Vi kommer i denna studie undersöka vikten av inkludering, undervisning, planering och flerspråkighet. Dessa begrepp anser vi spela en central roll i att skapa en givande och inkluderande lärmiljö för alla barn. En närgående förklaring på begreppen inkludering och flerspråkighet kommer att ske längre fram i denna studie, detta eftersom begreppen inkludering och flerspråkighet är centrala begrepp i vår studie och som kommer att stå i mycket fokus för vårt arbete. Detta arbete har som avsikt att ta reda på hur förskolepedagoger planerar för att inkludera flerspråkiga barn inom förskolans verksamhet. Arbetet har även som avsikt att beskriva hur förskolepedagoger arbetar i praktiken för att inkludera flerspråkiga barn. Vi kommer i denna studie lyfta upp problem och svårigheter som kan finnas i inkluderandet av flerspråkiga barn, samt lyfta upp innebörden av förskolepedagogers planeringstid, vilka konsekvenser som förekommer när planeringen inte går att ha. Vår studie baseras utifrån fem stycken semistrukturerade intervjuer som ligger till grund för de svar som senare kommer att presenteras. Vi har valt att fokusera på tre stycken frågeställningar. För att dessa tre ska kunna gå att besvaras kommer vi att både använda oss av relevant forskning, men även av två stycken teoretiska perspektiv i form av det systematiska kvalitetsarbetet och den sociokulturella teorin. Slutsatsen och resultaten kan sammanfattas genom att konstatera att planeringen som genomförs är en avgörande faktor för att inkludera alla barn i förskolans undervisning. Resultatet visar även på en brist gällande planeringstid, vilket påverkar förskolepedagogernas sätt att faktiskt planera för att inkludera alla barn i undervisningen. Dessutom finner vi en markant skillnad i hur yngre barn och äldre barns avdelningar arbetar med inkludering av flerspråkiga barn.

År 2022 varierade skolskjutskostnaderna i Värmlands län mellan 17 190 kronor per elev i Storfors till 1 958 kronor per elev i Hammarö kommun. De varierande kostnaderna föranleder frågor om skolskjutsen verkligen är organiserad och planerad så att kommunala skattemedel nyttjas på ett optimalt vis. Skolskjutsverksamheten har studerats ur ett ekonomiskt perspektiv tidigare, men i mycket begränsad utsträckning. Bland annat har en svensk studie (Andersson m.fl.,1974) från 70-talet undersökt sambanden mellan skolskjutskostnaderna och tänkbara kostnadsdrivande faktorer. Dock börjar studien bli gammal och nya såväl som tidigare kostnadsfaktorer behöver prövas på nytt.  Denna studie ämnar därmed undersöka vilka kostnadsdrivande faktorer som kan förklara kostnadsvariationen mellan kommuner, samt hur skolskjutsverksamheten kan effektiviseras ur ett kostnadsperspektiv. För att besvara detta har fyra hypoteser om kostnadsdrivande faktorer tagits fram: Hypotes 1: Antal skolor och dess lokalisering som kostnadsdrivande faktorer, Hypotes 2: Tät bebyggelse- och befolkningssammansättning medför skalfördel, Hypotes 3: Elever med växelvisa boenden driver skolskjutskostnaderna & Hypotes 4: Kommunala avståndsregler och organisering av skolskjuts som kostnadsdrivande faktorer. Baserat på dessa hypoteser presenteras även ett optimalt scenario ur ett kostnadseffektivt perspektiv. Hypoteserna prövas genom analys och jämförelse av data om samtliga värmländska kommuners skolskjutsverksamhet. Analyserna genomförs i SPSS och Excel och presenteras i form av regressionsanalyser, deskriptiva tabeller eller punktdiagram.   Resultatet av analyserna visar att skolskjutsverksamhetens kostnadsvariationer kan förklaras genom kommunernas varierande landareal och produktionsdistanser, tätortsgrad, befolkningstäthet, skoltäthet, skolornas lokalisering samt regelverk som reglerar andelen skolskjutsberättigade elever. För att uppnå en kostnadseffektiv skolskjutsverksamhet, behöver därmed åtgärder som ökar tätortsgraden, befolkningstätheten och skoltätheten genomföras. Skolor skulle behöva omlokaliseras där de inte är optimalt placerade, och regelverken bli mindre generösa för att minska andelen skolskjutsberättigade elever. En slutsats som kan dras av studien är att kostnadseffektiviserande åtgärder är möjliga, men att dessa medför effekter som kan negativt påverka skolskjutsverksamhetens kvalitet och servicegrad. Man kan därför ställa sig frågande till effektiviseringarnas faktiska nytta, och vilka konsekvenser en sådan effektivisering får på övrig kommunal verksamhet.

