Syftet i föreliggande studie är att få en ökad förståelse för hur lärare planerar och genomför undervisningen på ett gymnasieprogram med tematiskt upplägg för att göra den begriplig och intressant för eleverna. Syftet är också att fördjupa förståelsen för hur lärarens planering och utvärdering sker utifrån deras egna intressen, läroplanen, kursplanen samt de nationella och lokala målen. Eftersom det är lärarens tankesätt och planering som skall undersökas så har jag valt att göra en kvalitativ studie i form av intervju. Resultatet visar att läraren har betydande ambitioner på att fokusera på eleven och involvera eleven i planeringen. I och med lärarens möjlighet att tolka kursplanen självständigt tillsammans med den lokala kursplanens stora betydelse så finns det bra möjligheter att implicera eleverna i planeringen och på så sätt öka samspelet mellan läraren, eleven och ämnesinnehållet.

Abstract Sahlin, Marcus (2011) Kommunens omvärld – En kontextualisering av omvärldsbevakning och omvärldsanalys i en kommun [Surroundings of a municipality– A context of environmental awareness and environmental analysis in a Swedish municipality] Avancerad nivå, masteruppsats, examensarbete i Samhällsplanering 30 hp. Handledare: Urban Nordin Språk: Svenska Omvärlden har blivit större i takt med att globaliseringen har gjort vår värld mindre. Kommuner kan ta hjälp av omvärldsbevakning och omvärldsanalys för att lättare skapa underlag för framtida planer och visioner. Syftet med uppsatsen är att, med hjälp av en fallstudie, beskriva hur en kommun i Stockholmsregionen arbetar med omvärldsbevakning och omvärldsanalys. Avsikten är även att förklara vad omvärldsbevakning och omvärldsanalys kan betyda för en kommun, samt undersöka om kommunen upplever att det finns en konkurrenssituation på kommunens ”marknad”. För att göra dessa har teoriområdena värdeskapande och konkurrens identifierats och information har samlats in genom bland annat intervjuer. Resultatet blir att det påvisas att det finns en spontan omvärldsbevakning i fallstudien och kontext som valts att studera. Slutsatsen blir därmed att omvärldsbevakning och omvärldsanalys fortfarande är nytt inom kommunerna och att medvetenheten behöver förstärkas inom området. Nyckelord: Omvärldsbevakning, omvärldsanalys, Vallentuna kommun, Stockholm Nordost, konkurrens, fysisk planering.

No description available.

