Studien undersöker den politiska debatten om digitalisering i förskolan. Syftet är attsynliggöra de argument som används samt vad det säger om synen på barn, barndom ochförskolans roll. Studien ämnar belysa det skifte som skett inom förskolan där det under enfemårsperiod både presenterats ett införande och avvecklande av ett krav på digitalalärverktyg i förskolan. Detta skifte är angeläget att analysera eftersom det speglar vilken typav förskola, kunskap och syn på barn som framhävs av politiken samt hur detta ärföränderligt. För att analysera förskolans digitaliseringsskifte utgår studien från teorier ommakt, disciplin och barndomssociologi av Foucault, Jenks och Qvortrup. Studien utgår frånen kvalitativ innehållsanalys av riksdagsdebatter, statliga dokument och ett pressmeddelandefrån regeringen. Resultatet visar evidensens roll i politiken. Vid införandet avdigitaliseringskravet i förskolan framfördes evidens om digitaliseringens fördelar för enlikvärdig utbildning. Vid avvecklandet av kravet presenterades istället evidens om hurdigitalisering hämmar barns lärande. Den evidens som lyfts varierar beroende på vilkenkunskap den sittande regeringen premierar, vilket förklaras genom Foucaults teorier om maktoch kunskap. Vidare visar resultatet att politikens argument reflekterar en tvådelad syn påbarn och barndom vilket återfunnits parallellt och oberoende av tid. Barn anses ha ett värdehär och nu samtidigt som de även beskrivs som en investering i samhället, vilket förklarasmed hjälp av Qvortrups begreppsliga ramverk. Synen på barn och barndom relateras även tillförskolans roll som disciplinerande och central för formandet av framtida medborgare.Förskolans disciplinerande roll uppfattas hotad vilket resulterar i att en traditionell utbildningeftersträvas där böcker anses vara lämpligare än digitala lärverktyg. Denna förändringförklaras genom Foucaults och Jenks teorier om disciplin och övervakning. Studien fokuserarsåledes på vilken evidens politiken väljer att stödja sin argumentation på, vilket påverkar deolika perspektiven på barn, barndom och förskolans roll som lyfts.

Denna uppsats har som syfte att studera sanningsanspråk, alltså hur uttalanden presenteras somrepresentativa för sanning och verklighet, och hur dessa görs i de politiska debatterna mellanDonald Trump och Hillary Clinton i presidentvalet 2016. Analys kring hur debatternas utformningkan gynna och missgynna dess deltagares argumentation görs också. Detta görs igenom en kritiskdiskursanalys dels av själva debatterna och av ett urval av amerikanska medier, både positiva ochnegativa gentemot respektive kandidat, för att på så sätt analysera kommunikationen mellan detpolitiska skiktet och civilsamhället. Betoningen läggs på mediematerial som kan tjäna som förstaintryck och rapportering för människor som inte själva tittade på debatterna. Genom denna analysframträder dels grepp som insisterande, övertalande och utelämnande av information som viktigagrepp för presidentkandidaterna och medier för att lägga fram sina sanningsanspråk, och dels kan entydlig fara med att i för stor grad avfärda själva konceptet "sanning" demonstreras utifrån dessadebatter.

This study examines high school students' experience of a political role play in social studies. The purpose of the thesis is to investigate which abilities role-playing games develop for students and through this contribute to the social studies didactic research of experience-based teaching that reflects reality. The ambition of the thesis is to understand whether the effects of role-playing as a teaching method for the learning of political skills are experienced as useful for their role as citizens. Through a digital survey, the students in this study answer questions about their perceived development of their political self-confidence, their political abilities and whether the role-play motivates effort, which in turn answers the question of whether political role-play in social studies is effective for students' self-governance in society. The result shows that the political role-play has beneficial effects for most of the surveyed students development of their political abilities. The students in the study feel that their political self-confidence has increased and that the teaching has benefited their understanding of dissenting views. The result also shows that large parts of the student group have made an effort, which shows that they experience the effects of the teaching as useful in their future role as citizens. / Denna studie undersöker gymnasieelevers upplevelse av ett politiskt rollspel i samhällskunskap. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka förmågor rollspel utvecklar för elever för att bidra till den samhällskunskapsdidaktiska forskningen av upplevelsebaserad undervisning som speglar verkligheten. Ambitionen för uppsatsen är att förstå om effekterna av rollspel som undervisningsmetod för lärandet av politiskt förmågor upplevs som nyttiga för sin roll som medborgare. Genom en digital enkät svarar eleverna i denna studie på frågor om sin upplevda kunskapsutveckling av sin politiskt självtillit, sina politiska förmågor och om rollspelet motiverar till ansträngning, som i sin tur ger svar på frågan om politiskt rollspel i samhällskunskap är effektfullt för elevers självstyrning i samhället. Resultatet visar att det politiska rollspelet har fördelaktiga effekter för de flesta av de tillfrågade eleverna i sin utveckling av politiska förmågor. Eleverna i studien upplever att deras politiska självtillit har ökat och att undervisningen har gynnat deras förståelse för oliktänkande åsikter. Resultatet visar även att stora delar av elevgruppen har ansträngt sig vilket visar att de upplever effekterna av undervisningen som nyttiga i sin framtida rollsom medborgare.