Havsnivån beräknas stiga en meter fram till år 2100 som följd av de rådande klimatförändringarna. Redan idag har effekter av det förändrade klimatet påverkat kustnära områden. I Sverige är det Skåne som är hårdast drabbat av kustproblematik som erosionsskador och översvämningar. Skånska kommuner måste därför anpassa den fysiska planeringen till stigande hav idag och inför framtiden. Det är inte alltid en enkel uppgift då planeringen ska ta hänsyn till flera aspekter. Genom att använda teorier om kommunal tillväxt och möjliga anpassningsstrategier undersöks två skånska kustkommuner: Ystad och Vellinge. Genom litteraturstudier och intervjuer framkommer det att kommuners strävan efter tillväxt ligger bakom valet av anpassningsstrategi. Vidare visar det sig att det råder åsiktsskillnader mellan kommunala och statliga aktörer i frågan om vem som har det egentliga ansvaret för att skydda Skånes kust. Trots de olika ståndpunkterna om vilken eller vilka instanser som har det yttersta ansvaret för kusten så är samtliga intervjupersoner överens; klimatfrågan måste implementeras i samhällsplaneringen i större utsträckning.

Inledning Tidigare forskning beskriver relationer mellan planering och undervisning samt relationen mellan matematik och undervisning i förskolan. Dessutom finns tidigare forskning om endast undervisning. Som förskollärare kan det innebära att relationen mellan alla tre begreppen undervisning, matematik och planering behöver hanteras. Därför kommer den här studien att belysa förskollärares resonemang om undervisning, matematik och planering i relation till varandra. Syfte Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare resonerar kring begreppen undervisning, matematik och planering. De frågeställningar som kommer att användas i studien är; Hur resonerar förskollärare i talet om de olika kontexterna undervisning, matematik och planering? Om och i så fall hur framgår det av förskollärarnas beskrivningar att de sammanlänkat undervisning, matematik och planering till en integrerad del av förskolans vardag? Metod I studien har vi använt oss av den kvalitativa forskningsmetoden intervju. Sammanlagt har fem förskollärare fördelat på två olika förskolor intervjuats. Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebär att vi utgick från ett frågeformulär med tre huvudfrågor med möjlighet att ställa följdfrågor för att kunna få en djupare förståelse. Under analysen av intervjumaterialet urskildes tre huvudteman som var undervisning, matematik och planering, som sedan kom att ligga till grund för resultatet. Resultat Resultatet visar att undervisning, matematik och planering förstås på olika sätt av förskollärarna. Det som är gemensamt är att både undervisning och matematik kan vara planerad eller spontan och att matematik är både konkret och innefattar ord och begrepp. Den planerade matematikundervisningen kräver flexibilitet genom anpassning utifrån barns behov och intressen, vilket kan kopplas samman med spontan undervisning. Resultatet visar även att undervisning, matematik och planering inte är integrerad i förskolan som en helhet utan beskrivs enskilt.

Denna kvalitativa intervjustudie tar sin utgångspunkt i fem fritidspedagogers upplevelser kring fritidspedagogisk undervisning på fritidshemmet och i skolan. Syftet med studien är att öka kunskapen om vilken uppfattning fritidslärare har om vad fritidspedagogisk undervisning innebär. Studien visar att fritidspedagogisk undervisning främst handlar om sociala värden men att det finns flera hinder för att bedriva god fritidspedagogisk undervisning på fritids och i skolan. De hinder som främst framkommer i studien är för stora barngrupper och att det råder brist på utbildad personal. Studien visar också på vilka möjligheter som finns att ge alla elever tillgång till fritidspedagogisk undervisning under skoltid och att fritidslärare värderar tiden mellan lektioner som viktig undervisningstid.

