<p>Uppsatsen har ämnat bidra till diskussionen om hållbar utveckling genom att undersöka hur begreppet används inom de regionala strukturfondsprogrammen. Utifrån de tre dimensionerna av hållbar utveckling, social, ekonomisk och ekologisk, undersöks hur begreppet har behandlats i de tre regionala strukturfondsprogrammen för Skåne-Blekinge, Stockholm och Mellersta Norrland. Därigenom utreds också huruvida det förekommer några regionala skillnader. Uppsatsen utreder vilka faktorer som har påverkat programinnehållet och ställer frågan om regionernas syn på sig själva och rummet har haft någon betydelse. Vidare har uppsatsen analyserat vad dessa skillnader eller likheter kan komma att få för betydelse för Sveriges regionala utvecklingsarbete. Uppsatsen har dessutom haft ändamålet att testa lämpligheten av diskursanalysmetoden för denna undersökning. Resultaten visar bland annat att hur regionerna har sett på hållbar utveckling har berott på deras situation och vad de i övrigt har velat se för utveckling</p>

<p>Syftet med vår undersökning var att få kunskap om hur lärare skriftligt formulerar mål och tillvägagångssätt i individuella utvecklingsplaner. Därför undersökte vi vilket fokus lärare har när de formulerar sig i individuella utvecklingsplaner. Vår forskningsansats var att jämföra de skriftliga formuleringarna med Skolverkets rekommendationer gällande individuella utvecklingsplaner. Utifrån dessa rekommendationer valde vi även att undersöka vem som ansvarar för elevens framgång i skolarbetet samt om det existerar ett för lärare gemensamt och sakligt språk. Undersökningen baserade sig på textanalys av 35 ifyllda individuella utvecklingsplaner från nio skolor gällande elever i år fem med utgångspunkt från ämnet svenska. Vi undersökte lärares skriftliga formuleringar i elevernas individuella utvecklingsplaner för att ta reda på vad som utmärker ett bristfokus och hur man formulerar sig positivt framåtsyftande. Utifrån textanalysen studerade vi även ansvarsfördelningen och vad vi kunde hitta som utmärker ett gemensamt och sakligt språk. Resultatet visar att nästan hälften av de undersökta mål- och tillvägagångssätten utgår från elevers brister och svårigheter, trots Skolverkets tydligt formulerade syfte om att utgå från elevens starka sidor och uttrycka positiva förväntningar. I över hälften av de beskrivna tillvägagångssätten beskrivs eleven som ensam ansvarig för att nå måluppfyllelse trots att Skolverket rekommenderar en gemensam ansvarsfördelning. Vår undersökning visar också att lärare har svårt att sakligt formulera mål och tillvägagångssätt. Vi tror att det beror på det som vårt resultat visar, nämligen att lärare saknar ett yrkesspråk på metanivå. Signifikativt för ett yrkesspråk på metanivå i vår undersökning är god kunskap om styrdokumentens mål.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Christina Andersson</p><p>Louise Flygare</p><p>Planering av utomhuspedagogiska aktiviteter</p><p>2008 Antal sidor: 28</p><p>Syftet med detta arbete har varit att undersöka planering av utomhuspedagogiska aktiviteter inom grundskolans lägre åldrar. Pedagoger och lärare på tre skolor där utomhuspedagogik används på varierande sätt och i olika stor omfattning har intervjuats. Resultatet visade att samtliga pedagoger och lärare planerar i ett preaktivt tidsperspektiv medan den inter- och postaktiva planeringen omnämnts indirekt. Faktorer som är styrande i planeringen är mål, delmål, barns olika inlärningsstilar, hälsa och friskfaktor samt väder och kläder. Utomhusplanering sker i samtliga ämnen men de mest frekventa är matematik och No. Den sociala kompetensen genomsyrar all undervisning och tränas på ett bra sätt utomhus i och med att samarbetsövningar används i högre grad ute än inne. Pedagogernas och lärarnas egen utbildning, förhållningssätt och roll i undervisningen är avgörande för om den utomhuspedagogiska planeringen tar mer tid i anspråk än planeringen för inomhusaktiviteter. Studien visade även att samtliga pedagoger ser positivt på att planera för utomhusaktiviteter. De ser inte planering och genomförande som något merjobb och vid eventuella hinder har de lösningar för detta.</p><p>Nyckelord: Planering, utomhuspedagogiska aktiviteter, utomhuspedagogik</p>

