Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar några elever inskrivna i grundsärskolans senare del har om sitt inflytande i skolan. Det empiriska materialet samlades in genom två fokusgruppintervjuer där sammanlagt fyra elever deltog. Eleverna tillhör formellt en grundsärskoleklass men har alla även viss undervisning i åldersadekvata grundskoleklasser. Studien har en kvalitativ metodansats med inspiration av barndomssociologisk teori, med Lundys (Welty & Lundy, 2013) inflytandemodell som teoretiskt analysverktyg. Resultatet visar att den sociala miljön har betydelse för elevernas möjlighet till inflytande. Elevernas grundsärskoleklass uppfattas som trygg och inkluderande vilket fungerar som en grund för elevernas mod och vilja att använda sitt aktörskap. Elevernas grundskoleklasser uppfattas däremot som otrygga vilket hämmar deras inflytande. De områden som eleverna uppfattar att de har inflytande i är uteslutande kopplat till deras grundsärskoleklass. Eleverna uppfattar att de involveras det vill säga att vuxna söker elevernas åsikter, lyssnar och agerar när det gäller deras individuella veckodagbok, raster, utvecklingssamtal, klassråd samt schema. Vilket tyder på att de har reellt inflytande inom dessa områden. Vad gäller undervisning framgår av resultatet att det är ett område där elevernas inflytande skulle kunna beskrivas som begränsat. Det handlar dock inte om inte all undervisning. I en del ämnen uppfattar de att de har mer inflytande och i andra mindre. Det går därför inte att dra den enkla slutsatsen att eleverna saknar inflytande utan att det beror på ämnets natur och vilken relation de har till undervisande lärare. Ett annat viktigt resultat var att mer inflytande skulle potentiellt kunna öka elevernas engagemang. Eleverna gav under fokusgruppintervjuerna flera olika exempel på hur de skulle vilja att undervisningen såg ut i olika ämnen. Uppgifter där eleverna får använda mer av sin kreativitet uppfattas som roligare av eleverna. Det handlar därför om att själva formen för undervisningen begränsar deras engagemang. / The purpose of the study was to investigate what perceptions some special school students enrolled in the latter part of primary school have about their political participation in school. The empirical material was collected through two focus group interviews where a total of four students participated. The students formally belong to a special school class, but they all also participate in some age-appropriate primary school classes. The study has a qualitative method approach inspired by childhood sociological theory, with the ”Voice” model (Welty & Lundy, 2013) as theoretical analysis tool. The result shows that the social environment is important for students' ability to express their views and participate in decision-making. The students special school class is perceived as safe and inclusive, which serves as a basis for the students' courage and willingness to use their agency. The pupils' primary school classes are perceived as insecure, which inhibits their courage to speak their mind and therefor also their involvement in decision-making. The areas that the students perceive to have influence over are exclusively linked to their special school class. The students perceive that they are involved (that is, adults seek students' views, listen and act upon them) regarding their individual weekly diary, breaks, development talks, class councils, and schedule. Which indicates that they have real political participation in these areas. As regards to teaching, the results indicates that that is an area where students' influence could be described as limited. However, this does not concern all teaching. In some subjects the students perceive that they have more involvement in decision-making and in others less. It is therefore not possible to make the simple conclusion that the students lack influence, rather it is depending on the nature of the subject and what relation they have with the teachers. Another important outcome was that more influence could potentially increase the students' involvement. During the focus group interviews, the students gave several different examples of how they would like the teaching to appear like in different subjects. Tasks where students may use more of their creativity where perceived as more fun by the students. Thus, the form of teaching limits their commitment.

Rätten till politisk delaktighet är en central kärna i MR-perspektivet. Syftet med denna studie var att undersöka om medborgardialog, initierade av kommuner, bidrar till främjandet av politisk delaktighet och inkludering av utrikes födda kvinnor. Med avstamp från den deliberativa demokratimodellen och med hjälp av centrala begrepp såsom deltagande, politisk jämlikhet och grupprepresentation så har studien på övergripande plan kunnat undersöka hur svenska kommuner tillämpar medborgardialog och i vilken utsträckning kvinnor blir inkluderade respektive exkluderade. Efter att ha undersökt tre olika kommuner med högst andel utrikes födda kvinnor så visar resultatet på att medborgardialog är ett effektivt instrument för att främja politisk delaktighet i en svensk kontext. Kommunernas fortsatta arbete med att utveckla medborgardialogerna är därför av största vikt och i synnerhet genom att utveckla riktlinjer explicit för att inkludera utrikes födda kvinnor.

