Introduktion: Postoperativ smärta uppkommer till följd att kirurgiskt ingrepp och många patienter upplever svår eller måttlig smärta efter operation. För att smärtlindra patienter krävs en smärtbedömning som sjuksköterskan har det övergripande ansvaret över. Syftet: Att beskriva sjuksköterskans bedömning av den postoperativa smärtan hos patienter. Metod: 13 vetenskapliga artiklar har anträffats genom sökningar i Pubmed och Cinahl som analyserats och sammanställts i en litteraturöversikt. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudkategorier och visar strategier för sjuksköterskan att bedöma postoperativ smärta samt faktorer som påverkar sjuksköterskans postoperativa smärtbedömning. Diskussion: Verbala och icke-verbala strategier vid postoperativ smärtbedömning lyfts fram som viktiga, ytterligare studier visar på liknande fynd. Även kommunikationen och relationens betydelse vid smärtbedömningen diskuteras och Joyce Travelbee ger en ökad förståelse för dessa områden. Slutsats: Sjuksköterskan kan använda olika metoder för att bedöma patientens postoperativa smärta. Att se patientens i sin helhet och väva in bedömningsinstrument i bedömningen. Resultatet lyfter fram olika påverkande faktorer som kan vara bra att ta hänsyn till som sjuksköterska. / <p>Godkännnande datum: 2017-03-20</p>

Kvinnors upplevelse i samband med akuta kejsarsnitt har belysts i flertalet studier. Beskrivning av upplevelsen är kantad av oro, smärta och svårigheter att först vad som hänt. Definitionen på omedelbara kejsarsnitt är otydligt vilket har resulterat i att många studier använder begreppet akut och inkluderar där både akuta och omedelbara kejsarsnitt. Renodlade studier på den allvarligaste formen av kejsarsnitt, det omedelbara kejsarsnittet, har inte gått att finna. Då tidsaspekten anses vara en faktor som kan påverka upplevelsen framstod det som intressant att undersöka hur omedelbara kejsarsnitt upplevs. Syftet var att undersöka kvinnors upplevelse av omedelbara kejsarsnitt. Studien har en kvalitativ ansats. Datainsamlingen har genomfört genom semistrukturerade djupintervjuer och analyserats enligt en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att omedelbara kejsarsnitt många gånger upplevs traumatiska. Utdragna förlossningsförlopp var vanliga och kvinnan kände oro för om hon och barnet skulle överleva. När larmet hade gått skedde det ibland så snabbt att patienten inte hade förstått vad som var på väg att ske. Informationen brast. Vårdande kommunikation ansågs avgörande i detta skede. Efterförloppet präglades av mycket smärta som hindrade kvinnorna att ta hand om sig själva och barnet. Behovet av en god smärtlindringsregim var tydlig. Uppföljning var betydande och många gånger avgörande för hur kvinnorna kunde leva med sina minnen efteråt. Det var viktigt att kunna se ett sammanhang. Huvudkategorierna som framkom var; information från vårdgivare till patient, utlämnad i sin otillräcklighet samt behovet av en utförlig uppföljning.

