<p>Sammanfattning</p><p>Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet, Logistikfördjupning, EKL361, VT 2006</p><p>Författare: Joel Agnsfeldt, Anders Johannessen & Peter Puch</p><p>Handledare: Åsa Gustafsson</p><p>Examinator: Helena Forslund</p><p>Titel: Processförbättring för förkortad produktionsledtid - en fallstudie av Metallmek AB</p><p>Bakgrund: Företag är idag verksamma i en konkurrensutsatt miljö som konstant förändras. Kunder ställer allt högre krav då de hela tiden efterfrågar bättre samt innovativa varor och tjänster. För att företag ska kunna möta dessa förändringar bör därför organisationen ha en helhetssyn, sätta kunden i fokus, vara flexibla samt att beakta tidsaspekten. För företag har det blivit allt viktigare att kunna tillfredställa sina kunder genom korta ledtider.</p><p>Ledtidsförkortningar inom företaget är mekanismen för tidsbaserad konkurrens. Genom kortare produktionsledtider kan fördelar uppnås i flera avseenden, såsom högre kvalitet och färre fel. Processförbättringar i form av produktionsledtidsförkortningar kan genomföras med hjälp av den bas som lagts till grund via implementerandet av ISO 9000:2000 i en specifik verksamhet. Dock har inte förbättringsfilosofin anammats fullt ut på grund av bristande resurser hos småföretagen i form av kunskap, kapital och tid. I småföretag inom verkstadsindustrin saknas ofta en uppsättning enkla beslutsverktyg samt riktlinjer för utvecklandet av den specifika verksamhet¬ens befintliga huvudprocess ”tillverkning och service” i produktionsledtidsförkortningssyfte.</p><p>Problemformulering: På vilka sätt skulle ett småföretag inom verkstadsindustrin kunna förkorta sina produktionsledtider i tillverknings- och serviceprocessen genom ett processorienterat arbetssätt? Vilka riktlinjer kan dras upp för ett småföretag inom verkstadsindustrin i strävan att förkorta sina produktionsledtider?</p><p>Syfte: Beskriva den befintliga tillverknings- och serviceprocessen i småföretaget Metallmek AB för att därigenom generera förbättringsförslag i form av beslutsverktyg för hur produktionsledtiderna kan förkortas. Dessutom ska arbetet leda fram till uppdragandet av riktlinjer som ett småföretag inom verkstadsindustrin kan använda sig av för att kunna förkorta sina produktionsledtider.</p><p>Metod: Arbetet består av en fallstudie där ett småföretag inom verkstadsindustrin granskats. Vidare har den kvalitativa forskningsmetoden använts där datainsamlandet är både av kvalitativ och kvantitativ börd. Insamlandet av det empiriska materialet har gjorts på företaget genom observation samt intervjuer.</p><p>Slutsatser: I studien av vårt fallföretag återfinns en rad orsaker till förlängd produktionsledtid i huvudprocessen. Den största delen av produktionsledtiden upptas av lagring. Vidare påvisas att lager- och verkstadsbyggnadernas ytor har en begränsande inverkan, vilka orsakar dubbelarbete. En del av personalens kompetensnivå är inte tilltäcklig hög. Detta innebär även det dubbelarbete då instruktioner måste ges av övrig personal. Vidare är riktlinjer uppdragna, där bland annat tidtagning, processflödesscheman och värdekartläggning ingår, vilka ett småföretag inom verkstadsindustrin kan genomföra för förkortad produktionsledtid.</p>

Bakgrund: Intresset för processer och framförallt utveckling eller förbättring av processer har på senare år ökat. Detta kan ha sin grund i att många företag har behållit föråldrade rutiner och processteg samtidigt som verksamheten utvecklats, något som resulterat i onödigt komplexa processer som påverkat företags ekonomiska och praktiska prestationer. En annan orsak kan vara att företagsklimatet blivit allt tuffare. En process som under senare år fått ökat intresse inom företagvärlden samt kommer sätta stor prägel på denna uppsats är materialanskaffningsprocessen. Materialanskaffning beskrivs som en process innefattande samtliga de aktiviteter som krävs för att säkerställa att material tillförs en organisation. Syfte: Syftet med denna uppsats är inledningsvis att kartlägga samt identifiera brister i Holtabs materialanskaffningsprocess. Vidare är syftet att komma med eventuella förslag till hur Holtab kan reducera kvalitetsbristerna i materialanskaffningsprocessen för att på så sätt minska företagets kvalitetsbristkostnader. Metod: Denna uppsats är en fallstudie på Holtab AB. Studiens metod är i huvudsak kvalitativ med kvantitativa inslag. Uppsatsen har vidtagit en deduktiv forskningsansats med ett positivistiskt synsätt. Det empiriska materialet samlades in genom semi-strukturerade och ostrukturerade intervjuer samt en