Bakgrund: Lean Production uppkom som ett verktyg för att sänka kostnader och därmed öka konkurrenskraften på en allt mer hårdnad marknad. Synen på processtänkande och dess möjligheter har under senare årtionden ökat markant i intresse, däremot har ekonomisystemen inte förändrats i samma takt. Granlund (2001) menar att trots det starka trycket att förändra kalkyleringen använder många företag sig fortfarande av traditionella påläggskalkyler med direkt lön som fördelningsbas. Kaplan & Johnsson belyste redan 1987 problemet och argumenterade för hur traditionella kalkylsystem ger en allt för aggregerad och snedvrängd bild av verkligheten. Den debatt som uppstod är känd under namnet Relevance Lost. Enligt Burns & Vaivio (2001) har kalkyleringen flyttats från att vara en kontrollfunktion till att istället bli en supportfunktion. Traditionell kalkylering har även kompletterats med rullande prognoser, balanserade styrkort och operativa mått. Trots denna komplettering kvarstår problemet med att i ekonomiska mått kunna mäta en processförändring, som inte har någon definierad början och slut. Syfte: Vi syftar till att beskriva om och i sådana fall hur företag inom fordonsindustrin förändrar sina kalkyler efter en övergång till Lean Production. Vidare syftar vi till att förklara och förstå om kalkyler kan spegla tillverkningsprocesser, eller vad som kan användas istället. Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att undersöka stora svenska företag inom fordonsindustrin som tillverkar enligt Lean Production filosofin Genomförande: Vi har studerat sju fallföretag med sammanlagt tretton intervjuer, vilket kan ses som en fallstudieliknande undersökning. Resultat: Företag inom den svenska fordonsindustrin har inte valt att förändra sina kalkylsystem efter övergången till Lean Production. Istället har kalkylerna kompletterats med icke-ekonomiska mått, för att mäta processförbättringar.

Snabba svängningar på marknaden, globalisering och kundernas höga krav ställer ledningen införstora utmaningar och bristen på en flexibel ledningsmodell blir tydlig. Den traditionelltfunktionsorienterade organisationsstrukturen räcker inte till för att leva upp till kundens varierandekrav och önskemål. Tillämpning av processorientering är inte bara utgångspunkt för effektiviseringoch kvalitetssäkring av verksamhet utan även för att möta framtida utmaningar samt att leva upp tillkundens olika önskemål. Syfte med föreliggande uppsats är att etablera en struktur på företaget för att de vidare skall kunnadriva verksamheten ur ett processorienterat synsätt. Arbetet försöker på djupet ta reda på hurnuvarande teoretiska modeller om processledning skulle kunna modifieras för att bättre kunnatillämpas av industrin. Tillvägagångssättet är inriktat på att analysera LOGOSOLs verksamhet och identifiera processeroch eventuella problem genom deltagande observationer, semistrukturerade intervjuer ochgenomgång av företagets dokument. I forskningsprocessens går empiri och teoriläsningen parallelltoch berikar varandra under arbetets gång. För att lösa eventuella problem samt att etablera enstruktur för att processorientera verksamheten har ett tvärfunktionellt team utsetts. Teamet består avfyra medarbetare från företagets olika avdelningar. De viktigaste nyckeltalen för ett processbaseratmätsystem har utvecklats i syfte att ge möjligheter för processteam och ledning att övervakaprocessens effektivitet. För att hitta den mest trovärdiga och praktiska lösning till problemet har enteoretisk modell formulerats vilken utgår från att slå samman befintliga modeller på litteraturen.Modellen består av tre steg: "Hitta problemets kärna", lösa problemet genom "Brainwriting" ochtillämpning av "processförbättringsmönster" (de två sistnämnda metoder ska utföras parallellt).Sista steget innefattar formulerandet av en "handlingsplan" för att säkerställa införandet avföregående steg. Modellen tillämpades på företaget och anses även kunna tillämpas på andra typerav organisationer i syfte att förbättra processer.

