Egenanställning är en anställningsform som växer mycket snabbt. Under senare år har det börjat komma rapporter och debattartiklar om nya former för att organisera arbetslivet och möjliga konsekvenser av egenanställning när det gäller regelverk och anställningstrygghet. Med egenanställda menas personer som utför arbete på uppdrag och inte själva har något företag. De är i stället anställda av ett egenanställningsföretag som ansvarar för fakturering mot kunden/ uppdragsgivaren. Utifrån dessa förändringar är det intressant att se vilka konsekvenser det får för individen och vilka färdigheter som krävs i rollen som arbetstagare för att kunna hantera nya förväntningar och krav. I förlängningen är det också intressant att se vilket stöd arbetssökande kan få i att utveckla nya färdigheter på en arbetsmarknad som innebär en förskjutning från anställningstrygghet till anställningsbarhet och om vägledare och rådgivare inom arbetsmarknadsområdet bör eller ens kan rekommendera egenanställning som ett alternativ oavsett den arbetssökandes färdigheter. Denna studie utgår från ett individperspektiv och vänder sig främst till vägledare inom arbetsförmedling och vuxenutbildning samt till rådgivare och karriärcoacher inom Trygghetsråden. Förhoppningen är att studien ska kunna hjälpa till i vägledningsarbetet och fungera som en pusselbit inför individers kommande karriärbeslut. Studien baseras på Planned Happenstance-teorin. Valet av teoretisk utgångspunkt har gjorts utifrån att teorin ligger väl i linje med förskjutningen på arbetsmarknaden och den nya gig-ekonomin, där individen förväntas ta ansvar fullt ut för den egna utvecklingen och ställer krav på initiativförmåga och att vara självgående. För studien har en kvalitativ metod tillämpats. Sju personer har valts ut, de representerar organisationer i olika branscher, olika typer av organisationer samt har olika roller. Gemensamt är att det är organisationer som på olika sätt uppmuntrar, stöttar eller vägleder individer i en karriärvägledningsprocess. De intervjuade personerna arbetar i egenanställningsföretaget Frilans Finans, Fackförbundet Unionen, Trygghetsråden TRR, TSN och TRS, Arbetsförmedlingen och Verto Konsult AB. Resultaten i studien visar att det är relativt ovanligt att arbetslösa använder egenanställning som en plattform för att komma in på arbetsmarknaden. De specifika kompetenser som krävs är främst att vara självständig, driven, gilla försäljning, vara flexibel, våga ta risker, relationskompetens och specialistkompetens. Flera av dessa färdigheter stämmer överens med de färdigheter som karriärteorin Planned Happenstance menar är viktiga. Studien visar vidare att karriärvägledare bör stämma av att personer som överväger egenanställning har en tydlig affärsidé och att de gjort en ordentlig marknadsundersökning av den tjänst eller produkt man ska sälja samt har koll på de ekonomiska förutsättningarna. Stöd genom utbildningsinsatser för att öka den digitala kompetensen och kurser i lagar och avtal är också något som respondenterna lyfter fram, samt rådgivning när man är igång, inte bara inför uppstarten. Tillgång till nätverk och att kunna bolla med andra är också förslag på stödinsatser. / Self-employment is an employment form that is growing rapidly. In recent years, reports and debate articles are coming up about new forms of organizing work-life and possible consequences of self- employment in terms of regulations and employment security. Self-employed means people who perform work on assignments and not have a company themselves. Instead, they are employed by a self-employment company which is responsible for billing against the customer / client. Based on these changes, it is interesting to see what consequences it has for the individual and which skills are required in the role of the employee in order to handle new expectations and demands. In the long run, it is also interesting to see which support jobseekers can get in developing new skills in a labor market, which involves shifting from job security to employability and if counsellors and advisors in the labor market sector should or even can recommend self-employment as an option regardless of the job applicant's skills. This study is based on an individual perspective and is primarily addressed to counsellors in employment service and adult education, as well as advisors and career coaches within the job security councils - Trygghetsråden. The hope is that the study should be able to assist in the work of guiding and as a piece of puzzle for individuals' future career decisions. The study link to the Planned Happenstance theory. The choice of theory has been based on the fact that the theory is well in line with the shift in the labour market and the new gig economy, where the individual is expected to take full responsibility for his / her own development, claiming initiative and being self-governing. For the study a qualitative method has been applied. Seven people have been selected, they represent organizations in different industries, different types of organizations and have different roles. Commonly, they are organizations that encourage, support or guide individuals in a career-counselling process. The interviewees work in the self-employment company Frilans Finans, The labour union Unionen, the job security councils TRR (outplacement and job security services for private companies and employees), TSN (The Job Security Foundation, job security services for government employees) and TRS, Arbetsförmedlingen (The Swedish Public Employment Service) and Verto Konsult AB. The results in the study show that it is relatively unusual for unemployed to use self-employment as a platform for entering the labour market. The specific skills required are primarily independent, driven, like sales, flexible, dare to take risks, relation competencies and specialist skills. Several of these skills are consistent with the skills that the career theory Planned Happenstance means are important. Further, the study shows that career counsellors should argue that people who consider self- employment have a clear business idea and that they have done a proper market research of the service or product to sell, as well as the financial conditions. Support through training efforts to increase digital skills and courses in laws and agreements is also something that respondents highlight, as well as counselling at the start, not just before the start-up. Access to networks and being able to chat with others are also suggestions for support efforts.