Smärta är en unik och subjektiv upplevelse. Smärtlindring är en viktig del av en akutsjuksköterskas arbetsuppgifter och det är av vikt att varje patient erhåller en god smärtlindring. I dagens sjukvård så har delaktighet fått en tydligare roll, patienten ska kunna vara med och påverka sin behandling genom att i större utsträckning involveras i behandlingen. En form av smärtlindring som ges under och efter kirurgi är epiduralanalgesi (EDA) och till den kan det kopplas en bolusknapp så att patienten själv kan ge sig bolusdoser av smärtlindring epiduralt, detta benämns patientkontrollerad epiduralanalgesi (PCEA). Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av patientkontrollerad epidural analgesi (PCEA) i samband med kirurgi vid gynekologisk cancer. Kvalitativa intervjuer användes som metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken patienter som genomgått kirurgi på grund av gynekologisk cancer. Urvalsmetoden som användes var bekvämlighetsurval. Intervjuerna transkriberades och insamlade data från intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att patienternas upplevelser av PCEA kan delas in i tre kategorier med sju tillhörande subkategorier. Kategorierna är (1) upplevelse av information (2) upplevelse av att ta beslut (3) upplevelse av smärtlindring. Resultatet påvisar att patienterna var nöjda med PCEA som smärtlindring. Informanterna erhöll informationen i olika mängd och på olika tidpunkter, dock var informanterna nöjda med den informationen de själva delgetts. Att själva kunna besluta om att ta och även kunna ge sig själv en bolusdos var något som de fann en trygghet i. Denna regim av smärtlindring har för patienterna medfört att de upplevt sig delaktiga i sin vård på ett direkt och tydligt sätt. Informanterna kände trygghet i att både ge sig analgetika inför aktivitet men också att välja att avstå från att ta analgetika och då känna lite smärta. Att få ta beslut själv gav en känsla av delaktighet vilket patienterna beskrivit som stärkande. Slutsatsen tyder på att patienter som erhåller PCEA i samband med kirurgi vid gynekologisk cancer upplever sig nöjda med denna smärtlindringsform. Att vara ansvarig för en del av sin behandling verkar vara något patienterna uppskattar. Resultatet tyder på att det finns ett behov av ytterligare forskning angående patienternas upplevelse av PCEA för att utvärdera om fler patientkategorier kan vara hjälpta av denna typ av smärtlindring efter kirurgi.

Smärtkatastrofiering är ett fenomen som beskriver känslan av hjälplöshet, överdriven förstoring och ältande av smärta. Postoperativ smärta är den vanligaste komplikationen efter kirurgiska ingrepp och trots effektiva läkemedel upplever många smärta. Senare forskning har visat att smärta är ett komplext begrepp och innefattar flertalet aspekter. Psykologiska prediktiva faktorer har studerats de senaste 20 åren och flera har uppvisat en korrelation till akut postoperativ smärta. Akut smärta är en riskfaktor för att utveckla långvarig smärtproblematik vilket innebär möjligheten att förhindra den genom att undvika akut postoperativ smärta. Smärtkatastrofiering kan vara en faktor för det. Att undersöka betydelsen av smärtkatastrofiering för att förutse akut postoperativ smärta. En systematisk litteraturöversikt från databaserna CINAHL, PubMed, PsycInfo och Web of Science. Vuxna över 18 år som smärtkatastrofierat innan operation och smärtutvärderats efter. Innehållsanalys med resultatpresentation i metaanalys och text. Smärtkatastrofiering har en låg till måttligt korrelation till postoperativsmärta. Sammanställningen av regressionsanalyserna visar både samband och inte. Oddsratio (OR) visar inget samband till postoperativsmärta. Resultatet visar att mer specifik och kontrollerade studier behöver göras för att koppla smärtkatastrofiering till postoperativ smärta. Korrelationer kan påverkas av flera variabler och även om den är signifikant kan inga större slutsatser dras än. Preoperativa omvårdnadsstrategier hos de som smärtkatastrofierat högt skulle rekommenderas för att undersöka eventuella positiva effekter. Liknande studier hos de med ångest har gjorts och visat lovande resultat.