Denna studie bygger på ett behov av att synliggöra pedagogers arbete med inflytande. Författarna upplevde att styrdokumentens mål och egna erfarenheter av hur barns inflytande tar plats i verksamheten inte alltid stämmer överens. Inflytande på förskolan är också något som visar sig vara otydligt och svårdefinierat, pedagoger har olika sätt att arbeta med inflytande och det kan också upplevas svårt att föra samman inflytandet med rättvisa och likvärdighet på förskolan. Syftet med arbetet var att bena ut vad inflytandet faktiskt är på förskolan och hur man arbetar för att lyfta det. Frågeställningarna som studien ställer undersöker inflytandets plats i planeringen och hur pedagoger ser alla barns inflytande. Denna studie gjordes genom kvalitativa intervjuer med pedagoger som var verksamma i förskolan. Pedagogerna som intervjuades målade upp en varierad bild av inflytande, något som speglades i tidigare forskning och annan litteratur som lyfts i studien. Resultatet visar att alla pedagoger hade ett medvetet tillvägagångssätt för att möta styrdokumentens mål. Pedagogerna hade också en klar ambition att involvera barnen i planeringen på förskolan, både när det gäller praktiska aktiviteter men också i utformningen av miljön de vistas i.

BAKGRUND:I ett sociokulturellt perspektiv utgår man ifrån att elever lär i samspel med varandra ellertillsammans med en vuxen person. En lärare som planerar sin matematikundervisning kangenom att ha en varierad undervisning skapa dessa lärandesituationer för eleverna. Det ärockså viktigt att läraren har kunskaper om, i detta fall algebra och vilka svårigheter elevernakan ha då bokstavssymboler ersätter tal. Tidigare forskning beskriver att lärare kan ställa sigfrågorna vad, hur och varför då de planerar sin undervisning. Planeringen, som inkluderarbåde undervisningen och utvärderingen av elevernas kunskaper, skall enligt styrdokumenten,göras tillsammans med eleverna.SYFTE:Syftet var att undersöka lärares utsagor om sin planering och undervisning av algebra i åk 6-9.METOD:Forskningsmetoden var kvalitativ eftersom undersökning och datainsamling gjordes genomintervju av sju stycken lärare.RESULTAT:I studien visade sig att samtliga lärare utgår från läroboken då de planerar undervisningen ochutvärderar elevernas kunskaper. Detta beror, enligt lärarna, på förutsättningar som tillexempel tid, gruppsammansättningar och klassrumsklimat. / Uppsatsnivå: C

BakgrundDet optimala för barns lärande är att de får vistas i den miljön som lämpar sig bäst för ändamålet. Barn skapar kunskap och lär genom sin nyfikenhet, drivkraft, intressen och tidigare erfarenheter. För att skapa förutsättningar för barns lärande måste pedagogerna ha ett syfte och en medvetenhet om vad det är de vill att barnen ska lära. Barnen ska i förskolan ges möjlighet att lära sig utifrån sina erfarenheter. Lärandet sker hela tiden oavsett var i förskolans miljö barnen befinner sig. Utomhusmiljön främjar lärande eftersom de får möjlighet att använda hela sin kropp och alla sina sinnen.SyfteVårt syfte med studien är att undersöka hur pedagogerna beskriver att de planerar och använder sig av utevistelsen på ett likvärdigt sätt som inomhusvistelsen.MetodStudien bygger på en kvalitativ metod med self report som redskap för att ta reda på hur pedagogerna beskriver att de planera och använder sig av utevistelsen och hur de ser på miljöns betydelse för barns lärande. Resultatet bygger på 12 pedagogers inlämnade self reports.ResultatPedagogerna beskriver att de aktiviteter som planeras för utevistelsen är aktiviteter som sker utanför förskolans gård. De framkommer också att utevistelsen på förskolans gård sällan planeras utan barnen får ha den tiden till fri lek och eget utforskande. De flesta pedagoger beskriver att de anser att utomhusmiljön och inomhusmiljön är en bra lärandemiljö. Några beskriver att de båda miljöerna ska skilja sig åt. / Program: Lärarutbildningen