Thorax-Kärlkliniken på Universitetsjukhuset i Linköping har i jämförelse med liknandeoperationskliniker längre väntetid för behandling än riksgenomsnittet. Detta problem med långaväntetider, överbeläggning samt ett allt större intresse för Lean har varit incitament till attgenomföra en djupare studie av Thorax-Kärlklinikens patientflöde. Logistik som ämnesområdehar på senare år fått större uppmärksamhet inom sjukvården och tanken är att ett systematisktlogistiskt tänkande kan bidra till att förbättra välkända problem inom sjukvården såsomtillgänglighet, kvalitet samt effektivitet. Denna studie fokuserar på hur ett jämnt och stabiltpatientflöde ska kunna skapas, där författarna har valt att utgå från teorier angående hurvariationer påverkar verksamheten och hur variationer kan hanteras. Förseningar ochväntetider inom sjukvården orsakas inte på grund av för lite resurser, utan framför allt för attresurserna används på fel sätt och inte anpassas till de variationer som finns. Ofta är detprocesserna inom sjukvården som ger upphov till variationer som inte hanteras elleruppmärksammas, vilket leder till ett ojämnt patientflöde. En målsättning för sjukvården är att haen hög och balanserad användning av resurser utan toppar och dalar, vilket är viktigt föreffektiviteten men även för att få en bättre arbetsmiljö med jämnare arbetsbelastning. Inomindustrin är variationen på produktionsunderlaget mycket låg till skillnad från sjukvården, därpatienters hälsotillstånd kan variera mycket. Utmaningen är att designa och styra system medacceptabla nivåer av flexibilitet för att klara av den naturliga variationen som inte finns i sammautsträckning inom tillverkningsindustrin. Inom vården är uppfattningen om hur stor osäkerhetdet finns i miljön ofta överdriven vilket försvårar effektivt utnyttjande av resurser och ävenorsakar förseningar. Även om varje enskilt patientfall har sina karaktärsdrag som kräverbehandling utifrån dess förutsättningar är det viktigt att notera att patientfallen som populationeller grupp kommer att vara normalfördelade, vilket medför att det går att planera ellerprognostisera utifrån hela patientgruppen.Att på ett grundläggande sätt förstå patientflödet och verksamheten är viktigt för att kunnaidentifiera och beskriva problem för att sedan åtgärda dem. Av denna anledning genomfördestre olika empiriinsamlingar där interndata från datasystem samlades in, semistruktureradeintervjuer hölls samt en tidsstudie på operationssalar genomfördes. Interndatamaterialetanvändes för att beräkna nyttjandegrad, genomloppstid och leveranssäkerhet, vilket gav endjupare insikt hur verksamheten fungerar och presterar. Intervjuerna syftade till att undersökainformationsflödet samt olika yrkeskategoriers informationsbehov och tidsstudien användes tillatt se hur mycket aktiviteterna på operationssalen varierar i tid. Tidsstudien möjliggjorde ocksåför identifiering av onödig väntetid på operationssal.Studien syftade till att ta fram åtgärdsförslag för att få ett jämnare och stabilare flöde avthoraxpatienter. Det stora problemet som försvårar flödet är alla de variationer Thorax-Kärlkliniken upplever, på grund av detta har studien fokuserat på hur variationer kan hanterasoch elimineras. Lösningen på problemet har identifierats till att utarbeta en rimlig och pålitligplanering av daglig verksamhet, vilket har resulterat i följande åtgärdsförslag: Beräkna genomloppstider på vårdavdelningen Thiva Prognostisera akuta patientfall Fastställa operationstider Hantera variationer på operationssal Standardisera möten Fatta beslut tidigareDen förutbestämda operationsplanen ändras ofta på Thorax-Kärlkliniken och beslut tenderar attta i sista stund. Detta leder till dålig framförhållning gällande patientförflyttningar ochoperationsstarter, vilket medför kontinuerlig problemlösning och mycket kommunikation bådeinom och mellan de olika avdelningarna. Planeringens pålitlighet skulle kunna ökas om beslutfattades tidigare istället för att skjutas upp till ett senare tillfälle. Detta skulle leda till tydligarekommunikation samt att personalen skulle ha något att arbeta mot och inte arbeta enligt en plansom byggs upp under dagen. Detta skulle betyda ett minskat behov av att hela tiden vara flexibel.Osäkerheten i verksamheten skulle också kunna reduceras genom att ta fram en plan som på ettbättre sätt tar hänsyn till nuläget. Det skulle öka rimligheten i planeringen och verksamhetenskulle inte behöva stå ut med en lika hög grad av variationer och ändringar av den dagligaplaneringen. Det är viktigt att de möten som hålls har ett syfte och att de utnyttjas tillbeslutstagande och diskussioner om den dagliga planeringen. Genom att så tidigt som möjligtfatta ett beslut och sedan kommunicera ut information till berörda personer skulle förbättraframförhållningen. Ökad framförhållning skulle betyda att behovet av flexibilitet minskar samtatt pålitligheten ökar då osäkerheten reduceras.