<p><strong></strong><strong> </strong></p><p>Akademin för utbildning, kultur</p><p>och kommunikation                                                                            EXAMENSARBETE</p><p>                                                                                                                  UÄÖ007 15 hp</p><p>                                                                                                                  Vårtermin 2010</p><p>SAMMANDRAG                                                                                   </p><p>­­Bild här) kationldning, kultur</p><p>ch ko__________________________________________________________</p><p>Ann-Charlotte Fernkvist</p><p> </p><p>Lärares arbete med skrivuppgiften i det nationella provet i svenska i årskurs tre</p><p>Teachers’ work with Swedish writing assignments in the national tests given during the 3rd grade</p><p> </p><p>År 2010                                                             Antal sidor: 47</p><p>_______________________________________________________</p><p>Syftet med denna studie är att genom intervjuer belysa lärares arbete med skriv­uppgiften i det nationella provet i årskurs tre. Studien avgränsas till hur lärare prak­tiskt förbereder, genomför och bedömer skrivuppgiften. I studien har fyra informanter intervjuats utifrån en kvalitativ intervjumetod.</p><p>Studien visar bland annat att informanterna har skilda erfarenhet av nationella prov och att de har kommit olika långt med genom­förandet av 2010 års prov. Även om deras erfarenhet skiljer sig åt har de liknande grundtankar inom förberedelse, genomförande och bedömning. Dock finns viss skillnad i hur de utgår från läro­plan, kursplan, mål för skrivning samt påverkan av att provet för tillfället pågår. De följer instruktionerna som medföljer provet och inser vikten av en helhetsbedömning av elevernas kunskaper. I forskningsbakgrund framkommer att lärares arbetssätt påverkats mindre för de lärarna med erfarenhet medan det i resultatet är tvärtom, att ar­b­ets­sättet påverkats mer för dem med erfarenhet av provet. </p><p>__________________________________________________________</p><p>Nyckelord: nationella prov, årskurs tre, förberedelse, planering, genomförande, bedömning, erfarenhet, lärare, svenska</p>

<p>Detta arbete inriktar sig på lärare som arbetar med ämnesintegrering. Frågeformuleringarna är fokuserade på hur lärare tänker om ämnesintegrering, planering, genomförande och utvärdering av sin undervisning. Undersökningen kan härledas till fenomenografin med kvalitativa intervjuer med fem lärare på fem olika skolor. Intervjuerna som spelats in på band har varit halvstrukturerade vilket betyder att informanterna innan mötet fått ta del av de ovanstående begrepp som intervjun kommer att röra sig runt. Jag har sedan till intervjuerna ställt i ordning en intervjuguide för mig att följa. Detta för att försöka få svar på ungefär samma frågor från respektive informant. Resultatet har sedan analyserats och kopplats till den litteratur som jag bearbetat. Urvalet av lärare har gjorts utifrån vetskapen om att de till viss del arbetar ämnesintegrerat, representationen är fyra kvinnor och en man i åldern 30-50 år. De har arbetat med skolverksamhet under olika lång tid, tre av dem runt 20 år och två omkring tre till fyra år. </p><p>De slutsatser jag dragit utifrån resultatet är att med ett ämnesintegrerande arbetssätt har lärarna en helhetssyn på lärande. Tankarna rör sig runt sammanhang och utifrån elevers erfarenheter. Dessa tankar genomsyrar svaren under respektive begrepp vilket visar att undervisningen planeras, genomförs och utvärderas utifrån dessa centrala punkter. Det som också framkommit är att kollegor har en stor betydelse för lärarnas egen utveckling i arbetet och utvecklingen av undervisningen.</p>

