Bostadsbristen är en fråga som blir allt mer relevant i dagens Sverige då det drabbar så många svenska hushåll. Storstadsregionerna har allvarliga problem med överbefolkning och bostadsbrist, men även mindre orter börjar känna av den ökade bostadsbristen i landet. Bostadsbristen påverkar även studenter runt om i landet, framförallt vid terminsstarten, där många studenter får hitta alternativa bostäder som en följd av bostadsbristen. Allt färre hyresrätter upprättas idag i Sverige, även om efterfrågan på hyresrätter är stor runt om i landet. Bostadsrättsbyggandet har börjat ta en större roll på bostadsmarknaden, dock byggs det även för få bostadsrätter för att stimulera den ökade bostadsbristen. Detta i kombination med de stigande kostnaderna för bostadsrätter, gör att allt färre svenskar har råd att köpa dem. Sverige har under tidigare perioder av dess moderna historia hanterat bostadsbrist med olika typer av metoder. I denna uppsats så undersöks den svenska bostadsbristen ur ett historiskt perspektiv. Den svenska bostadsbristen och bostadspolitiken ska studeras från andra världskrigets slut det vill säga år 1945 till nutid. Genom undersökandet av den svenska bostadsbristen så är förhoppningen att vi idag ska kunna dra lärdom och inspiration från tidigare händelser och erfarenheter och applicera dem i dagens svenska samhälle.

Samlingar är en vanligt förekommande aktivitet och har länge varit ett dagligt inslag i förskolornas verksamheter. Alla förskolor planerar verksamheten och de aktiviteter som ingår i den. Syftet med undersökningen var att få en ökad förståelse för samlingarnas innehåll och form samt kunskap om hur och när pedagogerna planerar samlingarna och varför de planerar vid de valda tillfällena. Som metod användes en webbenkätundersökning där 204 pedagoger medverkade. Pedagogerna som deltog i undersökningen har svarat på frågor om deras samlingars innehåll och form samt att de själva med hjälp av kommentarsfält kunnat utveckla och lämna mer utförliga svar. De har även svarat på frågor om planering och planeringstid gällande samlingar, de har beskrivit hur och när de planerar samt varför de väljer att planera vid olika tillfällen. Resultatet av undersökningen visar att alla har samlingar i olika former och med varierande innehåll. Genomsnittstiden för planering som pedagogerna har i sin tjänst är 2–3 timmar per vecka och två tredjedelar av pedagogerna anser att den tiden inte räcker. Det synliggörs också att pedagogerna menar att de skulle få större möjlighet att utgå från barnens intressen och behov om de hade mer planeringstid, samt att arbeta mer med hjälp av förskolans läroplan och verksamheternas egna arbetsplaner. En del av pedagogerna arbetar utifrån egna erfarenheter och anser därför att planeringstiden är tillräcklig och att samlingarna inte skulle bli annorlunda med mer planeringstid. Eftersom pedagogerna har olika mycket planeringstid får de också olika förutsättningar att planera verksamheten och aktiviteter utifrån förskolans läroplan samt deras egna arbetsplaner.

Studien behandlar planerade byggandet av höga hus i Stockholm och Göteborg. Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen kring vad som motiverar Sveriges två största städer att vilja bygga högt. Genom analys av relevanta plan- och styrdokument och genom kvalitativa intervjuer med politiska-, bransch- och tjänstemannaintressenter inom privat- och offentlig sektor ska följande frågeställning besvaras - Vilka drivkrafter är det som uppmuntrar till byggandet av höga hus i Stockholm och Göteborg? Vad är motiveringen till byggandet av höga hus i Stockholm och Göteborg i samtida svensk fysisk planering? Vilken roll ska de nya höga husen ha i Stockholm och Göteborg? Resultatet visar att Göteborgs stad försöker att stärka stadens identitet på makronivå med hjälp av höga hus medan Stockholm arbetar mer strategiskt med sina signature districts. Branschen har ett driv att bygga höga hus då de signalerar exklusivitet och har en unik prägel. Konsekvensen blir en mer segregerad stad som drivs av jakten på tillväxt och människor utan kapital får allt mindre ta del av det nya i staden.