kvalitetscirkel. Vidare har uppsatsens teoretiska referensram baseras på litterära källor samt vetenskapliga artiklar. Slutsatser: Holtabs materialanskaffningsprocess har beskrivits genom en processkartläggning. Vidare har författarna identifierat materialanskaffningsprocessens kvalitetsbristkostnader samt dess orsaker. Avslutningsvis har författarna tillsammans med medarbetare på Holtab AB tagit fram förbättringsförslag till de brister som identifierats. / Background: In the recent years, the interest of processes and especially the development or improvement of processes has increased. This may be because many companies have kept obsolete routines and process steps while the businesses have developed. As a result the processes have become unnecessarily complex and affect the companies’ financial and operational performance. Another reason may be that the business environment has become tougher. A process that in the recent years has received an increased interest in the business world and will put its mark on this essay is the material procurement process. Material procurement is described as a process including all activities necessary to ensure that all the required material is supplied to an organization.  Purpose: The purpose of this essay is initially the map and identifies poor quality in Holtabs material procurement process. Further the purpose is to present suggestions on how Holtab can reduce their poor quality in order to reduce the company’s cost of poor quality. Method: The following essay is a case study on Holtab AB. The study is mainly performed in the form of a qualitative study which is supplemented by some quantitative elements. The study emanated from a deductive standpoint with a positivistic approach. The empirical data were collected by the usage of semi-structured and unstructured interviews as well as a quality circle. Further the theoretical framework was collected by literature and scientific articles.   Conclusions: Holtabs material procurement process have been defined and mapped through process mapping. Furthermore have the authors identified cost of quality deficiencies and the causes behind said deficiencies. Finally the authors have derived and presented suggestions for improving Holtabs material procurement process by reducing the quality deficiencies and therefore the related costs.

Den svenska sjukvården kommer under de kommande decennierna att ställas inför stora utmaningar. Patientbelastningen väntas öka till följd av en åldrande befolkning som till största del utgörs av den stora generationen av 40-talister. Situationen kommer att kunna bli synnerligen allvarlig då många av Sveriges sjukhus och mottagningar redan idag har långa patientköer som i många fall inte klarar av att leva upp till vårdgarantin på maximalt 90 dagars väntan från inkommen remiss till genomfört läkarbesök. De senaste åren har emellertid ett trendbrott kunnat skönjas. Många sjukhus har startat omfattande förbättringsprogram med målsättningen att nå högre effektivitet och kvalitet i verksamheten, däribland Skånes universitetssjukhus i Lund och Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm. Förbättringsprogrammen har visat mycket goda resultat såsom kortare patient-köer, kortare väntetider, högre kvalitet i vårdresultaten samt större patientnöjdhet. Dessa förbättringar har inte uppnåtts genom att personalen har jobbat snabbare och hårdare, utan smartare enligt principer hämtade från den japanska förbättringsfilosofin Lean production som visar hur ett resurseffektivt och lönsamt flöde ska organiseras. Ortopedkliniken vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping har liksom stora delar av sjukvården i Sverige långa patientköer och långa väntetider. Idag är ett ambitiöst förbättringsprogram sjösatt med målsättningen att minska patienternas väntetid från 90 till 30 dagar i november 2010. Det var inom ramen för detta utvecklingsprojekt som vi, parallellt med klinikens eget arbete, fick uppgiften att förbättra klinkens nybesöksprocess(remiss-bokning-besök). Målsätt-ningen med vårt examensarbete var att upptäcka och föreslå förbättringsmöjligheter för nybesöksprocessen som ska leda till att väntetiden för klinikens nybesökspatienter förkortas. Med bland annat förbättringsfilosofin Lean och flera kvalitetsförbättringsverktyg som utgångspunkt dokumenterade och analyserade vi nybesöksprocessen och dess förutsättningar. Analysen utmynnade i flera potentiella förbättringsmöjligheter som sammantaget visade att Ortopedklinken, efter implementering av nedanstående förbättringsförslag, idag