Vision är någonting som förknippas med ordet framgång. Definitioner av ordet finns det många av, men de flesta beskriver det som en ideal bild av framtiden. Under 1980-talet implementerades New public management somenny styrningsform för organisationer inom den offentliga sektorn. Styrningsformen har bidragit till den decentralisering som råder i Sveriges kommuner där ansvar har fördelats längre ner i förvaltningar. Den ökade decentraliseringen har bidragit till att Svenska kommuner lägger ner fler resurser för att implementera dess vision. Vision är ett utforskat ämne men vad det finns ytterst lite forskning om är hur de operativa chefernaarbetar inom kommunala verksamheter för att uppfylla visionen. Visionen som de operativa cheferna arbetar efter bör ligga i linje med mål och planering, därmed har syftet formulerats till: öka förståelsen för hur operativa chefer inom kommunala förvaltningar arbetar för att uppnå visionen genom att identifiera matchning av vision, mål samt planering av verksamheten. En deduktiv ansats samt en kvalitativ analys används för att besvara syftet. Empirin samlades in genom en fallstudie på Luleå kommun där fyra aktörer på fyra olika förvaltningar intervjuades personligen. Med hjälp av teorin och empirin sammanställdes dessa till en analys. En slutsats är att de operativa chefernas arbete kring mål och planering för att uppfyllavisionen skiljer sig åt. Matchningen avfaktorerna vision, mål och planering var inte genomskådlig hos alla respondenter. / Organizational vision is something that often can be related to the word “success”. There are a lot of definitions of the word, but most of them describe it as an ideal picture of the future. New public management was implemented during 1980 as a reform to the old way of management in the public sector. The management reform has contributed to the decentralization that can be seen in Sweden’s municipalities where responsibility has been allocated further down to the employees in the organization. The increased decentralization has contributed to more use of resources to implement the organizational vision in Swedish municipalities. The subject organizational vision has been studied a lot. There has been a small amount of studies about how operational manager’s work in municipalities to fulfill the organizational vision. The organizational vision that the operational managers is working towards should be in line with goals and planning, therefore the purpose of this study is phrased to: Increase the understanding of how operational managers in municipalities work in order to achieve the organizational vision by identifying how the organizational vision is fit to goals and planning. To answer the purpose, a deductive approach and a qualitative analysis were used. The empiricism was collected through a case study of a municipality in Luleå where four people in four different departments were interviewed personally. The analysis was compiled with the help from theory and empiricism. One conclusion is that there is a difference between the operational managers way of working of achieving goals and planning to achieve the vision. The fit between vision, goals and planning cannot be seen by all of the operational managers.

Syftet med studien är att få kunskap för hur matematiklärare i årskurs 4–6 arbetar med andraspråkselever i ämnet matematik. Vid metodval har vi använt oss av en kvalitativ intervjuundersökning för att besvara våra forskningsfrågor. Fyra matematiklärare medverkade i undersökningen och intervjufrågor stod i fokus för att besvara våra forskningsfrågor. Resultatet i undersökningen visade att undervisningsmaterialet är anpassat och att det finns flera 3 tillvägagångssätt för att stötta andraspråkselever.

