”Sista stoppet” – Utmaningar och möjligheter på SiS särskilda ungdomshem är en kvalitativ studie med syfte att belysa de olika möjligheter och utmaningar som personal möter i förändringsarbetet med ungdomar på SiS särskilda ungdomshem. Det empiriska materialet bygger på sju semistrukturerade intervjuer med personal som arbetar på SiS särskilda ungdomshem. Studien bygger på Foucaults perspektiv om makt samt Vygotskijs teori om utveckling. Det finns stora utmaningar att möta den blandade problematik som infinner sig på SiS särskilda ungdomshem, samt att skapa relationer och motivation i den komplexa miljö som ungdomar och personal befinner sig i. De möjligheter som till synes finns på SiS särskilda ungdomshem är att skapa en trygg grund, i form av relationer, rutiner, struktur och skola. Förutsättningarna för ett lyckat behandlingsresultat bygger på också på insatser efter utskrivning.

Studien syftar till att undersöka professionellas uppfattning om personer med samsjuklighet, deras behov och vilka insatser som bedöms vara lämpliga. Syftet är även att undersöka professionellas syn på samverkan mellan verksamheter och huvudmän samt de professionellas upplevelse av implementering av integrerade behandlingsmetoder. Den metodologiska utgångspunkten är ett hermeneutiskt perspektiv med semistrukturerade intervjuer med vinjettmetoden som verktyg. Fyra verksamheter i tre olika kommuner besöktes där åtta respondenter intervjuades. Resultatet har analyserats utifrån teorier om samverkan och implementering. Studien visar på att personer med samsjuklighet blir förbisedda i missbruks- och beroendevården samt hälso- och sjukvården. Verksamheterna behöver samverka med andra för att erbjuda denna klientgrupp adekvat behandling. Som professionell är det av stor vikt att skapa tilltro från och en relation till klienten för att kunna gå vidare i behandlingen. Den visar även att implementeringsarbetet påverkar verksamheten i stort vilket inkluderar bland annat de professionella och klienterna. En av våra slutsatser är att implementeringen av SIP kan underlätta behandlingsprocessen för klienterna. En annan slutsats är att en del verksamheters arbetssätt exkluderar personer med samsjuklighet och deras multipla problematik.

Studiens syfte var att undersöka hur män från Mellanöstern uppfattar hedersrelaterat våld och förtryck samt att se om ett hederstänkande hos individer från Mellanöstern förändras efter att ha flyttat till Sverige. En kvalitativ studie har genomförts i form av fem semistrukturerade intervjuer med unga män från Mellanöstern. Studiens resultat visar att majoriteten av respondenterna har en negativ syn på förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck, där kvinnor exempelvis ses som mindre värdiga. Förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck grundar sig, utöver makt- och kulturperspektivet, i det intersektionella perspektivet där makt, kön, klass och etnicitet har en påverkande roll. När familjer från en hederskultur bosätter sig i Sverige kan ett hederstänkande förstärkas hos dem men det finns även möjlighet till en förändring där hederstänkandet försvagas eller försvinner helt. Vår studie har relevans för socialt arbete då den studerar ett ämne som socialtjänsten har bristande kunskaper om. Genom en ökad kunskap kan myndigheter få en större förståelse för de utsattas situation, vilket i sin tur kan leda till att de bidrar med den hjälp de utsatta är i behov av. En ökad förståelse kring problematiken och en ökad vetskap om män från Mellanöstern och deras uppfattningar, kan möjliggöra att en "rätt bild" om männen skapas i samhället. Den bild som idag existerar om utländska män är att de är våldutövare och kvinnoförtryckare.

No description available.

Syftet med vår uppsats var att få fördjupad kunskap om hur några lärare skapar förutsättningar för delaktighet och lärande hos elever med ADHD-problematik samt specialpedagogens roll i ett sådant arbete. Vi ville, utifrån detta och med stöd av våra teoretiska utgångspunkter, diskutera hur elevers lärandemöjligheter även kan angå deras välbefinnande och det specialpedagogiska arbetet. Studien är utförd med en kvalitativ forskningsansats. I studien intervjuades 14 lärare och det var deras perspektiv som var det centrala. I studien beskriver lärarna sitt arbete och vilket specialpedagogiskt stöd de har erfarit samt vilket stöd de ansett sig ha behov av i arbetet med elever med ADHD-problematik. Resultaten i vår studie visade att lärarna hade en stor medvetenhet kring vilka behov dessa elever kan ha samt vilka förutsättningar som krävs för att skapa en god lärandesituation. De berättade att elevernas delaktighet hade en stor betydelse för en lyckad skolgång. De ansåg att välbefinnande var grundläggande och att de hade möjlighet att nå dit genom en god relation med eleverna. Lärarna i vår studie ansåg att specialpedagogens stöd är en av komponenterna till att kunna skapa bra förutsättningar för arbetet med elever med ADHD-problematik. Vi fick en inblick i några lärares dagliga arbete och en förståelse av vilken roll specialpedagogen kan ha i samarbetet med lärare i det främjande elevhälsoarbetet