Background: Mouth dryness, hunger, thirst, pain, nausea and vomiting are common postoperative unpleasant experience that are connected to decrees patient’s wellbeing and increases risk for postoperative complications. Patients need to fast preoperative to minimize the risk for respiratory aspiration during anaesthesia. The fast can contribute to patients decreased feeling of well being and increase unnecessary suffering. In new guidelines preoperative carbohydrate rich drinks is described to minimize patients metabolic stress and increase patient’s postoperative wellbeing. Aim: The purpose of this study aims to compile current research about carbohydrate rich drinks effect on patients postoperative wellbeing when undergoing anaesthesia . Method: a litterateur review with descriptive design of eleven RCT- studies. Result: Mouth dryness, thirst and hunger were significantly lower in patients receiving preoperative carbohydrate rich drinks. The effect in postoperative nausea and vomiting could not be determined. Significantly less pain was experienced in patients receiving preoperative carbohydrate rich drinks. Conclusion: Patients experienced less postoperative mouth dryness, thirst and hunger if they were given carbohydrate rich drinks preoperative. The effect on pain cannot be determined because of the small sample of studies. The effect on postoperative nausea and vomiting cannot be determined because only 40 percent of the reviewed studies has shown a statistically significant improvement. Despite this, carbohydrate rich drink has an effect on patient’s postoperative wellbeing and should be given to patients undergoing surgery with general anaesthesia. keywords: carbohydrates, preoperative care, Wellbeing, Postoperative nausea and vomiting / Bakgrund: Muntorrhet, hunger, törst, smärta, illamående och kräkningar är vanliga postoperativa besvär som påverkar patienters välbefinnande negativt och som ökar risken för stora komplikationer. Inför kirurgiska ingrepp behöver patienter fasta för att minimera risken för aspiration under anestesin. Fastan kan påverka patienters välbefinnande och leda till onödigt lidande. I relativt nya riktlinjer beskrivs att preoperativ administrering av kolhydratrik dryck kan minska patienters metabola stresspåslag och därmed förbättra patienters postoperativa välbefinnande.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa aktuell forskning om kolhydratslösnings postoperativa effekt på patienter som genomgår anestesi. Metod: Litteraturöversikt med deskriptiv design med elva RCT-studier. Resultat: Muntorrhet, törst och hunger minskade signifikant i flera studier hos patienters som druckit kolhydratrik dryck preoperativt. Effekten av kolhydratrik dryck kan inte helt fastställas. Smärta minskade i signifikant i en majoritet av studierna hos patienter där kolhydratrik dryck administrerades. Slutsats: Muntorrhet, törst och hunger minskade hos patienter som fått kolhydratrik dryck administrerat. Effekten på smärta var god men på grund av litet urval kan inga slutsatser dras kring effekten på smärta. Effekten på patienters postoperativa illamående och kräkningar kan inte fastställas då 40 procent av studierna såg en signifikant minskning av PONV. Slutgiltigen påverkar Kolhydratrik dryck patienters postoperativa välbefinnande och borde därav administreras till patienter som skall genomgå kirurgi. Nyckelord: Kolhydrater, Preoperativ vård, välbefinnande, Postoperativt illamående och kräkningar

Bakgrund: Ortopedpatienternas postoperativa smärta hanteras och tillfredsställs inte tillräckligt med enbart farmakologisk behandling. Det finns därför en utmaning för sjuksköterskan kring hur den postoperativa smärtan ska hanteras. Smärtan definieras som en negativ, sensorisk och känslomässig upplevelse som inverkar negativt på patienten. Inom den postoperativa vården, omhändertas patienter efter genomgången ortopedisk operation, där den postoperativa smärtan uppenbaras Musiken är ett fenomen som kan vara ett lämpligt komplement till att minska den postoperativa smärtan. Musiken finns för att skapa en tillfredsställande omgivning för patienterna genom aspekter som lugn rytm, melodi, harmoni och avslappning. Genom att studera musikens effekt på ortopedpatienternas smärta, kan musikens användbarhet identifieras. Syfte: Syftet var att beskriva musikens effekt på ortopedpatienters postoperativa smärta. Metod: Den valda metoden var en allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2017). Studien baserades på 9 kvantitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarnas kvalitet granskades enligt Willman et al. (2011) granskningsmall. Dataanalysen genomfördes i enighet med Fribergs (2017) steg för analys. Resultat: Analysen framtog två rubriker: Musikens effekt på smärtintensitet och Musikvalets betydelse för effekten. Studien visade att musiken har en effekt på den postoperativa smärtan i vissa fall. Det finns även studier som påvisar att musikens effekt inte har en påverkan. Slutsats: Studien visar på att musikens effekt kan ha en positiv inverkan, men att det även finns bevis på att musikens effekt även inte har någon effekt på den postoperativa smärtan. Musiken kan vara användbar för sjuksköterskan inom hälso och- sjukvården.

