Denna uppsats syftar till att undersöka hur den framåtsyftande planeringen i individuella ut-vecklingsplaner, IUP, formuleras i förhållande till elevernas framtida lärande. Undersökning-en har genomförts genom att vi gjort en innehållsmässig textanalys av 127 IUP:er. Tidigare forskning har uppmärksammat att IUP är mer tillbakablickande och nulägesbeskrivande än framåtblickande. Skolverket har i sina tidigare undersökningar sett att mycket av ansvaret som skrivs in i IUP ligger på eleven och föräldrarna. Resultatet av vår undersökning visar att de IUP:er som vi har analyserat inte är tillbakablickande och nulägesbeskrivande, utan formu-leringarna syftar framåt i tiden. Däremot håller vi med Skolverket om att mycket av ansvaret fördelas till elever och vårdnadshavare. I vår undersökning kan vi konstatera att de handlingsstrategier som formuleras i IUP:er oftast är kortsiktiga och många gånger syftar på andra saker än kunskapsmål. Vår övergripande slutsats är att planeringen i de IUP:er vi analyserat är kortfattad och ofta vagt och lösryckt formulerad, det saknas oftast konkret formulerade lång-siktiga mål och det saknas också tydliga tillvägagångssätt för hur målen ska nås.

<p>I Jönköpings Län och då särskilt Jönköping som stad råder i dagsläget storbostadsbrist. Bostadsbolag och fastighetsägare vill få in fler bostäder på befintligafastigheter samt bygga nya bostäder för att få Jönköping att växa och bli något utavnavet i mitten av Sydsverige. Där har uppdragsgivaren till denna rapport, Vätterhem,en stor roll, som det i dagsläget största bostadsbolaget i Jönköpings Kommun.</p><p>Vätterhem planerar en nyproduktion av upp till 800 lägenheter på ett stycke mark vidVätterns västra strand 1-2 km norr om Jönköping. Dessa 800 lägenheter fördelade påtvå etapper, 400 lägenheter per etapp. Denna rapport behandlar översiktligt ett förslagtill planerad bostadsbebyggelse på denna plats, då endast etapp ett (400 lägenheter).</p><p>Utifrån en genomförd områdesinventering, där rådande förutsättningar, bebyggelseoch växtlighet inspekterades, har olika förslag diskuterats fram, varav två olikapresenteras i denna rapport. Gällande lagar och bestämmelser vad gäller strandskyddoch närhet till järnvägen med allt vad det innebär har också beaktats. Kommunensplaneringsunderlag för området Kortebo/Strandängen har varit till stor hjälp dåbetydligt större arealer inom området på sikt skall bebyggas.</p><p>Frågan huruvida vilken exploateringsnivå man skall lägga sig på har diskuteratsflitigt, och då området heter Strandängen har valet fallit på att lägga denna nivårelativt lågt. Vid hårdexploatering av denna yta där allmänna kommunikationer tillstaden i dagsläget inte är de bästa uppkommer behovet av bil för de boende relativtsnabbt, varför de också behöver parkering. Markparkering kräver mycket plats och attgräva ner parkeringarna bedöms alltför kostsamt. Därav sänks exploateringsnivån föratt istället kunna bibehålla vacker natur och trevliga strövområden utmed Vättern, enviktig parameter då människors trivselfaktor bedöms.</p><p>I rapporten går det att läsa om ett förslag som anses ligga på en lagom nivå där naturoch bebyggelse går hand i hand. Ett område där man skall kunna bo och trivas länge.Förslaget mynnade ut i sammanlagt 286 lägenheter av de från början önskade 400, däringet av husen är högre än fyra våningar. Ökade hushöjder ökar antalet lägenhetermarkant, men också behovet av parkeringar. Därför gjordes här ett av oss medvetetval att förlägga bebyggelsen på detta vis, så att naturen fortfarande spelar en stor rollinom området.</p><p> </p> / <p>In Jönköping County, and in particular Jönköping City, there is at the moment a greathousing shortage. Housing and property owners want to get more housing in existingbuildings and build new homes to get Jönköping to grow and become something outof the hub in the middle of southern Sweden. There has Vätterhem had a major role,as the largest housing company in Jönköping Municipality.</p><p>Vätterhem plans for new construction of up to 800 apartments on a plot of land atVätterns western shore about 1-2 km north of Jönköping. These 800 apartments arespread over two phases, 400 apartments per phase. This report deals with an overviewof a proposal for a planned housing development in this location for phase one of theproject (400 apartments).</p><p>On the basis of a complete field inventory, where the prevailing conditions, housingand vegetation were inspected, we have discussed various proposals, of which two arepresented in this report. The laws and regulations that concern this area and theproximity to the railroad with all its implications have also been considered. Themunicipality planning documents for the area Kortebo/Strandängen has been veryhelpful when much larger areas eventually will be developed.</p><p>The question of whether the exploitation level is going to be high or low have beendiscussed heavily, but considering the name of the site, “Strandängen” (Swedish forbeach/shore and meadow), we have chosen to put this level relatively low. For heavyexploitation of this area where public transportation to the city in the current situationis not at its best the need for a car for the residents fairly quickly occur, and thereforethey also need a parking space. Parking above ground requires a lot of space andparking garages under ground is considered to be too costly. This lowered the level ofexploitation and we choose to maintain the beauty of nature and the pleasant hikingalong the lake.</p><p>We have made a proposal that we believe is at a comfortable level where the natureand the built environment go hand in hand, an area where people can live and thrive along time. The proposal resulted in a total of 286 apartments of the originallyrequested 400, where none of the houses are higher than four stories. If the heights ofthe buildings are increased the number of apartments increases very rapidly, but alsothe need for parking. Therefore, this was a conscious choice to locate the buildings inthis way, so that nature still plays a major role in the area.</p>

