Uppsatsen utgår från Märstas historiska bakgrund med fokus på perioden 1950-1970-talet. Mycket i Sverige präglas av miljonprogrammet under 1960-1970-talet och Märsta är ett exempel på detta. Å andra sidan är Märsta ett resultat av 1950-talets planering för en storflygplats vid Halmsjön. Märsta framstod i denna planering som en servicestad i anslutning till flygplatsen. Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur aktörerna Märsta kommun, Märstadelegationen och regionplanekontoret arbetade med Märsta och använde den generalplan och den vision som utarbetades av Carl-Fredrik Ahlberg, professor i stadsbyggnad och arkitekt. Som geograf och Märstabo ger jag även min bild av Märsta som livsmiljö. Fokus i uppsatsen är att se hur Professor Ahlbergs vision följts upp i planeringen av Märsta och även att se till aktörerna inom kommunen och hur Märsta upplevs idag. En viktig del uppsatsen är att se hur Märsta, med tanke på boende och livsmiljö, upplevs av mig själv och min familj. Min studie innehåller kvalitativt material med egna observationer och intervjuer där jag delger information om Märsta. Källmaterial från kommunala planer och nuvarande Översiktsplaner. I efterhand kan jag peka på att arkitektens idéer misslyckades i Märsta. Märsta är delvis ett exempel på miljonprogrammet och de funktionalistiska värderingarna. Jag anser att Märsta är en ort i sin utveckling med en ansvarig arkitekt som hade stark framtidstro och fallenhet för estetik som resulterar i Märstas bebyggelse. En man med makt fick chansen att visa sina kunskaper i en liten landsortskommun och leva ut sina visioner från papper till verklighet. I den här uppsatsen har jag reflekterat över detta som lever i Märsta och att dagligen se resultatet av hans byggnadsprojekt.

Syftet med studien var att undersöka de möjligheter respektive svårigheter sex behöriga karaktärs- och kärnämneslärare på en gymnasieskola upplever med infärgning i undervisningen. Studien är kvalitativ och inleddes med en pilotundersökning och följdes därefter av sex intervjuer med gymnasielärare som alla har erfarenheter av yrkes- och studieförberedande program. Teorin som valts att koppla till består av en definition av vad infärgning innebär, sätt att se kunskap på samt studier där teori integrerats med praktik i undervisningen. Resultaten tyder på att en stor svårighet för lärare som arbetar med infärgning är att enas om en gemensam uppfattning om infärgning. Stora faktorer för denna kollektiva förståelse är samarbete och planering. Vidare kan förändringar av lokaler och scheman förbättra situationer då samarbetet inte fungerar. Detta innebär bland annat att skolans organisation bör ta ett större ansvar för att följa upp arbetet med infärgning. Resultaten av studien visar att lärarna anser att infärgning kan innebära att elever ser ett större samband och i längden lär sig mer. / The purpose of the study is to examine the possibilities and difficulties, which six qualified teachers of subjects specific to programs and core subjects at an upper secondary school see. The study is qualitative and began with a pilot survey and was followed by six interviews with upper secondary school teachers who all have experiences of vocational- and preparing for ensuing studies programs. The interviews were performed at the school which made the respondents feel safe and therefore gained a higher quality in the answers. The theories chosen consists of a definition what integration of subjects specific to programs and core subjects involves, ways to look at knowledge and a description of when theory integrates with practice in the education. The results indicate that a big difficulty for teachers who work with integration of theoretical subjects and practical subjects at the vocational training education is to agree on a common opinion of integration of theoretical subjects and practical subjects at the vocational training education. Mayor factors for this collective understanding are cooperation and planning. Further more can changes of premises and schedules prevent situations where the cooperation doesn’t work. This means among other things that the school’s organisation ought to take a bigger responsibility, carry the message and look after the work with integration of theoretical subjects and practical subjects at the vocational training education. Results of integration of theoretical subjects and practical subjects at the vocational training education indicates that students see more relations and learns more when using integration.

No description available.

Is it possible that by planning in a more sustainable way when building a new area, we can improve our environment? Most environmental problems are created in cities and therefore they should hold the solution. Through a more ecological urban planning a better foundation for sustainable housing could be created. This report follows the process in coming up with a proposal for a master plan for an area in Odense, Denmark. By going through principles for sustainable urban planning made by different organizations and persons and from these extract main principles, a background is founded to continue the proposal from. Denmark works a lot on expanding their green areas, maintain the existing ones and recreate what’s being destroyed as cities expand. The municipality of Odense works along these outlines and has a special interest in preserving old neighbourhoods and buildings that have an important local history. The area Gartnerskolen – Søhus is located in the outskirts of Odense and is currently used for cultivating fruits and as a university for gardeners. The surroundings are well known for the history of an area with many greenhouses and this heritage is important to preserve. During the planning process it’s been important to create a pleasant and well functioning area – not only a sustainable experiment. Gartnerskolen – Søhus should be an attractive place to live which is also sustainable. There are several buildings on site and all of them have been preserved but in some cases the purpose of them has been altered. Likewise the tall hedges that originally protect the fruit trees from hard winds have been maintained to add more character to the area. In order to facilitate the understanding those parts of this report that concern the master plan it is recommended to have the appendix with the proposal at hand.