Studien syftar till att undersöka hur legitimerade förskollärare i tidigare studentuppsatser beskriver att de didaktiskt planerar och tillämpar högläsning i förskolan för att främja barns lärande och utveckling. Studien är en allmän litteraturstudie med systematisk ansats där empirin bygger på 27 studentuppsatser med legitimerade förskollärare som respondenter. I resultatet redovisas en sammanställning av hur förskollärarna i studentuppsatserna beskriver att de planerar och tillämpar högläsning. Resultatet synliggör att förskollärare planerar och tillämpar högläsning på varierade sätt vilket påverkar både högläsningens kvalitet och förekomst samt barnens möjligheter till utveckling och lärande. Majoriteten av förskollärarna synliggör en medvetenhet kring högläsningens fördelar och möjligheter samtidigt som resultatet redovisar brister inom förekomsten av både planering och tillämpning. I diskussionen synliggörs att många förskollärare har en bristande teorikunskap vilket påverkar den didaktisk-metodiska handlingskompetensen. I ”Läroplanen för förskolan” (2018) redogörs att förskolläraren ansvarar för det målstyrda arbetet i förskolan samt att barns lärande främjas och utmanas. Förskollärares kunskap och intresse är två viktiga faktorer som påverkar högläsningens förekomst och kvalitet och studien synliggör vikten av att barnens omges av läsande vuxna.

“Staden ur barnens ögon”Denna uppsats är ett resultat av en undersökning ombarns rörelsefrihet och deras lekvanor i sin närmasteomgivning. Studien består av två delar. I den förstadelen intervjuade vi barn och tog sedan med dem på enpromenad i sitt närområde. På så sätt fick vi förståelseför hur de uppfattar sin omgivning i innerstaden. I denandra delen av studien intervjuade vi representanter frångatukontoret för att ta reda på hur barns intressen tastillvara i planeringen av innerstaden.Målet med vår studie var att skapa förståelse för, ochbeskriva hur barn upplever att bo i centrala Malmö. Iundersökningen fokuserade vi också på mötet mellanbarn och platser, och hur de interagerar med andramänniskor. Våra huvudfrågor kretsade kring stadsmiljönskaraktär: Vad finns det för kvalitéer i barnens närmiljöi innerstaden? Vad upplevs som intressant, skrämmandeoch tråkigt i omgivningen? Var leker man helst och vadleker man helst med? Hur tas barns intressen tillvara närman planerar miljön i innerstaden?I den första delen intervjuade vi sju barn i åldrarnaåtta och elva år. Våra frågor handlade bland annat omderas favoritplatser för lek, rörelsefrihet, stadstrafikenspåverkan samt deras uppfattning om positiva och negativakvaliteter i närområdet. Under promenaderna blevbarnens synpunkter på sin omgivning ännu tydligare.När vi i den andra delen intervjuade representanter frångatukontoret, ville vi ta reda på hur kommunens arbetepåverkar barns miljö och vad som görs för att förbättraderas situation.Resultatet av vår undersökning visar att barnen är relativtnöjda med att bo i innerstaden. De önskar sig däremoten grönare och renare omgivning med mindre trafik.Barn tenderar att hitta platser för lek överallt, och särskiltställen som vuxna inte tycker är lämpliga. De föredrarplatser där de kan klättra eller utmana sig själva. Vi komockså fram till att det är svårt att planera för barn, främstav två anledningar. För det första har vuxna ofta svårtatt kommunicera med barn, och för det andra är detkomplicerat att få ihop alla samhällsgruppers intressennär man planerar stadens utformning. / ”A child´s view of the city”This thesis is the result of a study concerning children’sindependent movement, and the choices they makein terms of where, how and what to play within theirimmediate surroundings. The study was accomplishedin two parts. In the first part we interviewed childrenand followed them on a walk in their neighborhood. Bydoing this we learnt how the children comprehendedtheir surroundings. In the second part we interviewedrepresentatives from the roadwork’s department toascertain how children’s interests have been takeninto consideration when planning the inner-cityenvironment.Th e aim of this study was to understand and describehow children experience life in the centre of Malmö.In our study we focused on the interaction betweenchildren and places, and also on the interaction betweenchildren and people in the street. The main questions weasked were: What qualities can be found in the children’sclosest surroundings? Why is it that some places, streetsor playgrounds appear more interesting to children thanothers? What do children consider exciting, frighteningor boring? How are children´s interests being consideredwhen the inner city is being planned?In the fi rst part of the study we interviewed seven children,aged eight and eleven years old. The questions focused ontheir favorite places for play, their independent mobility,the city traffic and their perception of positive andnegative qualities in their neighborhood. The interviewswere followed by walks with the children in orderto observe them interacting with their environment.The second part of the study was based on a meetingwith representatives from the roadwork’s department.We wanted to find out how they thought their workinfluenced the children’s environment and what wasbeing done today to improve the quality of children’slives in the inner-city.The main fi ndings were that the children in the innercity were quite happy with their living situation,although they wished the surroundings were greener,less heavily trafficked and less untidy. Children tend toplay everywhere and often choose places which adultsconsider inappropriate. They prefer places where theycan climb or be challenged in different levels. Anotherfinding from our study was that planning for childrenis difficult for two reasons. First, the communicationbetween children and adults is often complicated, andsecond, it’s hard to put children’s need in front of othersgroups in the society.