<p>This master thesis was conducted at Motala Wire Works Ltd (MWW) in Motala during the autumn and winter of 2007-2008. The thesis named “Future layout of Motala Wire Works” focuses on making a better planed layout for the factory, which also take in to consideration future changes.</p><p>Motala Wire Work produces wire mesh products of varying sorts for the white goods industry. The factory was started by Electrolux during the 1950’s. The factory was bought by Motalaverken and got it’s present form in 2004. The factories machine park has changed quite a bit during the course of time and so has the products produced which has made for a very unstructured layout. Because of this the management feels it has to update and re-plan the layout in order to get a better working factory layout for the future.</p><p>The purpose of this master thesis was to construct a future layout for Motala Wire Works which shows how machines should be placed in order to get a better materials flow and free space for expansion of the present production or if they decide to take in other types of production.</p><p>To solve the task at hand the theories and methods of Systematic plant layout was used and to a certain degree Lean Production. Interviews/conversations with employees, direct observations, and measurements was used to gauge the various parameters. During the course of work ideas and proposals have been analyzed thoroughly and discussed with management to insure that the ideas have support from the company. When analyzing the final layout proposals a SWOT- analyzes has been conducted and the layouts have been compared to the criteria list for a good layout presented in the theory section.</p><p>The analyzes shows that product flow in the factory is very messy, with intersecting and against each other going flows. A majority of the production is not automated which makes for a lot of manual work. Several of the machines have been in service for a long time which means that the ergonomics and operational safety of the machines isn’t always the best. Throughout the analyzes there is a discussion about what should be done to improve the flow and how the problems could be solved . The analyzes has also shown that a common employee space is desirable in order to improve internal communications and strengthen the group feeling.</p><p>The result of the thesis are two layouts, worked out together with the company, that have great potential of being implemented. The difference between the two layout lays in whether the wire is cut and straightened at the factory or by the supplier. The layouts result in more organized flows, shorter transports, planed spaces for expansion and new machines, and an overall improved working environment. The number of handling operations will not decrease but the transport distances will go down by 62% and in the production a cut down in the personnel can be made by at least one person. These savings put in to money comes to a grand total of 427054 kr. It’s recommended that Motala Wire Works implements the layout.</p>

