No description available.

<p>Uppsatsen utgår från Märstas historiska bakgrund med fokus på perioden 1950-1970-talet. Mycket i Sverige präglas av miljonprogrammet under 1960-1970-talet och Märsta är ett exempel på detta. Å andra sidan är Märsta ett resultat av 1950-talets planering för en storflygplats vid Halmsjön. Märsta framstod i denna planering som en servicestad i anslutning till flygplatsen.</p><p>Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur aktörerna Märsta kommun, Märstadelegationen och regionplanekontoret arbetade med Märsta och använde den generalplan och den vision som utarbetades av Carl-Fredrik Ahlberg, professor i stadsbyggnad och arkitekt. Som geograf och Märstabo ger jag även min bild av Märsta som livsmiljö. Fokus i uppsatsen är att se hur Professor Ahlbergs vision följts upp i planeringen av Märsta och även att se till aktörerna inom kommunen och hur Märsta upplevs idag. En viktig del uppsatsen är att se hur Märsta, med tanke på boende och livsmiljö, upplevs av mig själv och min familj.</p><p>Min studie innehåller kvalitativt material med egna observationer och intervjuer där jag delger information om Märsta. Källmaterial från kommunala planer och nuvarande Översiktsplaner.</p><p>I efterhand kan jag peka på att arkitektens idéer misslyckades i Märsta. Märsta är delvis ett exempel på miljonprogrammet och de funktionalistiska värderingarna. Jag anser att Märsta är en ort i sin utveckling med en ansvarig arkitekt som hade stark framtidstro och fallenhet för estetik som resulterar i Märstas bebyggelse. En man med makt fick chansen att visa sina kunskaper i en liten landsortskommun och leva ut sina visioner från papper till verklighet. I den här uppsatsen har jag reflekterat över detta som lever i Märsta och att dagligen se resultatet av hans byggnadsprojekt.</p>

<p>Hälsosam planering och hälsokonsekvensbeskrivning är två arbetsmetoder i planerings- och beslutsprocesser som har uppmärksammats inom folkhälsopolitiken. Skåne har anammat diskussionerna kring detta och utvecklat en välarbetad regional strategi inom ramen för de elva nationella folkhälsomålen. Ett projekt pågår nu med att undersöka hur hälsokonsekvensbeskrivningen ska implementeras i beslutsprocesser på kommunal- och regionalnivå. Metoden har svårigheter i form av otillräckliga kunskaper och bristfälliga datainsamlingar. Risken finns att intresset för hälsokonsekvensbeskrivning faller på grund av det. Fortsatt forskning och utbildning kring metoden är därför en nödvändighet. Framtiden får utvisa om Skånes implementering av folkhälsoperspektivet i deras regionala utvecklingsarbete blir det resultat som de hoppas på eller bara ett av de många perspektiv som läggs på samhället utan någon större tvärsektoriellt genomslagskraft. Skånes satsning sker i en led då folkhälsofrågor kliver allt högre upp på den politiska agendan i Sverige med intentionen att skapa en jämlik hälsa på samma villkor för hela befolkningen.</p>

Friluftslivet är viktigt i många aspekter. Det svenska folket anser det viktigt för bland annat välmående och friluftsliv har visat positiva effekter på hälsan. Regeringen har gett mer utrymme för friluftslivet i politiken och kommunerna kan påverka hur mycket de arbetar med friluftsliv. När en totalundersökning gjordes av hur den kommunala planeringen beaktas i Sveriges kommuner när det kommer till friluftsliv och naturturism, var Kronobergs län ett av de länen som stod för de största bortfallet. Länet har idag ingen regional friluftsplan och behöver bättre underlag för att kunna arbeta med kommunerna. Syftet med denna undersökning är att kartlägga om, hur och i vilken grad friluftslivets och naturturismens intressen beaktas i planeringen hos kommunerna i Kronobergs län. Syftet är även att komplettera med resultat för den tidigare gjorda studien. Undersökningen var en kvantitativ enkätstudie som berör ”Översiktlig planering” och ”Naturvård och förvaltning av naturområden”, besvarad av en del av Kronobergs läns kommuner. &lt;samtliga kommuner har en översiktsplan som vunnit laga kraft, få är dock aktualitetsförklarade. Den politiska debatten om allemansrätten är sval i flertalet kommuner och inga behandlar ”tysta områden” i den översiktliga planeringen. Denna undersökning visar på att det i dagsläget kan arbetas mer aktivt med friluftsliv i kommunerna och att de behöver stöd ifrån länsstyrelsen för detta.

