The essay’s language is swedish.Our study is about motivation and dissatisfaction with employees and managers. The work ismore about what motivates people in the workplace and what makes them unhappy. Themotivation can be achieved through two types of rewards, monetary and non-monetaryrewards. Where monetary reward involves performance pay or a bonus and non-monetarymeans travel, equipment and other benefits. This is the most common form of reward systemwhose purpose is to create a high motivation to ensure the effectiveness of the business ororganization. The essay is based on Herzberg’s two-factor theory, which consists ofmotivation and hygiene factors. The problem that remains today is the companies are notready to raise the hygiene factors if they consider those that exist are already reasonable. Thismay mean that employees don’t feel motivated enough, which in turn leads to adissatisfaction at the workplace. Companies use reward system to recruit, motivate and retaincompetent employees to their organizations.In this paper, the question was: How the factors and rewards affect employees and managers,and which factors motivate and create displeasure at the workplace?Our purpose was to highlight the views of managers and employees what is important to themwhen it comes to motivation and hygiene factors and rewards. The aim is to have a betterinsight into the reward system’s functionality in the organization, how different rewards andfactors satisfy the employees.We have choser open unstructured interviews to work with because we want to create adeeper discussion about how important reward systems are for the respondents. Weinterviewed seven respondents, of which four are managers and three employees.In our study, we have come to the conclusion that managers and employees are satisfied withtheir monetary and non-monetary rewards and that they experience some dissatisfaction at theworkplace. The study also showed that factors like rarely getting feedback, bad workingconditions, work under pressure, bad relationships between colleagues and a lot ofresponsibility can in the future lead to employees getting tired of the job and that they canthen apply for work at new companies that have better reward systems. / Vår studie handlar om motivation och missnöje hos anställda samt chefer. Arbetet handlar merspecifikt om vad som motiverar människor på arbetsplatsen samt vad som gör dem missnöjda.Motivationen kan uppnås genom två typer av belöningar, monetära samt icke-monetärabelöningar. Där monetär belöning innebär prestationslön eller bonus och icke-monetär innebärresor, utrustning och andra förmåner. Detta är den vanligaste formen av belöningssystem varssyfte är att skapa en hög motivation för att säkra effektiviteten hos företagen ellerorganisationen. Uppsatsen utgår mycket från Herzbergs tvåfaktorteori, vilket består avmotivations- och hygienfaktorer. Problemet som kvarstår idag är företagen inte är redo atthöja hygienfaktorerna om de anser de som finns redan är rimliga. Detta kan medföra att deanställda inte känner sig tillräckligt motiverade vilket i sin tur leder till ett missnöje påarbetsplatsen. Företag använder sig av belöningssystem för att rekrytera, motivera och behållakompetenta medarbetare till sina organisationer.I arbetet var frågeställningen: Hur påverkar faktorerna och belöningar de anställda ochcheferna samt vilka faktorer är det som motiverar respektive skapar missnöje påarbetsplatsen?Vårt syfte var att lyfta fram chefers och anställdas synpunkter på vad som är viktigt för demnär dem när det gäller motivations- och hygienfaktorerna och belöningar. Syftet är att habättre inblick i belöningssystemets funktionalitet i organisationen, hur olika belöningar ochfaktorer tillfredsställer medarbetarna.Vi har valt att arbeta med öppna ostrukturerade intervjuer eftersom vi vill skapa en djuparediskussion kring hur viktiga belöningssystem är för respondenterna. Vi använde oss utav sjustycken respondenter varav fyra chefer och tre anställda.I vår studie har vi kommit fram till att chefer och anställda är nöjda med deras monetära ochicke-monetära belöningar och att de upplever lite missnöje på arbetsplatsen. Studien visadeockså att sällan få återkoppling, sämre arbetsförhållande, arbeta under tryck, dålig relationmellan kollegor och mycket ansvar kan i framtiden leda till att anställda tröttnar på jobbet ochatt de då kan söka sig till nya företag som har bättre belöningssystem.