Syftet med studien är att ur pedagogers perspektiv undersöka vilka faktorer som lärarna anser är centrala för att arbetet med Grön Flagg ska leva vidare i skolverksamheten. Studien är en fallstudie av kvalitativ art, där intervjuer, observationer och dokumentanalys har kombinerats. Studien har utförts på två olika skolor. Resultatet av studien visade att det fanns fyra olika faktorer; pedagogernas miljöintresse, skolornas närmiljö, drivande person samt arbetssätt, som pedagogerna ansåg vara viktiga för att driva Grön Flaggprojektet vidare på skolorna. Våra slutsatser är att det är pedagogernas miljöintresse som legat till grund för starten av Grön Flagg och att skolans närmiljö påverkat pedagogernas syn på att förmedla miljömedvetenhet till eleverna. Likaså framkom det att det anses vara viktigt att det fanns en drivande person i projektet, som har det övergripande ansvaret liksom vikten av att ha ett fungerande arbetssättet. Av dessa fyra faktorer visade det sig att arbetssätt är den faktorn som är viktigast för att Grön Flagg ska kunna leva vidare i skolverksamheten.

Abstrakt Den här studiens syfte har varit att undersöka det arbetssätt Stockholms Bild- och formklasser bedriver och synliggöra vilka kunskaper och förmågor eleverna får med sig. Undersökningen bygger dels på elevrapporter, dels på fotografier som tagits under projektets gång. Studien fokuserar på den estetiska lärprocess eleverna själva beskriver och söker svar på vad eleverna anser att de har lärt sig. Studiens titel ”Lite flum har ingen dött av, eller?” anspelar på de an-taganden som påstår att skolan av idag är en skola där man inte lär sig någonting på grund av att undervisningen är ”flummig”. Den här studiens utgångspunkt är, att den form av undervis-ning som anses ”flummig” – där flum ofta är liktydigt med mjuka värden som kan kopplas till vekhet varifrån det inte är långt till att förknippas med slapphet – innehåller viktiga lärande-aspekter. I mitt arbete utgår jag från socialkonstruktionism som teori och diskursanalys som metod, genom att använda mig av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Med hjälp av den kritiska diskursanalysen söker jag belysa de diskurser som framträder i materialet samt beskriva hur elevernas egen diskursiva praktik ser ut.Studiens resultat visar att det arbetssätt Stockholms Bild- och formklasser bedriver med ett fokus på estetiska lärprocesser, bidrar till att elever upplever att de skaffar sig ett fördjupat lärande med bestående kunskaper och förmågor.

<p>Syftet med studien är att ur pedagogers perspektiv undersöka vilka faktorer som lärarna anser är centrala för att arbetet med Grön Flagg ska leva vidare i skolverksamheten. Studien är en fallstudie av kvalitativ art, där intervjuer, observationer och dokumentanalys har kombinerats. Studien har utförts på två olika skolor. Resultatet av studien visade att det fanns fyra olika faktorer; pedagogernas miljöintresse, skolornas närmiljö, drivande person samt arbetssätt, som pedagogerna ansåg vara viktiga för att driva Grön Flaggprojektet vidare på skolorna. Våra slutsatser är att det är pedagogernas miljöintresse som legat till grund för starten av Grön Flagg och att skolans närmiljö påverkat pedagogernas syn på att förmedla miljömedvetenhet till eleverna. Likaså framkom det att det anses vara viktigt att det fanns en drivande person i projektet, som har det övergripande ansvaret liksom vikten av att ha ett fungerande arbetssättet. Av dessa fyra faktorer visade det sig att arbetssätt är den faktorn som är viktigast för att Grön Flagg ska kunna leva vidare i skolverksamheten.</p>

Studien behandlar projektledares uppfattningar av lärande i projektarbete. Valet av yrkesgrupp projektledare, beror på att projektledare ofta tilldelas nya projekt vilka de snabbt är tvungna att sätta sig in i. För att ett projekt ska fungera och lärande ska uppstå är det ett måste att alla deltagare har goda relationer och ett bra samspel. Syftet med studien är att nå en ökad förståelse av projektledares uppfattningar av lärande inom projektarbete. Fenomenografiska ansatsen valdes då variation är viktigt för att fånga så olika uppfattningar som möjligt. Utifrån intervjumaterialet kategoriserades de olika uppfattningarna i beskrivningskategorier. Resultatet visade att projektledare och övriga projektdeltagare lär sig ny kunskap på en mängd olika sätt i olika situationer. Samspel, interaktion och relationer är mycket vikiga faktorer för hur projektledare och övriga projektdeltagare lär.