Examensarbetet är ett förbättringsarbete på DHL Supply Chain i Örebro. Verksamheten i Örebro fungerar som ett mellanlager för två kunder som är Volvo och Ford som delar på lagerutrymmet men är två olika enheter med respektive processer. Dessa kunder förlägger uppdrag hos DHL Supply Chain i Örebro för en bestämd betalning av tjänsten. Kunderna som ligger runt om Sverige beställer färdiga varor vid behov och får det distribuerat av DHL Supply Chain. Inriktningen i rapporten kommer att vara på Volvos lageravdelning och innehåller en studie av deras processer från inleverans av produkter, till utleverans. Syftet är att effektivisera verksamhetens processer i Volvos avdelning för att minska antal reklamationer som i dagsläget är för hög, vilket i sin tur kommer att minska kostnader samt höja leveranssäkerheten. Målet är att möjligtvis komma med förbättringsförslag som förbättrar flödet i Volvos avdelning. / This thesis project will be done in DHL Supply Chain in Örebro. The business in Örebro serve as an interim storage for two customers, Volvo and Ford, which share the warehouse but are two different units with respective processes. These customers place orders at DHL Supply Chain in Örebro for a fixed payment of the service. Customers located around Sweden order finished goods as needed and get it distributed by DHL Supply Chain. The focus of the report will be on Volvo's department in the store and will include a study of their processes from inbound delivery of products to the warehouse, to outbound delivery for costumers. The purpose is to enhance the efficiency of the business in Volvo's department to reduce the number of reclaims that is currently higher than intended, which in turn will reduce costs and increase delivery assurance. The goal is to possibly come up with improvement suggestions that improve the flow in Volvo department.

Digitalisering är ett växande begrepp som principiellt innebär omvandling från manuellt till digitalt. Nu har även tillverkningsindustrin börjat angripa denna teknologiska utveckling för att förbättra organisationens processer vilket ska öka mervärdet till kunden. De flesta små- och medelstora företag (SMF) vet att de bör arbeta med att digitalisera deras verksamhet men de vet inte var de ska börja eller vad det är som ska göras. SMF har vanligtvis också begränsat med resurser både materiella och personella samt att dessa företag är flexibla vilket gör att de kan hantera speciella situationer effektivt. Att bruka ett processorienterat arbetssätt är viktigt för företag om de ska åstadkomma högre kundnöjdhet och lönsamhet. Inköp är en betydelsefull process eftersom de största utgifterna i ett företag vanligtvis är inköpta varor och tjänster, därför är det viktigt att utveckla dessa om SMFs vinst samt konkurrenskraftighet skall öka. I många fall ses dock inköpsprocessen enbart som en stödroll och potentialen i inköp används inte. Det finns fler fördelar än det prismässiga genom att utveckla sitt inköp, exempelvis kvalitet, minskad tid till kund eller minskad miljöpåverkan, men hur kan då digitalisering hjälpa till för att åstadkomma dessa. Av denna anledning har vi valt att undersöka hur inköpsprocesser kan effektiviseras med hjälp av digitala verktyg samt hur flexibiliteten påverkas ifall digitala verktyg används. För att lösa problemet har ett kvalitativt angreppssätt använts där studien har utförts på ett fallföretag som ligger beläget i Gävle. På detta fallföretag har empirisk data samlats in genom av observationer och intervjuer vilket senare sammanställdes i kartläggningar av deras inköpsprocesser. Med hjälp av tidigare forskning och våra egna kunskaper har vi analyserat kartläggningarna för att eftersträva förbättringar till fallföretaget och SMF överlag. Resultatet från kartläggningarna tyder på att det finns en viss differens hur personalen på fallföretaget köper in produkter. Detta beror till stor del av vilken produkt som skall anskaffas, där många av personalens erfarenhet är avgörande. Det uppmärksammades även att de anställda vet att de bör använda sig av digitala verktyg mer men de har ingen aning om var och hur de ska påbörja sin digitala resa, vilket andra studier också har visat. Slutsatsen vi drar av denna studie är att vid användning av digitala verktyg kan det bli en tidsbesparing