No description available.

<p>Mitt examensarbete handlar om att pröva grupparbete som undervisningsform. Syftet är att studera hur eleverna löser en uppgift i grupp. Eftersom eleverna, i framtiden, kommer att konfronteras med arbetsuppgifter som, på ett eller annat sätt, kommer att innebära arbete i grupper eller arbetslag, ville jag få en överblick av elevernas sätt att lösa en uppgift tillsammans.</p><p>Eleverna fick som uppgift att konstruera och tillverka en produkt som skulle kasta en bandyboll 30 m.</p><p>Eleverna skulle själva stå för konstruktionen och genomförandet av uppgiften. Loggbok fördes varje dag, där eleverna skrev ned vad som gjorts och hur de tänkte. Själv fungerade jag mer som handledare eller ”coach”. Dokumentationen av arbetet genomfördes via fotografering, observationer, min egen och elevernas loggböcker samt enkätfrågor.</p><p>Resultatet av undersökningen visade att eleverna inte har de erfarenheter som krävs för att kunna lösa en gruppuppgift på ett effektivt sätt, vilket medför att större vikt borde läggas på att utbilda eleverna i hur man arbetar tillsammans, att lyssna på andras idéer, att våga uttrycka sina egna tankar, att kunna föra en dialog runt en uppgift osv.</p><p>Det framgick också av dom enkätsvar jag fick, att eleverna själva tyckte det var en intressant och lärorik undervisningsform, och att de gärna ser fler liknande uppgifter i framtiden.</p>

Mitt examensarbete handlar om att pröva grupparbete som undervisningsform. Syftet är att studera hur eleverna löser en uppgift i grupp. Eftersom eleverna, i framtiden, kommer att konfronteras med arbetsuppgifter som, på ett eller annat sätt, kommer att innebära arbete i grupper eller arbetslag, ville jag få en överblick av elevernas sätt att lösa en uppgift tillsammans. Eleverna fick som uppgift att konstruera och tillverka en produkt som skulle kasta en bandyboll 30 m. Eleverna skulle själva stå för konstruktionen och genomförandet av uppgiften. Loggbok fördes varje dag, där eleverna skrev ned vad som gjorts och hur de tänkte. Själv fungerade jag mer som handledare eller ”coach”. Dokumentationen av arbetet genomfördes via fotografering, observationer, min egen och elevernas loggböcker samt enkätfrågor. Resultatet av undersökningen visade att eleverna inte har de erfarenheter som krävs för att kunna lösa en gruppuppgift på ett effektivt sätt, vilket medför att större vikt borde läggas på att utbilda eleverna i hur man arbetar tillsammans, att lyssna på andras idéer, att våga uttrycka sina egna tankar, att kunna föra en dialog runt en uppgift osv. Det framgick också av dom enkätsvar jag fick, att eleverna själva tyckte det var en intressant och lärorik undervisningsform, och att de gärna ser fler liknande uppgifter i framtiden.

No description available.

Denna uppsats undersöker hur sju stycken högstadielärare ser på ämnesövergripande projektarbete. Uppsatsen fokuserar särskilt på frågeställningarna kring vilka syften som ingår i det ämnesövergripande projektarbetet. Uppsatsen söker även att ta reda på hur det ämnesövergripande projektarbetet berör de enskilda ämneslärarnas ämnen och undervisning. En tredje frågeställning är vilka hinder som de sju stycken lärarna finner i det ämnesövergripande projektarbetet. Metoden för att undersöka detta är den kvalitativa undersökningen. Datainsamlingsmetoden är därmed den kvalitativa intervjun. Resultatet visar att de sju stycken högstadielärarna anser att det ämnesövergripande projektarbetet uppfyller ett flertal olika syften. Ett av dessa är hur arbetsformen skapar en trygghet hos eleverna, vilket därmed möjliggör ett förbättrat lärande. Eleverna lär sig även att ställa egna frågor, vilket är viktigt för vidare självständig kunskapsinlärning. Det problematiska är dock att vissa elever inte klarar av arbetsformen.