<p>Det som vi vill belysa med denna undersökning är hur viktigt det är att använda uterummet för elevers utvecklande i sin helhet. Det är viktigt att tänka på skolgården som ett extra klassrum. Vi vill belysa det faktum att uteverksamhet i skolan är gynnsamt för barnen. Något som vi vill ta upp kring utomhuspedagogiken är problematiken kring att arbeta ute och även ge en bättre bild av vad utomhuspedagogik betyder. Undersökningen har utförts i två skolor i Mellansverige. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning och det material vi använt oss av är 18 enkätformulär och 4 intervjuer.</p><p>Vår undersökning visar att även om pedagogerna anser att det är bra att vara utomhus så förekommer det väldigt sällan. Detta trots att pedagogerna själva anser att de skulle ha tid att gå ut med barnen mer. Pedagogerna anser att uterummet har en betydande roll för elevernas lärande. Respondenterna menar att utomhuspedagogik handlar om att bedriva en sorts pedagogiks verksamhet, utomhus med eleverna.</p><p>Vi vill framhålla att utomhuspedagogik är intressant, roligt, kreativt och nyskapande för både elever och pedagoger.</p>

<p>Det övergripande syftet med den här uppsatsen är att belysa en fördjupad förståelse av skolsituationen för elever med läs- och skrivsvårigheter i skolår nio med fokus på elevernas egna uppfattningar av problem, svårigheter och stöd. Detta för att kunna ta reda på vad som bör beaktas då stödformer ska utvecklas.</p><p>En kvalitativ studie med intervjuer som undersökningsmetod utfördes där sex elever och deras lärare intervjuades om elevernas problematik i skolan. Anteckningarna från intervjuerna användes för att göra en horisontalisering och se om berättelserna skilde sig åt och om de skilde sig från den bild som litteraturen ger.</p><p>Elevernas uppfattningar om skolan baserades på upplevelser, sociala relationer och undervisningssituationens organisering. Eleverna tänkte inte så mycket på sina svårigheter och flera upplevde inte att de hade svårigheter samtidigt som de pratade om saker som var svåra i skolan.</p><p>Lärarna och eleverna hade ganska likartad syn på vilka svårigheter eleverna hade även om skolans syn var mer utvecklad. Eleverna uppfattade sina problem som kopplade till aktiviteter medan lärare såg problem inom andra domäner av ICF. Skolan tenderade att ha samma åtgärder för problemen i undersökningen. I vissa fall var skolan och eleverna inte överens om vad som var det huvudsakliga problemet eller vad som borde göras för att lösa ett problem.</p><p>Skolan behöver kartlägga elevernas svårigheter och bestämma åtgärder tillsammans med eleven. En konversation mellan eleven och läraren behöver komma till stånd för att ge en bild av vad eleven upplever och har upplevt.</p>

<p><p>Att genomgå ett ägarskifte är kantat av en mängd komplicerade, Komplexa och Känslomässiga händelser. Att varje ägarskifte dessutom är unikt medför till att en mängd fallgropar finns och kan uppkomma under resans gång. Vi ska i denna uppsats undersöka genomförandet och förekommande fallgropar.</p><p><p>Vårt syfte är att få en djupare, översiktlig och enhetlig inblick samt kunskap gällande ämnesområdet. Vidare är syftet att erhålla olika perspektiv från ägarskiftesprocessens genomförande<em><strong>.</strong></em></p><p>Uppsatsen lägger fokus utifrån överlåtarens situation och således inte övertagarens. Vidare läggs fokus mot mindre, ägarledda och onoterade företag.</p><p>Vi har använt en abduktiv ansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Uppsatsen är uppbyggd utifrån öppna intervjuer med representanter från revisionsbyråer, bank, företagsförmedling, företagsorganisationer samt före detta ägare.</p><p>Vi kan utifrån våra undersökningar dra slutsatsen att ett ägarskifte är unikt, komplext och känslosamt. Det är således inget som forceras fram utan kräver sin tid. Att det är unikt medför inget i sig men leder heller inte till att det är enkelt för den delen heller. Att en mängd faktorer och aspekter har en avgörande betydelse medför en komplexitet, men som vi anser kan förminskas avsevärt om ägaren skapar förståelse för processen samt använder sig av extern expertis. Den känslomässiga aspekten går och ska heller inte förbises, vi anser att det är viktigt att känslorna förmedlas och uttrycks under resans gång för att ägaren och fler därtill efter skiftet ska känna sig tillfreds med utfallet av skiftet.</p></p></p>

No description available.

Det som vi vill belysa med denna undersökning är hur viktigt det är att använda uterummet för elevers utvecklande i sin helhet. Det är viktigt att tänka på skolgården som ett extra klassrum. Vi vill belysa det faktum att uteverksamhet i skolan är gynnsamt för barnen. Något som vi vill ta upp kring utomhuspedagogiken är problematiken kring att arbeta ute och även ge en bättre bild av vad utomhuspedagogik betyder. Undersökningen har utförts i två skolor i Mellansverige. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning och det material vi använt oss av är 18 enkätformulär och 4 intervjuer. Vår undersökning visar att även om pedagogerna anser att det är bra att vara utomhus så förekommer det väldigt sällan. Detta trots att pedagogerna själva anser att de skulle ha tid att gå ut med barnen mer. Pedagogerna anser att uterummet har en betydande roll för elevernas lärande. Respondenterna menar att utomhuspedagogik handlar om att bedriva en sorts pedagogiks verksamhet, utomhus med eleverna. Vi vill framhålla att utomhuspedagogik är intressant, roligt, kreativt och nyskapande för både elever och pedagoger.