Diss. Stockholm : Kungliga Tekniska högskolan, 2009.

Syftet med denna projektredogörelse är att tillsammans med den tillhörande gestaltningen, undersöka vilken roll estetiska uttrycksmedel kan ha i skolverksamheten och hur kreativitet och skapande påverkar lärandet. Gestaltningen är en produktion i rörlig bild som beskriver grundskoleelevers estetiska läroprocess i ett projektarbete. Genom att analysera filmens innehåll vill jag utreda effekten av att arbeta med estetiska läromedel men även synliggöra kunskapens olika ansikten. Dessutom sätter jag huvudämnet KME i relation till projektarbetet för att se vad de finns för skillnader och likheter i lärandet. Både gestaltning och projektredogörelse är grundade på etnografiska metoder där jag både observerade och deltog i elever och lärares arbete av projektet under våren 2008.

Den här undersökningen fokuserar på elevernas åsikter om ämnesövergripande undervisning, samt hur de upplever sitt eget lärande jämfört med ämnesspecifik undervisning. Elevernas attityd undersöktes i tre olika ämnesövergripande projekt på en gymnasieskola. Eleverna fyllde i en enkät innan projektstarten, en efter halva projekttiden, samt en sista när de respektive projekten hade avslutats. Elevernas syn på sitt eget lärande kompletterades med åsikterna av både gymnasie- och högstadielärare som fyllde i en enkät om för- och nackdelar, samt uppskattningen av elevernas lärande i ämnesövergripande jämfört med ämnesspecifika projekt. Eleverna i studien hyste varken positiva eller negativa känslor före projekten. Känslorna ändrades inte signifikant under projektets gång. En intressant trend är att en del av eleverna, som någorlunda förstod de inblandande ämnenas samband efter halva projekttiden, antingen inte längre såg det, eller uppfattade sambandet mer tydligt än förut. Jämförelsevis var lärarna i undersökningen mer positiv gentemot ämnesövergripande arbete än eleverna. Men även en stor del av eleverna upplevde att de hade lärt sig mer i de ämnesövergripande projekten jämfört med andra skolarbeten. Resultaten diskuteras i jämförelse med varandra och med andra undersökningar om ämnesövergripande arbete, som fokuserar mest på lärarnas åsikter, samt med hänsyn till styrdokumentens krav på ämnesövergripande undervisning i grund- och gymnasieskolan.

Sammanfattning   Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som påverkar otydlighet i arbetsroller och ansvarsområden när man jobbar i en matrisorganisation. Det är allt fler organisationer som väljer att arbeta i den organisationsformen för att snabbare få fram olika produkter i den snabbt förändrade omvärlden. Undersökningen grundar sig på en medarbetarundersökning där resultatet visade att en grupp av anställda upplevde sina arbetsroller och ansvarsområden mycket otydligare än den andra gruppen. Upplevelsen ses som ett betydande effektivitetshinder i det dagliga projektarbetet. Studien har haft en jämförande design mellan de två enheterna och informationen samlades in med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod, där fyra personer ur respektive enhet blev intervjuade. Undersökningen börjar med en teoretisk genomgång av olika begrepp och teorier som är uppdelade i tre olika analytiska dimensioner: matrisorganisation, multiprojekt och nätverk. Resultatet presenteras utifrån de tre analytiska dimensionerna som i sin tur har olika underkategorier med olika teman. Resultatet visar att otydligheten i arbetsroller och ansvarsområden inte skiljer sig så mycket mellan de olika enheterna. Det är bara tyngdpunkten i problematiken som är olika under de olika analytiska dimensionerna, beroende på vilken roll man har i organisationsnätverket.    Studien visar också att om man är involverad i flera projekt samtidigt, så ser man lättare vad som händer med produkten i ett nästkommande projekt. Det underlättar att se helheten i ett större sammanhang och det verkar höja rolltydligheten. Men informationsöverföringen inom och mellan olika projekt från rätt person vid rätt tidpunkt fungerar dåligt och alla respondenterna vill se förbättringar kring detta för att projektsamarbetet ska fungera bättre. I dagens läge finns det många brister kring olika processer i den matrisorganisation som ingår i studien eftersom den organisationen är omogen och ung. Detta ökar rollotydligheten markant i organisationen.

