Syftet för denna studie var att studera förekomsten av postoperativa sårinfektioner hos patienter som genomgått kärloperation med inguinal incision under åren 2008 till och med mars månad 2013. Undersöka skillnader gällande riskfaktorer inom studerad patientgrupp för förekomst av postoperativ sårinfektion samt studera om patienter som utfört endovaskulär metod under samma vårdtillfälle oftare drabbades av postoperativ sårinfektion än de patienter som inte genomgått endovaskulär metod under samma vårdtillfälle. Metoden som användes var granskning av patientjournaler efter utifrån studien utvalda specifika operationskoder. Granskningen av de 54 patientjournalerna skedde med hjälp av egenmodifierad tidigare använd granskningsmall. Studieresultatet visar att förekomsten av postoperativa sårinfektioner hos den studerade patientgruppen uppgår till 22,2 %. Skillnader mellan infektion och utförd endovaskulär metod kunde ses men inte påvisas med statistisk signifikans. Studien visade också att kvinnor oftare än män drabbas av postoperativ sårinfektion. Slutsatsen är att ungefär var femte patient i studien, som genomgått denna typ av kirurgi, ådrog sig en postoperativ sårinfektion och att många av dessa ledde till en kostsam postoperativ sårbehandling med Vacuum assisted closure, (VAC). / The purpose of this study was to investigate the incidence of postoperative wound infections in patients undergoing vascular surgery with inguinal incision in the years 2008 until March 2013. Examining differences in the risk factors in the studied group of patients occurrence of postoperative wound infection and to study whether patients who performed endovascular method during the same hospitalization more often suffered postoperative wound infection than patients who did not undergo endovascular method during the same hospitalization. The method used was the examination of patient records for the study, based on selected specific audit template. Study results show that the incidence of postoperative wound infections in the studied patient population amounts to 22,2 %. Differences between infection and performed endovascular method could be seen but not detected with statistical significance. The study also showed that women more often than men suffer from postoperative wound infection. The conclusion is that approximately one in five patients in the study who have undergone this type of surgery, suffered a postoperative wound infection and that many of these led to a costly postoperative wound Vacuum Assisted Closure (VAC).

Inledning: Postoperativ smärta hos barn är fortfarande ett problem trots förbättrade arbetsrutiner och smärtbehandling. Smärtskattning på barn och speciellt barn med kognitiva nedsättningar kräver att sjuksköterskorna har kunskap om tillgängliga smärtskattningsinstrument. På så vis ges alla barn möjlighet att smärtskattas. Syfte: Att undersöka hur ofta sjuksköterskor smärtskattar barn som opereras för skolios postoperativt. Design: En retrospektiv studie. Metod: Journalgranskningen genomfördes på Universitetssjukhuset i Linköping. Alla barn som under 2008-2009 opererats för Idiopatisk eller Neuromuskulär skolios, var mellan 0-18 år och fanns med i journaldatasystemet inkluderades i studien. Resultat: Barn med Idiopatisk skolios smärtskattades oftare än barn med Neuromuskulär skolios. Barn som inte förstod instruktion smärtskattades inte lika ofta som de barn som förstod instruktion. Flickor smärtskattades oftare än pojkar inom gruppen som förstod instruktion. Konklusion: Det fanns en signifikant skillnad i frekvens smärtskattning mellan Idiopatisk skolios och Neuromuskulär skolios, utöver detta gjordes fyndet att flickor smärtskattades högre än pojkar. För att alla skall få möjlighet till lika god omvårdnad krävs att det finns tillgång till olika smärtskattningsinstrument. / Background: Despite improved guidelines and treatment of children, postoperative pain is still a problem. Painassessment in children and specially children with cognitive disibilities demands knowledge in existing pain measurement tools for nurses. Then all children have the opportunity to express their pain. Aim: To find out if there is a difference in the frequency of assessment in postoperative pain in children after surgery for scoliosis. Design: A retrospective study. Methods: The study was performed in Linköping University hospital. Children admitted 2008-2009 for Idiopatic scoliosis or Neuromuscular scoliosis surgery, in age 0-18 years and available via the data journal were included in the study. Results: Children with Idiopatic scoliosis had a higher freqvence of painassessment compared with Neuromuscular scoliosis. Children who didn´t understood verbal information had less frequence of painassesment compered with those who understood verbal information. Girls were assessed for pain significant more often as compared to boys in the group who understood verbal information. Conclusion: There was differences between children who were able to express themselves and those who weren´t in painassessment, but also gender matters and to ensure all children’s right to similar care it´s of importance to access different pain measurement tools.