framför allt i det administrativa arbetet. SMF behöver mer kompetens och utbildning om de ska kunna utnyttja digitaliseringens fulla potential. Att digitalisera sina inköpsprocesser såg vi inte hade en direkt påverkan på flexibiliteten gentemot kunderna. / Digitalization is a growing concept that principally means transforming from manual to digital. Now has the industrial sector also started to attack this technological development to improve the organizational processes which should increase the costumer value. Most small and medium-sized enterprises (SME) knows that they should work with digitalizing their business but they do not know where to begin or what to do. Usually SME has a limited amount of resources that are both material and personnel and these types of companies are flexible which enables them to effectively handle specific situations. To use a process oriented way of working is important for companies if they are going to accomplish an increase in costumer value and profitability. Purchasing is a meaningful process because the biggest expenses in a company are usually purchased goods and services, therefore it is important to develop these to increase SMEs profit and competitive advantage. In many cases is the purchasing process often seen as a support role and the potential is not used. There are more advantages than the price paid through developing purchasing, e.g. quality, decrease in time to customer or reduction on the environmental effects, but how can digitalization help to accomplish this. For this specific reason we chose to investigate on how purchasing processes can be more effective by using the digital tools and also how flexibility is affected with the use of digital tools. To solve the problem has a qualitative approach been used where the study has been conducted on a case company located in Gävle. On this case company has empirical data been collected through observations and interviews, which were later compiled in mapping of their purchasing process. With the help of previous research and our own knowledge, we have analyzed the mapping to seek improvements to the case company and SME in general. The result from the mapping implies that there is a difference on how the staff at the case company is purchasing their products. This depends on which product they are going to purchase, where many of the staffs experience is crucial. It was also noted that the employees know that they should use digital tools more, but they have no idea where and how to begin their digital journey, as other studies also have shown. The conclusion we draw from this study is that using digital tools can save time, especially in the administrative work. SMEs need more qualifications and education to take advantage of the full potential of digitization. To digitize their purchasing processes did not have a direct impact on the flexibility towards customers according to us.

En fallstudie som med hjälp av lean identifierat slöseri och gett för slag på processförbättringar hos Norrköpings Hamn / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Background. Agile software development has seen increased use in large-scale projects in recent times. Many larger corporations transition from using a traditional plan-driven approach for developing software to applying the Agile methodology within its processes. Large-scale Agile projects are inherently difficult to implement as there are many challenges associated with it. Many Agile frameworks have been developed to make it easier to apply the Agile methodology on a large-scale. The Agile principle of reflecting and adjusting at regular intervals can be used for developing these frameworks and allows practitioners to find ways to mitigate the challenges that large-scale Agile projects face. Objectives. This thesis aims to explore how a large-scale Agile project applies the Agile principle of reflecting and adjusting its work process, both at the overall and team level. The objectives of the thesis are to find out how the case organization regularly reflects on its work process and how it enables adjustments through the distribution of roles that can enforce changes. An additional objective is to find out what the perceived challenges are that are associated with performing