<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka hur"eget arbete"kan utformas i klassrummet och vad ett antal lärare menar när det gäller för- och nackdelar med ett sådant arbetssätt. Jag har studerat ämnet genom att läsa litteratur och genom att intervjua fyra lärare. Resultatet visar att litteraturen såg både för- och nackdelar med arbetssättet"eget arbete"medan lärarna såg mest fördelar. Upplägget av"eget arbete"såg olika ut på skolorna men alla skolor gjorde någon form av planering varje vecka som sedan följdes upp av läraren. Själv kom jag fram till att en variation av “eget arbete“ och helklassundervisning nog är den bästa lösningen.</p>

<p>I detta examensarbete diskuteras frågor kring lärares val av läromedel igymnasieskolans engelskundervisning. Läroboken har en mycket stark roll inom skolan,framför allt inom språkundervisningen, även om lärarna är fria att välja att arbeta utanen lärobok. Syftet med detta examensarbetet är att studera varför lärare väljer att arbetamed en lärobok, eller varför de väljer att arbeta med annat material i sin undervisning.Tanken är att diskutera vilka eventuella för- och nackdelar en lärobok har framför andraläromedel och förklara dess popularitet.</p><p>I examensarbetet presenteras tidigare forskning inom ämnet, samt annan litteraturkopplat till området, följt av egen datainsamling i form av intervjuer. Den tidigareforskningen visar på att en stor del av lärarna arbetar med lärobok, och att läroboken isig är kritiserad, men även nödvändig för många. Läroboken fungerar som stöd ochskapar ordning och struktur som är oerhört viktig för många elever och lärare.</p><p>Den litteratur och forskning som presenteras fungerar som inramning av ämnet ochlägger grunden för diskussionen och de intervjuer som presenteras i examensarbetet.Intervjuerna ger möjligheten att studera fyra lärare med olika lång erfarenhet inom yrketoch på så vis få en inblick i deras arbete och vardag inom gymnasieskolan. Lärarnaanvänder sig av läroboken i olika stor utsträckning, men sammanfattningsvis kan detsägas att läroboken har flera positiva effekter på undervisningen, men att valet avläromedel i grunden ligger på eleverna och själva läroboken.</p><p>I slutet av examensarbetet knyts den tidigare presenterade litteraturen ochforskningen samman med intervjuerna för att forma en diskussion där läroboken ochalternativa läromedel diskuteras sida vid sida. Det visar sig att läroboken är ett merkomplext fenomen där flera aspekter måste tas i hänsyn innan den kan förkastas ellerhyllas. En bra lärobok kan vara ett vara ett viktigt stöd för både lärare och elever, medanen undermåligt använd lärobok kan hämma undervisningen. Gråskalan mellan dessa tvåär naturligtvis omfattande och det är närmast omöjligt att påstå att den ena är bättrelämpad än den andre utan stor inblick i både läraren och elevernas situation.</p>