Bakgrund: Postoperativ smärta är vanligt förekommande hos patienter som genomgått någon form av kirurgiskt ingrepp. Enligt tidigare studier uppger ungefär hälften av dessa att de inte erhållit tillfredsställande smärtlindring. Underbehandlad smärta kan leda till försämrad återhämtning och förlängd vårdtid för patienterna. Utöver detta är smärta ofta tätt sammankopplat med lidande. Allt detta påvisar att det finns ett behov av fler metoder för att lindra smärta postoperativt. Komplementära metoder har visats kostnadseffektiva för sjukvården och riskfria för patienterna. Musik kan verka avslappnande genom att fungera som en distraktion, och är därför intressant ur smärtlindrings synpunkt. Syfte: Att undersöka effekten av musik som smärtlindringsmetod vid postoperativ smärta hos vuxna patienter inneliggande på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med tolv inkluderade artiklar. Dessa återfanns genom sökning i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Utav de tolv inkluderade studierna fann tio stycken en statistisk signifikant lägre nivå av självskattad smärta hos interventionsgruppen som fick lyssna på musik gentemot kontrollgruppen. Tre studier av dessa tio hade dock inte en statistiskt signifikant skillnad vid alla sina mättillfällen. De två resterande studierna noterade ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Utav de fyra studierna som undersökte analgetikakonsumtion fann två statistiskt signifikant lägre användning av analgetika hos interventionsgruppen. De andra två studierna erhöll ej någon statistisk signifikant skillnad. Slutsats: Musik visade sig ha positiv effekt på självskattad postoperativ smärta hos vuxna patienter inneliggande på sjukhus. Musik kan därför anses inneha klinisk relevans och kan således användas som en komplementär smärtlindringsmetod. Angående musikens effekt med avseende på analgetikakonsumtion kan ingen slutsats dras. / <p><strong>Abstract [sv] </strong></p><p><strong>Bakgrund: </strong>Postoperativ smärta är vanligt förekommande hos patienter som genomgått någon form av kirurgiskt ingrepp. Enligt tidigare studier uppger ungefär hälften av dessa att de inte erhållit tillfredsställande smärtlindring. Underbehandlad smärta kan leda till försämrad återhämtning och förlängd vårdtid för patienterna. Utöver detta är smärta ofta tätt sammankopplat med lidande. Allt detta påvisar att det finns ett behov av fler metoder för att lindra smärta postoperativt. Komplementära metoder har visats kostnadseffektiva för sjukvården och riskfria för patienterna. Musik kan verka avslappnande genom att fungera som en distraktion, och är därför intressant ur smärtlindrings synpunkt. </p><p></p><p><strong>Syfte: </strong>Att undersöka effekten av musik som smärtlindringsmetod vid postoperativ smärta hos vuxna patienter inneliggande på sjukhus. <strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>En litteraturöversikt genomfördes med tolv inkluderade artiklar. Dessa återfanns genom sökning i databaserna PubMed och CINAHL. </p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat: </strong>Utav de tolv inkluderade studierna fann tio stycken en statistisk signifikant lägre nivå av självskattad smärta hos interventionsgruppen som fick lyssna på musik gentemot kontrollgruppen. Tre studier av dessa tio hade dock inte en statistiskt signifikant skillnad vid alla sina mättillfällen. De två resterande studierna noterade ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Utav de fyra studierna som undersökte analgetikakonsumtion fann två statistiskt signifikant lägre användning av analgetika hos interventionsgruppen. De andra två studierna erhöll ej någon statistisk signifikant skillnad. </p><p><strong> </strong></p><p><strong>Slutsats: </strong>Musik visade sig ha positiv effekt på självskattad postoperativ smärta hos vuxna patienter inneliggande på sjukhus. Musik kan därför anses inneha klinisk relevans och kan således användas som en komplementär smärtlindringsmetod. Angående musikens effekt med avseende på analgetikakonsumtion kan ingen slutsats dras. </p>