Medborgarinflytande i kommunala planeringsprocesser har aktualiserats bland annat på grund av att det finns en önskan att göra dessa processer mer effektiva och demokratiska. Vi undersöker hur socioekonomiska skillnader bland medborgare påverkar deras möjligheter till inflytande i dessa planeringsprocesser. I en fördjupad studie vill vi se hur en kommun, där dessa skillnader finns, skulle kunna hantera kommunikation och medborgarinflytande utifrån denna aspekt. En enkätundersökning har gjorts i Kristianstad stad med avsikten att undersöka personers socioekonomiska status kontra medborgarinflytande. Vi har också använt resultaten för att kunna föra en diskussion kring medborgarinflytande på orterna Åhus och Tollarp i Kristianstad kommun. Vi valde dessa två orter till studien då vi ser att det finns en skillnad melllan dem vad gäller inkomst- och utbildningsnivåer. I vår analys sammanfattar vi slutsatserna som vi fått från den presenterade teorin, statistiken och enkätundersökningen. Från svaren på undersökningen kan vi till exempel se att majoriteten av de tillfrågade tror att socioekonomisk status är viktig i kommunikationen med kommunledningen. Från dessa slutsatser diskuterar vi sedan hur en kommun som Kristianstad, bestående av orter med skillnader i socioekonomisk status som Åhus och Tollarp, skulle kunna arbeta med kommunikation och medborgarinflytande utifrån dessa socioekonomiska skillnader. / Citizen influence in the municipal planning processes has become more important because of the aim to make these processes more effective and democratic. We wanted to study how socioeconomic differences among citizens affect their possibilities to influence these planning processes. In a wider study we wanted to see how a municipality, where these differences are seen, could work with questions about communication and citizen influence. A questionnaire survey took place in Kristianstad city with the intention to use the results of the investigation in a study of the neighborhoods Åhus and Tollarp in Kristianstad municipality. We could see from the statistic that there was a difference in socioeconomic status, due to for example income and education level, in the two neighborhoods. In our analysis we summarized the conclusions drawn from the presented theory, statistics and questionnaire. We could for example also see from the answers to our questionnaire that citizens believe socioeconomic status to be important in the communication with the head of the municipality. From these conclusions we then discussed how a municipality, with neighborhoods with different socioeconomic status like Kristianstad, could handle matters about communication and citizen’s influence on the basis of these socioeconomic differences.