Schemaläggning är en viktig del i många företag för att få verksamheten att fungera. Det ställs krav som gör att behovet av en effektiv schemaläggning ständigt växer och flexibilitet, kommunikation och informationsdelning är viktiga delar för att kunna optimera ett schema. Det problem som denna studie avser undersöka är hur en logistikterminal kan optimera sin schemaläggning genom att planera bättre i lastningsschemat och anpassa schemat efter inkommande beställningars storlek samt kvantitet. Genom denna anpassning kan utlastningarna effektiviseras, utnyttjandegraden av varje lastzon höjas och varje schemalagd timme utnyttjas och optimeras bättre. Syftet är att arbeta fram förbättringsförslag som genererar i att lastzonerna utnyttjas mer optimalt samt ta reda på hur buntschema kan samspela bättre med lastningsschemat på en logistikterminal.   Denna fallstudie, som genomförts på en logistikterminal, har angripits med en mixad forskningsmetod vilket innebär både kvalitativa- och kvantitativa forskningsinslag har tillämpats i datainsamlingen. Genom intervjuer och intern dokumentation hos logistikterminalen framkom det information som tyder på att schemaoptimeringar är svåra att genomföra i praktiken. Ytterligare information uppdagades i form av hur bättre planering och samspel kring en orders storlek skulle kunna bidra till ett effektivare och mer optimalt schema där en lastzon genom detta kan utnyttjas effektivare.   Utelämnad information på grund av bristande kommunikation är något som kan leda till onödigt tidskrävande arbete. Kommunikationen vid en terminal bör förbättras även gällande försenade transporter då truckförare står och väntar när annat arbete hade kunnat förberedas istället. Genom bättre planering och kommunikation kan schema förbättras, optimeras och anpassas efter hur stor tidsåtgången för de faktiska ordrarna är och genom detta kan lastzoner nyttjas mer effektivt. Informationsdelning och planering är de pusselbitar som kan göra att en försörjningskedja kan möta kunders krav samtidigt som det kan förbättra företagets prestanda och skapa en konkurrenskraftig försörjningskedja. / Scheduling is an important part of many companies to make their business work. Requirements are made that make the need for effective scheduling continually growing where flexibility, communication and information sharing are important components to optimize a schedule. The problem that this study intends to investigate is how a logistics terminal can optimize its scheduling by planning better in the loading schedule and adjusting the schedule according to the size and quantity of incoming orders. Through this adjustment, the loads can be streamlined, the utilization rate of each load zone is increased and each scheduled hour is utilized and optimized better. The purpose is to work out improvement proposals that generate the optimization of load zones and find out how the bundle schedule can interact better with the loading schedule at a logistics terminal.  This case study, conducted at a logistics terminal, has been attacked by a mixed research method, which means that both qualitative and quantitative research elements have been applied in the data collection. Through interviews and internal documentation at the logistics terminal, there was information that indicates that schedule optimizations are difficult to implement in practice. Further information was discovered in terms of how better planning and interaction around an order size could contribute to a more efficient and more optimal schedule, whereby a load zone through this can be used more efficiently.  Excluded information due to lack of communication is something that can lead to unnecessary time-consuming work. Communication at a terminal should also be improved in case of delayed transports when truck drivers are waiting when other work could be prepared instead. Through better planning and communication schedules can be improved, optimized and adapted to the amount of time spent on the actual orders and through this, load zones can be used more efficiently. Information sharing and planning are the parts that can make a supply chain meet customer requirements while improving business performance and creating a competitive supply chain.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som lett till att stadsdelen Kungsängen i Uppsala utformats på det sätt det gjorts och vad som lett till det nuvarande resultatet. Arbetet studerar och diskuterar hur kommunala tjänstemän och byggherrar resonerar kring varför Kungsängen har blivit vad området är idag. Genom intervjuer med dessa personer och med hjälp av samtida forskning besvaras syftet och frågeställningarna. Materialet kompletteras av det inledande planprogram som Uppsala kommun lade fram 1992 för vad de planerade att Kungsängen skulle bli. Resultatet visar att de ekonomiska marknadskrafterna har blivit styrande i omvandlingen av Kungsängen. En svårighet har uppstått i och med att kommunen inte hade tillgång till all mark från början. Området har fått skapas tomt för tomt, vilket påverkat hur området ser ut och fungerar idag. Resultatet visar också att den nyliberala planeringens inflytande leder till en försvårad arbetsprocess där det offentliga och privata måste skapa kompromisslösningar. En gentrifieringsprocess har sköljt över vår samtid, där vi planerar för den gruppen som är mest attraktiv för staden att locka till sig – kapitalstarka kreativa människor. I en värld där även städer blir en produkt på en marknad måste Uppsala försöka hävda sig i konkurrensen.

Att stå inför beslut och val kring pensionering är något som berör, eller kommer beröra, nästan alla. Syftet med studien var att få en djupare förståelse för människors inställning till att gå i pension och vad som påverkar vid vilken ålder man väljer att sluta arbeta. Studien bygger på tio intervjuer med personer 50 till 65 år gamla som arbetar inom olika yrken. De valdes ut genom en kombination av snöbollsurval och strategiskt urval. Teorin består av olika teman som berör olika aspekter i arbetslivet och privatlivet som kan tänkas ha en påverkan på individen och således även tankar och planering kring pensionen. Exempel på några av de teman som berörs är emotioner, work-life balance och livscykelteorin vilket innefattar ekonomiskt sparande och planering. Intervjuguiden utformades efter alla olika teman. I analysdelen sammankopplades empirin med teorin, och resultatet visade att respondenterna inte ansåg det skamligt att gå i pension tidigare, och det fanns inte heller någon oro att råka ut för fördomar eller dåligt bemötande. Många hade börjat tänka på pensionen sent och trodde att de skulle komma att ändra sina tankar i framtiden. Det visade sig att partnerns pensionsplaner var viktigt för respondenterna och de ville i möjlig mån anpassa sitt egna beslut efter dem för att få möjlighet att spendera tid tillsammans. Det fanns en tydlig oro för hälsan i framtiden vilket också påverkade att de ville anpassa sin pensionsålder så att de skulle hinna med sakerna de ville göra. Privatlivet visade sig vara viktigt och en längtan efter att få mer tid över och att kunna disponera sin tid mer fritt genomsyrade intervjuerna. Vissa menade att de inte ville arbeta längre än till 65 då de kände sig färdiga och ville njuta av livet efter arbetslivet. Andra var öppna till att arbeta längre än till 65 om de hade möjlighet till flexibilitet, att gå ner i tid och själva bestämma när de skulle arbeta. Den ekonomiska aspekten spelade en central roll och var en av de tyngsta faktorerna när det kom till vad som kunde påverka åldern för pensionering. Om den ekonomiska biten inte skulle vara tillfredsställande nog menade respondenterna att de hade kunnat tänka sig att fortsätta arbeta efter 65.

