Bakgrund: För att sjukvården ska kunna upprätthålla patientsäkerheten krävs ett säkert sätt att överföra information mellan skifte av personal. För att kunna inkludera alla viktiga komponenter i en rapport krävs skicklighet i rapportering. Information som missas gör att patienter löper större risk att drabbas för vårdskador. Patienter som genomgår utsätts för sedering eller operativa ingrepp är redan sköra och löper större risk att drabbas av negativa konsekvenser. Syfte: Att undersöka innehållet i den muntliga överrapporteringen mellan anestesisjuksköterskor och postoperativ personal samt granskavad som kan påverka innehållet. Metod: En observationsstudie med kvalitativ och kvantitativ ansats utfördes på en intensivvårdsavdelning och en post-operativ avdelning. Resultat: Sammanställningen av 50 observationer visade att allergier, kirurgiska komplikationer, blodförlust och luftvägshantering var de mest frekventa punkterna som försummades. Innehållet jämfördes sedan med hur nöjda sjuksköterskorna som tog emot rapporten var gällandeinnehåll och struktur. Inga säkra slutsatser kunde dras av förhållandet mellan tid och innehåll, störningsmoment och innehåll, samt uppskattad nöjdhet med rapporten och innehåll. Vart rapporten sker har inverkan i hur stor utsträckning in-och utfarter samt operationsförband rapporteras. Störningsmoment har ingen inverkan på antal parametrar som tas upp. Konklusion: Resultatet visar att viktig information missas i olika utsträckning. Utifrån resultatet på studien dras slutsatsen att det behövs fortsatt forskning för att ge möjligheten att optimera och strukturera rapporterna så innehåll inte missas. / Background: If the health care is to maintain the patient security, a safe way to transfer information between staff changes is required. To be able to include all the important components in the report requires great skill. Information that is missed will expose the patient to a greater risk of care damage. Patients that undergo surgery or anaesthesia are already fragile and are at a greater risk of voluminous consequences. Objective: To examine the content of the oral report between the anaesthesia nurse and post-operative nurse, and what causes that could possibly affect the contents of the report. Method: An observation study with qualitative and quantitative method approach was adopted. The setting for the study was an intensive critical care unit and a post anaesthesia unit. Result: The findings in the 50 observations shows that allergies, surgical complications, blood loss and airway management were the most neglected points in the report. The amount of time the observations took were examined along with the content, structure and how satisfied the nurses that received the report were afterwards. No certain conclusions could be shown in the relationship between time and amount of content in the report. Neither was there a relationship between amounts of distraction and decreasing of content. These findings were compared with estimated satisfaction from the nurses that received the report. Where the report is held has impact on how much information about venous access, tubes and bandages is transferred. Disturbance had no effect on the amount of information being reported. Conclusion: The result shows that important information is missed to a certain degree. The study results show that there is still a need for more research to be able to find a way to optimize the oral report and the information transfer.

Bakgrund: God omvårdnad och snabb mobilisering till den drabbade personen är ett krav för att kunna återgå till en fungerande vardag efter en höftoperation. Tidig postoperativ mobilisering har visat sig minska risken för komplikationer. Aktuell forskning belyser kunskapsbrister hos hälso- och sjukvårdpersonal angående patienters upplevelser av tidig mobilisering samt bristande forskning kring sjuksköterskors etablerande av förtroendefulla relationer och kommunikation med patienter, vilket medför utmaningar i vården. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av postoperativ mobilisering efter höftoperation. Metod: En allmän litteraturstudie utfördes och 11 resultatartiklar inkluderades. Resultat: Analysen av resultatartiklarna identifierade följande fyra kategorier: upplevelser av bristande kommunikation och information, upplevelser av rädsla, sårbarhet och isolering, upplevelser av motivation, stöd och självuppfattning och upplevelser av att återgå till en ny vardag som belyser upplevelser av att anpassa sig till en ny normalitet, smärta och sömn. Konklusion/implikation: Bristande kommunikation från hälso- och sjukvårdspersonal, rädsla för felbelastning och känslor av sårbarhet och isolering framstod som de vanligast förekommande upplevelserna. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver öka sin förståelse för hur patienter upplever postoperativ mobilisering. En implikation av resultatet är att ytterligare utbildning och forskning behövs för att förstå och möta patienters behov och upplevelser för att kunna erbjuda god och effektiv omvårdnad. / Background: Adequate care and mobilization for the individual is essential to facilitate a return to daily life following hip surgery. Early postoperative mobilization has been shown to reduce the risk of complications. Current research highlights knowledge gaps among healthcare professionals regarding patients' experiences of early mobilization, as well as insufficient research concerning nurses' establishment of trusting relationships and communication with patients, posing challenges in healthcare. Aim: The aim was to illustrate patients' experiences of postoperative mobilization following hip surgery. Method: A general literature review was conducted, and 11 research articles were included. Results: Analysis of the research articles identified the following four categories: experiences of inadequate communication and information, experiences of fear, vulnerability, and isolation, experiences of motivation, support, and self-perception, and experiences of returning to a new daily life, which contain experiences of adjusting to a new normalcy, pain, and sleep. Conclusion/Implication: Inadequate communication from healthcare professionals, fear of misloading, and feelings of vulnerability and isolation were the most reported experiences. Healthcare professionals need to enhance their understanding of how patients perceive postoperative mobilization. An implication of the findings is that further education and research are necessary to understand and address patients' needs to provide quality and efficient care.