<p>För att företag ska möta en ökande konkurrens, drivs de till att finna nya lösningar i syfte att ständigt förse de allt mer medvetna kunderna med nya produkter. En förbättrad produktutvecklingsprocess kan hjälpa företag att uppnå konkurrensfördelar genom att bemästra produktens allt kortare livscykel. Under produktutvecklingen arbetar flera av företagets avdelningar parallellt, vilket kräver ett väl fungerande samarbete.</p><p>Externa parter har en viktig roll vid framtagning av nya produkter, eftersom relationen mellan kund och leverantör medför tillgång till varandras kunskapsområden. Det är dock inte lätt att utveckla en nära relation, eftersom många problem kan uppstå vid ett samarbete. Företag inser vikten av att ta del av leverantörens specialistkunskap, men har ännu inte lärt sig hur de ska hantera samarbetet. Följaktligen behövs det ytterligare forskning kring hur företag kan koordinera produktutvecklingsarbetet, när leverantör är delaktig i projektet.</p><p>Studien har för avsikt att skapa förståelse, för hur produktutvecklingsarbetet ur ett inomorganisatoriskt perspektiv kan koordineras, när en leverantör medverkar. Genom kvalitativa fallstudier ämnar vi undersöka vilka koordinationsmekanismer företag använder för att koordinera produktutvecklingsarbetet. Fallstudierna bygger på sju djupgående intervjuer av personer som arbetar med produktutvecklingsarbete på två fallföretag.</p><p>Studien tar upp teorier som belyser fenomenet produktutveckling och de mekanismer som används, för att koordinera produktutvecklingsarbetet och hur leverantören integreras i utvecklingsprojektet. Studiens teoretiska referensram redogör vidare för tekniken ”concurrent engineering”, koordination av projektmedlemmarnas beroende och skilda förväntningar samt projektens karaktäristiska drag.</p><p>Studien visar att koordinationsmekanismer är viktiga för att företag ska kunna samordna sina produktutvecklingsaktiviteter. Behovet av koordinationsmekanismer bestäms utifrån i vilken fas produktutvecklingen är och i vilken utsträckning leverantören medverkar i produktutvecklingsprojektet. Företagets organisationskultur har en viktig roll i att koordinera projektmedlemmarnas beroende. Genom att utvecklingsarbetet sker i form av projekt måste projektmedlemmarnas olika intressen och förväntningar möta varandra för att åstadkomma synergieffekt i projektet. Vidare finns det ett positivt samband mellan projektens karaktäristiska drag och behovet av samverkan mellan projektmedlemmarna. Med andra ord ska koordinationsaktiviteterna anpassas efter produktutvecklingsprojektets karaktäristiska drag.</p>

<p><p>SAMMANFATTNING Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad som händer med svenskämnet i ämnesövergripande arbetssätt. Vi valde att använda oss av en kvalitativ forskningsstrategi och intervjua lärare som har erfarenhet av ämnesövergripande arbetssätt där ämnet svenska ingår. Resultatet som lades fram visade att de flesta lärare som ingick i undersökningen väljer att arbeta ämnesövergripande för att de anser att detta arbetssätt på ett bra sätt förbereder eleverna för arbetslivet. De flesta av de medverkande lärarna ser på svenskämnet som det ämne i ämnesövergripande arbetssätt som ska kontrollera elevernas språk och genresäkerhet. Språket är elevernas viktigaste verktyg eftersom man utan det inte kan uttrycka sig i skrift och tal och därför ansåg många av de lärare som ingick i vår undersökning att svenskämnet måste finnas med i ett ämnesövergripande samarbete då det är det ämne som bär huvudansvaret för utvecklingen av elevernas språk. Resultatet visade även att det ämnesövergripande samarbetet kan se ut på olika sätt, men att det vanligaste är att arbetet genomförs genom tema- eller projektarbeten. Även bedömningen av elevernas arbete kan ske på olika sätt, men flera av lärarna ser en gemensam bedömning som det mest ultimata vid ämnesövergripande arbetssätt.</p></p>