regular reflections and adjustments in a large-scale Agile context. Methods. A field study is conducted at a large-scale Agile project. The field study includes direct observations of day-to-day work and scheduled meetings, interviewing project participants, and reading company documentation. The collected data is thematically analyzed to identify how the case organization reflects and adjust its work process and what the perceived challenges are. Results. Three different events are identified at the case organization to apply the Agile principle of reflecting and adjusting: reference groups to reflect on larger matters affecting much of the project, retrospective meetings to some extent to reflect within the different teams, and day-to-day reflections. All the identified roles can influence change for most parts of the process, but can only enforce change on their part of the process. Six themes are identified as perceived challenges associated with the Agile principle of reflecting and adjusting: Deadlines and time limits, multiple tasks within the teams, disinterest or misunderstanding the Agile principles, different levels of Agile, and established process and complacency. Conclusions. The case organization applies several different reflective events that address some of the challenges that are associated with large-scale Agile projects. The case organization has many other challenges relating to these events and they are all associated with other challenges previously discovered in related works. / Bakgrund. Agil mjukvaruutveckling har sett en ökad användning i storskaliga projekt under den senaste tiden. Många större företag övergår från att använda en traditionell plandriven strategi för att utveckla programvara till att tillämpa den Agila metodiken i sina processer. Det finns många utmaningar när man använder den Agila metodiken i ett storskaligt projekt. Agila projekt på stor skala är svårt att genomföra, och många Agila ramverk har utvecklats för att göra det lättare att tillämpa den Agila metodiken på stor skala. Den Agila principen att reflektera och justera med jämna mellanrum kan användas för att utveckla dessa ramverk och gör det möjligt för utövare att hitta sätt att tackla de utmaningar som storskaliga Agila projekt står inför. Syfte. Denna avhandling undersöker hur ett storskaligt Agilt projekt tillämpar den Agila principen att reflektera och justera sin arbetsprocess, både på en övergripande nivå och teamnivå. Målet med avhandlingen är att ta reda på hur organisationen regelbundet reflekterar över sin arbetsprocess och hur den möjliggör justeringar genom fördelning av roller som kan verkställa förändringarna. Ett ytterligare mål är att ta reda på vilka upplevda utmaningar som är förknippade med att utföra regelbundna reflektioner och justeringar i ett storskaligt Agilt sammanhang. Metod. En fältstudie genomförs på ett storskaligt Agilt projekt. Fältstudien inkluderar direkta observationer av det dagliga arbetet och schemalagda möten, intervjuer med projektdeltagare, och läsa företagetsdokumentation. Den insamlade datan analyseras tematiskt för att identifiera hur organisationen reflekterar och justerar sin arbetsprocess och de upplevda utmaningarna som relaterar till det. Resultat. Organisationen använder sig av tre olika sätt för att tillämpa den Agila principen för reflektion och justering: referensgrupper för att reflektera över större frågor som påverkar stora delar av projektet, retrospektiva möten i viss mån för att reflektera i de olika teamen, och dagliga reflektioner. Alla identifierade roller kan influera förändring på processen, men kan bara verkställa förändringar på sin del av processen. Sex teman identifieras som upplevda utmaningar förknippade med den Agila principen att reflektera och justera: Tidsfrister och tidsgränser, flera uppgifter inom teamen, ointresse eller missförståelse av de Agila principerna, olika nivåer av Agile, och etablerad process och självgodhet. Slutsatser. Organisationen tillämpar flera olika funktioner för reflektion som hanterar några av de utmaningar som är förknippade med storskaliga Agila projekt. Organisationen har många andra utmaningar relaterade till dessa funktioner och de är alla förknippade med andra utmaningar som tidigare upptäckts i relaterade arbeten.

