No description available.

Det har skett många förändringar på svensk arbetsmarknad under de senaste åren och debatten kring ohälsa och sjukskrivning har varit omfattande. Det finns många faktorer som påverkar denna debatt och många företag inser att det är viktigt att ha en frisk personal och ett fungerande hälsoarbetande. Posten utgör ett intressant exempel, där man på grund av hög sjukfrånvaro arbetat explicit med hälsoarbete. Mitt syfte med denna studie är att öka förståelsen av hur Posten arbetar som ett hälsoföretag, hur detta händelseförlopp förlöper och hur det upplevs bland de anställda på Posten samt på vilket sätt denna process verkar på de olika nivåerna i organisationen. För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna tillämpades kvalitativ metod där kvalitativa tematiska intervjuer genomfördes med åtta respondenter på Posten som arbetar på chefsnivå, mellanchefsnivå och medarbetarnivå. Intervjudata analyserades utifrån KASAM (Känsla av sammanhang) och Karasek och Theorells krav- och kontrollmodell. Respondenterna anser att hälsoarbetet har förändrats under de senaste åren, några åt det positiva hållet och några till det negativa hållet. Studiens resultat kan dock inte påvisa om förändringarna i hälsoarbetet de facto har lett till minskad sjukfrånvaro på Posten. Posten arbetar med KASAM, men min slutsats är att man skulle kunna arbeta mer med att de anställda känner sig delaktiga i sitt arbete och att de får vara med och påverka sina arbetsuppgifter för att få en starkare känsla av sammanhang. Många medarbetare på Posten upplever att de har höga arbetskrav i kombination med låg kontroll i arbetet, vilket kan medföra en negativ stress och höga fysiska och psykologiska anspänningar.

Bakgrund: Den traditionella ekonomistyrningen kritiserades för att vara kortsiktig och tog inte hänsyn till långsiktiga investeringar. Informationen från ekonomistyrsystemen var för sen, för aggregerad och snedvriden för att vara relevant för ledningen när de skulle ta beslut gällande planering och styrning. Från denna bakgrund skapades Balanced Scorecard (BSc) som kompletterar de historiska finansiella styrtalen med styrtal på de faktorer som påverkar det framtida resultatet. Posten införde 1998 en variant av BSc som de kallar Kompassen i brevnätet där Alvesta brevterminal var ett pilotprojekt. Brevterminalen har nu haft Kompassen i snart tio år och hade olika målsättningar vid införandet av styrkortet vilka också låg till grund för utformningen. Verksamhetsstyrningen har sedan implementeringen förändrats och de arbetar inte längre med styrkortet på samma sätt och ledningen på brevterminalen i Alvesta är idag intresserade av en utvärdering av Kompassen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att genomföra en utvärdering av Kompassen för brevterminalen i Alvesta genom att jämföra de målsättningar som fanns vid implementeringen med en kartläggning idag. Resultatet av utvärderingen är tänkt som ett beslutsunderlag för ledningsgruppen på brevterminalen i deras fortsatta arbete med Kompassen. Metod: Vi har använt en utvärderingsmetod som har sin utgångspunkt i PDCA-cykeln. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och internt material från brevterminalen. Utvärderingen har genomförts genom att målsättningar, utfall och teori jämförts med varandra för att skapa ett beslutsunderlag för ledningsgruppen på brevterminalen. Resultat, slutsatser: Vårt utvärderingsinstrument visar att stora delar av målsättningarna vid implementeringen infriats. Då brevterminalen inte längre arbetar med visionsnedbrytning anser vi att dagens Kompass används mer som ett mätsystem och är idag det huvudsakliga kommunikationsmedlet både till personal och överordnad nivå. Utifrån vår utvärdering har vi arbetat fram ett antal förslag på åtgärder som vi anser skulle kunna utveckla verksamhetsstyrningen på brevterminalen.

Syfte: Vårt syfte är att redogöra för hur nyhetskonsumtionen bland Twitter-användare har förändrats sedan de startat ett konto.Problem: De flesta tidningar har en webbupplaga som finns tillgänglig på internet och många finns även tillgängliga på sociala medier, där läsaren kan ta del av, dela med sig av och diskutera nyheter. Hur har Twitter som fenomen förändrat användarnas sätt att konsumera nyheter?Metod: Kvalitativa enkätintervjuer på internetResultat: Resultatet visar att användarnas sätt att konsumera nyheter mer eller mindre har förändrats sedan de startat konto på Twitter. De ser Twitter som en möjlighet till att få nyheter i ett flöde under dagen och kunna diskutera dessa med andra användare. De ser samtidigt Twitter som ett komplement till tidningarnas pappers- och webbupplaga, där de under dagen kan ta del av de uppdaterade nyheterna.