No description available.

Läroplanen (Lgr11) anser att bild är en viktig del i människors liv när det gäller att lära sig olika saker men även hur människan upplever sig själv och andra. Bild är något vi möter dagligen i våra liv både inom skolan och inom fritidshemmet. Syftet med studien är att analysera och beskriva fem fritidspedagogers syn på planering av estetiska lärprocesser (bild) i verksamheten, utifrån läroplanen (Lgr 11) och forskning. Samt hur fritidspedagoger använder bild för att främja barnens lärande under deras fritidshems tid. Intervjuer utfördes med fem fritidspedagoger på fyra olika fritidshem där frågorna kretsade kring bild som lärande, kommunikationsmedel och utveckling. Frågorna handlar även om fritidspedagogens roll på fritidshemmet och hur de planerar och skapar förutsättningar för en lärande miljö utifrån bilden. Resultatet visar att bild har en stor del i barnens lärande och utveckling.

Bachelor thesis in Business administration, School of Business and Economics at Linnaeus University, Controller, 2FE05E, spring semester 2013 Title: Non-profit sport associations management control- A multi case study of management tools Authors: Christoffer Ahlgren, Emelie Andersson and Emelie Nilsson Tutor: Anders Jerreling Examiner: Elin Funck Background: Non-profit sport associations activate a large number of people in Sweden and have a great impact on the social community. Because of the increasing complexity to operate sport associations some are experiencing serious financial problems. The daily financial work has a major impact on how the future unfolds for the sport associations. An adverse economy not only creates complications in the economic field, it also affects the sport itself. Purpose: Our purpose with this paper is to describe and explain how the economy is controlled in non-profit sport associations and the tool that is used to support this process. Methodology: This report is based on a multi case study of four non-profit sport associations in Kronoberg region, Sweden. By a qualitative study and semi-structure interviews we have collected the empirical materials. We have interviewed the president and the treasurer of each sport association. Results and conclusions: All of our chosen sport associations have defined goals, mostly sport related, for their organization but most of them are missing a strategy to achieve these goals. Budget is the most important management control tool and all of the sport associations are practicing some kind of follow up for their budgets. The associations are using non-financial measurement like game results but have a lack of financial measurements. Keywords: Non-profit sport association, management control systems, strategic planning, budget, performance measurement

Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares och rektors uppfattningar om att låta elever delta i planering av undervisning. Samt att diskutera vad det kan bero på att målet med att göra elever delaktiga i planering av undervisning inte uppfylls i enlighet med skolans styrdokument. Min förhoppning är att mitt arbete ska kunna fungera som underlag för vidare diskussioner inom skolan i syfte att göra eleverna mer delaktiga.    Metoden jag använt mig av är en kvalitativ metod där jag genomfört intervjuer med fyra lärare och en rektor på en och samma skola.     I mitt examensarbete kommer jag fram till att det beror främst på fyra orsaker, brist på diskussion om begreppen delaktighet och inflytande, brist på diskussion gällande begreppen demokrati och makt, att skolans kunskaps- och demokratiuppdrag hanteras fristående från varandra och att det beror på lärares och rektors egna inställningar, uppfattningar och kompetens.

Syftet är att undersöka i vilken omfattningrepresentativitet och inflytandet uppfylls i medborgardialogen. Dessutom förståsamt också förklara hur eventuella hinder uppstår mot och kring begreppen samthur dessa kan undkommas. Med utgångspunkt från syftet genomfördes en fallstudieinom planprojektet ’nya Årstafältet’.Metodtriangulering har nyttjats då både kvantitativa och kvalitativa metoderhar använts. Slutsatsen som presenteras bedömer att medborgardeltagandet inteär representativt för de som påverkas av planeringen. Ett representativtunderlag i planeringsprocessen hindras av att inte vilja delta eller kunnadeltaga. Att eliminera hindren räcker således inte. Även viljan behöverstimuleras. Omvänt uppvaktningsförfarande och framtidens teknik som interaktivtGIS kan överkomma hindren och entusiasmera de som idag är ovilliga att deltaga.Allmänhetens inflytande i planeringen är både relativt litet men likvälomfattande. Inflytande för medborgarna hindras i viss mån av dem själva genomicke-kreativa åsikter och felriktat deltagande. Dock är det även upp till tjänstemänoch politiker att genom mer tydlig information förklara premisserna. Det finnsockså en risk i att deltagande ses som ett mål i sig och inte ett medel för attåstadkomma medborgarinflytande. Nyckeln till hindret besitter de som sätterramverket för dialogen samt dess funktion och värsta scenariot är attmöjligheten till reellt inflytande elimineras.

No description available.