Detta examensarbete gjordes på uppdrag av Norrbys kommundel som är en del av Borås. Syftet med arbetet var att kartlägga och analysera äldreomsorgens nyttjande av bilarna som de förfogar över samt undersöka om det finns ett behov av att effektivisera organisationen och användandet av bilarna och även hur detta skall gå till. För att genomföra detta uppdrag och få en teoretisk grund att stå på har lämplig litteratur och olika metoder för informationsinsamling studerats. Ett flertal intervjuer med handledaren samt ett möte med alla enhetschefer inom äldreomsorgen har genomförts för att få ingående information om verksamheten. Norrby kommundel som omfattar ett flertal stadsdelar i västra Borås däribland de utanförliggande delarna Byttorp, Tullen, Hestra, Ekås och Viared har sitt huvudkontor i stadsdelen Norrby som ligger i västra delen av Borås centralort. Logistik har varierande syften beroende på företag och vilken bransch de befinner sig i. Ett av syftena kan vara att förbättra effektiviteten i verksamheten och därmed att i slutändan åstadkomma en positiv resultatpåverkan. Genom förändringar i den organisatoriska strukturen, i det fysiska varuflödet samt genom bättre planerings- och styrsystem kan effektiviteten i logistikprocessen förbättras. Effektivitet kan utryckas med hjälp av olika effektivitetsvariabler. För att få en verksamhetsriktning som stämmer överens med företagets övergripande strategi och mål kan man uttrycka dessa i termer av effektivitetsvariabler samt mäta och följa upp dem. Minskning av det totala transportbehovet kan ske med bra transportplanering genom bra utnyttjande och ett effektivt användande av transportresurserna. För att genomföra planeringen måste det först och främst bestämmas hur nätverket av anläggningar och kunder ska se ut och hur tjänsterna ska flöda mellan dem. Nätverksplanering är en bestämning av geografisk placering och kapacitet i anläggningar, till exempel från vilken anläggning sjuksköterskor skall åka ifrån, mellan vilka områden de skall färdas och var de vilar efter besöken. Ett av målen med detta kan vara att försöka minimera de totala logistikkostnaderna samtidigt som leveransservicen ska öka. För att uppnå effektivisering krävs det en ständig förbättringsprocess. Denna process innebär förändringar av verksamheten vilka kan uppfattas som extra arbete, stora omställningar och extra kostnader. Som anställd känner man sig trygg i den nuvarande kretsen och kan uppfatta förändringar som något negativt. Det kan bero på att man koncentrerar sig på ett kortsiktigt perspektiv och inte ser en helhetsbild på längre sikt. För att motverka denna inställning bör de anställda informeras för att de ska få en bättre klarhet över vad meningen är med förändringarna. Det har visat sig att Norrby kommundel har brister i kommunikation och planering av verksamheten vilket leder till ineffektivitet. För att åtgärda detta krävs det kontroll över enheternas bilar samt även koordination mellan enheterna. Dessa arbetsuppgifter kan fördelas på enhetscheferna som träffas regelbundet för samordning eller så läggs ansvaret på en enskild person inom kommundelen.

Digitala presentationer har ökat lavinartat som ett hjälpmedel i undervisningen inom allastadier och alla nivåer i skolan. Lärarutbildarna är de som undervisar morgondagens lärare och rapportens syfte är att redogöra deskriptivt hur lärarutbildare resonerar kring användandet av digitala presentationer i föreläsningar vid lärarutbildningen.Den teoretiska ramen för rapporten är Berger och Luckmanns socialkonstruktivistiskaperspektiv där både teorin ses utifrån ett kulturanalysperspektiv, men också som ettkunskapsinhämtningsperspektiv. Perspektivet ställs mot Gustafssons teori om motspråk.90% av lärarutbildarna använder alltid eller ofta digitala presentationer under sinaföreläsningar vid lärarutbildningen i X-stad och att det finns två huvudargument för detta.Det första är för studenternas skull och det andra är för den egna lärarens skull.Underliggande faktorer till användandet är att det digitala hjälpmedlet är ett stöd för minnet och strukturen för läraren. Andra faktorer kan vara inre och yttre stress. Ett inkluderande perspektiv är en av motiveringarna för användandet liksom tillgängligheten av föreläsningsmaterialet före och efter föreläsningen. En förstudie i form av en enkät har gjorts, vilken följdes upp av djupintervjuer med sju stycken lärarutbildare.Enligt den socialkonstruktivistiska teorin så uppkommer och främjas kunskap i kollektivaprocesser. Digitala presentationer i undervisningen medverkar till att föreläsningarna blir envägskommunikation, vilket går emot ovan nämnda teori för främjande av bildande. Kulturer och roller i kulturen skapas genom typifiering och habitualisering och ett motspråk behövs för att bryta mönstret av läraren som envägskommunikatör där studenter ses utifrånett objektperspektiv. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