Bakgrund: Smärtan är subjektiv och det innebär att det är en individuell upplevelse. Den kan upplevas olika beroende på vilka tidigare erfarenheter patienterna har. Ingen annan än patienterna själva kan beskriva den upplevda smärtan. Det är viktigt att patienternas upplevelse av smärta uppmärksammas för att sjuksköterskor ska kunna bemöta deras behov på bästa sätt och därmed minska lidande. Syfte: Syftet var att belysa patienternas upplevelser av postoperativ smärta. Metod: Studien är en litteraturöversikt som är baserad på både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet redovisas i fyra olika teman: Att lida av smärta, Betydelse av information och rädsla för läkemedelsberoende, Att vara osäker och inte vilja vara till besvär, Osäkerhet inför framtiden. Smärta är en individuell upplevelse och den postoperativa smärtan kan innebära ett lidande för patienten. De upplever inte alltid att sjuksköterskorna respekterar deras uttryck för smärta och känner sig bortglömda då de saknar att få ta del av information kring framtiden. Slutsats: Det är viktigt för patienterna att få vara involverade i sin vård, smärtlindring och att få tydlig information om vad som berör den postoperativa vården. De behöver stöttning av anhöriga men framförallt av sjuksköterskorna för att kunna lindra både psykiskt och fysiskt lidande. / Background: Pain is subjective and it means that it is an individual experience. It may feel different depending on the previous experience of the patient. No one other than the patient himself can describe the perceived pain. It is important that patients' experience of pain observed for nurses to be able to respond to their needs in the best way and thus reduce suffering. Purpose: The aim is to highlight patients' experience of postoperative pain. Method: The study is a literature review which is based on both qualitative and quantitative articles. Results: The results are reported in four different themes: To suffer from pain, Importance of information and fear of drug dependence, being worried and do not want to be a bother, to feel insecure in front of the future. Pain is an individual experience and postoperative pain may cause suffering for the patient. They do not always experience that nurses respect their expressions of pain and therefore feel forgotten because of their lack of access to information about the future. Conclusion: It is important for patients to be involved in their care, to receive pain relief and to get clear information about what affects the postoperative care. They need support from relatives but especially from all the nurses to decrease both mental and physical suffering.

Bakgrund: Den postoperativa smärtans utfall påverkas av en rad olika faktorer såsom kirurgins lokalisation och omfattning, barnets ålder och dess förväntningar. I mitten av 1900-talet sågs negativa konsekvenser av att barn blev lämnade ensamma på sjukhus. Detta har lett fram till en mer familjecentrerad vård där föräldrarna har en viktig roll. Vården bygger på ett nära samarbete, där föräldrarna är en bro mellan barnet och vårdpersonalen. Föräldrarna kan med sin närvaro trösta, stötta och hjälpa barnet att lindra sin smärta. Föräldramedverkan kan även innefatta att hjälpa sitt barn med dagliga sysslor samt använda sig av ickefarmakologiska smärtlindringsmetoder. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar föräldramedverkan vid barns postoperativa smärta inom slutenvården. Metod: Studien är en litteraturöversikt av fem kvantitativa och fyra kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades med avseende på likheter och skillnader i resultatet. Resultat: I analysen framkom två kategorier: föräldrakomponenter och omvårdnadsinterventioner. Resultatet visar att emotionella reaktioner påverkar föräldrarnas möjlighet att delta i vården. Känslorna kan antingen hämma eller främja föräldramedverkan. Sjuksköterskan kan genom omvårdnadsinterventioner påverka känslorna och således även utfallet av delaktigheten. Slutsats: Resultatet visar på en rad olika faktorer som har en direkt eller indirekt påverkan på föräldramedverkan. Sammantaget bygger föräldramedverkan på en god relation mellan föräldrarna och sjuksköterskan. Klinisk betydelse: Genom ökad kunskap om vilka faktorer som påverkar föräldramedverkan kan vårdpersonalen påverka utfallet av föräldrarnas delaktighet. En välfungerande föräldramedverkan kan förbättra vården för barn med postoperativ smärta. / Background: The postoperative pain is affected by several components: the location and extent of the surgery, the child’s age and expectations. In family-centred care parents have an important part. This care is based on a close cooperation, where the parents are used as a bridge between the child and the caregivers. By their presence parents can give comfort, support and help the child to relieve the pain. Parental involvement can also include helping the child with daily activities