kan ta emot samtliga länets patienter med specialistvårdsbehov med befintlig kapacitet. Förbättringarna handlar om en bestämd ansvarsfördelning mellan primärvården och Ortopedkliniken, tydliga direktiv om vad som ansvarsuppgifterna kräver samt hårda krav på att uppfylla ansvars-uppgifternas bestämmelser. På så sätt skapas rätt förutsättningar för att bedriva en effektiv verksamhet för kliniken. När rätt förutsättningar finns ska en ny effektivare processkarta implementeras som utnyttjar färre resurser, tar kortare tid och har längre framförhållning i sin planering. Remissinflödet ska utjämnas och en takt skapas för jämn arbetsbelastning och enklare planering. Läkarresursen, som utgör klinikens flaskhals, ska omfördelas för att höja kapaciteten och balansera flödet. De inbokade besökstiderna ska utnyttjas maximalt genom att förbättra kommunikationen med patienterna och förbättra omfallsplaneringen för återbud. Genom att införa alla nämnda förbättringsförslag har vi visat att kliniken har förmåga, att med befintlig kapacitet, möta vårdbehovet inom länet. Förbättringsarbete är en ledarskaps-fråga där de högsta cheferna måste visa trovärdighet och engagemang för att satsningen ska bli lyckad. Enligt Lean bör cheferna skapa en förbättringsanda där alla medarbetare ser sin roll i helheten och förstår hur viktig deras insats är för det gemensamma resultatet så att alla medarbetare arbetar mot samma verksamhetsmål. Ortopedkliniken har förutsättningarna för att bli framgångsrik och ansvaret ligger nu på klinikchefens bord för hur framgångsrikt förbättringsarbetet kommer att bli.

Möjligheten att uppnå ett lönsamt och konkurrenskraftigt företag genom att tillämpa en strategi som förespråkar flexibilitet mot kund och ständig processförbättring mot kundens behov har blivit en allt mer väsentlig del på vägen mot framgång. Processerna ska generera högkvalitativa produkter och styras av motiverade och engagerade medarbetare. I följande studie har en process tillämpat mot mindre orderkvantiteter konstruerats för att öka Emballator Lagan Plasts flexibilitet mot kund och ge företaget tillfälle att öka sin årliga omsättning. Studien har formats utifrån problemformuleringen “Hur kan högre flexibilitet i produktion nås utan att öka produktionsresurserna?”. Målet med arbetet är att tillämpa en process som svarar på den potenitella kundgruppens behov, reducerar slöserier i form av lager och förflyttningar samt minskar ledtid. Utifrån genomförandet där arbetsmodellen “Förbättringskatan” användes alstrades följande resultat. En förbättrad process kan skapas genom att tillämpa en kundstyrd produktion där orden produceras i ett kontinuerligt flöde. Burk och kompatibelt lock ska sampackas i en kartong och packas med lika många burkar som lock. Det förbättrade tillståndet reducerar behovet av lager samt minskar ledtiden. De planeringspunkter som Förbättringskatan innehåller kan slutligen tillämpas av företaget vid framtida processförbättringar. Modellen möjliggör för kontinuerlig utveckling av organisationen där medarbetare får chans att förändra sitt arbete och involvera sig i förändringen mot kundens krav.

Detta examensarbete har utförts på SSAB i Luleå. Arbetet inleddes på grund av att SSAB:s inköpsavdelning upplevde höga inköpskostnader för objekten slaggbyttor. Slaggbyttor är massiva stålbehållare som används för att hantera restprodukter från ståltillverkningen. Processen slaggbyttor innehåller delprocesserna Underhåll av slaggbyttor, Produktion med slaggbyttor och Reparation av slaggbyttor. Processen slaggbyttor har kartlagts och definierats av författaren för detta examensarbete. Syftet med detta examensarbete är att synliggöra problem och identifiera förbättringsmöjligheter i processen slaggbyttor hos SSAB i Luleå. För att möjliggöra processkartläggningen utfördes direkta observationer på SSAB:s produktionsanläggning i Luleå. Därefter utfördes semistrukturerade intervjuer med SSAB:s anställda och leverantör av slaggbyttor. Genom examensarbetets processkartläggning av processen slaggbyttor uppmärksammades problem. De uppmärksammande problemen i processen slaggbyttor bestod bland annat av bristande kommunikation mellan de olika enheterna i processen slaggbyttor, otillräcklig journalföring av slaggbyttor och otydligt ledarskap. Genom utförandet av ett träddiagram skapades åtgärder till problem som existerar i processen slaggbyttor. Träddiagrammets åtgärder låg till grund för skapandet av rekommendationerna för hur SSAB bör hantera de upptäckta problemen i processen slaggbyttor. Arbetet resulterade i följande tre rekommendationer: 1.     