The aim of the thesis is to highlight and to problematize conceptions of unemployment in Swedish society. The questions guiding my work have been: Which conceptions of unemployment emerge in society? How are these dealt with by the unemployed? Work on the thesis has been guided by a social constructionist approach. The empirical findings are constituted by four publications which, in various ways, are linked to overarching aim of the thesis. These publications consist of an analysis of the legal regulation surrounding the unemployed, a study of the activities of civil society organisations working with unemployed and two publications based on interviews with long-term unemployed young adults. The thesis provides increased knowledge of conceptions of unemployment in Swedish society. It shows that there is a widespread societal discourse concerning the individual being responsible for her/his unemployment, and that this conception has historically been well-grounded in Swedish labour market and social policy, as well as in people’s understandings. Among representatives of civil society organisations and unemployed individuals, there is also both a questioning of and a resistance to this understanding, indicating a possible change in the discourse. The thesis further shows that the individualisation of responsibility greatly affects individuals’ approaches in social contexts, as well as in their contacts with government agencies, but also when it comes to relationships with politics and political involvement. These insights are significant, for example during both policy formulation and efforts for the unemployed, bearing in mind that consideration needs to be paid to individual prerequisites in order for the individual’s strengths and abilities to be utilized. This is particulary important when it comes to those in an exposed position. / ”Men alltså grejen är ju att i dagens samhälle, i min ålder... Det är så många som är arbetslösa så det är så godkänt nu liksom. Folk tänker bara ’jaha är du också arbetslös’... Liksom antingen är dom arbetslösa själva, eller så har dom i alla fall en kompis eller tre som också är arbetslösa.” Den bild som framkommer i intervjun med Fredrik skiljer sig betydligt från den bild som ofta återspeglas i medier och politiska debatter, där individens egna ansvar och skyldigheter för att befinna sig i arbetslöshet betonas i allt högre grad. Dessa skilda utgångspunkter kan få olika följder ifråga om exempelvis förväntningar på arbetslösa, arbetslösa människors självbild eller arbetslöshetspolitik. Denna avhandling ger en ökad kunskap om vilka föreställningar om arbetslöshet som finns i det svenska samhället idag. Genom analyser av rättslig reglering, civilsamhälleliga organisationers verksamheter samt intervjuer med arbetslösa människor söker denna avhandling att synliggöra och problematisera förståelser av arbetslöshet samt hur dessa förståelser hanteras av arbetslösa.

The aim of the thesis is to highlight and to problematize conceptions of unemployment in Swedish society. The questions guiding my work have been: Which conceptions of unemployment emerge in society? How are these dealt with by the unemployed? Work on the thesis has been guided by a social constructionist approach. The empirical findings are constituted by four publications which, in various ways, are linked to overarching aim of the thesis. These publications consist of an analysis of the legal regulation surrounding the unemployed, a study of the activities of civil society organisations working with unemployed and two publications based on interviews with long-term unemployed young adults. The thesis provides increased knowledge of conceptions of unemployment in Swedish society. It shows that there is a widespread societal discourse concerning the individual being responsible for her/his unemployment, and that this conception has historically been well-grounded in Swedish labour market and social policy, as well as in people’s understandings. Among representatives of civil society organisations and unemployed individuals, there is also both a questioning of and a resistance to this understanding, indicating a possible change in the discourse. The thesis further shows that the individualisation of responsibility greatly affects individuals’ approaches in social contexts, as well as in their contacts with government agencies, but also when it comes to relationships with politics and political involvement. These insights are significant, for example during both policy formulation and efforts for the unemployed, bearing in mind that consideration needs to be paid to individual prerequisites in order for the individual’s strengths and abilities to be utilized. This is particulary important when it comes to those in an exposed position. / ”Men alltså grejen är ju att i dagens samhälle, i min ålder... Det är så många som är arbetslösa så det är så godkänt nu liksom. Folk tänker bara ’jaha är du också arbetslös’... Liksom antingen är dom arbetslösa själva, eller så har dom i alla fall en kompis eller tre som också är arbetslösa.” Den bild som framkommer i intervjun med Fredrik skiljer sig betydligt från den bild som ofta återspeglas i medier och politiska debatter, där individens egna ansvar och skyldigheter för att befinna sig i arbetslöshet betonas i allt högre grad. Dessa skilda utgångspunkter kan få olika följder ifråga om exempelvis förväntningar på arbetslösa, arbetslösa människors självbild eller arbetslöshetspolitik. Denna avhandling ger en ökad kunskap om vilka föreställningar om arbetslöshet som finns i det svenska samhället idag. Genom analyser av rättslig reglering, civilsamhälleliga organisationers verksamheter samt intervjuer med arbetslösa människor söker denna avhandling att synliggöra och problematisera förståelser av arbetslöshet samt hur dessa förståelser hanteras av arbetslösa.