Andelen individer som lider av övervikt, fetma och psykisk ohälsa är högre än någonsin. Befolkningen växer stadigt, bland annat på grund av migrationsvågor, vilket ställer krav på integration. Att planerna för idrotts- och näridrottsplatser kommer inte att få alla människor att utöva fysisk aktivitet per automatik, men kommunerna i Sverige bör tillgodose det ständigt växande behovet. Det finns nämligen en korrelation mellan utbudet av idrotts- och näridrottsplatser och deltagande. Med utgångspunkt i korrelationen mäts, i denna uppsats, en stor andel av det totala utbudet i Helsingborgs- och Uppsala kommun. Helsingborgs kommun har ett större utbud än Uppsala baserat på kommunernas befolkning och yta. Uppsala kommun framstår som framgångsrika gällande samverkan mellan olika nämnder och prioriterar samråd med kommunmedborgarna. Kommunernas olika profiler verkar influera sättet de planerar för idrotts- och näridrottsplatser. Uppsala är en kommun utan en tydlig idrottslig identitet, medan Helsingborgs kommun uppmanar alla medarbetare att våga misslyckas i kombination med en identitet som bottnar i idrott. Ingen av kommunerna har några uttalade strategier för hur de ska inkludera kvinnor i högre utsträckning, men arbetar för att hitta sätt att öka kvinnors deltagande, framförallt i spontanidrotten. Integration är ett återkommande element som planering för idrotts- och näridrottsplatser kan underlätta.

Enligt Lgr11 är det varje elevs aktiva deltagande i undervisningen möjliggöras, för att därigenom lära sig att utveckla sin förmåga att ta ansvar i sin personliga utveckling och att leva i ett demokratiskt samhälle. Elevernas deltagande i skolan kan vara av olika former, men i denna studie undersöks hur eleverna upplever att de deltar i planeringen av ämnet samhällskunskap i åk 9. Enligt Skolverket (2011) är planeringen ett läraransvar, men samtidigt måste läraren ge tillfälle till eleverna att delta i planeringen. Syftet med föreliggande arbete är att undersöka graden av elevers upplevda elevinflytande i planeringen av ämnet samhällskunskap i åk 9 samt hur eleverna tänker att deras möjlighet till deltagande i planeringen av ämnet samhällskunskap i åk 9 kan förbättras. Genom en enkät har elever fått möjlighet att svara på frågor om det deltagande de upplever att de har i planeringen av ämnet. Resultaten visar att: 1. eleverna upplever att de deltar i måttlig grad av ämnesplaneringen; 2. eleverna upplever att de ibland deltar i de olika delarna av planeringen; 3.eleverna upplever deras deltagande i beslutsfattandet av planeringen av ämnet samhällskunskap som lågt eller mycket lågt, och 4. eleverna upplever att det finns tillfällen där de kan delta i planeringen, men samtidigt vill de delta mer aktivt i planeringen och de önskar en balans mellan lärarnas och elevernas deltagande i planeringen av ämnet samhällskunskap. Slutligen har jag problematiserat fyra saker: 1. Elevernas betydelse för att uppnå verklig kunskap om påverkan i planeringen. 2. Betydelsen av att eleverna uttrycker att de saknas individuella möjligheter till inflytande, 3. Det indirekta inflytandet råder över direkt inflytande. 4. Deltar eleverna för att förbättra deltagandet i planeringen?