<p>Bakgrund: Den traditionella ekonomistyrningen kritiserades för att vara kortsiktig och tog inte hänsyn till långsiktiga investeringar. Informationen från ekonomistyrsystemen var för sen, för aggregerad och snedvriden för att vara relevant för ledningen när de skulle ta beslut gällande planering och styrning. Från denna bakgrund skapades Balanced Scorecard (BSc) som kompletterar de historiska finansiella styrtalen med styrtal på de faktorer som påverkar det framtida resultatet. Posten införde 1998 en variant av BSc som de kallar Kompassen i brevnätet där Alvesta brevterminal var ett pilotprojekt. Brevterminalen har nu haft Kompassen i snart tio år och hade olika målsättningar vid införandet av styrkortet vilka också låg till grund för utformningen. Verksamhetsstyrningen har sedan implementeringen förändrats och de arbetar inte längre med styrkortet på samma sätt och ledningen på brevterminalen i Alvesta är idag intresserade av en utvärdering av Kompassen.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att genomföra en utvärdering av Kompassen för brevterminalen i Alvesta genom att jämföra de målsättningar som fanns vid implementeringen med en kartläggning idag. Resultatet av utvärderingen är tänkt som ett beslutsunderlag för ledningsgruppen på brevterminalen i deras fortsatta arbete med Kompassen.</p><p>Metod: Vi har använt en utvärderingsmetod som har sin utgångspunkt i PDCA-cykeln. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och internt material från brevterminalen. Utvärderingen har genomförts genom att målsättningar, utfall och teori jämförts med varandra för att skapa ett beslutsunderlag för ledningsgruppen på brevterminalen.</p><p>Resultat, slutsatser: Vårt utvärderingsinstrument visar att stora delar av målsättningarna vid implementeringen infriats. Då brevterminalen inte längre arbetar med visionsnedbrytning anser vi att dagens Kompass används mer som ett mätsystem och är idag det huvudsakliga kommunikationsmedlet både till personal och överordnad nivå. Utifrån vår utvärdering har vi arbetat fram ett antal förslag på åtgärder som vi anser skulle kunna utveckla verksamhetsstyrningen på brevterminalen.</p>

Vår grundläggande forskningsfråga är om miljöproblemens centrala betydelse i samhället återspeglas i att de också får ökat genomslag i journalistiken. För att få ett hanterbart svar på frågan har vi gjort en jämförande studie av miljöjournalistiken i två ledande svenska dagstidningar, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten. Vi har undersökt innehållet i de båda tidningarna under en vecka vart tionde år från 1952 till 2012. Under dessa veckor har vi analyserat alla artiklar som handlat om miljöfrågor. Vi har använt materialet från den kvantitativa studien för att kunna se eventuella skillnader och likheter i tidningarnas miljörapportering. Vi har även genomfört en kompletterande kvalitativ delstudie där fyra miljöreportrar, två från vardera tidning, har intervjuats. Samtliga intervjuade är eller har varit aktiva miljöreportrar under en längre period. Utifrån det insamlade materialet har vi kommit fram till att miljöfrågorna har fått ökad betydelse och ökat utrymme i DN och G-P sedan 1952. I och med att kunskapen om miljö blev större runt 1960-talet fick även miljöfrågor större utrymme i de båda tidningarna. Därefter har miljöfrågornas utrymme i tidningarna stadigt ökat i takt med miljödebattens framväxt. Däremot visar både den kvantitativa studien, med stöd av den kvalitativa, att miljöfrågorna dock har fått mindre utrymme i DN och G-P under det senaste årtiondet. Anledningen till minskningen är inte att kunskapen om miljöfrågor inte finns utan beror enligt intervjupersonerna på andra faktorer.  Dels minskat intresse från redaktionsledningen men också på grund av nedskärningar och omorganiseringar på tidningarna. Ett annat intressant resultat är att tre av de fyra intervjuade menar att det krävs en allvarlig katastrof för att miljöjournalistiken åter ska få mer fokus. Vår undersökning visar också att miljörapporteringen generellt sett varit större i G-P än i DN vid de undersökta veckorna.

This thesis is developed by Posten Åland AB in order to simplify the work of agency staff when distributing mail in rural areas. In my thesis I have developed an application to help automotive mail dispensers. The need for such an application exists, especially during the summer but at other times when ordinary dividend cannot run his route. With the help of a PDA and a GPS the mail dispenser should see where the next stop is and what is to be delivered there There already was a directory of mailboxes and the addressees and the coordinates of the mailboxes. Using this, I will implement functionality to retrieve a specific route and plot those coordinates on the map.