Smärta är ett subjektivt fenomen som påverkas av olika faktorer. Den postoperativa smärtan uppstår efter ett kirurgiskt ingrepp. Obehandlad smärta kan medföra både psykologiska och fysiologiska besvär för patienterna med ökat vårdlidande och förlängd vårdtid som resultat. Sjuksköterskan har en central roll i patientens bedömning och behandling av den postoperativa smärtan. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans bedömning och behandling av den postoperativa smärtan hos vuxna över 18 år. Artiklar eftersöktes i databaserna PubMed och Cinahl, där nitton artiklar sedan inkluderades i studien. Artiklarna granskades och analyserades utifrån litteraturöversiktens syfte, där sju kategorier framkom: information, kommunikation, hur sjuksköterskan eftersträvar en effektiv smärtbehandling, sjuksköterskans förförståelse och fördomar, erfarenhet/kompetens, utbildning, sjuksköterskans arbetsmiljö. Resultatet visade brister på adekvat smärtbehandling av postoperativ smärta, där riktlinjer och rutiner inte efterföljs samt där samarbetet mellan läkare och sjuksköterskor utgör ett hinder för en effektivare smärtbehandling. Resultatet visade även att samarbetet mellan specialistsjuksköterskor och grundutbildade sjuksköterskor kan utgöra ett hinder. Ytterligare en svårighet för sjuksköterskan är att inte färgas av sin förförståelse. Oerfarna sjuksköterskor sam avsaknad av postoperativ smärta i sjuksköterskeutbildningen utgör ett hinder för effektiv smärtbehandling. Som slutsats har sjuksköterskan i den postoperativa smärtbehandlingen en viktig funktion. För en så optimal och effektiv smärtbehandling som möjligt är det viktigt med en god kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten. Att lindra patienternas lidande kan vara en komplex uppgift för sjuksköterskorna, sjuksköterskorna upplever ofta bristande kunskap kring den postoperativa smärtan och det är önskvärt med regelbundna utbildningar. Vid personcentrerad vård främjas utvecklingen  från att vara sjukdomsorienterad till att istället vara individorienterad. Individens behov sätts i centrum och patientens egen syn på vad som är livskvalite och god hälsa ställs i fokus. Vidare forskning verkar vara nödvändig då resultatet visar att patienter lider i onödan, trots att det finns rutiner och riktlinjer

No description available.

Smärta är en sensorisk upplevelse såsom syn, hörsel och beröring vilket gör att smärta är mångfasetterad. Detta gör postoperativ smärta till en komplex uppgift för sjuksköterskan. Postoperativ smärtbehandling är att avlägsna obehag, att underlätta återhämtning och att undvika komplikationer. Varje patient har en unik upplevelse av smärta och en individuell acceptans av smärta vilket skapar skillnader i önskemål om smärtlindring. Vården ska så långt som det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Då alternativa vårdformer efterfrågas allt mer inom vården är det viktig att ta reda på om akupunktur och musik kan användas som smärtlindrande metoder vid postoperativ smärta. Alla patienter har rätt att kräva en god farmakologisk som icke farmakologisk postoperativ smärtlindring.Syftet var att belysa hur musik och akupunktur kan påverka postoperativ smärta.En forskningsöversikt valdes som metod. Artiklarna söktes i PubMed med sökorden postoperative pain, acupuncture, complementary therapy, analgesic non narcotic och music therapy. Totalt inkluderades 16 artiklar i resultatet.Resultatet visade att akupunktur och musik i kombination med andra metoder lindrade postoperativ smärta samt minskade morfin konsumtionen. Vidare framkom det att även om postoperativ smärta hos deltagarna som fått akupunktur var oförändrad i både kontrollgrupp och testgrupp i två av studierna, behövde patienterna i akupunkturgrupperna mindre morfin än patienterna i kontrollgrupperna. I två artiklar framkom att akupunktur utan kombination med andra metoder minskade postoperativ smärta.Slutsatsen var att både enskilt och kombination med andra metoder kan akupunktur och musik påverka postoperativ smärta och minska morfin konsumtionen. Det är viktigt att sjuksköterskan och annan vårdpersonal har kunskap om dessa alternativa behandlingsmetoder som ett led i att minska farmakologiska biverkningar vilket i sin tur kan minska lidandet för patienten.