Idén om de mänskliga rättigheterna och alla människors lika värde är en idé om hur världen är eller bör vara konstruerad, och på vilket sätt vi människor bör leva i den. Men vad händer då begreppet värdighet färdas i tid och rum och vilka effekter får begreppet för materialitet och den byggda miljön? Uppsatsen undersöker de maktrelationer som iscensätter det ’värdiga boendet’ som en del av målet att upprätthålla människans värdighet i en asylprocess. Vidare analyseras vilka effekter som det ”värdiga” får med fokus på rumslig organisering, materialitet och människor samt hur det rumsliga och materiella påverkar, motverkar och iscensätter makt. För att förstå effekterna av begrepp som värdighet måste de studeras i praktiken, d.v.s. hur de ’görs’. I vår uppsats handlar det om asylboendet – dess lokalisering, rumsliga organisering, dess materiella konfiguration och människor. Genom att följa de kopplingar och relationer som etablerats i syfte att upprätthålla människans värdighet visar denna uppsats att då begreppet värdigt färdas i tid och rum översätts det på olika sätt vilket gör att dess innebörd också förskjuts. Studien visar att utsagor om ’alla människors lika värde’ och att asylsökande ska ’behandlas så förmånligt som möjligt’ har förskjutits och omförhandlats mot att vissa människor (icke-medborgare) ses ett hot mot den rådande samhällsordningen och därmed anses kunna behandlas mindre förmånligt, rimligt, tillräckligt eller kostnadseffektivt. Genom ’görandet’ ett intrikat nätverk av upphandlingskrav, policydokument, byggnader, objekt, människor, rutiner etc.  är den byggda miljön både en del och en effekt av en kunskaps- och maktordning. Studien visar också att de boende genom sina handlingar också handlar och ger egen definition åt det värdiga och att de även påverkar den miljö de lever i. Makten kan därför inte ses som hierarkisk utan något som sker i alla kopplingar och på alla nivåer.  Studien visar att det värdighet inte är något statiskt eller universellt - något som likvärdigt omfattar alla, alltid på alla platser - utan något som ständigt förändras, omförhandlas och omformas. Vi har visat att vad som i en tid och i ett rum är ’värdigt’ eller ett ’värdigt boendet’ diskursivt, materiellt och organisatoriskt, översätts i andra tider och andra rum varigenom begreppets innebörd och praktik förändras.

Det har skett en ökning sedan 1980-talet av användandet av visioner inom samhällsplanering. Ökningen kan ses som en konsekvens av olika förändringar. Förändringar både i den fysiska miljön och i tankesätt med vilka samhällsplanering bedrivs som har gett upphov till nya förutsättningar och med det nya behov av framtida utveckling. Mot bakgrund av de förändringar som skett undersöker den här uppsatsen användandet av visioner i svenska kommuner. Genom att beskriva förändringarna över tid går det att kartlägga hur olika anledningar till att använda visioner har uppstått och med det går det även att se vilka behov som visionerna svarar mot. Visioner utrycks inte sällan i vaga former och som uteslutande demokratiska och positiva för alla. Resultatet av det här arbetet visar på att visioner innebär mycket mer än så, trots sina vaga uttryck anger de riktningar och mål och kan liknas vid en rationell planering. Resultatet visar även, trots visioners till synes demokratiska uttrycksform, hur medborgarnas delaktighet är långt ifrån självklar.

Syftet med denna uppsats är att granska eventuella skillnader mellan svenska kommuners visioner rörande social hållbarhet som konkretiseras i respektive kommuns översiktsplan. Granskningen syftar även till att generera kunskap gällande hur svenska kommuner följer Plan- och bygglagens (PBL) krav på behandling av social hållbar utveckling i den översiktliga planeringen. Uppsatsens resultat är intresseväckande då det inte finns en klar definition av social hållbarhet, vilket leder till svårigheter att implementera begreppet inom planeringen. Parallellt med begreppets svårdefinierbara natur är hållbarhet likväl ett av de mest frekvent använda och accepterade målen inom planering (De Roo & Porter 2007, 2). Även Persson understryker svenska kommuners svårigheter att tillämpa en planeringspraxis med tillhörande strategier som för samhället i en hållbar riktning (Persson 2013, 302). Följaktligen innebär det att det finns en ovisshet i svenska kommuners visioner samt att dessa kan skilja sig åt kommuner emellan vilket genererar olikartade samhällsutvecklingar. För att konkretisera uppsatsens syfte kommer fyra översiktsplaner väljas ut med utgångspunkt i följande kriterier: kommunen ska ha en stabil befolkningstillväxt med en befolkning på 100 000-155 000 invånare samt en översiktsplan antagen år 2016 eller senare. Syftet med kriterierna är att de ska ligga till grund för framtida generaliseringar baserade på granskningens resultat. Utöver de fastställda kriterierna väljs kommunerna ut baserat på geografisk spridning samt skillnader i landareal. Ett teoretiskt ramverk skapas för att åskådliggöra hur denna uppsats tolkar begreppet social hållbarhet. Ramverket utgörs av sex kategorier: livskvalitet, social interaktion, jämlikhet, tillgänglighet, trygghet och framtidsvision. De valda översiktsplanerna ska sedan granskas med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys där meningar som berör denna uppsats teoretiska ramverk tas ut. I nästa steg kondenseras, kodas samt kategoriseras de uttagna meningarna efter uppsatsens teoretiska ram. Därefter kommer översiktsplanernas innehåll jämföras utifrån ramverkets sex kategorier och i nästa steg ska skillnader, likheter samt eventuell problematik uppmärksammas som senare ska ligga till grund för uppsatsens slutsats. Det generaliserade resultatet visar att svenska kommuners visoner mot social hållbarhet skiljer sig åt, men bitvis strävar efter samma mål. Svenska kommuner är enligt lag skyldiga att visa hänsyn till de paragrafer i PBL som berör den översiktliga planeringens innehåll av social hållbarhet. Utifrån granskningen går det dock att urskilja ingen kommun behandlar samtliga paragrafer som enligt granskningens teoretiska ramverk berör social hållbarhet. Rimligtvis går det därför att anta att även övriga svenska kommuners översiktsplaner behandlar PBLs paragrafer på likartat sätt. En värdering av det framkomna utfallet diskuteras i uppsatsens slutdiskussion där en möjlig förklaring tar avstamp i kommunernas skilda förutsättningar som tvingar dem att jobba efter olika premisser. Frågan som kvarstår är dock huruvida PBL bör utgöra striktare lagverk för arbetet mot social hållbarhet eller om lagens tolkningsfrihet är en nödvändighet för att Sveriges kommuner ska kunna implementera den på sina egna förutsättningar.