<p>Kommunikation, dialog och samspel är viktigt för barns lärande. Enligt förskolans läroplan <em>Lpfö 98</em> skall pedagogen arbeta så att barnen får stöd och stimulans i sin språk- och kommunikationsutveckling. Pedagogen skall även arbeta på ett sätt som stimulerar barns nyfikenhet på och förståelsen av skriftspråket. I förskolan förekommer språk och kommunikation i verksamhetens alla delar. En av dessa är när pedagogen läser högt för barnen, högläsning är en del av förskolans tradition och kultur. Utifrån detta har syftet varit att undersöka hur pedagoger arbetar med högläsning på förskolan samt vilka mål de vill uppnå med högläsning i barngruppen.</p><p>Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Enligt detta synsätt är språk, samspel och kommunikation grundläggande för läroprocesserna. Lärandet sker i interaktion mellan individer samt mellan individen och miljön.</p><p>I studien användes en kvalitativ metod, i form av intervjuer. Intervjuerna utfördes på två förskolor och sammanlagt intervjuades sex pedagoger. Resultatet grundar sig på inspelade intervjuer som sedan bearbetats och kategoriserats.</p><p>Resultatet visar att på alla avdelningar läser pedagogerna dagligen för barnen. Samtliga avdelningar har en inplanerad lässtund efter lunch. De spontana lässtunderna sker oftast på barnens initiativ och vanligen på morgnar och sen eftermiddag. Något som är gemensamt för alla avdelningar är att pedagogerna delar in barngrupperna i mindre läsgrupper. Pedagogerna avsätter sällan planeringstid inför den inplanerade lässtunden. Oftast väljs böckerna i stunden av barnen eller pedagogen. De tre pedagoger som arbetar temainriktat använder sig ibland av böcker som utgår från det valda temat. Det förekommer även att pedagogerna använder sig av böcker för att belysa aktuella händelser eller situationer. De flesta pedagoger nämner att högläsning är ett bra verktyg för att utveckla barnens språk och ordförråd. Alla pedagoger anser att det är centralt att det finns tid för samtal för barnen kring bokens bilder och innehåll. En gemensam anledning till högläsning är enligt pedagogerna att denna stund ger barnen en möjlighet att komma ner i varv och vila.</p><p>Studien visar att trots pedagogernas vilja att använda sig av böckerna som kunskapskälla sker detta vanligen utan föregående planering. Den slutsats som kan dras är att planering inför högläsningsstunden är något som bör ges större utrymme. Lässtunderna är oftast en oreflekterad rutinsituation med samma dagligen återkommande struktur. Om pedagogernas syn på högläsningen skulle ändras från rutinsituation till en planerad aktivitet skulle även formen för lässtunden variera från gång till gång. Detta skulle ge större möjlighet att förändra gruppens indelning och storlek, men också att lässtunden kan ha olika syften vid olika tillfällen.</p>

No description available.

<p>Service delivery acts like a process. This can enable the possibility of attracting attention towards the company who’s making use of this, furthermore generate several opportunities. However, it’s far from easy to deliver new services. To successfully deliver a service are there many aspects to consider. The mayor attention should be appointed towards the planning of the service. In order for realization of this, the company needs to allocate resources to collect information. To minimize risks that can occur, a well planned service delivery can erase or mitigate these.</p><p>Egeryds is a company in the real estate business, with 20 years of experience. Egeryds administrate property in Örebro and Lindesberg. The vision is that the customers’ natural choice is directed towards Egeryds, in speaking of real estate. The enterprise wishes the customer’s, to take part in the development of the company. VillaService is a new service, intended to house-owners and is for the time being, in a development state. The basic idea is to render the possibility that house-owner’s, can get the same benefits as the ones living in apartments.</p><p>This survey intends to create a model for illustrating service delivery as a process. The model focuses on the planning aspect, to generate best possible conditions for a successfully delivered service. The theoretical aspect of the survey is based on Karaszis service delivery theory. The theory is modified and complimented with other theoretical aspects. The analysis and development of the model is based on empirical data, collected from the VillaService project. The empirical data is collected from qualitative, semi structured interviews. The respondents vary from the director of Egeryds to the house-owners. The interaction between empirical data and theory concurs to an interpretation state of the survey. Qualitative methods are used for analyzing collected data. Recommendations on the planning for the continuing service delivery for future success can arise from the finally established theoretical model.</p><p>For a totally successful service delivery, the authors think that the planning of delivery needs more and deeper knowledge. One central recommendation is that a more extensive research is carried out, to reach the whole target group (every house-owner in Örebro).</p>