EU ETS är ett regleringssystem för att hantera utsläpp av växthusgaser inom EU. LKAB är ett exempel på ett företag som omfattas av direktivet och som därmed måste rapportera sina årliga koldioxidutsläpp från användning av bränslen, såsom Eldningsolja 1. Ett effektivt rapporteringssystem inom ramen för EU ETS kräver väl fungerande processer för övervakning, rapportering och kvalitetssäkring av data, med strikta krav och övervakningsplaner. Rapporteringssystemet bör vara motståndskraftigt mot påfrestningar och kunna hantera variation i datainsamling. Automatisering kan ge långsiktiga fördelar med ökad effektivitet och kostnadsbesparingar, då företag idag upplever utmaningar med stor grad manuellt arbete vid rapporteringen. Arbetsplatsens roll är även av betydelse där kompetensutveckling och tydliga instruktioner kan bidra till att säkerställa att personalen förstår och följer de processer och rutiner som krävs för att upprätthålla ett effektivt rapporteringssystem.  I syfte att undersöka hur företag som omfattas av EU ETS kan gå tillväga för att effektivisera sin bränslerapportering har en fallstudie genomförts hos LKAB. Syftet har uppnåtts genom datainsamling, inklusive inhämtning av relevant litteratur, genomförande av intervjuer med medarbetare inom organisationen, observationer av rapporteringsarbetet samt genomförande av fokusgrupper för att få in olika perspektiv. Denna metod har möjliggjort en heltäckande förståelse för LKAB:s rapporteringsprocess för att formulera konkreta rekommendationer för förbättring.  Arbetet resulterade i en kartläggning av LKAB:s bränslerapporteringsprocess, identifiering av rådande utmaningar och tre huvudsakliga rekommendationer för att förbättra effektiviteten i rapporteringen;  1. Bättre rutiner. Tydliga och enhetliga arbetsrutiner samt övervakningsbeskrivningar behövs för att klargöra ansvar och processer. Bättre rutiner underlättar rapporteringsarbetet och gör det mindre personberoende vilket ökar effektiviteten.  2. Förbättrad mätning av bränsleflödet. Revidering av befintlig mätutrustning krävs för att säkerställa korrekt funktion och placering. Förbättrad mätning minskar risken för felaktiga mätdata och underlättar övervakning och rapportering vilket sparar resurser.  3. Implementera gemensam databas. Införandet av gemensam databas innebär att företag kan centralisera sin informationshantering, minska antalet datakällor och förenkla kvalitetssäkringen. En gemensam databas underlättar sammanställningen av bränsleförbrukningen, minskar den administrativa belastningen och ökar effektiviteten genom att samla information på ett ställe.  Genom att minska tidsåtgången och öka noggrannheten i bränslerapporteringen kan företag effektivisera sin verksamhet och spara resurser.

Syftet med studien är att studera vilka möjligheter arbetsledningen på svenska byggföretag har, att på ett effektivare sätt styra värdeflödet av resurser med visuell styrning. Målet med studien är att identifiera förbättringsförslag och fördelar som finns och som kan skapas med visuell styrning för arbetsledningen vid anläggningsarbeten.Studien bygger på mätningar som har genomförts på ett anläggningsarbete av en cirkulationsplats i Ullared under 7 dagar där Skanska AB var entreprenör.Under mätningarna har författarna tagit fram fördelar och förbättringsförslag som finns eller kan skapas med visuell styrning. Slutsats och diskussion ska ge en indikation till svenska byggföretag om vad de kan göra för att tillgodogöra sig framstegen från tillverkningsindustrin.