I kandidatarbetet undersöks kommuners förhållningssätt till exploatering av jordbruksmark. Minskade arealer åkermark för jordbruket har blivit allt mer uppmärksammat i samband med en växande befolkning som kräver att livsmedelsproduktionen fortskrider. Samtidigt som detta så finns ett intresse hos kommunerna att bygga bostäder för att möta befolkningstillväxten. Skyddandet av jordbruksmark står ofta i konflikt med utbyggnad och med planmonopolet är det upp till kommunerna att utifrån lagstiftning själva besluta om sin markanvändning och motstående intresse.    Syftet med arbetet är att undersöka hur ianspråktagandet av jordbruksmark har förändrats sedan början av 2000-talet till idag. Då blir det möjligt att förutse i vilken riktning utbyggnaden på jordbruksmark försätter i. För att besvara frågorna har ianspråktagandet av jordbruksmark och hanteringen av det undersökts i sydvästra Skåne. Specifikt två kommuner, Eslöv och Trelleborgs kommun med översiktsplaner från 2018 samt tidigare översiktsplaner från 2001 respektive 2002. Fokus har legat på att synliggöra förändringen översiktsplanerna i mellan, hur markanspråket motiveras samt hur länsstyrelsens förhållningssätt mot markhushållningen av jordbruksmark har förändrats. Två styrfilosofier inom svensk planering, plan- och miljöparadigmet används för att skapa ytterligare förståelse för vilket synsätt kommunerna har på planeringen och markanvändningen av jordbruksmark.    Det har framkommit i arbetet att kommunernas sätt att se på jordbruksmarken har förändrats. Bevarandet av jordbruksmark har blivit en viktigare och naturligare del i översiktsplanerna samtidigt som förtätningsförslag är allt mer förekommande. Trots detta fortsätter bostadsbyggandet att ta jordbruksmark i anspråk. Det visar sig att kommunerna inte motiverar vilket väsentligt samhällsintresse som tillgodoses genom att ta jordbruksmark i anspråk.

För att hinna ikapp med medborgarnas och näringslivets behov av ett utvecklat järnvägssystem med snabba, effektiva och punktliga resor har regeringen beslutat om att utveckla ett nytt höghastighetsnät i Sverige. Första delen av höghastighetsnätet benämns som Ostlänken och är under utveckling just nu och ska gå mellan Järna och Linköping med en dimensionerande hastighet på 250 kilometer i timmen. Det bidrar till ett nytt förhållningssätt med förbättrad tillgänglighet och potential för hållbar utveckling samt stadsutveckling. Men även till att nya barriäreffekter uppstår i det fysiska- och lokala infrastrukturen. Studiens syfte är att få förståelse för hur den nya höghastighetsjärnvägen påverkar samhället till följd av förändringar i den lokala- och fysiska infrastrukturen. Intresset är riktat mot vilka utmaningar infrastrukturutvecklingen medför gällande barriärer i städerna/tätorterna samt vilka möjligheter det ges för stadsutveckling och de olika dimensionerna av hållbarhet. Studiens tar sin teoretiska utgångspunkt i begreppen: rörlighet, barriäreffekter, stadsutveckling och hållbar utveckling. Studiens metod är kvalitativ och datainsamlingen är bestående av semistrukturerade intervjuer. De respondenter som intervjuats har representerat kommunerna längs med sträckan samt Trafikverket och Länsstyrelsen Östergötland. Dessutom har representanter från region Sörmland och Nyköpingsregion intervjuats. Alla representanter har en betydande roll i arbetet med utveckling av Ostlänken. I studiens slutsats kom vi fram till att utmaningar med barriärer finns i samband med utveckling av Ostlänken, däremot så visade resultatet även potential för att minimera barriäreffekterna. Vi kom även fram till att Ostlänken ger möjligheter för stadsutveckling, bland annat genom regionförstoring, agglomerationseffekter, utdragningskraft och ett bättre näringsliv. Slutsatsen visade dessutom att Ostlänken skapar möjligheter även för hållbar utveckling. Ur ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv gynnas det genom att möjligheter skapas för att byta transportsätt från bil till tåg. Men även ur ett socialt hållbarhetsperspektiv gynnas om det genom en möjlighet att prissätta biljettpriser rimligt. Däremot finns det utmaningar och möjligheter inom samtliga tre områden, det är inte att förglömma.