Denna uppsats har visat att utformningen av samråds- och medborgarmöten har en viktig betydelse för dess förutsättningar att genomföras i linje med kommunikativa planeringsideal. Detta har kunnat påvisas genom deltagande observationer av hur samråds- och medborgarmöten sker i praktiken. Observationerna har genomförts med syfte att förstå möjligheter och utmaningar med att bedriva kommunikativ planering utifrån olika planeringsideal. För samråd generellt så tycks de allra flesta genomföras på kommuners hemsidor och inte i mötesform och av de som genomförs i mötesform tycks de flesta anordnas i öppet hus. Samtliga observerade möten, såväl samrådsmöten som medborgarmöten, innehöll brister gällande uppfyllande av kommunikativa planeringsideal, om än olika beroende på vilket planeringsideal en utgick från. I mitt arbete har jag utgått från två olika planeringsideal som inspirerats av Habermas (1984) och Mouffe (2000; 2008) och studerat hur två centrala aspekter för kommunikativ planering, konsensus och konflikt, hanterats under de observerade mötena. De mer fritt strukturerade medborgarmötena som inte är knutna till någon detaljplan visade sig generellt sätt ha fler mötesdeltagare och innehålla fler samtal och diskussioner jämfört med samrådsmötena oavsett om de anordnades i strukturerad form eller öppet hus- form. Utformningen av möten visade sig även ha en viktig betydelse för dess utfall oavsett vilket planeringsideal en utgick från. Utformningen är en aspekt som Habermas inte tar hänsyn till i sina idéer om perfekta samtalssituationer och resultatet från denna studie kan därmed anses relevant för framtida forskning att ta hänsyn till för att skapa mer kompletta teorier. Även policyskapare kan rimligtvis ha intresse av att inkludera utformningen av möten som en aspekt i framtida arbete för att förbättra möjligheterna till att kunna bedriva kommunikativ planering. Min studie stärker även Strömgrens (2007) tes att planeringen fortfarande är rationell i grunden, då jag empiriskt visat att tjänstemän rationaliserat vad som är ett lämpligt hållningssätt, med hänvisning till det allmänna intresset.

Majoriteten av den svenska planeringen sker på den kommunala nivån och endast mindre delar av planeringen tas upp på en nationell eller regional nivå (Boverket 2016b). I de flesta fall besluter kommunerna ensamma över hur den egna kommunen ska utvecklas. Detta riskerar leda till att planerna missar relevanta perspektiv och att det blir svårare för kommunen att anpassa sig till de regionala behoven. Allt flera kommuner har därför valt att införa ett gränsöverskridande samarbete med andra kommuner. För att få fram mer information om hur dessa samarbeten mellan kommuner kan se ut så kommer tre sådana områden att undersökas. Dessa tre områden är Haparanda och Torneå, Stockholm och Solna, samt Linköping och Norrköping. Just dessa sex kommuner har valts eftersom kommunernas storlek, läge och samarbetsprocesser skiljer sig åt på flera plan.