Linde Material Handling AB har på kort tid gått från att vara ett litet familjeföretag till att bli en av Sveriges största truckleverantörer. Orderingången har vuxit fort men stora delar av företaget har inte riktigt följt med i utvecklingen vilket har resulterat i att de idag har problem att hålla utlovade leveranstider och att leverera produkter av rätt kvalitet.Utifrån en kartläggning av processen från det att en truck säljs till dess att allt material finns hemma identifieras de brister och kritiska punkter som är roten till problemen. Processkartan i kombination med en nulägesbeskrivning ska ge ett antal förbättringsförslag där lösningar på problemen tas upp och analyseras.Den största bristen som identifierats i processen var främst avsaknaden av ett för företaget gemensamt planeringssystem. I dag använder olika avdelningar olika system vilka ofta består av avancerade Excelfiler och i andra fall av att information lagras i huvudet hos någon anställd. Detta i sin tur resulterar i svårigheter med uppföljning av de sålda truckarna. Det blir svårt att veta vem som göra vad och att säkerställa att allt som ska göras blir gjort i tid. I dagens till stora delar manuella system finns inte all information tillgänglig för alla alltid vilket försvårar arbetet för många och gör det svårt att se helheten i processen.En annan anmärkningsvärd brist som identifierades och som i hög grad påverkar produkternas kvalitet är avsaknaden av leveranskontroll av de delar som köps från de lokala leverantörerna. Detta resulterade förvånansvärt ofta i att defekta eller felaktiga produkter identifierades först när de skulle monteras på en truck. Ofta sker detta så långt efter leverans att det då är för sent att reklamera eller byta varpå en ny beställning måste göras vilket resulterar i en onödig extrakostnad.De lösningar som vi föreslagit på dessa och många andra problem som uppstår till följd av dem är främst en investering i ett MPS-system vilket skulle förbättra den interna informationshanteringen. Vidare föreslår vi också mer standardiserade konstruktioner för att undvika att konstruera nya lösningar till gamla problem, vilket ofta händer idag.Kontentan av de föreslagna förbättringarna är att skapa en mer standardiserad och förutsägbar process där alla parter vet vad som förväntas av dem och vad de kan förvänta sig av varandra.Linde Material Handling AB har på kort tid gått från att vara ett litet familjeföretag till att bli en av Sveriges största truckleverantörer. Orderingången har vuxit fort men stora delar av företaget har inte riktigt följt med i utvecklingen vilket har resulterat i att de idag har problem att hålla utlovade leveranstider och att leverera produkter av rätt kvalitet.Utifrån en kartläggning av processen från det att en truck säljs till dess att allt material finns hemma identifieras de brister och kritiska punkter som är roten till problemen. Processkartan i kombination med en nulägesbeskrivning ska ge ett antal förbättringsförslag där lösningar på problemen tas upp och analyseras.Den största bristen som identifierats i processen var främst avsaknaden av ett för företaget gemensamt planeringssystem. I dag använder olika avdelningar olika system vilka ofta består av avancerade Excelfiler och i andra fall av att information lagras i huvudet hos någon anställd. Detta i sin tur resulterar i svårigheter med uppföljning av de sålda truckarna. Det blir svårt att veta vem som göra vad och att säkerställa att allt som ska göras blir gjort i tid. I dagens till stora delar manuella system finns inte all information tillgänglig för alla alltid vilket försvårar arbetet för många och gör det svårt att se helheten i processen.En annan anmärkningsvärd brist som identifierades och som i hög grad påverkar produkternas kvalitet är avsaknaden av leveranskontroll av de delar som köps från de lokala leverantörerna. Detta resulterade förvånansvärt ofta i att defekta eller felaktiga produkter identifierades först när de skulle monteras på en truck. Ofta sker detta så långt efter leverans att det då är för sent att reklamera eller byta varpå en ny beställning måste göras vilket resulterar i en onödig extrakostnad.De lösningar som vi föreslagit på dessa och många andra problem som uppstår till följd av dem är främst en investering i ett MPS-system vilket skulle förbättra den interna informationshanteringen. Vidare föreslår vi också mer standardiserade konstruktioner för att undvika att konstruera nya lösningar till gamla problem, vilket ofta händer idag.Kontentan av de föreslagna förbättringarna är att skapa en mer standardiserad och förutsägbar process där alla parter vet vad som förväntas av dem och vad de kan förvänta sig av varandra.