and use non-pharmacological pain relieving methods. Aim: The aim of this study is to investigate which factors affect parental involvement in children's postoperative pain during hospitalization. Method: The study is a literature review of five quantitative and four qualitative articles. Analysed with reference to similarities and differences in the result. Results: The analysis revealed two different categories: parental components and nursing interventions. The results show that feelings affect parental participation in the care of the child. Nursing intervention influences parent’s emotions, and therefore the outcome of parental participation. Conclusion: Results indicate a number of factors that have a direct or indirect impact on parental involvement. Overall, parental involvement is based on a good relationship between the parents and the nurse. Clinical Significance: Through increased knowledge of the factors that influence parental involvement, caregivers can affect the outcome of the parental participation. A well functioning parental involvement can benefit the care of children with postoperative pain.

Bakgrund/syfte: Smärtlindring via PCA-pump är en effektiv och säker metod vid postoperativ vård. Den syftar till att ge patienten större möjlighet att påverka sin smärtlindring. Tidigare studier påvisar att många patienter upplever sin kunskap om PCA- pumpen som otillräcklig. Denna studie syftar till att undersöka vilken grad av självskattad kunskap patienter upplever sig ha om PCA-pumpen vid smärtlindring med hjälp av PCA vid postoperativ vård. Dessutom undersöks om utförlig information, både muntlig och skriftlig, leder till ökad kunskap beträffande PCA-pumpen samt om patientinformation om PCA- pumpen minskar patientens självskattade smärta vid smärtlindring med hjälp av PCA-pump postoperativt. Metod: En deskriptiv konsekutiv enkätinsamling genomfördes på fem kirurgavdelningar vid ett sjukhus i mellersta delen av Sverige. 26 patienter deltog i studien. Resultat: Denna studie påvisade ett positivt samband mellan patientinformation och smärtlindring (r = 0,74, p = 0,0005). Det framkom även ett positivt samband mellan att få utförlig information om PCA-pumpen, muntlig och skriftlig, och ökad kunskap om PCA- pumpen hos patienten (r = 0,61, p = 0,0009). Självskattad kunskap om PCA pumpen och dess funktioner var i genomsnitt 6,3/10. Studien påvisade även att kombinerad smärtlindring med PCA-pump och EDA postoperativt leder i genomsnitt till ett VAS-värde som var 1,57 lägre efter administrering, i jämförelse med de som endast hade smärtlindring via PCA-pump, resultatet var dock inte signifikant (p = 0,1). Slutsats: Patientinformation kan spela en stor roll kring smärtlindringen hos patienter med PCA-pump. Utveckling av kvalitetsdokument för hur patientinformationen skall utföras kliniskt kan leda till en ökad smärtlindring hos patienter som vårdas postoperativt med PCA- pump. Mera forskning och större undersökningsgrupper behövs för att styrka generaliserbarheten och validiteten. / Background: Pain relief through PCA pump is an effective and safe method for the treatment of postoperative pain. It aims to provide the patient with greater ability to influence their pain. Previous studies shows that many patients experience their knowledge of the PCA pump as inadequate. This study aims to examine the degree of self-assessed knowledge patients feel that they have on the PCA pump during pain treatment through PCA in postoperative care. The study also aims to examine if detailed information, both verbal and written, will lead to increased knowledge regarding the PCA pump and whether extended information about PCA pumps reduces the patients self-rated pain during pain relief through PCA pump postoperatively. Method: A descriptive consecutive survey data collection was conducted on five surgical wards in the middle part of Sweden. 26 patients participated in this survey. Results: This study showed a positive correlation between patients and pain relief (r = 0,74, p = 0,0005). It was also a positive correlation between getting detailed information, both verbal and written, and increased knowledge for the patient (r = 0,61, p = 0,0009). Self-perceived knowledge of the PCA pump and its functions were an average of 6.3/10. The study also showed that combined pain treatment using the PCA-pump and EDA postoperatively leads to an avarage VAS-value that was 1,57 lower after administration, in comparison with those who only had pain treatment through the PCA-pump, the result was not significant (p = 0,1). Conclusion: Patient information can play a big role on pain relief in patients with PCA pump. Development of quality document for how patient information is to be performed clinically may lead to increased pain relief in patients treated postoperatively with PCA pump. More research and larger study groups are needed to demonstrate the generalizability and validity.