Detta arbete behandlar problematiken med att bedöma projektarbeten i gymnasieskolan. Statistiska Centralbyråns framtagna statistik visar att det finns stora skillnader i betygssättningen i kursen Projektarbete PA 1201 mellan den undersökta skolan, en gymnasieskola i Skåne, och övriga riket. Eftersom kursen är relativt ny i verksamheten är det troligt att det finns brister i praktiserandet av kursplanerna för kursen. Samordnaren av projektarbeten på skolan X ville därför undersöka varför skolan ligger lägre i betygssättning, vad det gäller antalet satta MVG, än andra gymnasieskolor i Sverige. Syftet med studien är därför att belysa vilka kvaliteter som premieras i bedömningen av projektarbeten på skola X och sätta dessa i relation till kursens betygskriterier och mål samt den allmänna kunskapssynen. Vår förhoppning är då att tydliggöra för läsaren vad som egentligen premieras i bedömningen för att uppnå det högsta betyget Mycket väl godkänd. Metoden som använts är en komparativ studie där arbeten som erhållit betyget Mycket väl godkänd har jämförts med arbeten som fått betyget Godkänd. Resultatet visade att MVG-arbetena uppvisade utmärkande drag, vad gäller, språk, metodval, litteraturgenomgång, ämnesval, vetenskaplig struktur samt källor. Vår ambition är att resultatet ska ligga till grund för ett lokalt utformat betygsunderlag på skolan, där kriterierna tydliggörs för de olika betygsstegen, som i sin tur förhoppningsvis ska frambringa regional entydighet i synen på bedömning och betygsättning.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Syftet med detta examensarbete var att öka kunskap om Reggio Emilia inspirerat arbetssätt och varför det ses som ett föredöme. Vi ville undersöka vad som utmärker ett Reggio Emiliainspirerat arbetssätt. Hur verksamheter arbetar Reggio Emilia inspirerat samt om det finns några hinder eller svårigheter med detta arbetssätt. Inledningsvis beskrivs Reggio Emiliafilosofins historiska bakgrund följt av litteratur och tidigare forskning kring området. Därefter beskrivs forskningsmetoden där fem kvalitativa intervjuer genomförts med syfte att undersöka pedagogers tankar kring Reggio Emilia inspirerat arbetssätt. Detta sammanställs i ett resulta tsom visar på att alla verksamheter inspireras i olika grad men alla har gemensamt att de har samma tankar kring barnsyn, miljö, projektarbete samt pedagogisk dokumentation. Därefter diskuteras resultatet av undersökningen och återkopplas till litteratur och tidigare forskning. Avslutningsvis sammanställs allt i en slutsats.

<p>Titel: Hur påverkas eleverna av projektarbete i skolan? Om lärares föreställningar om projektarbete.</p><p>Författare: Veronica Andersson & Camilla Axelsson</p><p>Typ av arbete: Examensarbete (10p)</p><p>Handledare: Gunnar Cardell</p><p>Examinator: Maud Söderlund</p><p>Program: Lärarprogrammet, Högskolan Gävle</p><p>Datum: December -2007</p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka lärares uppfattningar om projektarbete i skolan. Vi ville ta reda på hur projektarbete påverkar eleverna i skolan, inte bara kunskapsmässigt utan också om det har någon påverkan på elevernas personliga utveckling och för stämningen i klassen. Vi intervjuade två stycken lärare med lång lärarerfarenhet och som båda har arbetat en längre tid med olika projekt på samma skola. Skolan är en byskola i mellansverige där ett 20 tal lärare och pedagoger arbetar.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att projektarbete har en positiv påverkan på elevernas personliga utveckling. Under projektarbetena har många elever som annars inte syns så mycket i skolan vågat ta större plats och visat vad de kan. De flesta elever har också under projektens gång visat att de vill lära sig och detta har ökat motivationen hos eleverna vilket i sin tur ökar kunskapsnivån.</p>

Titel: Hur påverkas eleverna av projektarbete i skolan? Om lärares föreställningar om projektarbete. Författare: Veronica Andersson &amp; Camilla Axelsson Typ av arbete: Examensarbete (10p) Handledare: Gunnar Cardell Examinator: Maud Söderlund Program: Lärarprogrammet, Högskolan Gävle Datum: December -2007 Syftet med denna uppsats var att undersöka lärares uppfattningar om projektarbete i skolan. Vi ville ta reda på hur projektarbete påverkar eleverna i skolan, inte bara kunskapsmässigt utan också om det har någon påverkan på elevernas personliga utveckling och för stämningen i klassen. Vi intervjuade två stycken lärare med lång lärarerfarenhet och som båda har arbetat en längre tid med olika projekt på samma skola. Skolan är en byskola i mellansverige där ett 20 tal lärare och pedagoger arbetar. Resultatet av undersökningen visar att projektarbete har en positiv påverkan på elevernas personliga utveckling. Under projektarbetena har många elever som annars inte syns så mycket i skolan vågat ta större plats och visat vad de kan. De flesta elever har också under projektens gång visat att de vill lära sig och detta har ökat motivationen hos eleverna vilket i sin tur ökar kunskapsnivån.