<p>Förskolans läroplan framhåller att verksamheten ska planeras utifrån de mål som finns i läroplanen. Hur målen bäst arbetas mot är upp till de verksamma pedagogerna att avgöra. Därför är syftet med vårt arbete att belysa några förskollärares förhållningssätt till planeringsarbete. Men även att uppmärksamma planeringsarbetet och skapa en diskussion kring hur planeringsarbetet kan utvecklas.Undersökningen har gjorts med den kvalitativa metoden och åtta förskollärare har intervjuats på fyra olika förskolor.</p><p>Vårt resultat visar att det vanligaste innehållet i förskollärarnas enskilda planering är arbete med portfolio, dokumentation och förberedelse inför utvecklingssamtal. Förskollärarna menar att deras enskilda planering mer eller mindre är till för att förbereda dem inför arbetet i verksamheten. Reflektion och diskussion förekommer på arbetslagets gemensamma planering. Förskollärarna menar att den gemensamma planeringen utvecklar arbetet i barngruppen och verksamheten. Förskollärarna anser att planeringen bäst används till reflektion. Planeringstiden varierar i omfattning mellan förskolorna i såväl den enskilda förskollärarens planering som i arbetslagets gemensamma. Förskollärarna betonade att de inte hade tillräckligt med tid till planering.</p>

Elevperspektivet på den pedagogiska planeringen för elever i grundskolan är ett område som är relativt outforskat. Denna studie syftar till att få en djupare förståelse om elevers uppfattningar och användande av den pedagogiska planeringen i ämnet engelska. Studien genomförs ur ett sociokulturellt perspektiv, dvs. vår syn på lärande är att det sker i samverkan med andra. Empirin har samlats in dels genom enkäter och dels genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visar tydligt att eleverna upplever den pedagogiska planeringen som ett viktigt dokument om det används regelbundet i undervisningen och är utformat på ett för elever begripligt språk.  Studien visar också att eleverna saknar den pedagogiska planeringen i de ämnen där den inte används. Resultaten tyder också på att läraren behöver ta ett stort ansvar när det gäller att använda och belysa dokumentet kontinuerligt i undervisningen. Ett framtida forskningsområde skulle kunna vara att se samband mellan elevresultat och uppfattningar om den pedagogiska planeringen liksom hur den kan utformas för att även nå elever som inte använder den aktivt eller ser nyttan med dokumentet idag. / Modellskolan-Ribbaskolan

Karlskrona har varit en stängd stad för utländska besökare under en period på 300 år men flera delar av staden har också varit stängd för allmänheten. Ett exempel på ett stängt område är Stumholmen som öppnades på 90-talet inför bomässan som hölls på ön år 1993. Stadsdelen har hyllats för sin varsamma ombyggnation men människors vistelse på ön har inte varit konfliktfri. Det har varit förändringar i den fysiska miljön samt användning av de offentliga rummen som legat till grund för konflikterna. Konflikterna har bidragit till ett stort missnöje bland de som vistas där men också till att Stumholmen övervakas sommartid. Den södra udden av Stumholmen, Bångs plan, är en av två allmänna platser på Stumholmen där konflikter har utspelat sig den andra är badplatsen. Den ö som varit stängd i århundrande för allmänheten präglas ännu en gång av slutenhet men inte i samma utsträckning som innan 90-talet. Den här studien syftar därför till att se hur de offentliga rummen på Stumholmen och specifikt Bångs plan kan inkludera fler människor och om det är möjligt att hantera konflikter med hjälp av en mer inkluderande planeringsmodell.Städer präglas idag av mångfald och heterogenitet där människor är olika. Sandercock(1998;2003) hävdar dock att planering av städer i västvärlden inte behandlar den diversitet som finns. Istället fortsätter planerare förlita sig på att där finns ett allmänintresse som ska hantera människors olikheter. Men planering som inte ser till människors olikheter riskerar istället föda människors rädsla för det kulturellt ”andra”. Dessa rädslor leder tillkonflikter och när miljöer förändras utan att människor får vara delaktiga i processen finns risk att missnöje uppstår. Därför efterlyser Sandercock en radikal planering där människors känslor och minnen blir en del av planeringsunderlaget. Därför avser studien undersöka hur problematiken i de offentliga rummen på Stumholmen förhåller sig med en teoretisk utgångspunkt i den radikala planeringsteorin.För att undersöka hur konflikterna har sett ut har planhandlingar och tidningsartiklarstuderats och intervjuer samt observationer har gjorts för att skapa en bild av hur platsen används. Det framgår av studien att Bångs plan främst är en plats som passeras förbi på en promenad men att det fortfarande finns minnen av händelser kopplade till platsen och att dessa kan ha bidragit till konflikterna. Det framgår av planhandlingarna att det inte finns några planerade allmänna platser på Stumholmen men ändå avses ön vara tillgänglig för alla. Det går alltså att konstatera att idén om Stumholmen som en öppen och tillgänglig miljö för allmänheten går att ifrågasätta.

