Att kunna tillämpa professionell skepticism i det dagliga arbetet är en viktig egenskap för dagens revisorer. Vad som påverkar den professionella skepticismen är emellertid inte utrett inom tidigare forskning. Frågan om personlighetsdrag har en påverkan på professionell skepticism med hänsyn till kön som en betingande faktor har vi inte funnit någon forskning om. För att uppfylla syftet har en kvantitativ ansats applicerats och data har samlats in genom en enkätundersökning som ekonomistudenter på Högskolan Kristianstad och Jönköping International Business School har deltagit i. Studien har tillämpat befintliga mätinstrument för att mäta de oberoende variablerna personlighetsdrag och den beroende variabeln professionell skepticism. Enkäten undersökte även ett antal kontrollvariabler hos respondenterna. Resultatet från studien indikerar att två av de i studien undersökta personlighetsdragen (samvetsgrannhet och öppenhet för erfarenhet) har ett positivt samband med professionell skepticism. Vidare konstaterades att en del av personlighetsdraget neuroticism, aspekten stress, har ett negativt samband med professionell skepticism. Studien kunde emellertid inte påvisa om kön har en modererande effekt på sambandet mellan personlighetsdrag och professionell skepticism. Kontrollvariabeln modersmål visade sig ha ett mycket signifikant samband med professionell skepticism. Detta är något som framtida forskning inom området bör undersöka ytterligare. / To be able to apply professional skepticism in day-to-day work is an important attribute for today’s auditors. However, factors that affect the professional skepticism is not investigated in previous research. The question if personality traits affect the professional skepticism in consideration of gender as a moderating factor is an area where we have not found any previous research. To be able to fulfil the purpose a quantitative approach has been applied and the data has been collected through a survey distributed to economy students attending Högskolan Kristianstad and Jönköping International Business School. The study has applied existing measuring instruments to measure the independent variable personality traits and the dependent variable professional skepticism. The survey also explored a few control variables among the respondents. The results from the study indicate that two of the personality traits in the study (conscientiousness and openness) have a positive correlation with professional skepticism. Furthermore, the study found that a part of the personality trait neuroticism, the stress aspect, has a negative correlation with professional skepticism. The study has found no proof that support the belief that gender has a moderating effect on the correlation between personality traits and professional skepticism. The study showed that the control variable mother tongue has a significant correlation with professional skepticism. This is something that future research in the field should examine further.

Professionell skepsis är en förutsättning för en fungerande revision och för att upprätthålla kvaliteten på revisionen krävs det av revisorerna att vara professionellt skeptiska. Det finns flera faktorer som påverkar hur revisorer kan upprätthålla kvaliteten på revisionen. Bland annat har den tidspress som revisorer utsätts för visat sig ha en negativ inverkan på revisionskvaliteten eftersom revisorer till följd av tidspress kan uppvisa dysfunktionella beteenden som kan innebära att de lägger ner mindre tid än vad som faktiskt behövs för att utföra en bra revision. Vidare finns det en utmaning för revisorer i de situationer där de ska granska verkliga värden om det inte finns några marknadspriser för tillgången eller skulden och redovisning till verkligt värde ska beräknas med hjälp av interna uppskattningar och beräkningar.Tidigare studier har undersökt hur tidspress och granskning av redovisning till verkligt värde påverkar revisionskvaliteten, men inte hur den professionella skepsisen påverkas av dessa två faktorer, trots att professionell skepsis är en förutsättning för en god revisionskvalitet. Tanken med denna undersökning är därför att beskriva och analysera hur revisorers professionella skepsis påverkas av dessa två faktorer. För att besvara studiens syfte skickades enkäter ut till totalt 3477 svenska kvalificerade revisorer varav 132 användbara svar inkom. Enkäten innehöll bakgrundsinformation om respondenten, frågor om revisorers professionella skepsis, granskning av redovisning till verkligt värde samt tidspress. Tillsammans utgjorde dessa basen för studiens analys och slutsats.Utifrån resultatet kan vi konstatera att revisorerna inte upplever särskilt stor tidspress utan tycker att tidsbudgetarna är relativt uppnåeliga trots att revisorerna till viss del agerar på ett dysfunktionellt sätt till följd av den tidspress som förekommer. Vidare pekar resultatet på att revisorer anser att de står inför en utmaning när det gäller granskning av redovisning till verkligt värde. Vi kan dra slutsatsen att varken tidspress eller granskning av redovisning till verkligt värde starkt påverkar revisorers professionella skepsis. Däremot visar resultatet ett svagt negativt samband mellan professionell skepsis och granskning av redovisning till verkligt värde. Den låga svarsfrekvensen på 3,8 procent gör det viktigt att påpeka att studiensslutsatser måste dras med stor försiktighet. / Professional skepticism is a prerequisite for a functioning audit and to maintain the quality of the audit it is required by the auditors to be professionally skeptical. There are several factors that affect how auditors can maintain the quality of the audit. Time budget pressure, for example, has shown to have a negative impact on audit quality since the auditors as a result of time budget pressure may show dysfunctional behavior. This means that auditors may spend less time that is actually required to perform a good audit. Furthermore, there is a challenge for the auditors in auditing fair value measurements if there is no active market for the