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan ESG-betyg och kreditbetyg hos publika företag i Norden. Forskningsfrågorna som skulle besvaras var om det finns samband mellan ESG, dess dimensioner, och kreditbetyg, samt om det finns skillnader i dessa samband mellan sektorer och länder. Då kreditbetyg kan bedömas utifrån hela populationen av företag globalt, Credit combined global rank, eller baserat på sektortillhörighet, Credit combined sector rank, har dessa kreditbetyg undersökts, då det förekommer skillnader i betyggraderingen. Metod: Studien utgick från en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. Studien var kvantitativ och urvalet var 311 publika företag i Danmark, Finland, Norge och Sverige med data för året 2021. Sekundärdata inhämtades från Refinitiv Eikon och analyserades i IBM SPSS Statistics. ESG och de tre dimensionerna miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning testades i regressionsanalyser mot kreditbetygen. Resultat & slutsats: Resultaten visade ett positivt samband mellan ESG-betyg, dimensionerna miljö och socialt ansvar med båda kreditbetygen. Sektorerna i grupp ett; basic materials, consumer non-cyclicals, industrials och energy hade ingen effekt på sambandet mellan ESG och kreditbetygen. Sektorerna i grupp två; healthcare, real estate, technologies, consumer cyclicals och utilities hade effekt på båda kreditbetygen. En viss skillnad kunde även observeras mellan länderna, då Sverige visade samband mellan det kombinerade ESG-betyget och båda kreditbetygen, vilket inte kunde ses i grupp två som bestod av Danmark, Norge och Finland. Studien kunde även bekräfta att de båda kreditbetygen skiljer sig i gradering varav det sektorbaserade visade högre värden än det globala kreditbetyget. Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit till en ökad förståelse för hur ESG-betyg och kreditbetyg relaterar till varandra, samt skillnader mellan sektorer och länder. Resultaten kan motivera företag att aktivt förbättra sitt hållbarhetsarbete för att uppnå högre ESG-betyg. Studien på de enskilda dimensionerna i ESG kan ge företag en indikation på vilka delar som är viktiga. Kunskapen som studiens resultat bidrar med kan vara en viktig faktor i företags beslutfattande och skapa långsiktigt värde för intressenter. Förslag till fortsatt forskning: Då finansiella företag exkluderades från studien, är det relevant att undersöka även denna sektor för att jämföra med Norden som helhet och finansiella företag i andra geografiska regioner. En kombination av kvantitativ och kvalitativ metod skulle kunna bredda studien om samband mellan ESG och kreditbetyg ytterligare. / Aim: The aim was to study if there is a connection between ESG score and credit score in public nordic companies. The questions to answer were if there is a connection between ESG, the dimensions, and credit ratings, and if there are differences in these connections depending on sectors and countries. Credit rank can be calculated for companies globally, Credit combined global rank, or calculated based on company sector, Credit combined sector rank. Both ranks were included in this study, based on their divergence.   Method: This study engaged a positivistic research philosophy with a deductive approach. The study had a quantitative strategy and studied 311 public nordic companies in Denmark, Finland, Norway and Sweden regarding the year 2021. Secondary data was collected from Refinitiv Eikon and analyzed with IBM SPSS Statistics. The ESG combined score and the three dimensions environmental, social and governance was tested in regression analysis against credit rank.  Results & conclusions: The results revealed a positive connection between ESG combined score, the dimensions environmental and social, with both credit ratings. The sectors in group one; basic materials, consumer non-cyclicals, industrials and energy showed no effect on the connection between ESG, the dimensions, and credit rank. The sectors in group two; healthcare, real estate, technologies, consumer cyclicals and utilities showed an effect for both credit ranks. A difference between countries was confirmed when Swedish companies showed a connection between the combined ESG score and both credit ranks, that could not be observed in the other group of countries; Denmark, Norway and Finland. The study could also confirm a difference between the credit ranks, as the sector-based showed higher ranks generally than the global rank.   Contribution of the thesis: This study has contributed with an awareness about the connection between ESG score and credit rank, and differences between sectors and countries. The results can motivate companies to actively improve their sustainability to achieve higher ESG score. The study on the dimensions of ESG can also give companies indications on which pillars are more important. This knowledge could be an important factor in company’s decision making and create long term value för stakeholders.   Suggestions for future research: This study excluded financial companies, therefore it would be an interesting aim for further studies in this concept, to be able to compare this sector with other Nordic companies but also financial industries in other geographic regions. Another approach is to combine qualitative and quantitative strategy to make the study on the connection between ESG score and credit rank wider.