Denna upppsats syfter till att undersöka hur kommuner hanterar ekonomiska faktorer samt vilken rollsom ekonomisk aktör de tar, i den översiktliga planeringen. Arbetet utgår ifrån två stycken frågeställningar: “Hur hanteras ekonomiska faktorer (i form av tillväxt,konkurrens och sysselsättning) i den översiktliga planeringen?” samt ”Vilken roll har kommunen somekonomisk aktör i den översiktliga planeringen?”. För att besvara dessa frågor har 30 stycken översiktsplaner för totalt 32 kommuner undersökts med en innehållsanalys.Undersökningen visar hur kommunerna ofta väljer att välja att lägga fokus på sin ”attraktivitet” för alla tre av de berörda faktorerna. Boende- och livsmiljö pekas ut som särskilt viktiga. Gällande konkurrens läggs vikten på att stärka kommunens egna konkurrens gentemot andra kommuner, snarare än att stärka den inomkommunala konkurrensen. I många fall diskuteras tillväxt, konkurrens och sysselsättning mest som övergripande mål för översiktsplanerna, utan att kopplas till specifika insatser och det finns utifrån översiktsplanerna en vissa svårighet att avgöra i vilken mån dessa aspekter vägs in i planeringen.

Idag bor ungefär hälften av Sveriges befolkning inom 1 mils radie från kusten, vilket innebär att en stor del av vår bebyggelse ligger inom riskområde för havsvattennivåhöjningen. Det är av stor vikt att samhället angriper detta problem och tar det på största allvar, både på nationell, regional och på lokal nivå. Jag har i denna uppsats haft som avsikt att undersöka hur strategierna i kommunerna ser ut för bebyggelse, såväl den befintliga som den framtida, samt vilka svårigheter och konflikter de kan ställas inför. Jag har gjort en fallstudie av Malmö, Vellinge och Trelleborgs kommun, där jag granskat de styrdokument som tagits fram som berör havsnivåhöjningen. Intervjuer med ansvariga på stadsbyggnadsavdelningarna har gjorts, där frågor ställts om hur kommunernas strategier ser ut och hur samarbetet med myndigheterna fungerar. Samtliga kommuner i undersökningen fortsätter med exploatering i riskområde och tar med i sina beräkningar att skydd skall uppföras längs kusten som omger de tätbebyggda områdena. För de mer glesbebyggda orterna, med övervägande del småhusbebyggelse, är risken stor att dessa hamnar utanför kommunens skyddsåtgärder och får därmed själv ansvara för att skydda sin fastighet. Kommunerna har inget svar på hur de skyddsåtgärder som de planerar för, ska finansieras utan förväntar sig att staten ska ta ansvar för denna framtida problematik.I kommunerna råder en viss motsägelsefullhet gällande hur nybyggnation ska hanteras. De egna framtagna styrdokumentens riktlinjer frångås, som jag uppfattar det, delvis beror på osäkerheten inför hur den framtida havsnivåhöjningen kommer utveckla sig i kombination med att efterfrågan är stor på bostäder i attraktiva kustnära lägen.