Kommunikation - Utför möten kontinuerligt med inblandade i processen slaggbyttor. För att förbättra kommunikationen i processen slaggbyttor rekommenderas regelbundna digitala eller fysiska möten. Bristande kommunikation har lett till att SSAB har ineffektivt beslutstagande och ineffektiv uppföljning av de olika aktiviteter i processen slaggbyttor. Detta kan åtgärdas genom att skapa en kommunikationskanal där alla inblandade enheter i processen slaggbyttor får insyn över processen och kan dela med sig av sin expertis till varandra. Detta skulle kunna förbättra förståelse och samarbete för de inblandande i processen slaggbyttor. 2.     Spårbarhet - Implementera digital journalföring av slaggbyttor. För att säkerställa spårbarheten av slaggbyttor i processen slaggbyttor rekommenderas slaggbyttornas aktiviteter journalföras i ett datasystem. Där bör varje slaggbytta få en unik märkning och sparad historik gällande reparationer, besiktningar och kontroller. Detta system stödjer beslutsfattande om demolering eller reparation av slaggbyttor och underlättar att uppfylla Arbetsmiljöverkets krav gällande frekvens av besiktning och kontroll för slaggbyttor. 3.     Ledningens engagemang - Tydligare krav från ledningen. För att förbättra processen slaggbyttor behövs tydligare krav från ledningen och en utsedd ledare för att säkerställa samordning och ansvar i processen. Ledaren måste också skapa tydliga mål och förväntningar för processen slaggbyttor. Målen och förväntningarna bör sedan förmedlas till alla involverade i processen slaggbyttor. / This master’s thesis was conducted at SSAB in Luleå. The project was initiated due to SSAB's purchasing department experiencing high procurement costs for slag pots. Slag pots are massive steel containers used to handle by-products from steel production. The purpose of this master’s thesis is to highlight problems and identify improvement opportunities in the slag pot process at SSAB in Luleå. The slag pot process includes the sub-processes of Maintenance of Slag Pots, Production with Slag Pots, and Repair of Slag Pots. The slag pot process has been mapped and defined by the author for this master’s thesis. To facilitate the process mapping, direct observations were conducted at SSAB's production facility in Luleå. Subsequently, semi-structured interviews were conducted with SSAB employees and the slag pot supplier. Through the process mapping of the slag pot process in this thesis, problems were identified. The identified problems in the slag pot process included poor communication between different units in the slag pot process, inadequate record-keeping of slag pots, and unclear leadership. By creating a tree diagram, measures were developed to address the existing problems in the slag pot process. The actions from the tree diagram formed the basis for the recommendations on how SSAB should address the identified problems in the slag pot process. The work resulted in the following three recommendations: Communication - Conduct reoccurring meetings with those involved in the slag pot process.  To improve communication in the slag pot process, regular digital or physical meetings are recommended. Poor communication has led to inefficient decision-making and follow-up of the various activities in the slag pot process at SSAB. This can be addressed by creating a communication channel where all units involved in the slag pot process have visibility over the process and can share their expertise with each other. This would improve understanding and collaboration among those involved in the slag pot process. Traceability - Implement digital record-keeping of slag pots.  To ensure the traceability of slag pots in the slag pot process, it is recommended to record the activities of slag pots in a data system. Each slag pot should have a unique identification and a saved history regarding repairs, inspections, and controls. This system supports decision-making on the demolition or repair of slag pots and facilitates compliance with the Swedish Work Environment Authority's requirements regarding the frequency of inspection and control of slag pots. Management's Engagement - Clearer requirements from management.  To improve the slag pot process, clearer requirements from management and a designated leader are needed to ensure coordination and responsibility in the process. The leader must also create clear goals and expectations for the slag pot process. The goals and expectations should then be communicated to all those involved in the slag pot process.