Bakgrund: Akut postoperativ smärta är en vanlig men också förväntad konsekvens efter kirurgiska ingrepp som ger negativ påverkan på den efterföljande postoperativa återhämtningen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka genomsnittlig självskattad smärtintensitet som gav vuxna patienter problem med att vila, sova och röra sig under det första postoperativa dygnet samt om det hos män/kvinnor, yngre/äldre och kirurgi/ortopedpatienter förekom olika hanterbara smärtnivåer i förhållande till vila och aktivitet under tidig postoperativ återhämtning. Metod: En kvantitativ empirisk deskriptiv studie genomfördes av ett datamaterial från 479 elektiva kirurg- och ortopedpatienter. Resultat: Resultatet visade att ortopedpatienterna i genomsnitt skattade högre värden av smärta jämfört med kirurgpatienterna men att kirurgpatienterna redan vid låga smärtnivåer fick problem med vila, sömn och rörelse. Slutsats: Resultatet understryker att smärta är en subjektiv upplevelse och att smärtbehandlingen i hög grad behöver individualiseras för att därigenom minska smärtans negativa effekter, förbättra den tidiga postoperativa återhämtningen och därmed öka patientsäkerheten. / Background: Acute postoperative pain is a common but also expected consequence after surgery that gives negative impact on the following postoperative recovery. Study objectives: The purpose was to investigate the average level of self-assessed intensity of pain that gave adult patients problem to rest, sleep or mobilize during the first postoperative day and if men/women, younger/older and surgical or orthopedic patients had different manageable levels of pain related to rest, sleep and mobilization during the early postoperative recovery. Design: A quantitative empirical descriptive study was performed from datasets from 479 elective surgical and orthopedic patients. Results: The result showed that the orthopedic patients self-assessed higher levels of postoperative pain than the surgical patients, but also that the surgical patients earlier got problems with recovery at low pain levels.  Conclusions: The result underlines that pain is a subjective experience and that the pain treatment has to be individualized just to prevent the negative impact of pain but also to enhance the postoperative recovery and improve patient safety.