Syftet med studien är att granska personalens erfarenheter av tidmätning och IT-baserad planering inom en enhet i hemtjänsten i en storstadskommun. Mina frågeställningar är som följer.  Hur upplever personalen IT-planerad schemaläggning och tidsregistrering i sitt arbete?  Hur påverkas hemtjänstens personalgrupper? Utifrån ett semistrukturerat frågeformulär har hemtjänstpersonal under intervjuer berättat om sina erfarenheter om IT-baserad arbetsplanering och tidmätning. Intervjuresultatet har jag analyserat med hjälp av Ingrid Nilsson Motevasels (2002) idealtyper, kollektivisten och den autonome samt Harry Bravermans (1977) redogörelse av Taylors principer om scientific management. Personalens upplevelse efter införandet av IT-planering och tidmätning av utförd hjälp i hemmet beskrivs ur ett personalperspektiv. Det framkommer utifrån intervjuerna ett tydligt särskiljande av planering och utförande av arbetsuppgifterna, vilket påverkar personalens möjlighet att möta de dagliga skiftande behoven hos hjälpmottagarna. Istället för att planera sin egen dag och att utifrån dagsbehovet beräkna hur mycket tid den ena eller den andra behöver, är tiderna förbestämda oavhängigt dagsbehovet. Detta sätt att planera kan ibland binda upp personalen och en del av flexibiliteten går förlorad. Hur hjälpmottagarna bor, i servicehus eller utspridda i vanliga kvarter har också betydelse för arbetets planering och tidmätning. Personalen upplever sig mer separerad från arbetsledning än tidigare. De upplever sig kontrollerade under sin arbetstid, mindre tid för gruppen, uteblivna kafferaster och ibland kortare luncher än vad som planerats in är några av resultaten enligt informanterna. Det framkommer i mina intervjuer att personalens erfarenheter inte riktigt får gehör hos ledning och planerare.

Uppsatsens syfte har fokus på lärares undervisningsplanering, vilket innebär en organiserad lärandesituation, där centrala aspekter belyses utifrån lärares perspektiv. Den empiriska delen har en kvalitativ studie som grund, där nio verksamma lärare i skolans lägre åldrar har blivit intervjuade. Samtliga lärare har gett sitt samtycke och även blivit informerade om att deras uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt. Lärarnas svar har utmynnat i ett huvudresultat där fem kategorier har vuxit fram påverkansfaktorer, planeringens karaktär, arbetslag och individuell planering, planeringens innebörd och betydelse samt efterarbete. Elevgrupp, styrdokument och tid är de övergripande faktorerna som påverkar planeringen. Samtliga lärare noterar sin planering på ett eller annat sätt, vilket till exempel kan vara i form av stödanteckningar eller tankekartor. Gällande arbetslag och individuell planering är det delade tankar hos lärarna. Några av lärarna anser att planeringen i arbetslaget är mer övergripande medan andra har en uppfattning om att arbetslagsplaneringen bör utvecklas till en mer professionell nivå. De flesta lärare upplever planering som ett stöd för sig själva. Reflektion och utvärdering relaterar många lärare till kategorin efterarbete, vilket består av såväl praktiska som teoretiska delar.

Det här examensarbetet har syftet till att undersöka hur integrerad trafik- och samhällsplanering kan bidra till ett mer hållbart transportsystem. I uppsatsen diskuteras olika hinder och barriärer som uppkommer i en integrerad planering. Examensarbetet är i huvudsak av kvalitativ karaktär. En litteraturstudie har genomförts om hur trafik- och samhällsplaneringen kan integreras. Det empiriska materialet består av en fallstudie genomfördes i Örebro regionen, i kommunerna Örebro, Kumla och Hallsberg. Resultatet från litteraturstudien visar att det finns ett behov av en förändrad planeringsnorm inom samhällsplaneringen och transportsystemet till stor del är utformat för rörlighet bil. Samhällsplanering behöver anpassas efter kollektivtrafikens förutsättningar. Fallstudien visade att de lokala förhållandena, både rumsliga och institutionella, försvårar möjligheten integrera trafik- och samhällsplanering i ett regionalt perspektiv. Integrerad trafik- och samhällsplanering kräver mer samordning mellan olika aktörer på lokal, regional och nationell nivå och mellan olika lokala aktörer. Detta är inte helt lätt genomföra i praktiken och kräver en stabilisering av planeringsförutsättningarna, särskilt mellan kommunal planering och regional utvecklingsplanering.