The study of citizen dialogues primarily focuses on which citizens are included in dialogues, and how those citizens are included in dialogues, despite the fact that the influence perspective is at least as important as the inclusion perspective for the right to political participation. This essay thus addresses the challenge of citizen dialogues regarding their impact on political decisions. This study examines how citizen dialogue as a democratic innovation operates within a local political context, this to answer how the dialogue functions as a channel of political influence. The overall aim is to determine whether democratic innovation can revitalize representative democracy. This is answered by a qualitative case study of one of the dialogues of Huddinge municipality. The study is conducted with semi-structured interviews as primary materials. Graham Smith's institutional democracy theory forms the analysis framework, which is made up of various institutional and democratic ideals. The study's findings show that citizen dialogues, as democratic innovation, work well in a local political context, since the innovation is considered effective and because the innovation has a structure and a clear function in the political system. The results also show that citizens have a good chance of influencing political processes through citizen dialogues. This is mainly due to the fact that the studied citizen dialogue took place at an early stage of the decision-making process, which enabled better conditions for political participation. The results also reveal that there are no mechanisms within the political system that ensure that the participation will have significance. Consequently, it is not possible to draw conclusions as to whether a citizen dialogue is generally a good channel for political influence or not. The conclusions from this study are that a citizen dialogue can be considered to revitalize representative democracy, provided that it both fits in the local political context and has good conditions for integrating citizens' participation in the subsequent political decisions. / Studiet av medborgardialoger kretsar främst kring vilka och hur medborgare inkluderas i dialoger, trots att perspektivet inflytande har en minst lika viktig betydelse för rätten till politiskt deltagande som inkluderingsperspektivet. Uppsatsen tar därmed fasta på medborgardialogens utmaning kring inflytande. Studien undersöker hur medborgardialogen fungerar som demokratisk innovation i en lokalpolitisk kontext, detta för att svara på hur dialogen fungerar som kanal för politiskt inflytande. Det övergripande syftet är huruvida en demokratisk innovation kan vitalisera den representativa demokratin. Detta besvaras genom en kvalitativ fallstudie av en av Huddinge kommuns medborgardialoger. Undersökningen genomförs med semistrukturerade intervjuer som primärmaterial. Med avstamp i Graham Smiths institutionella demokratiteori skapas analysramverket bestående av olika institutionella och demokratiska ideal. Studiens resultat visar att medborgardialogen som demokratisk innovation, fungerar väl i en lokal-politisk kontext då innovationen ses som effektiv och innehar en tydlig funktion inom det politiska systemet. Resultatet visar även att medborgare har en god möjlighet till inflytande på politiska processer. Detta beror främst på att den studerade medborgardialogen skedde i ett tidigt skede av beslutsprocessen, vilket möjliggjorde bättre förutsättningar för politisk delaktighet. Av resultatet framkommer det även att det saknas mekanismer inom det politiska systemet som garanterar att deltagandet blir betydelsefullt. Det går följaktligen inte att dra slutsatsen kring om medborgardialogen i allmänhet är en bra kanal för politiskt inflytande eller inte. Slutsatserna är att medborgardialogen kan ses vitalisera den representativa demokratin, med förbehåll att medborgardialogen både passar i den lokala politiska kontexten och har goda förutsättningar för att integrera medborgarnas deltagande i efterföljande politiska beslut.