<p>Postoperativ sårinfektion är en komplikation som var tionde patient drabbas av efter ett kirurgiskt ingrepp. Det medför inte bara lidande och förlängd vårdtid för patienten utan kan även vara direkt livshotande. Den förlängda vårdtiden medför dessutom kostnader för samhället, och resurser skulle kunna användas till annan vård. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sådana omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan vidta för att förebygga postoperativa sårinfektioner. Evidensbaserade omvårdnadsåtgärder som, var för sig minskar risken för att patienten ska drabbas av en postoperativ sårinfektion, och tillsammans utgör grunden för en säker vård. Databassökning av vetenskapligt material inom området ligger till grund för resultatet. Genom aktuell forskning presenteras och lyfts olika omvårdnadsåtgärder som reducerar risken för patienten att drabbas av en postoperativ sårinfektion. Viktiga omvårdnadsåtgärder är: korrekt hårborttagning, bibehållen normotermi, dusch med desinfektion, glukoskontroll, administrering av antibiotikaprofylax och postoperativ sårvård. Ny forskning inom området efterfrågas för att kunna följa utvecklingen, eftersom den befintliga är publicerad för många år sedan. För att patienten ska kunna erbjudas en säker vård behövs kontinuerlig utbildning under sjuksköterskeutbildningen men även i den kliniska verksamheten. Regelbunden uppföljning och utvärdering bör också ske i den kliniska verksamheten för att omvårdnadsåtgärderna ska vara effektiva.</p> / <p>Postoperative surgical wound infection is a complication that every tenth patient suffering after a surgical procedure. The consequences are the suffering and prolonged length of stay for the patient and can also be directly fatal. The prolonged duration of treatment is a high cost in society and resources could be used for other care. The purpose of literature review was to describe nurse’s interventions, which can be taken to prevent postoperative surgical wound infections. Evidence-based care interventions which reduce the risk of the patients suffering a postoperative surgical wound infection and together they represent a safe care. The result is based on search in databases for scientific materials in the subject area. Through current research highlights interventions which reduce the risk of the patient suffering a postoperative wound infection. Essential nursing interventions which are identified as: Hair removal, warming, shower with disinfectant, glucose monitoring, administration of antibiotic prophylaxis and wound care. New research in this area is requested to follow the developments since the current research is getting old. If the care should be safe for patient there must be education in nursing training as well as in the clinical work. Continuous follow-up should also occur in the clinical work in order to get feedback if the nursing interventions are effective.</p>

Postoperativ sårinfektion är en komplikation som var tionde patient drabbas av efter ett kirurgiskt ingrepp. Det medför inte bara lidande och förlängd vårdtid för patienten utan kan även vara direkt livshotande. Den förlängda vårdtiden medför dessutom kostnader för samhället, och resurser skulle kunna användas till annan vård. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sådana omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan vidta för att förebygga postoperativa sårinfektioner. Evidensbaserade omvårdnadsåtgärder som, var för sig minskar risken för att patienten ska drabbas av en postoperativ sårinfektion, och tillsammans utgör grunden för en säker vård. Databassökning av vetenskapligt material inom området ligger till grund för resultatet. Genom aktuell forskning presenteras och lyfts olika omvårdnadsåtgärder som reducerar risken för patienten att drabbas av en postoperativ sårinfektion. Viktiga omvårdnadsåtgärder är: korrekt hårborttagning, bibehållen normotermi, dusch med desinfektion, glukoskontroll, administrering av antibiotikaprofylax och postoperativ sårvård. Ny forskning inom området efterfrågas för att kunna följa utvecklingen, eftersom den befintliga är publicerad för många år sedan. För att patienten ska kunna erbjudas en säker vård behövs kontinuerlig utbildning under sjuksköterskeutbildningen men även i den kliniska verksamheten. Regelbunden uppföljning och utvärdering bör också ske i den kliniska verksamheten för att omvårdnadsåtgärderna ska vara effektiva. / Postoperative surgical wound infection is a complication that every tenth patient suffering after a surgical procedure. The consequences are the suffering and prolonged length of stay for the patient and can also be directly fatal. The prolonged duration of treatment is a high cost in society and resources could be used for other care. The purpose of literature review was to describe nurse’s interventions, which can be taken to prevent postoperative surgical wound infections. Evidence-based care interventions which reduce the risk of the patients suffering a postoperative surgical wound infection and together they represent a safe care. The result is based on search in databases for scientific materials in the subject area. Through current research highlights interventions which reduce the risk of the patient suffering a postoperative wound infection. Essential nursing interventions which are identified as: Hair removal, warming, shower with disinfectant, glucose monitoring, administration of antibiotic prophylaxis and wound care. New research in this area is requested to follow the developments since the current research is getting old. If the care should be safe for patient there must be education in nursing training as well as in the clinical work. Continuous follow-up should also occur in the clinical work in order to get feedback if the nursing interventions are effective.