Studien syftar till att reda ut i vilken utsträckning arbetslagets planering kan utveckla förskolans verksamhet med avseende på utveckling av barns matematiska kompetens. För att stödja syftet har en förskoleavdelning som jag benämner Vingen studerats. Studien är kvalitativ med inslag av den etnografiska forskningstraditionen. Resultatet av studien visar på att det studerade arbetslaget använder sig av en informell planeringsstrategi vilket innebär att de inte använder någon planeringstid utan planerar sin verksamhet i ”farten” och under dagen både i kommunikation med varandra men också individuellt genom exempelvis materialföreberedelse. Deras strategier är att använda sig av ett färdigt material eller göra samma sak som de gjorde förra året. Detta bidrar till att de inte använder sig av genomtänkta planeringsstrategier för sin verksamhet. Matematiken på avdelningen blir osynliggjord för barnen då personalen väljer att inte benämna matematik eller uppmärksamma barnen på matematiska begrepp. Den informella planeringsstrategin ger ytterst lite rum för reflektion och eftertanke i fråga om innehåll och arbetssätt. Detta påverkar i sin tur personalens samsyn på sin verksamhet då de inte gör genomtänkta val. Resultatet ställs i relation till tidigare forskning inom planeringsarbete och matematik vilket styrker studiens slutsats att planeringens strategi kan påverka vilka kunskaper och färdigheter barn får möjlighet att utveckla. Studiens resultat diskuteras också i relation till didaktiska konsekvenser för yrkesrollen och förslag på vidare forskning inom området ges. / The purpose of this study is to unravel the extent to which the preschool planning strategies effects children’s development in mathematics. To support the purpose a part of a preschool called “Vingen” has been studied. The study is qualitative and is inspired of the ethnographic research tradition. The result shows that “Vingen” uses an informal planning strategy. It means that they do not use any given time to plan their activities, instead they use time trough out the day when the children are playing. Their strategies are to use material that someone else already has created or they use something they did the year before. They do not use methods that they have reflected about, which means that the activities are not planned to fit the specific children. The mathematics is invisible for the children because the preschool teachers do not guide the children to acknowledge it. The informal planning strategy only provides a small part of reflection of the activities. This affects the quality of the preschool because the teachers do not have the same view of the activities. The result of the study is discussed in relation with previous literature about the subjects which prove that the result of the study is reliable, that the planning strategies can effect what knowledge the children may develop. It is also discussed what the result means for the teachers work and suggestions for further science is presented.

No description available.

Maria Antemar Kommunikativt arbetssätt En studie om lärares syn på kommunikativt arbetssätt Communicative working procedure - a study about teachers sight of communicative working procedure. Antal sidor: 37 Syftet med studien är att beskriva och tolka hur lärare uppfattar kommunikativt arbetssätt, med fokus på hur de planerar, genomför och vad de vill uppnå med ett kommunikativt arbetssätt. För att uppnå syftet har jag genomfört en kvalitativ undersökning, där jag har intervjuat fyra stycken lärare samt observerat två stycken lärare i en klassrumsmiljö. Den teoretiska grunden för studien ligger i att inledningsvis förklara, kommunikation, kommunikation i grupp för att sedan gå över till läraren i sammanhanget av kommunikativt arbetssätt. Resultatet av min undersökning visar att delaktighet är av stor vikt i kommunikativt arbetssätt. Vidare framkommer det att eleverna har stor inverkan på arbetssättets innehåll och att sociala mål vid kommunikativt arbetssätt är viktiga. Jag ser genom min studie bland annat att lärare som accepterar olika elevers intressen skapar förutsättning för delaktighet inom kommunikativt arbetssätt. Innehållet av planeringen inför kommunikativt arbetssätt pendlar mellan lärarstyrt och elevstyrt. Jag kan utifrån min studie se att lärare skjuter begreppet makt i kommunikativt arbetssätt till att handla om fördelning av ansvar.