asset or liability and when the fair value is calculated using internal estimates and calculations.Previous studies have examined how time pressure and audit of fair value measurements have affected audit quality, but not how auditors’ professional skepticism is directly affected by these two factors, despite the fact that professional skepticism is a prerequisite for a good audit quality. The aim of this study is to describe and analyze how the auditor's professionalskepticism is affected by these two selected factors.To answer the aim of the study questionnaires was sent out to a total of 3477 Swedish qualified auditors and we got 132 useful answers. The questionnaire included background information of the respondent, questions about auditor's professional skepticism, audit of fair value measurements and time budget pressure. These questions formed the base of the study's analysis and conclusionThe results indicate that auditors does not experience great time budget pressure but feel that the time budgets are relatively attainable although they still to a certain extent show dysfunctional behavior as a result of time budget pressure. The result also indicates that auditors feel that they face challenges when auditing fair value measurements. Further, we canbased on the result conclude that neither time budget pressure nor audit of fair value measurements strongly influence auditors’ professional skepticism. The results however, show a weak negative correlation between professional skepticism and audit of fair value measurements. The study's low response rate of 3.8 percent means that the results must be interpreted with great caution. / <p>160603</p>

IT-utvecklingen har förändrat företags sätt att bedriva verksamheter och den snabba förändringen som följer med IT-utvecklingen har haft en betydande inverkan på revisionsbranschen. Enligt ISA 315 behöver revisorer ha en bred förståelse för företagets IT-miljö för att kunna genomföra en noggrann revision. Samtidigt finns det en potential för revisorn att använda automatiserade verktyg och tekniker för att förbättra både kvaliteten och effektiviteten i revisionsprocessen. Det är därför avgörande att revisorer inte bara utökar sina IT-kompetenser utan också använder dessa automatiserade verktyg och tekniker på ett effektivt sätt för att möta de utmaningar och krav som följer med den moderna revisionen. Syfte: Med anledning av de nya kraven som ställs på revisorn i ISA 315 syftar vår studie till att ge oss en förståelse om vilka utmaningar och möjligheter revisorer möter under revisionsprocessen när det gäller identifiering och bedömning av IT-relaterade risker av det reviderade företaget. Metod: För att uppfylla studiens syfte genomfördes en kvalitativ forskningsmetod, en kombination av kvalitativa intervjuer och en dokumentstudie. Genom att använda dessa metoder samlades data in och insikter erhölls om de utmaningar och möjligheter som revisorer står inför vid identifiering och bedömning av IT-relaterade risker under revisionsprocessen. Resultat: Studiens slutsatser indikerar att revisorer står inför utmaningar när det gäller att förstå och anpassa sig till kraven i ISA 315, vilket kräver en djup förståelse av företagets IT-miljö och investering av tid och resurser för att utföra en grundlig revision. Revisorer behöver öka sin IT-kompetens och uppdatera sina kunskaper för att kunna utföra avancerade analyser med hjälp av automatiserade verktyg och tekniker. Vidare understryks betydelsen av professionell skepticism och behovet av att kombinera IT-kompetens med en djupare förståelse av företagets IT-miljö för att utföra en effektiv revision. Slutligen identifieras användningen av automatiserade verktyg och tekniker som en möjlighet för revisorer att hantera utmaningar i den snabbt föränderliga teknologiska miljön, vilket kan förbättra revisionens kvalitet och effektivitet. / IT development has transformed how companies conduct their operations, and the rapid changes accompanying IT development have had a significant impact on the auditing industry. According to ISA 315, auditors need to have a comprehensive understanding of a company's IT environment to perform a meticulous audit. Simultaneously, there is potential for auditors to leverage automated tools and techniques to enhance both the quality and efficiency of the audit process. It is therefore crucial for auditors not only to expand their IT competencies but also to utilize these automated tools and techniques effectively in order to address the challenges and requirements associated with modern auditing. Purpose: With reference to the new requirements imposed on auditors in ISA 315, our study aims to provide us with an understanding of the challenges and opportunities auditors encounter during the audit process regarding the identification and assessment of IT-related risks of the audited company. Method: To fulfill the purpose of the study, a qualitative research methodology was employed, using a combination of qualitative interviews and document analysis. These methods were used to collect data and gain insights into the challenges and opportunities faced by auditors in identifying and assessing IT-related risks during the audit process. Results: The study's findings indicate that auditors face challenges in understanding and adapting to the requirements of ISA 315, which necessitates a deep understanding of the company's IT environment and investment of time and resources to perform a thorough audit. Auditors need to enhance their IT competence and update their knowledge to conduct advanced analyses using automated tools and techniques. Furthermore, the importance of professional skepticism is emphasized, along with the need to combine IT competence with a deeper understanding of the company's IT environment to carry out an effective audit. Lastly, the use of automated tools and techniques is identified as an opportunity for auditors to address challenges in the rapidly changing technological landscape, enhancing the quality and efficiency of the audit process.