshus på landsbygden som en gentrifieringsprocess. Fritidshusägarna kommer i dessa kommuner in som en ny konkurrerande grupp på bostadsmarknaden och tränger på sikt bort de bofasta från bostadsmarknaden till följd av drastiskt ökad efterfrågan och ökade bostadspriser. Undersökningen genomfördes som en fallstudie där material från fyra landsbygdskommuner i norra Bohuslän var grunden för empiri. De kommuner som undersöktes var Lysekil, Sotenäs, Strömstad och Tanums kommun. De fyra kommunerna valdes utifrån kommunernas skala, antalet helårsboende i förhållande till andelen fritidsboende samt ett antal kvalitativa attribut som närhet till kust, avstånd till större städer samt historisk bakgrund. De fall som undersöktes skulle finnas i en liknande kontext och geografiskt sammanhang för att ge möjlighet att studera likheter och skillnader i materialet och kunna avgöra om fallen var representativa för den generella utvecklingen. Metoden för undersökningen var en kvalitativ innehållsanalys dels av strategiska textdokument men kompletterades också med semistrukturerade intervjuer. De strategiska dokumenten som undersöktes var kommunala översiktsplaner och bostadsförsörjningsprogram för att skapa en bild av hur kommunerna ser på sitt bostadsbestånd och hur de politiskt förhåller sig till detta.  Undersökningen och uppsatsen som helhet visar på att kommuner på landsbygden till stor del ser den breda mängden fritidsbebyggelse som en tillgång men att denna utveckling inte får ske på bekostnad av den egna befolkningen. Flera av kommunerna ansåg dock att det kommunala planmonopolet inte var tillräckligt för att kunna skapa reell skillnad för bostadsutvecklingen utan efterfrågade fler verktyg för att kunna påverka. Framträdande är den problematik som finns mellan att fritidsboendena är ett positivt ekonomiskt tillskott till besöksnäringen i kommunerna och det faktum att priserna på bostadsmarknaden ökar till den grad att behoven för de helårsboende inte alltid kan tillgodoses. Gentrifieringsprocessen med att flera kustområden omvandlas till att till stor del vara sommarstäder verkar svår att påverka eftersom utvecklingen har gått långt och mycket sker utan att kommunen kan påverka.

Syftet med denna uppsats är att utreda hur Malmö stad arbetar brottsförebyggande genom fysiska och sociala planeringsåtgärder samt att undersöka betydelsen och vikten av samverkan mellan olika aktörer. Denna uppsats kommer avse samhällsplaneringens roll och uttryck i det brottsförebyggande arbetet. Detta syfte undersöks genom att utreda vilka fysiska och sociala brottsförebyggande planeringsåtgärder Malmö stad har vidtagit, samt vilken betydelse en samverkansprocess har och vad den innebär i Malmö stads brottsförebyggande arbete. Denna studies resultat baseras på Malmö stads egna dokument om deras brottsförebyggande samt även intervjuer med samhällsplanerare, polis och allmännytta på Malmö stad inom det undersökta området. Resultatet presenteras genom dess tre forskningsfrågor och jämförs samt kopplas sedan även till tidigare forskning av bland annat brottsförebyggande rådet och regeringen samt även teorier inom bland annat kriminologi och sociologi som exempelvis Broken Windows och Defensible space. Diskussionen med tillhörande slutsatser utgår från hur pass välgrundade åtgärderna är samt dess implementering och påverkan.