Processing Production Centre Lund (PPCL) är en affärsenhet inom Tetra Pak-koncernen som tillverkar processutrustning, förpacknings- och fyllningsmaskiner för livsmedel. I denna produktion är materialbrister vanligt förekommande vilket leder till kostsamma expressleveranser och icke värdeskapande arbete. Studiens mål är att identifiera problemkällor samt presentera förbättringsförslag för att minska antalet materialbrister i syfte att öka PPCLs leveransprecision, minska förekomsten av icke värdeskapande arbete samt reducera användandet av expressfrakt. Med hjälp av observationer, intervjuer och litteraturstudier har företagets arbetsprocesser kartlagts. Genom att jämföra de observerade arbetsprocesserna med de föreskrivna har de föreskrivna arbetsprocesserna konstaterats vara alltför generellt beskrivna, och ibland föråldrade, för att vara direkt tillämpbara för de anställda. Med flödesanalysmetoder har icke värdeskapande arbete belysts, problemkällor för delprocesser har påvisats och alternativa arbetsprocesser har föreslagits. Denna studie föreslår processutbildning för företagets anställda och bättre informationsdelning vid processuppdateringar. Detta skulle medföra en större insikt om hur egna handlingar påverkar andra samt leda till mer standardiserade arbetssätt. Vidare rekommenderas att de anställda tas med i arbetet med att ta fram detaljerade arbetsprocesser, bland annat för att utnyttja fördelarna med etablerade workarounds. Denna studie föreslår en ny process att följa vid ändringar i materialbehov, vilken skulle leda till bättre informerade materialval i tidigare skede. Dessutom rekommenderas striktare riktlinjer för när ändringar i materialval ska accepteras av PPCL utan förbehåll. Vidare klarlägger studien problem med de data som finns tillgängliga i Tetra Paks affärssystem. Felaktiga parametrar gällande ledtider på material från leverantörer och outnyttjade hjälpmedel vad gäller material som avbeställs eller ersätts leder ofta till materialbrister i produktionen. Studien lyfter fram standardiserade arbetsmetoder samt jämnare fördelning av arbetsbelastning för dem anställda som möjliga åtgärder till dessa problem. Stora materialgrupper som innefattar material med lång leveranstid leder ofta till materialbrist när behovet specificeras i ett sent skede. Denna studie föreslår artikelstandardisering och ett bättre informationsflöde mellan inköp och den som specificerar materialbehovet. Detta skulle minska uppkomsten av materialbrister. Ett annat problemområde som tas upp i studien är uppdelningen av de två affärsenheterna som är inblandade i orderflödet. Underutvecklade processer, dubbelarbete och få kommunikationskanaler är några av de problem som tas upp. Tvärorganisatoriska förbättringsprojekt förespråkas i studien för att förbättra och effektivisera detta samarbete för att i förlängningen minska antalet materialbrister. Slutligen rekommenderas att de ledtider som utlovas till slutkunderna ses över för att spegla verkliga ledtider på ett mer korrekt sätt. Felaktiga ledtider dömer produktionen till ett arbete under tidspress vilket innebär att det kontinuerliga förbättringsarbetet försakas.

Globaliseringen har medfört en ökad konkurrens på marknaden vilket tvingar företag att flytta utomlands eller effektivisera sina processer för att fortsätta vara framgångsrika. För att effektivisera sina processer måste även företag prioritera olika processer och öka utnyttjandegraden på de processer som skapar värde för kunden. Följande fallstudie undersöker hur tillgängligheten påverkas om stödjande processer separeras från värdeskapande processer. Syftet med studien är att studera sambandet mellan materialhantering och tillgänglighet i produktion för att förstå effekten av att separera stödjande och värdeskapande processer. Studien har utförts på företaget Gunnebo Industrier där författarna tagit fram lösningsförslag för att företaget ska kunna separera operatörer från logistiska aktiviteter. Med hjälp av nulägesanalys och tester har följande resultat uppkommit; Genom att frigöra operatör från logistiska aktiviteter kan operatören ägna större del av sin tid till värdeskapande aktiviteter vilket medför en ökad tillgänglighet i produktionen.