Jämställdhet är ett vitt begrepp vilket kan göra det svårt att tillämpa inom fysisk planering. Det kompliceras ytterligare när detta vida begrepp ska ge konkret vägledning i den direkta fysiska planeringen, alltså när det ställs krav på något som är så brett och öppet för tolkningar men samtidigt ska vara greppbart. Särskilt när det inte heller explicit finns något stöd i plan- och bygglagen. Utifrån detta är det intressant att undersöka hur kommuner använder begreppet jämställdhet i sina översiktsplaner, samt hur det brukas och förstås inom den fysiska planeringen. Syftet med uppsatsen är att studera om och hur begreppet jämställdhet används i kommunala översiktsplaner. Vidare är syftet att undersöka om det går att finna diskurser om jämställdhet i översiktsplanerna, vilket ska bidra till en utveckling och kritisk diskussion om fysisk planering och jämställdhet. Frågeställningarna som uppsatsen utgår från och ska besvara är följande: Hur används jämställdhet i de kommunala översiktsplanerna? I vilka sammanhang används jämställdhet? Inom vilka ämnen anser kommunerna att det är relevant att lyfta jämställdhetsperspektivet? Vilka föreställningar om jämställdhet förekommer? Hur förstås begreppet? För att besvara frågeställningarna har en diskursanalys genomförts. Denna gjordes på de 25 kommunala översiktsplaner som antogs år 2013. Sökningen har gjorts på begreppet jämställ för att inkludera så många böjningar och former av ordet som möjligt. De textstycken med relevanta sökträffar har sedan analyserats och kategoriserats för att kunna få fram vilka diskurser som finns om jämställdhet i den fysiska planeringen. Resultatet visar på totalt sju diskurser om jämställdhet i de undersökta kommunala översiktsplanerna. Dessa diskurser är jämställdhet som en fråga om transporter (med underkategorierna transportsystemet och kollektivtrafik); utsatta grupper; folkhälsa och livsmiljö; trygghet; hållbarhet; attraktivitet; utveckling och samhällsbyggnad; samt jämställdhet som över huvud taget inte nämns. Slutsatserna visar på en stor brist på konkretion, exemplifiering och definition gällande jämställdhet och vad och hur det ska bidra med i planeringen. Det visar på den svaga förankring jämställdhet har inom planeringen, och visar även på ett glapp mellan akademi och praktik då det finns en mängd forskning kring detta men det avspeglas inte alls i planeringsdokumenten. En annan faktor som visar på detta glapp mellan forskning och praktik är det faktum att nästan en fjärdedel av de undersökta översiktsplanerna inte nämner någon form eller böjning av jämställ över huvud taget. Jämställdhet får heller aldrig stå ”för sig självt” i de undersökta planerna. Istället blir det en fråga om ett antal andra saker, men aldrig berörs den fundamentala kärnfrågan rörande en förändring av livsvillkoren för kvinnor (och män) och att bryta den kvinnliga underordningen i samhället. Frågan om jämställdhet blir istället osynliggjord och avpolitiserad genom att bli en fråga om teknikaliteter. Att jämställdhet behandlas på detta sätt kan dels vara en kunskapsfråga, men det är även en fråga om makt. I den traditionellt mansdominerade planerings- och arkitekturbranschen har det manliga perspektivet ärvts ner genom generationer av utbildning och yrkesprofession. Utan en medveten satsning på ett införande av genusperspektivet i utbildningarna och via de policys som styr den fysiska planeringen på samtliga nivåer, kan den manliga hegemonin inte brytas och på sikt förändras.

Uppsatsen undersöker byggnationen av Sågenområdet i Knivsta med syftet att kritiskt analysera den fysiska planeringen utifrån ett demokrati- och maktperspektiv. Utifrån intervjuer samt genom textanalys av media och offentliga dokument undersöker uppsatsen den kritiska diskursen som riktats mot planeringen, de diskurser kring hållbar utveckling som präglat planeringen samt i vilken utsträckning planeringen har påverkats av neoliberalism. Neoliberalism används som uppsatsens teoretiska ramverk och som analytiskt verktyg för att förklara prioriteringar och beslut som fattats i planeringsprocessen. Undersökningen finner att den typ av hållbar utveckling som förespråkas av kommunen präglas av neoliberalism samt att de kritiska diskurserna inte getts inflytande i planeringen i stor utsträckning. Att kritiken inte getts inflytande i planeringen kan till viss del förklaras utifrån neoliberala tendenser, till exempel att beslut fattats genom stängda förhandlingar mellan kommun och privata aktörer och att politiskt laddade begrepp som hållbar utveckling och exploatering avpolitiserats. En lösning som föreslås är en utveckling av planeringens demokratiska aspekter där medborgardialog används som ett verktyg för att fånga upp och beakta synpunkter och kunskap från olika grupper i samhället.