Bakgrund: Sedan 1988 har svenska aktiebolag haft en lagstadgad skyldighet att få sina räkenskaper granskade av en kvalificerad revisor, något som snart kommer att förändras. I en pågående utredning presenterades den 3 april 2008 ett förslag om att avskaffa revisionsplikten för 96 procent av de svenska aktiebolagen från och med 1 juli 2010. Bakgrunden till detta är att fördelar för små bolag inte anses uppväga nackdelar av revisionen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva förändringen hos banker i kreditbedömningsprocessen vid ett avskaffande av revisionsplikten och hur dessa förändringar kommer påverka relationen mellan bank och bolag. Referensram och teori: För att analysera det empiriska materialet har intressentteorin, principal-agent teorin och teorin om asymmetrisk information använts varav samtliga är väletablerade och beprövade teorier. Teorin om tillit är en relativt ny teori som även den har använts i syfte att förklara betydelsen av tillit i näringslivet. I referensramen ges information om revision och dess grundläggande principer samt en beskrivning av banker som kreditgivare och deras kreditgivningsprocess. Metod: För att uppnå syftet har en fallstudie utförts bestående av både en kvalitativ samt en kvantitativ insamlingsmetod. Den kvalitativa delen har bestått av intervjuer med representanter från Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB samt Swedbank. Ovanstående respondenter har även svarat på en enkät i syfte att komplettera med kvantitativ mätbar information. Utöver detta har litteraturstudier gjorts för att inhämta sekundär data. Slutsats: Banker kommer att drabbas av ökade kostnader till följd av revisionspliktens avskaffande. Direkta kostnader på grund av ökad risk kommer överföras på de enskilda bolagen i form av ökade krav medan dolda kostnader på grund av längre handläggningstid kommer spridas på samtliga företagskunder. / Background: Since 1988, Swedish private limited corporations have been prescribed by law to have their accounts reviewed by a qualified auditor, something that soon will be changed. In an ongoing government investigation, a proposal presented the 3rd of April 2008 suggested that 96 percent of all private limited corporations should be eased from the auditing duty as of 1st of July 2010. The background to this proposal is that advantages for the small corporations are not considered to compensate the disadvantage with auditing. Purpose: The purpose with this thesis is to describe the change for banks in the credit rating process in the case of an abolition of the auditing duty and how these changes will affect the relation between bank and corporation. Frame of references and theory: To analyse the empirical findings the authors have used the stakeholder theory, the principal-agent theory and information asymmetry theory which all are well established theories. The theory of trust is a relatively new theory that has been used in purpose to explain the importance of trust in the business world. The frame of references provides information about auditing and its basic principles as well as describing banks as creditors and their credit rating process. Method: In order to achieve the purpose, a case study consisted of both a qualitative and a quantitative collection method, have been conducted. The qualitative part consists of interviews with representatives from Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank. The representatives above have also answered a questionnaire in purpose to complement the interview with quantitative measurable information. In excess of this, literature studies have been done to gather secondary data. Conclusion: As a consequence of the abolition of the auditing duty, the costs for banks will increase. Direct costs due to a greater risk will be transferred to the particular corporations as greater demands while hidden costs due to longer office turnaround time will be spread out on all corporation customers

Andelen konkurrensutsatt offentlig verksamhet har ökat i jämn takt sedan början av 1990-talet, och utvecklingen har både sina förespråkare och kritiker. När det gäller de stora partierna inom de olika politiska blocken, är konsensus numera att konkurrensutsättning är här för att stanna, skiljelinjen ligger mer på hur stor andel av den offentliga verksamheten som skall konkurrensutsättas. Även bristen på en genomlysning och uppföljning av konkurrensutsatta verksamheter har väckt kritik. Kostnadseffektivitet är det som förespråkas vid konkurrensutsättning och används som syfte till att anlita privata eller korporativa aktörer etc., för att bedriva en tidigare offentlig verksamhet på ett mer företagsekonomiskt effektivt sätt. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Region Gotland använder sig av konkurrensutsättning och upphandling för att nå en företagsekonomisk effektivitet i sin verksamhet, och jämföra det empiriska underlaget mot tillgängliga teoretiska källor. För uppsatsen har följande två frågeställningar valts som uppsatsens problemformulering: (1) På vilket sätt genomförs konkurrensutsättning för att uppnå företagsekonomisk effektivitet i offentlig verksamhet? (2) I vilken omfattning sker uppföljning av verksamheter för att kontrollera att tilldelade resurser används på bästa sätt? Uppsatsen visade inte på något otvetydigt klargörande när det gäller ekonomisk vinst vid konkurrensutsättning, eftersom uppföljning och utvärdering av upphandlade verksamheter inte sker i den utsträckning som vore önskvärd. Detta skapar problem med att dra några konkreta slutsatser om det råder någon ekonomisk skillnad, ifall verksamheten bedrivs i offentlig