Att upprätthålla patientens integritet är en utmaning för anestesisjuksköterskan i hens dagliga arbete. Orsakerna är den fysiska miljön på den postoperativa enheten, patient- tätheten, den sederade patienten samt vikten av att säkerställa god och säker vård efter överlämnandet. Anestesisjuksköterskan kan aldrig förutse hur och i vilken grad patien- ten uppfattar stimuli strax efter uppvaknandet och därför blir behovet att skydda integri- teten särskilt viktigt. Forskningsläget är oklart då inga artiklar som gäller bevarandet av patientens integritet i samband med överlämning till den postoperativa enheten har kun- nat identifieras. Överlämningen och överrapporteringen sker i ett vårdrum där obehö- riga  och eventuellt deras närstående befinner sig. Anestesisjuksköterskans tystnadsplikt utmanas och patienten som överlämnas är inte helt vaken vilket begränsar patientens möjlighet att värja sig för utlämnande situationer. Studiens syfte var att undersöka vilka tillvägagångssätt som anestesisjuksköterskan använder för att skydda patientens integri- tet i samband med överlämning till den postoperativa enheten. Kvalitativ observations- studie som kombinerades med kortare intervjuer valdes som metod. Studien utfördes på två mindre operationsenheter i västra Sverige. Totalt genomfördes 26 observationer och 12 intervjuer. Dataanalysen utfördes med tematisk analys enligt Braun och  Clarke (2006). Resultatet presenteras i tre huvudteman som utkristalliserades under analysen: Skapa trygghet och tillfredställelse, Skapa skyddande revir och Skapa lämpliga tillvä- gagångssätt.  Det framkom att medvetenheten om komplexiteten i situationen hos anes- tesisjuksköterskan var stor och att hen använde olika strategier för att skydda patientens integritet i samband med överlämningen. Forskning inom andra kontext bekräftar delar av studiens resultat. Den postoperativa miljön med ständiga avbrott,  närvaro av obehö- riga samt patientens halvvakna tillstånd och hens utsatthet försatte anestesisjuksköters- kan och patienten i situationer där integritetsskyddet brast. Anestesisjuksköterskan var till viss del medveten om risker som kunde utgöra en integritetskränkning. Hen använde tillvägagångssätt för att skapa skydd både genom fysiska medel samt genom att avstå eller begränsa verbal kommunikation. En ökad medvetenhet kräver tid för en aktiv dis- kussion om patientens integritet och hur den skyddas. Det bör vara ett gemensamt an- svar för all personal som på något sätt är delaktig i överlämningssituationen eller befin- ner sig på den postoperativa enheten.

Bakgrund: Postoperativ smärta är ofta underbehandlad. Det finns flera orsaker till varför det är viktigt med en god smärtlindring efter operation. Dels lindring av den akuta smärtan men även för att förebygga komplikationer och långvarig smärta. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans bedömning av och omvårdnadsåtgärder vid postoperativ smärta hos vuxna patienter. Metod: En litteraturöversikt baserad på 16 artiklar, publicerade mellan år 2010-2016. Artiklarna hittades i databaserna PubMed, CINAHL och Web of Science. Resultat: Sjuksköterskans förhållningssätt samt tid för att skapa en relation med patienten, är en förutsättning för korrekt smärtbedömning. Förutom administrering av analgetika finns det omvårdnadsåtgärder som kan lindra smärta som sjuksköterskan kan använda sig av, till exempel lägesändringar eller att ge information. Slutsats: Det finns flera faktorer som påverkar sjuksköterskans smärtbedömning, varav patientens delaktighet och sjuksköterskans förhållningssätt är viktiga komponenter. Även omvårdnadsåtgärder kan lindra smärta. / Background: Postoperative pain is often undertreated. There are several reasons why it is important with good pain relief after surgery. Ease of the acute pain but also to prevent complications and long lasting pain. Aim: To describe the nurse´s assessment and nursing care of postoperative pain in adults. Methods: Literature review based on 16 articles, published between 2010- 2016. The articles were found in the databases PubMed, CINAHL and Web of Science. Results: The nurse´s attitude and time for creating a relationship with the patient, is a prerequisite for correct pain assessment. Apart from administration of analgesics, there is nursing care that can relieve pain, which the nurse can use, for example change position or give information. Conclusion: There are many factors that influence the nurse´s pain assessment, where the patient´s participation and the nurse´s attitude are important components. Also nursing care can ease pain.