No description available.

Denna uppsats ämnar söka svar på två frågeställningar, nämligen: Hur planerar lärare sin undervisning i religionskunskap 1 för att hinna med alla punkter i det centrala innehållet för kursens angivna tid, samt hur kan kristendomens status i Religionskunskap 1 bemötas. De metoder som används i uppsatsen är dels en intervjumetod med två ämneslärare i gymnasieskolan i religionskunskap 1 men även en litteraturstudie. En jämförelse mellan två olika läroplaner har också använts för att ge en djupare förståelse för hur lärarens tid används. Uppsatsen finner svar på hur lärare planerar undervisningen genom att de två intervjuade lärarnas planering redovisas och analyseras där det framkommer att lärarna behöver mer tid till att genomföra sina lektioner alternativt att en förändring av läroplanen behöver göras. Kristendomen har idag en särställning i läroplanen eftersom det är den enda religion som nämns vid namn, detta var något som sågs som negativt av de intervjuade lärarna som helst skulle dra ner på kristendomen för att kunna fokusera på de fördjupande delarna. De slutsatser som kan dras av uppsatsen är att en reviderad läroplan samt ett eventuellt ämnesövergripande upplägg skulle underlätta för läraren i dennes planering, samtidigt som denna uppsats ger förslag på hur läraren kan involvera eleverna mer i sin undervisning. Det har även framkommit i uppsatsen att de intervjuade lärarnas önskan är att minska ner på kristendomens särställning i läroplanen.

I samband med en tätare stad riskerar människors tillvaro försämras i anknytning till en brist på tillgång till naturen och dess ekosystemtjänster. Grönytor har en positiv effekt på människors hälsa och kan reglera olika aspekter av miljön, t.ex. temperatur och vattenavrinning. Det krävs därför att hänsyn tas till grönska vid exploatering vilket kan göras med hjälp av grönytefaktor. Grönytefaktor är ett verktyg som används inom planering för att säkerställa att grönska implementeras i ny- och ombyggnadsprojekt. Med hjälp av grönytefaktor kategoriseras olika typer av gröna element vilka får ett värde som speglar hur mycket de bidrar till ekosystemtjänster samt livsmiljön för människor, djur och växter i området. Den slutgiltiga faktorn representerar förhållandet mellan vad som kallas eko-effektiv yta och områdets totala area. När verktyget implementeras vid exploatering bestäms ett målvärde, d.v.s. en minsta tillåtna grönytefaktor, som området måste uppnå. Grönytefaktorn skapades i Berlin men det är ett relativt nytt planeringsverktyg i Sverige och endast Sammanfattning en bråkdel av landets kommuner har använt det. Både Malmö och Stockholm har skapat unika grönytefaktormodeller vilka har en tydlig tendens att bli mer komplicerade än modellen de tagit inspiration från. Att grönytefaktormodellerna blir alltmer komplexa medför risker för att verktyget tar lång tid att använda och kräver mer resurser än nödvändigt. Detta arbete har därför som mål att undersöka möjligheterna att skapa en förenklad grönytefaktormodell som inte kräver mycket resurser i varken tid eller pengar. Utöver detta bör modellen vara dels generellt utformad, så att den kan användas i alla kommuner, dels ska den även vara lättanvänd för att locka nya kommuner till att pröva på verktyget. Berlin, Malmö och Stockholms grönytefaktormodeller samt dess tillhörande kalkyler analyseras och jämförs i detta arbete dels genom en fallstudie på fem områden i Karlskrona, där områdenas olika grönytor mäts samt räknas på, och dels genom en analys av deras textdokument. Baserat på analyser av mätningarna och dokumenten tas ett antal riktlinjer fram för att i framtiden bidra till en lättanvänd och mer generell grönytefaktormodell.