<p>Linde Material Handling AB har på kort tid gått från att vara ett litet familjeföretag till att bli en av Sveriges största truckleverantörer. Orderingången har vuxit fort men stora delar av företaget har inte riktigt följt med i utvecklingen vilket har resulterat i att de idag har problem att hålla utlovade leveranstider och att leverera produkter av rätt kvalitet.Utifrån en kartläggning av processen från det att en truck säljs till dess att allt material finns hemma identifieras de brister och kritiska punkter som är roten till problemen. Processkartan i kombination med en nulägesbeskrivning ska ge ett antal förbättringsförslag där lösningar på problemen tas upp och analyseras.Den största bristen som identifierats i processen var främst avsaknaden av ett för företaget gemensamt planeringssystem. I dag använder olika avdelningar olika system vilka ofta består av avancerade Excelfiler och i andra fall av att information lagras i huvudet hos någon anställd. Detta i sin tur resulterar i svårigheter med uppföljning av de sålda truckarna. Det blir svårt att veta vem som göra vad och att säkerställa att allt som ska göras blir gjort i tid. I dagens till stora delar manuella system finns inte all information tillgänglig för alla alltid vilket försvårar arbetet för många och gör det svårt att se helheten i processen.En annan anmärkningsvärd brist som identifierades och som i hög grad påverkar produkternas kvalitet är avsaknaden av leveranskontroll av de delar som köps från de lokala leverantörerna. Detta resulterade förvånansvärt ofta i att defekta eller felaktiga produkter identifierades först när de skulle monteras på en truck. Ofta sker detta så långt efter leverans att det då är för sent att reklamera eller byta varpå en ny beställning måste göras vilket resulterar i en onödig extrakostnad.De lösningar som vi föreslagit på dessa och många andra problem som uppstår till följd av dem är främst en investering i ett MPS-system vilket skulle förbättra den interna informationshanteringen. Vidare föreslår vi också mer standardiserade konstruktioner för att undvika att konstruera nya lösningar till gamla problem, vilket ofta händer idag.Kontentan av de föreslagna förbättringarna är att skapa en mer standardiserad och förutsägbar process där alla parter vet vad som förväntas av dem och vad de kan förvänta sig av varandra.Linde Material Handling AB har på kort tid gått från att vara ett litet familjeföretag till att bli en av Sveriges största truckleverantörer. Orderingången har vuxit fort men stora delar av företaget har inte riktigt följt med i utvecklingen vilket har resulterat i att de idag har problem att hålla utlovade leveranstider och att leverera produkter av rätt kvalitet.Utifrån en kartläggning av processen från det att en truck säljs till dess att allt material finns hemma identifieras de brister och kritiska punkter som är roten till problemen. Processkartan i kombination med en nulägesbeskrivning ska ge ett antal förbättringsförslag där lösningar på problemen tas upp och analyseras.Den största bristen som identifierats i processen var främst avsaknaden av ett för företaget gemensamt planeringssystem. I dag använder olika avdelningar olika system vilka ofta består av avancerade Excelfiler och i andra fall av att information lagras i huvudet hos någon anställd. Detta i sin tur resulterar i svårigheter med uppföljning av de sålda truckarna. Det blir svårt att veta vem som göra vad och att säkerställa att allt som ska göras blir gjort i tid. I dagens till stora delar manuella system finns inte all information tillgänglig för alla alltid vilket försvårar arbetet för många och gör det svårt att se helheten i processen.En annan anmärkningsvärd brist som identifierades och som i hög grad påverkar produkternas kvalitet är avsaknaden av leveranskontroll av de delar som köps från de lokala leverantörerna. Detta resulterade förvånansvärt ofta i att defekta eller felaktiga produkter identifierades först när de skulle monteras på en truck. Ofta sker detta så långt efter leverans att det då är för sent att reklamera eller byta varpå en ny beställning måste göras vilket resulterar i en onödig extrakostnad.De lösningar som vi föreslagit på dessa och många andra problem som uppstår till följd av dem är främst en investering i ett MPS-system vilket skulle förbättra den interna informationshanteringen. Vidare föreslår vi också mer standardiserade konstruktioner för att undvika att konstruera nya lösningar till gamla problem, vilket ofta händer idag.Kontentan av de föreslagna förbättringarna är att skapa en mer standardiserad och förutsägbar process där alla parter vet vad som förväntas av dem och vad de kan förvänta sig av varandra.</p>