Studiens syfte är att beskriva hur musiklärare planerar, genomför och gör bedömningar av ensemblespel på högstadiet samt vad lärarna anser behövs för musikutrustning i klassrummet. För att uppfylla detta syfte lyfter studien frågor kring lärares planering, genomförande, tidsupplägg, betydelsen av klassrummets resurser samt insamling av bedömningsunderlag och bedömning. Metoden består av kvalitativa intervjuer med fem behöriga musiklärare. Resultatet visar att alla lärare i studien föredrar att undervisa i halvklass och menar att det ger kvalitet i undervisningen. Lärarna känner sig otillräckliga i stora grupper och menar att det leder till en ohälsosam arbetsmiljö samtidigt som de uttrycker samstämmiga åsikter kring vad för instrument som behövs för att bedriva ensembleundervisning på ett fullgott sätt. Dessutom understryks betydelsen av kontinuerlig lärarnärvaro men det varierar hur mycket lärarna släpper eleverna att spela på egen hand samt hur stort ansvar eleverna får ta för sitt eget lärande. Bedömningsmatriser, framarbetade system för bedömning och den egna magkänslan hos musiklärarna, hjälper dem att snabbt få en överblick över elevernas kunskapsnivå. I relation till detta framkommer att flera lärare väljer låtar eleverna känner igen och menar att det underlättar lärandet. Enkla låtar verkar vara ett medvetet val hos lärarna och i detta sammanhang innebär enkelhet att eleverna får arbeta med låtar med få ackord. Överlag framkommer det att lärarna i studien uppfattar bedömning av ensemblespel som en stor utmaning.

<p>Högskolepedagogik, högskolepedagogisk utbildning, BHU</p>

No description available.

Denna studie handlar om att bidra med kunskap om vilka val som förskollärare beskriver att de tar i beaktande i sin planering av högläsning. Den metod som användes var kvalitativa intervjuer och fem verksamma förskollärare intervjuades. Empirin analyserades med hjälp avett tematiskt tillvägagångssättochsamtalsområden hittades. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv där idén om att språket är kunskapsbärande blir till en vetenskapsteoretisk ansats. Förskollärarna beskriver att högläsning borde prioriteras mer eftersom det gynnar språkutvecklingen. Studien visar att tidsbrist är en anledning till att högläsning inte görs. När förskollärarna planerar högläsning är bokval viktigt men även hur boken framförs. Samtidigt beskriver förskollärarna att ju längre tid de har jobbat sitter undervisningen i ryggmärgen och böcker som de gillar och redan kan sedan innan används i större utsträckning. När planeringen är förberedd anser förskollärarna att undervisningen går lättare.

This is a qualitative study about the strategic planning in small businesses. The study will answer the question: How formalized is the strategic planning progress in small businesses? Strategic planning is used to plan the company's direction and which goals they want to achieve. A lot of theories talk about the strategy planning in large businesses and not about what applies for small businesses. The purpose of this study is to observe the strategy planning process in small businesses and analyze if they do it the way theories say. To do this we collected information from known theories in the strategic field and compared this with the results from interviews with five different companies. This led us to the conclusion that small businesses do use strategic planning but not by following a linear and proactive planning process.

Syftet med detta arbete är att ta del av några förskollärares syn på den pedagogiska planeringen för barns lärande och utveckling. Teoretiska utgångspunkten för studien är ett sociokulturellt perspektiv. Jag har använt mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat förskollärare. Resultatet av studien visade att läroplanen är en viktig del av förskollärarnas planering och tillvägagångssätt. Resultatet visade också att förskollärare tycker att det lustfyllda lärandet är viktigt och att barns delaktighet och intresse bör finnas med i planeringen samt att samverkan mellan arbetskollegor och föräldrar är ett viktigt för att utveckla barns lärande. Slutsatsen är att förskollärare framhåller vikten av flexibilitet i sina planeringar samt vikten av reflektion före-, under- och efter sin planerin

Det här kandidatarbetet fokuserar på stationssamhällen i relation till hållbar mobilitet. En stations utformning och placering i en ort har stor påverkan på hur väl den kommer att fungera och användas. I arbetet har fokus legat speciellt på mindre stationsorter där Olofström blev den valda platsen för platsanalys och gestaltningsförslag. Detta på grund av att utredningar redan pågår för att orten kan få persontrafik med tåg. Arbetet har utgått ifrån en kvalitativ forskningsstrategi och fallstudiedesign. En litteraturstudie har sammanställts i en kunskapsöversikt som sedan har legat till grund för de designprinciper som används i det gestaltande arbetet tillsammans med information från platsanalysen.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett stationsområde i en mindre ort kan utformas för att optimera användningen av stationen samt skapa goda kopplingar till viktiga målpunkter. Vidare är syftet även att förstå hur planeringen av en bytespunkt kan främja hållbart resande i en mindre ort.