I föreliggande uppsats kommer läsaren att möta en undersökning som belyser en eventuell sekulariseringsprocess i Jönköping under åren 1910–2010. Genom att undersöka religiositet som kommer till uttryck i Jönköpings-postens dödsannonser och ställa detta mot den tidigare forskningen som gjorts av Curt Dahlgren, som undersökt samma sak i svenska tidningar på nationell nivå, bör det framgå likheter och skillnader angående en eventuell sekulariseringsprocess i Jönköping och i Sverige. Det handlar om att undersöka i vilken utsträckning religiositet flyttar från den offentliga sfären till den privata. Genom att kvantitativt kategorisera Jönköpings-postens dödsannonsers symboler, kungörelser och minnesverser bör det framgå hur användandet av olika kategorier ser ut över tid. Kategorierna följer i stor sett samma principer som är (1) ytterligare information saknas, (2) kristen koppling, (3) profan koppling som innebär att det saknas religiös koppling, (4) allmän-religiös koppling. Beträffande undersökningen av symbolerna går metoden ut på förutom de tre första principerna också från (5) individuell koppling. I dödsannonserna framgår det att användandet av kors har gått från att vara sällsynta till att bli mer eller mindre obligatoriska till att återigen utgöra en minoritet av symboler i dödsannonserna. Däremot finns det indikationer på att korset som symbol i dödsannonserna blir vanligare från år 2000 till år 2010. Andelen kristna kungörelser minskade från 81,7% år 1910 till 4,1 % 2010. Den kategori som blev vanligare under tiden var profana kungörelser som år 1910 utgjorde 18,3 % av dödsannonserna men som år 2010 utgjorde 89,9 % av dödsannonserna. Andelen kristna minnesverser genomgick en liknande utveckling då 83,3 % av dödsannonsernas minnesverser var kristna år 1910 och 10,2% var det år 2010. En slutsats som gick att dra är att i Jönköpings-posten tenderar dödsannonserna att vara tydligare kopplade till kristendomen än i resten av Sverige. När det handlar om profana kungörelser låg det svenska genomsnittet år 1976 och framåt runt 90 %. I Jönköpings-postens dödsannonser är 89,9 % av dödsannonsernas kungörelser profana först år 2010, det vill säga trettiofyra år efter resten av Sverige.

The purpose with this study is to identify an organizational culture at Posten Örebro based on Edgar H. Schein´s theory about the three levels of culture. These three levels consist of artifacts, espoused beliefs and values and basic underlying assumptions. Artifacts represent the visible and tangible of an organization and this level is the easiest level to identify. Espoused beliefs and values include common thoughts and ideals within the organization and are an aware, but not necessarily material, cultural level. The essence of a culture contains basic underlying assumptions that influence underlying thoughts and actions and this is a level that is difficult to identify since it is unaware to the members of an organization. This study will also examine the organizational culture’s level of homogeneity among departments and employee levels within Posten Örebro.This study is based on the following questions: How can the organizational culture of Posten Örebro be described based on Schein´s levels of culture? How homogenous is the organizational culture among departments and employee levels within Posten Örebro?The result of this study shows that it is possible to apply Schein´s theory on Posten Örebro and to identify artifacts, espoused beliefs and values and an indication of a basic underlying assumption. The result also shows that the organizational culture within Posten Örebro is almost completely homogenous, with the exception of the value of change.Key words: Organizational culture, Schein, Posten, artifacts, espoused values, underlying assumptions

In this essay the Scandinavianistic narrative is examined in Oscar Patrick Sturzen-Becker's depictions of the Schleswig-Holstein war of 1848 in his newspaper Allmänna Öresunds-Posten. Through both poetry and prosaic agitation, he sought during the first months of the war to gather an opinion for a Swedish intervention for the cause of Denmark against the Prussian-supported uprising in the southern duchies and at the same time work for a consensus on a larger pan-national demarcation with Germany and Europe. He had a dream of a united Scandinavia that was shared by the student movement of the 1840s and contemporary liberal political groups, a dream of a resurrected great power from the past and at the same time a modernized liberal democracy.  What the essay intends to analyze is what the Scandinavianistic narrative looked like and in what way it changed with the development of the war. The old hereditary enemy Russia came to be increasingly overshadowed by the new German threat and even though Swedish troops did enter Danish soil for the sake of their Scandinavian brothers, they never joined the battlefield in Schleswig. The military intervention soon turned into a diplomatic pursuit of a temporart ceasefire and peace, so how did Sturzen-Becker's narrative create meaning in these twists and turns and was this period, after all, to be regarded as a part victory for his Scandinavian dreams? / I denna uppsats utforskas det skandinavistiska narrativet i Oscar Patrick Sturzen-Beckers skildringar av det Schleswig-Holsteinska kriget 1848, i dennes tidning Allmänna Öresunds-Posten. Genom både poesi och prosaisk agitation sökte han under krigets första månader samla en opinion för ett svenskt ingripande för Danmarks sak mot det preussiskt understödda upproret i de södra hertigdömena och samtidigt verka för en samsyn om en större pan-nationell gränsdragning mot Tyskland och Europa. Han hade en dröm om ett enat Skandinavien som delades av 1840-talets studentrörelse och av samtida liberala politiska grupper, en dröm om en återuppstånden stormakt från det förflutna och samtidigt en moderniserad liberal demokrati. Det uppsatsen avser att analysera är hur det skandinavistiska narrativet såg ut och på vilket sätt det förändrades med krigets utveckling. Den gmla arvfienden Ryssland kom att hamna alltmer i skuggan av det nya tyska hotet och även om svenska trupper faktiskt kom att beträda dansk mark för sina skandinaviska bröders skull, kom de aldrig att ansluta på slagfältet i Schleswig. Det militära ingripandet övergick snart till en diplomatisk strävan efter en tillfällig vapenvila och fred, så hur skapade Sturzen-Beckers narrativ mening i dessa vändningar och var denna period trots allt att betrakta som en delseger för hans skandinavistiska drömmar?