Lic.-avh. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 2 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

<p>Postoperativ smärta fortsätter att vara ett stort och svåridentifierat problem. Omfattningen av okontrollerad smärta hos patienterna har inte förändrats märkbart de senaste decennierna. Sjuksköterskor tenderar att underskatta patientens smärta. Syftet med denna studie är att undersöka olika faktorer som påverkar sjuksköterskans sätt att bedöma postoperativ smärta. För att uppnå vårt syfte valdes litteraturstudie som metod. Sökning av litteraturen gjordes utifrån syfte och problemformulering i databaserna Academic Search Elite, CINAHL och SweMed +. Sex artiklar valdes ut och analyserades i fem steg. I resultatet framkommer sju faktorer som påverkar sjuksköterskans sätt att bedöma postoperativ smärta: kommunikation, erfarenheter och attityder, sjuksköterskans kunskap, information och förberedelser, att tolka smärta, hinder i smärtbedömningen och uppföljning av smärtbedömningen. Trots att omfattande forskning finns inom detta område, bör forskning bedrivas även i framtiden. En utökad smärtutbildning för sjuksköterskor kan vara gynnsamt.</p> / <p>Postoperative pain is still a major problem that is difficult to identify. The extent of uncontrolled pain in patients has not improved noticeably over the last decades. Nurses tend to underestimate the patients pain. The aim of this study was to examine factors influencing nurses’ assessment of postoperative pain. To obtain the aim a literature review was chosen. Search of literature was carried out in the databases: Academic Search Elite, CINAHL, SweMed +. Six articles were analysed according to a five-step- method. The result of the selected articles showed seven factors influencing how nurses assess postoperative pain: communication, experiences and attitudes, nurses knowledge, information and preparation, to interpreting pain, obstacles in pain assessment and following-up the pain assessment. Despite extensive research in this subject, there is a need for the research to continue. It would be favourable to increase the pain education for nurses.</p>

<p>Tidigare forskning visar att patienter har olika behov postoperativt, det är sjuksköterskans uppgift att anpassa omvårdnaden till individen. Patienter har postoperativt ett extra stort behov av information. Sjuksköterskor och patienter har olika åsikter om vilka behov som ska tillgodoses först. Sjuksköterskan anser att kompetenta vårdgivare, smärtlindring och den behandling som vårdpersonal ger ska prioriteras först. Det viktigaste för patienterna var kompetenta vårdgivare, kommunikation samt god omvårdnad. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans postoperativa omhändertagande av patienter som genomgått generell narkos och vårdas på kirurgavdelning. Studien har en kvalitativ ansats. Datamaterialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Sex sjuksköterskor intervjuades. Resultatet visar att information är en viktig aspekt i omhändertagandet, både när det gäller att informera patienter om vad som ska ske och vad som sker men också  information som patienten själv lämnar till sjuksköterskan om tillståndet. Det är även viktigt att det finns ett fungerande informationsutbyte mellan olika vårdgivare. Ett fungerande samarbete mellan vårdpersonalen och även mellan patient och sjuksköterska behövs för att det ska bli ett bra omhändertagande. Vården som ges ska anpassas efter varje individ och dennes behov. Slutligen anser sjuksköterskorna det vara av vikt att vara lyhörd för patienternas smärttillstånd.