eller privat regi, det blir mer ett antagande än bevisad kunskap. Det framkom även att den byråkratisering som medföljer vid konkurrensutsättning innebär ökad kostnad för det offentliga, och det är inte alltid som effektiviseringarna motsvarar omkostnaderna. Ingen av respondenterna ansåg att konkurrensutsättning är ett felaktigt förfarande utan det behövs mer tid för att bygga upp kunskapen, och att därmed fullt ut utnyttja upphandlingen som ett ekonomiskt instrument. Skiljepunkten mellan respondenterna är snarare hur användandet av konkurrensutsättning bör användas för att gynna Region Gotland och det lokala näringslivet. Flertalet av de anbudsförfaranden som har utfallit med bra resultat, är inom områden där konkurrensutsättning har använts under längre tid, och ”trial and error” är en av förklaringarna som uppsatsen har kommit fram till. Storleken på förfrågningsunderlagen är betydelsefullt, för att öka antalet anbud och därmed konkurrensen. Vilket i sin tur minskar risken för oligopol - eller monopol - ställning för något enstaka storföretag.  Antalet anbud ger också en prispress vilket för det offentliga kan betyda större ”effektivitetsvinster”. / The proportion of Swedish public sector exposed to competitive tendering has increased steadily since the early 1990s. This development or progress has its proponents as well as critics. As for the major parties in the two political blocs, there is now a consensus that competitive tendering is here to stay. The dividing line is more on what proportion of the public sector to be opened to competition. The purpose of this thesis was to examine how The Region of Gotland uses the competitive tendering and procurement to achieve business efficiency in their activities, and compare the empirical basis in relation to the available theoretical sources. For our thesis the following questions are chosen: In what way are implementations of competitive tendering used in order to achieve business efficiency within the public sector? To what extent is monitoring of public sector to ensure that allocated resources are used as intended in the best way? The empirical data shows that there is no straight line in terms of financial results of competitive tendering, as the monitoring and evaluation of procurement activities does not occur to the extent needed. For the same reason a comparison with financial outcome of public operation would become more an assumption than proved knowledge. Areas where a tender procedure has turned out with good results are mostly, in areas where competition has been used for a long time. Our conclusion is that time is needed to develop knowledge of good practice and examples. The size of the tender specifications is important, to increase the number of tender and thus competition. This in turn reduces the risk of monopoly. The number of tenders also provides a downward pressure in prices which can mean greater “efficiency gains”.

<p>Bakgrund: Sedan 1988 har svenska aktiebolag haft en lagstadgad skyldighet att få sina räkenskaper granskade av en kvalificerad revisor, något som snart kommer att förändras. I en pågående utredning presenterades den 3 april 2008 ett förslag om att avskaffa revisionsplikten för 96 procent av de svenska aktiebolagen från och med 1 juli 2010. Bakgrunden till detta är att fördelar för små bolag inte anses uppväga nackdelar av revisionen.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva förändringen hos banker i kreditbedömningsprocessen vid ett avskaffande av revisionsplikten och hur dessa förändringar kommer påverka relationen mellan bank och bolag.</p><p>Referensram och teori: För att analysera det empiriska materialet har intressentteorin, principal-agent teorin och teorin om asymmetrisk information använts varav samtliga är väletablerade och beprövade teorier. Teorin om tillit är en relativt ny teori som även den</p><p>har använts i syfte att förklara betydelsen av tillit i näringslivet. I referensramen ges information om revision och dess grundläggande principer samt en beskrivning av banker som kreditgivare och deras kreditgivningsprocess.</p><p>Metod: För att uppnå syftet har en fallstudie utförts bestående av både en kvalitativ samt en kvantitativ insamlingsmetod. Den kvalitativa delen har bestått av intervjuer med representanter</p><p>från Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB samt Swedbank. Ovanstående respondenter har även svarat på en enkät i syfte att komplettera med kvantitativ mätbar information. Utöver detta har litteraturstudier gjorts för att inhämta sekundär data.</p><p>Slutsats: Banker kommer att drabbas av ökade kostnader till följd av revisionspliktens avskaffande. Direkta kostnader på grund av ökad risk kommer överföras på de enskilda bolagen i form av ökade krav medan dolda kostnader på grund av längre handläggningstid kommer spridas på samtliga företagskunder.</p> / <p>Background: Since 1988, Swedish private limited corporations have been prescribed by law to have their accounts reviewed by a qualified auditor, something that soon will be changed. In an ongoing government investigation, a proposal presented the 3rd of April</p><p>2008 suggested that 96 percent of all private limited corporations should be eased from the auditing duty as of 1st of July 2010. The background to this proposal is that advantages for the small corporations are not considered to compensate the disadvantage with auditing.</p><p>Purpose: The purpose with this thesis is to describe the change for banks in the credit rating process in the case of an abolition of the auditing duty and how these changes will affect the relation between bank and corporation.