Allt fler elever väljer de högskoleförberedande programmen framför yrkesprogrammen på gymnasiet. Det kan finnas en del olika faktorer till detta. Det kan exempelvis bero på intresset, status, pengar, förväntningar av andra med mera. På lång sikt kan det leda till att viktiga yrkesgrupper försvinner. Syftet med denna undersökningen är att få en övergripande bild av hur elevers upplevelse av prao påverkar deras tankar kring att välja yrkesprogram eller högskoleförberedande program som gymnasieval. Utifrån detta syfte har följande frågeställningar formulerats: Vilka tankar har elever i årskurs 9 kring PRAO? På vilket sätt har PRAO i årskurs 9 påverkat elevernas tankar kring gymnasievalet? Finns det andra faktorer som spelar roll för elevernas val av fortsatt utbildning eller karriär? Vi har valt att utgå från en del teoretiska begrepp som har fungerat som ett underlag inför denna undersökning. Dessa är Careership, Circumscription and Compromise och Planned Happenstance. Vårt val av metod baseras på de frågeställningar vi har valt att ställa. Därav matchar den kvantitativa metoden i form av en enkätundersökning inför detta arbete. Vi har vänt oss till en grundskola i Skåne där vi har delat ut våra enkäter till elever som går i årskurs 9. Med totalt 102 enkätsvar har vi fått fram ett resultat som visar att eleverna hade olika upplevelser kring praon beroende på vilken arbetplats det var.  Resultatet visade även på hur majoriteten av eleverna menar att de lärt sig något kring sig själva genom deras prao-upplevelse. Vidare visade resultatet att eleverna inte tycker att praon hade någon påverkan på gymnasievalet och att de redan innan praon hade bestämt sig för vad de ville. Dessa resultat har en stor relevans för vår studie där vi utforskar elevernas tankar kring prao och dess påverkan inför gymnasievalet.

I denna mastersuppsats undersöker författaren det möjliga värdet av karriärteorier. Värdet är empiriskt undersökt med utgångspunkt I tio fallstudier av intervjutyp. Författaren kommer till slutsatsen att kunskap om karriärteorier möjliggör en bättre förståelse av hur individer fattar karriär- och utbildningsbeslut. Författaren argumenterar för att kunskap om karriärteorier är, och bör vara relevant för vägledarnas profession och yrkesroll. / In this master thesis the author investigates the potential value of career theories. The potential value is empirically investigated on the basis of ten interviewee case studies. The author reaches the conclusion that career theories does enable a better understanding of how individuals make career- and educational choices and argues that knowledge of career theories is, and should be relevant for the guidance counsellors professional role.

In the thesis the author attempts to focus on what value Career theories (such as turning points, planned happenstance, SCCT and PEC) may have for guidance counselors, and their clients. The author describes a number of theories, then put them to use on a number of interviews where clients describe their present career situation to guidance counselor students. The author reaches the conclusion that career theories have an important value for guidance counselors and their clients; Career theories play an important role in helping to understand the client´s behavior and history of choices. Career theories can also be used by the guidance counselor to help the client in future choices.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur privata aktörer arbetar med stöd och matchning av arbetssökande individer som saknar gymnasieexamen. Uppsatsen avser att besvara två frågeställningar: -Hur beskriver de privata aktörerna sitt arbete med lågutbildade individer? -Vilka insatser finns för lågutbildade individer i matchningsarbetet? Uppsatsen behandlar matchningsprocessen för arbetssökande. Främst belyses privata aktörers arbete med matchningsprocessen för lågutbildade individer samt vilka insatser som står till förfogande för målgruppen. Insamlad empiri består av fem kvalitativa intervjuer genomförda i en mindre och en större stad. Informanterna valdes strategiskt utifrån uppsatsens undersökta område. Intervjuguiden är formulerad i ett semistrukturerat format och baseras på teman som ansågs relevanta för att besvara frågeställningarna. Resultatet visade att det råder utmaningar med att matcha lågutbildade individer till sysselsättning samt att matchningsprocessen var densamma oberoende av utbildningsnivå. Signifikant för aktörerna var att de var beroende av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och påverkades till stor del av Arbetsförmedlingens omorganisation.

Syftet med denna studie är att undersöka hur vägledare arbetar för att ge elever stöd i deras livslånga lärande samt att identifiera vilka färdigheter som de upplever behövs för att stärka personlig utveckling och därmed förmågan att hantera vår föränderliga omvärld. Med de samhällsförändringar som skett under senare decennier har människors livsvillkor förändrats; vilket lett till att det numera ställs högre krav på att enskilda individer tar ansvar för sina liv men också på att vägledning bedrivs på ett sådant sätt att den tillhandahåller individer stöd. Med detta som bakgrund avser studien att undersöka tre frågeställningar vilka handlar om hur vägledare på gymnasienivå upplever elevers behov av livslångt lärande, hur de arbetar för att stärka detta samt vilka färdigheter som de anser att elever behöver för att stärka det livslånga lärandet. Denna studie antar en kvalitativ metod samt analyserar empiriskt material genom en innehållsanalys som har sin utgångspunkt i två socialkonstruktivistiska perspektiv vilka är Life-design och Planned Happenstance. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer och urvalet bestod av sex utbildade vägledare som arbetade inom gymnasieskolans verksamhet. I studiens resultat framkom det att vägledarna upplevde att elever hade ett ökat behov av vägledning - som tillhandahöll stöd i det livslånga lärandet - men också att det fanns ett samband mellan personlig utveckling och lärande genom hela livet. Således handlade det ökade behovet om att elever behöver utvecklas personligen för att hantera vår omvärld men också att det kunde bli svårt att uppnå på grund av vägledningens förutsättningar.