<p>Bakgrund: Många organisationer står idag inför en allt hårdare konkurrens, vilket ställer ökade krav på ständig utveckling och förnyelse. För att uppnå detta krävs en ökad kundorientering samt att bättre kunna ta tillvara på medarbetarnas potential. Ett sätt att möta dessa ökade krav har varit att börja fundera på att förändra arbetsorganisationen.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga och analysera Vildmarkshotellets konferensprocess samt ge förslag på hur denna kan förbättras. </p><p>Genomförande: Studien började med en diskussion kring uppdraget. Därefter påbörjade vi en litteraturstudie som låg till grund för det empiriska material som samlats in via intervjuer med hotellets ledningsgrupp, avdelningschefer samt vissa medarbetare.</p><p>Rekommendationer: De brister som i dagsläget finns inom Vildmarkshotellets konferensprocess kan främst härledas från dagens funktionella organisationsstruktur och det är tre övergripande aspekter som Vildmarkshotellet skall fokusera på. Dessa är att de skall förändra driftorganisationens struktur och personalens tankestrukturer samt stärka ansvarskänslan inom organisationen.</p><p>Teoretiska slutsatser: Vi anser att organisationsstrukturen avgör vilket arbets- och tankesätt som kommer prägla organisationen samt även vilket perspektiv de anställda kommer ha på sin relation till de externa och interna kunderna. För att en organisations arbetssätt skall präglas av att sätta kunden i centrum är det viktigt att de anställdas attityder genomsyras av en stark ansvarskänsla och en känsla av delaktighet samtidigt som organisationen arbetar med ständiga processförbättringar och baserar beslut på fakta. Det är även av stor vikt att företagsledningen fokuserar på att skapa engagemang och en helhetsbild över organisationen för att denna skall genomsyras av ovanstående aspekter.</p>

<p>Bakgrund: Lean Production uppkom som ett verktyg för att sänka kostnader och därmed öka konkurrenskraften på en allt mer hårdnad marknad. Synen på processtänkande och dess möjligheter har under senare årtionden ökat markant i intresse, däremot har ekonomisystemen inte förändrats i samma takt. Granlund (2001) menar att trots det starka trycket att förändra kalkyleringen använder många företag sig fortfarande av traditionella påläggskalkyler med direkt lön som fördelningsbas. Kaplan & Johnsson belyste redan 1987 problemet och argumenterade för hur traditionella kalkylsystem ger en allt för aggregerad och snedvrängd bild av verkligheten. Den debatt som uppstod är känd under namnet Relevance Lost. Enligt Burns & Vaivio (2001) har kalkyleringen flyttats från att vara en kontrollfunktion till att istället bli en supportfunktion. Traditionell kalkylering har även kompletterats med rullande prognoser, balanserade styrkort och operativa mått. Trots denna komplettering kvarstår problemet med att i ekonomiska mått kunna mäta en processförändring, som inte har någon definierad början och slut.</p><p>Syfte: Vi syftar till att beskriva om och i sådana fall hur företag inom fordonsindustrin förändrar sina kalkyler efter en övergång till Lean Production. Vidare syftar vi till att förklara och förstå om kalkyler kan spegla tillverkningsprocesser, eller vad som kan användas istället.</p><p>Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att undersöka stora svenska företag inom fordonsindustrin som tillverkar enligt Lean Production filosofin</p><p>Genomförande: Vi har studerat sju fallföretag med sammanlagt tretton intervjuer, vilket kan ses som en fallstudieliknande undersökning.</p><p>Resultat: Företag inom den svenska fordonsindustrin har inte valt att förändra sina kalkylsystem efter övergången till Lean Production. Istället har kalkylerna kompletterats med icke-ekonomiska mått, för att mäta processförbättringar.</p>

Bakgrund: Många organisationer står idag inför en allt hårdare konkurrens, vilket ställer ökade krav på ständig utveckling och förnyelse. För att uppnå detta krävs en ökad kundorientering samt att bättre kunna ta tillvara på medarbetarnas potential. Ett sätt att möta dessa ökade krav har varit att börja fundera på att förändra arbetsorganisationen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga och analysera Vildmarkshotellets konferensprocess samt ge förslag på hur denna kan förbättras. Genomförande: Studien började med en diskussion kring uppdraget. Därefter påbörjade vi en litteraturstudie som låg till grund för det empiriska material som samlats in via intervjuer med hotellets ledningsgrupp, avdelningschefer samt vissa medarbetare. Rekommendationer: De brister som i dagsläget finns inom Vildmarkshotellets konferensprocess kan främst härledas från dagens funktionella organisationsstruktur och det är tre övergripande aspekter som Vildmarkshotellet skall fokusera på. Dessa är att de skall förändra driftorganisationens struktur och personalens tankestrukturer samt stärka ansvarskänslan inom organisationen. Teoretiska slutsatser: Vi anser att organisationsstrukturen avgör vilket arbets- och tankesätt som kommer prägla organisationen samt även vilket perspektiv de anställda kommer ha på sin relation till de externa och interna kunderna. För att en organisations arbetssätt skall präglas av att sätta kunden i centrum är det viktigt att de anställdas attityder genomsyras av en stark ansvarskänsla och en känsla av delaktighet samtidigt som organisationen arbetar med ständiga processförbättringar och baserar beslut på fakta. Det är även av stor vikt att företagsledningen fokuserar på att skapa engagemang och en helhetsbild över organisationen för att denna skall genomsyras av ovanstående aspekter.