Bakgrund: Postoperativ smärta är vanligt förkommande och påverkar patientens välbefinnande. Sjuksköterskor har en central roll i smärtbehandling, det finns flertalet icke-farmakologiska metoder som kan användas för postoperativ smärtlindring. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att identifiera icke-farmakologiska metoder som en grundutbildad sjuksköterska kan utföra eller erbjuda som komplement vid en postoperativ smärtbehandling hos vuxna, samt utvärdera dess effekt. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: Fyra icke-farmakologiska metoder uppmärksammades: musikterapi, avslappningsövningar, beröringsmetoder och patientutbildning. Musikterapi i 30 minuter hade en signifikant smärtlindrande effekt. Beröringsmetoder och avslappningsövningar resulterade i en succesivt ökad smärtlindrande effekt. Patientutbildning gav en smärtlindrande effekt upp till 48 timmar efter operation. Slutsats: Icke-farmakologiska metoder kan användas som komplement till en farmakologisk behandling för att lindra postoperativ smärta. / Background: Postoperative pain is common and affects the patients’ wellbeing. Nurses have a central role in pain management, there are many non-pharmacological methods that can be used as postoperative pain relief. Aim: The aim of this literature review was to identify non-pharmacological methods that the basic trained nurse can perform or provide as a complement to a postoperative pain relief for adults and to evaluate their effect. Method: A literature review Results: Four non-pharmacological methods were observed: music therapy, relaxation exercises, touching methods and patient education. Music therapy for 30 minutes showed a significant pain relieving effect. Massage therapies and relaxation exercises gave a gradually increased pain relieving effect. Patient education gave a pain relief up to 48 hours after surgery. Conclusion: Non- pharmacological methods can be used as a complement to a pharmacological treatment as to relieve postoperative pain.

No description available.

Antalet dagkirurgiska operationer ökar kontinuerligt, vilket bidrar till en mer kostnadseffektiv och hållbar vård. Vårdens mål är en trygg och säker personcentrerad vård, där patienten är delaktig och ses som jämlik. Postoperativa komplikationer som PONV (postoperativt illamående och kräkning) och smärta har varit problem som påverkat patienters upplevelse av den postoperativa vården. Syftet med studien var att få en fördjupad kunskap om hur patienter upplever den dagkirurgiska vården, med fokus på bemötande, delaktighet, information, PONV och smärta. Denna studie är en del av en större studie, som genomfördes som ett kvalitetsarbete på en dagkirurgisk avdelning på ett sjukhus i västra Sverige. Patienter som vårdats på den dagkirurgiska enheten besvarade postoperativt en enkät bestående av tre delar. Från enkäten valdes frågor som svarade på studiens syfte. Metoden som användes var en empirisk studie med kvantitativ ansats. Deltagandet i hela studien var stort (n=280), därav valdes två kirurgiska patientgrupper (n=30) ut; patienter som opererat hernia inguinalis (ljumskbråck), antingen via lokalbedövning eller narkos, eller genomgått en laparoskopisk cholecystectomi (galloperation). Dessa patientgrupper valdes då dessa är de största operativa ingreppen som sker dagkirurgiskt. Resultatet visar att patienternas upplevelser om bemötande, delaktighet och information till stor del var positiva. Det fanns patienter som inte upplevde sjukvården som personcentrerad och kvarstående illabefinnande postoperativt framkom i studieresultatet. Det fanns patienter som inte blev återställda, utan hade behövt söka sjukvård efter operationen. Skillnader mellan patientgrupperna uppmärksammades, men ingen statistisk säkerställd korrelation visade sig mellan nivå av smärta respektive illamående och typ av operation. Denna studie var begränsad, men kan användas i utvecklingssyfte på den dagkirurgiska enhet den utfördes på. Öppna frågor och eventuellt tillägg av intervjuer kunde inneburit tydligare och mer utvecklade svar på frågeställningarna. Tidig inbjudan till en dialog, där patienten får den tid som den unika individen behöver tillsammans med intensivvårdssjuksköterskan, kan leda till en delaktig patient och en personcentrerad vård. Det ger möjlighet att uppmärksamma patienter med ökad risk för postoperativt illamående, samt kunna förebygga och behandla postoperativ smärta och illamående i ett tidigt skede.