Detta arbete syftar till att skapa en större förståelse kring hur svenska kommuner implementerar och beskriver social hållbarhet i översiktsplaner. Detta gjordes genom att undersöka hur just social hållbarhet integreras och beskrivs i sex stycken kommuners översiktsplaner. Vidare var syftet att undersöka om de problem och utmaningar kommunerna står inför påverkar hur de väljer att implementera social hållbarhet i de mål och åtgärder som beskrivs. För att kunna utläsa om kommunens utmaningar var något som påverkade integreringen och beskrivningen av social hållbarhet valdes tre kommuner med en ökad befolkningstrend och tre kommuner med en minskad befolkningstrend. Detta då Sveriges kommuner och landsting (SKL 2015) tydligt beskriver att dessa två kommungrupper står inför flertalet skilda utmaningar i dagsläget och i framtiden. Uppsatsen problemformulering bygger på forskningsöversikt som beskriver en problematik kring att hållbarhet är ett mångtydigt begrepp och att hållbarhet trots detta är något som anses vara av betydande vikt för kommuner att implementera i översiktsplaner. Detta även fast det inte finns något tydligt sätt att tillämpa hållbarhet i praktiken. Vidare beskrivs det i forskningsöversikten hur Brundtlandsrapportens definition av hållbarhet är den som svenska kommuner använder sig mest av i översiktsplaner. Detta beskrivs som problematiskt då social hållbarhet även uttrycks som något vilket måste sättas i lokal kontext för att kunna verka i praktiken. Den teoretiska utgångspunkten är sprungen ur diskussionen som förs i forskningsöversikten. I studien framkom att kommunerna inte definierar vad hållbarhet är mer än utifrån Brundtlandrapportens definition. Det framgår däremot att kommunerna övergripande ser social hållbarhet som en demokratisk rättighet som ska ta hänsyn till samt leda till att alla människor behandlas lika och att det finns plats i samhället för varje enskild individ oavsett ålder, bakgrund och förutsättningar. Ingen av kommunerna beskriver däremot explicit vad social hållbarhet är. Detta innebär dock inte att vad som är inom ramen för social hållbarhet inte behandlas i översiktsplanerna. Samtliga kommuner behandlar aspekter så som tillgänglighet, integration, hälsa, jämställdhet/jämlikhet. Majoriteten tar även upp aspekter kring utbildning, sysselsättning och trygghet.  Resultatet i uppsatsen pekar även på att det finns ett samband mellan de utmaningar/problem kommunerna uttrycker och hur kontextuellt social hållbarhetsbegreppet beskrivs. När kommunen explicit kopplar målet till en konkret utmaning och arbetar reaktivt skapas en helhet mellan mål, problematik och åtgärd, detsamma gäller de åtgärder som kommunen beskriver. Det är först när den sociala aspekten problematiseras som åtgärderna och målen går från främjanden, hänsynstaganden och strävan till att faktiskt behandla ett konkret sätt att arbeta för något med hjälp av en åtgärd.

No description available.

No description available.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur matematiklärare kan använda forskningsresultat om hypotetiska utvecklingsbanor som ett redskap i sin planering och undervisning. Hypotetiska utvecklingsbanor är ett begrepp som beskriver en möjlig utveckling av elevers konceptuella förståelse i matematik genom ett antal aktiviteter eller uppgifter. Resultatet från studien är att forskningsresultat utifrån hypotetiska utvecklingsbanor kan vägleda lärares planering och undervisning i matematik på flera sätt. Lärare kan använda forskning om hypotetiska utvecklingsbanor för att se vilka svårigheter elever kan ha inom det matematiska området och som en hjälp för att använda formativ bedömning i sin undervisning. Forskningsresultat om hypotetiska utvecklingsbanor kan hjälpa lärare att översätta mål och innehåll i läroplanen till aktiviteter och lektionsinnehåll och knyta samman olika begrepp och delar av det matematiska innehållet.

Utgångspunkten i denna studie har varit vetenskaplig bakgrund och kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att ta reda på hur förskollärare beskriver sitt arbete med dokumentation i förskolan. Utvärdering av verksamhet är något som har blivit mer och mer uppmärksammat, då det har fått en egen rubrik i Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2016). Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares arbete med dokumentation ute i förskolan. För att försöka finna svar på våra frågor, valde vi ut fyra stycken legitimerade förskollärare. Genom att använda kvalitativ forskningsmetod ställde vi frågan hur de beskriver sitt arbete med dokumentation. Den tidigare forskning vi använt oss utav har bland annat inkluderat dokumentation och pedagogisk dokumentation. Gemensamma nämnare i resultat som vi kunde se var att synen på dokumentation var positiv. Det anses vara ett lärverktyg som hjälper verksamheten, barn och personal. Dilemmat kring dokumentationsverktyget var dock bristen på tid och etiska aspekter.

Världens städer expanderar kraftigt och det ökade invånarantalet leder till en stor efterfråga på bostäder och en större belastning på miljön. Det ställer i sin tur allt högre krav på att den globala stadsutvecklingen sker på ett hållbart sätt. Syftet med uppsatsen är att undersöka nybyggnationen av Rosendal i Uppsala samt på vilket sätt Rosendal kan betraktas som en ny hållbar stadsdel. För att göra det genomförs en empirisk undersökning av Rosendalsfältet, ett större nybyggnationsområde i Rosendal som är avgörande för hur hela området kommer att betraktas. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med de aktörer som är inblandade i planeringen av Rosendalsfältet samt på en litteraturstudie. Resultatet av den empiriska undersökningen visar att ambitionerna för att Rosendal ska kunna betraktas som en ny hållbar stadsdel är höga. Visionen och målen med planeringen av Rosendalsfältet stämmer väl överens med vad som krävs för en hållbar stadsutveckling. Men för att detta ska uppnås måste även dessa lyckas uppfyllas i praktiken. En stor osäkerhetsfaktor är den framtida trafikmängden i området men även boendekostnaden. Om det blir för dyrt att bo i området motverkas visionen av Rosendalsfältet som en stadsdel med mångfald.