</p><p>Frame of references and theory: To analyse the empirical findings the authors have used the stakeholder theory, the principal-agent theory and information asymmetry theory which all are well established theories. The theory of trust is a relatively new theory that has</p><p>been used in purpose to explain the importance of trust in the business world. The frame of references provides information about auditing and its basic principles as well as describing banks as creditors and their credit rating process.</p><p>Method: In order to achieve the purpose, a case study consisted of both a qualitative and a quantitative collection method, have been conducted. The qualitative part consists of interviews with representatives from Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank. The representatives above have also answered a questionnaire in purpose to complement the interview with quantitative measurable information. In excess of this, literature</p><p>studies have been done to gather secondary data.</p><p>Conclusion: As a consequence of the abolition of the auditing duty, the costs for banks will increase. Direct costs due to a greater risk will be transferred to the particular corporations as greater demands while hidden costs due to longer office turnaround time will be</p><p>spread out on all corporation customers</p>

Titel: Bolags CSR-arbete och kostnaden för räntebärande skulder Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Stefan Högdahl &amp; Mikael Lindqvist  Handledare: Jan Svanberg Datum: 2022 - Juni  Syfte: Forskningen kring CSR är omfattande och kan ta en mängd olika inriktningar. Denna studie studerar sambandet mellan bolags CSR och deras ESG-betyg i förhållande till deras kostnader för räntebärande skulder för att se om dessa kan ge ekonomiska fördelar. Vidare studeras även CSR-redovisningens samband uppdelat mellan okänsliga och känsliga sektorer med bolags kostnader för räntebärande skulder. Metod: Studien utgår från en kvantitativ och deduktiv utgångspunkt inom den positivistiska forskningsfilosofin. Datan är hämtad från Refinitiv Eikon och innehåller information från 2539 företag. Denna data har sedan behandlats och analyserats via IBM SPSS. Resultat och slutsats: Utifrån de genomförda regressionsanalyserna framkommer det förväntade negativa sambandet mellan CSR och skuldkostnad och hypoteserna styrks. Företag som utför ett bra CSR-arbete och erhåller ett högt ESG-betyg kan därmed enligt studiens resultat minska sin skuldkostnad genom lägre räntor. Regressionsanalyserna visade även på att företags CSR-redovisning är av större vikt inom känslig sektor. Detta kan ge en grund för företag att motivera kostnaderna för hållbarhetsarbete. Examensarbetets bidrag: Genom att undersöka sambandet mellan CSR och skuldkostnad har studien bidragit till att klargöra detta förhållande. Därmed kan företag lättare motivera ett arbete med CSR. Sambandet tyder också på att långivare är medvetna om företags CSR-arbete och tar hänsyn till det i sin riskbedömning vid sättande av räntor. Förslag till fortsatt forskning: Att långivare tar hänsyn till CSR-arbete visar sig i studien. Vidare forskning kan undersöka på vilket sätt CSR ingår som en del i riskanalysen hos dessa. Vidare forskning kan även undersöka hur stor påverkan denna ränteskillnad får på bolagens ekonomiska resultat och huruvida det är ett tillräckligt stort incitament för att satsa på CSR. / Title: Companies work with CSR and the cost of interest-bearing liabilities Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Stefan Högdahl &amp; Mikael Lindqvist Supervisor: Jan Svanberg Date: 2022 - Juni Aim: The research on CSR is extensive and can take a wide variety of orientations. This essay studies the relationship between companies' CSR and their ESG-ratings in relation to their costs for interest-bearing liabilities to determine if these can provide financial benefits. Furthermore, the relationship between CSR accounting is also divided into insensitive and sensitive sectors with companies' costs for interest-bearing liabilities. Method: The study is based on a quantitative and deductive vantage point within the positivist research philosophy. The data is taken from Refinitiv Eikon and contains information from 2539 companies. This data was then processed and analyzed via IBM SPSS. Result and Conclusions: Based on the regression analysis carried out, the expected negative relationship between CSR and cost of debt emerges and the hypotheses are substantiated. Companies that perform good CSR work and receive a high ESG rating can thus, according to the results of the study, reduce their debt costs through lower interest rates. The regression analysis also show that companies' CSR accounting is of greater importance in the sensitive sector. This can provide a basis for companies to justify the costs of sustainability work. Contribution of the thesis: By examining the relationship between CSR and cost of debt, the study has helped to clarify this relationship. This makes it easier for companies to motivate work with CSR. The connection also indicates that lenders are aware of companies' CSR work and take this into account in their risk assessment when setting interest rates. Future research: The fact that lenders take CSR into account when setting interest rates is shown in the study. Further research can investigate the way in which CSR is included as part of their risk analysis. Further research can also examine how much impact this interest rate difference has on the companies' financial results and whether there is a sufficiently large incentive to invest in CSR.

No description available.