</p> / <p>Studies have shown that the care should be adapted to the individual patient. The postoperative patient has a special need for information. The postoperative needs are ranked different by nurses and patients. Nurses find that competent caregivers, pain relief and the treatment should be a high priority. Patients feel that competent caregivers, communication and a good care are the most important needs that they have in the postoperative setting. The aim of this study is to describe nurses postoperative care of patients who has undergone a general anesthesia and who is treated at surgical ward. The study has a qualitative approach. The data has been collected through semistructural interviews. Six nurses’ have been interviewed. This study shows that information is an important aspect in the patients care. It is important to inform the patient about what is going to happen and what has happened, the patient should also inform the nurse about their condition. There should also be a communication between the different caregivers. Is it also essential that the nurses are attentive to the patient’s pain. Collaboration between caregivers and between the nurse and patient is vital for a good care. The care should be adapted to the individual needs of the patients.</p>

Bakgrund: Studier visar att barns smärta underskattas av sjuksköterskor samtidigt som smärtskattningsskalor används i för liten utsträckning inom barnsjukvården.Syfte: Att undersöka hur smärtbedömning skedde på en postoperativ barnavdelning och hur smärtskattningsskalor användes samt barnens erfarenheter av smärtlindringen. Utöver det var syftet att undersöka hur barnens ålder påverkade dessa faktorer. Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie baserad på ett enkätunderlag och ett konsekutivt urval. Enkäter delades ut postoperativt till 30 barn i åldrarna 5-17 år som genomgått olika typer av operationer. Barnen svarade på enkäterna själva eller med stöd av sina vårdnadshavare. Resultat: Smärtskattningsskalorna Visuell Analog Skala (VAS) och Faces Pain Scale-revised (FPS-r) användes i mycket liten utsträckning (3% vardera) medan Numerisk Skala (NRS) användes i hög utsträckning (78%). Endast 20% av barnen fick information om någon smärtskattningsskala preoperativt. Barnen var generellt nöjda med hur ofta de hade blivit tillfrågade om sin smärta (73%) och majoriteten (80%) tyckte att de alltid (43%) eller oftast (37%) fått tillräckligt med hjälp mot smärtan. Inga signifikanta skillnader kunde ses utifrån ålder. Slutsats: Studiens resultat visar att NRS användes i hög utsträckning samt att barnen generellt var nöjda med hur ofta de blivit tillfrågade om sin smärta och med hjälpen de fått mot smärtan. Resultatet visar också områden där förbättringar kan göras såsom den preoperativa informationen. Studien belyser det viktiga ämnet barns smärta ur barns perspektiv och kan fungera som ett underlag för att förbättra bedömning och behandling av barns smärta. / Background: Studies show that in pediatric care, nurses underestimate children's pain and perform pain assessments too seldom.Aim: To investigate how pain measurements were performed in a postoperative pediatric care unit, how pain assessment scales were employed, and how children experienced the pain relief. Furthermore the study aimed to investigate how children's age influenced the above mentioned factors. Method: A quantitative cross-sectional study based on a survey and a consecutive sample. 30 children, undergoing surgery, aged 5-17 answered questionnaires postoperatively. The children answered the questionnaires themselves or with support from their caretakers. Results: The pain assessment scales Visual Analoge Scale (VAS) and Faces Pain Scale-revised (FPS-r) were rarely used (3% each), while Numeric Rate Scale (NRS) was frequently used (78%). Only 20% of the children received preoperative information about pain assessment scales. In general the children were pleased with how often they were asked about their pain (73%) and the majority (80%) thought they always (43%) or often (37%) received enough help with their pain. No significant difference was found regarding age. Conclusion: The study shows that NRS was frequently used, and that the children felt content with how often personnel asked about their pain and the help they received. Preoperative information about pain assessment scales was an area for improvement. The study highlights the important subject of children’s pain from a child's perspective and could be used to make improvements in children's pain measurement and treatment.