No description available.

No description available.

ABSTRACT Visnja Fazlinovic En studie av hur elevers erfarenheter av att arbeta projektinriktat påverkar deras prestationer i kursen Projektarbete 100 poäng och deras förmåga att samarbeta A study of how experience of project-orientated work among students affects their achievement in the course Project work 100 points and their cooperativeness Antal sidor: 41 Undervisningen i svensk gymnasieskola ska utformas enligt skollagen och läroplanen. De dokumenten ger riktlinjer för undervisningen och en stor frihet att utforma den på så sätt att målen uppnås. Några av de målen är: ”Eleverna skall i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra. Skolan skall utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens” (Lpf 94:1.2). Ett sätt att uppnå det är att låta elever arbeta i projekt. Att få arbeta i projekt innebär att lära sig och till slut kunna formulera och avgränsa ett problem, upprätta en plan för arbetets genomförande, omsätta denna plan i praktisk handling och kritiskt värdera utfallet av det egna arbetet. Projektarbete som arbetsmetod i undervisningen vilar på progressivismen som teori. Det är också en mycket vanlig arbetsform i arbetslivet. En kurs där alla elever får göra ett arbete i projekt är kursen Projektarbete, som sedan år 2000 är en kurs för alla gymnasieelever i åk3. Elever vid en del skolor och program jobbar mer i projekt än andra, även under tidigare årskurser och detta i grupp med andra. Syfte med denna uppsats är att få se om arbetsformen är representerad vid några gymnasieskolor och i så fall på vilket sätt, samt om elevernas erfarenhet av arbete i projekt får någon inverkan på deras prestation i Projektarbete och i så fall vilken? Påverkas även deras förmåga att arbeta med andra? För att studera det genomförde jag en enkät bland elever som läste både studieförberedande och yrkesförberedande utbildningar vid de skolor som beskrivs i undersökningen och kompletterade det med några intervjuer. Intervjuerna genomförde jag med elever som redan deltog i enkäten och gav sitt medgivande för en eventuell intervju. Det presenterade resultatet baseras på vad elever har svarat i enkäten och vad några av dem har sagt i intervju. Resultatet visar att de skillnader som finns är störst mellan program och mindre inom samma program vid de olika skolorna, beträffande hur mycket arbete i projekt är representerat i undervisningen. Resultatet visar även att elever som är vana att arbeta i projekt tycker att det innebär att de presterar bättre i kursen Projektarbete, samt att det bidrar till att öka förmågan att samarbeta med andra. Sökord: Projektinriktat arbetssätt Projektarbete Samarbetsförmåga Elevers lärande

No description available.

<p>ABSTRACT</p><p>Visnja Fazlinovic</p><p>En studie av hur elevers erfarenheter av att arbeta projektinriktat påverkar deras</p><p>prestationer i kursen Projektarbete 100 poäng och deras förmåga att samarbeta</p><p>A study of how experience of project-orientated work among students affects their</p><p>achievement in the course Project work 100 points and their cooperativeness</p><p>Antal sidor: 41</p><p>Undervisningen i svensk gymnasieskola ska utformas enligt skollagen och läroplanen. De</p><p>dokumenten ger riktlinjer för undervisningen och en stor frihet att utforma den på så sätt att</p><p>målen uppnås. Några av de målen är: ”Eleverna skall i skolan få utveckla sin förmåga att ta</p><p>initiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans med</p><p>andra. Skolan skall utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens” (Lpf 94:1.2).</p><p>Ett sätt att uppnå det är att låta elever arbeta i projekt. Att få arbeta i projekt innebär att lära sig</p><p>och till slut kunna formulera och avgränsa ett problem, upprätta en plan för arbetets</p><p>genomförande, omsätta denna plan i praktisk handling och kritiskt värdera utfallet av det egna</p><p>arbetet. Projektarbete som arbetsmetod i undervisningen vilar på progressivismen som teori. Det</p><p>är också en mycket vanlig arbetsform i arbetslivet. En kurs där alla elever får göra ett arbete i</p><p>projekt är kursen Projektarbete, som sedan år 2000 är en kurs för alla gymnasieelever i åk3.</p><p>Elever vid en del skolor och program jobbar mer i projekt än andra, även under tidigare årskurser</p><p>och detta i grupp med andra.</p><p>Syfte med denna uppsats är att få se om arbetsformen är representerad vid några gymnasieskolor</p><p>och i så fall på vilket sätt, samt om elevernas erfarenhet av arbete i projekt får någon inverkan på</p><p>deras prestation i Projektarbete och i så fall vilken? Påverkas även deras förmåga att arbeta med</p><p>andra?</p><p>För att studera det genomförde jag en enkät bland elever som läste både studieförberedande och</p><p>yrkesförberedande utbildningar vid de skolor som beskrivs i undersökningen och kompletterade</p><p>det med några intervjuer. Intervjuerna genomförde jag med elever som redan deltog i enkäten och</p><p>gav sitt medgivande för en eventuell intervju.</p><p>Det presenterade resultatet baseras på vad elever har svarat i enkäten och vad några av dem har</p><p>sagt i intervju. Resultatet visar att de skillnader som finns är störst mellan program och mindre</p><p>inom samma program vid de olika skolorna, beträffande hur mycket arbete i projekt är</p><p>representerat i undervisningen. Resultatet visar även att elever som är vana att arbeta i projekt</p><p>tycker att det innebär att de presterar bättre i kursen Projektarbete, samt att det bidrar till att öka</p><p>förmågan att samarbeta med andra.</p><p>Sökord:</p><p>Projektinriktat arbetssätt Projektarbete Samarbetsförmåga</p><p>Elevers lärande</p>

This two year master thesis reviews the possibilities for how public libraries and geriatric care can cooperate on a long-term basis. By using a project called Prosit the study shows which approaches and actions that worked in order to create this kind of successful collaboration, and which ones that didn't. The theoretical framework consists of the sociocultural perspective developed by psychologist Roger Säljö in meaning to emphasize how these two departments can learn from each other. The theory also underlines the fact that both public libraries and geriatric care can develop their own way of improving the elderly’s daily life by working together. The thesis method is qualitative and based on Virginia Braun and Victoria Clarke’s thematic analysis. It’s being used because it demonstrates the general themes in the research and also reflects the six counties’ different ways of working within the project. The thesis concludes that the sociocultural perspective of learning within a group could be applied while studying these counties’ different ways of collaboration. Public libraries and geriatric care could easily learn from each other by sharing their knowledge and experience in order to create this long-term interaction. The main themes found in the material were “communication”, “learning from each other” and “time”. Each county found their own individual way to deal with different problems that occurred during the project. As it turned out, it wasn’t easy to develop a functional cooperation that would satisfy both sides and keep it that way after the project ended. Instead of getting stuck in old routines, the public libraries and geriatric care had to rethink and come up with fresh approaches to improve the elderly services and work together.  The counties which managed to do so, are the ones with an effective teamwork even today. All public libraries could learn from the project by studying how they did, or didn’t, find ways to cooperate with the geriatric care. They can be inspired and get influences by how the six counties managed to learn within the group and see each other’s strengths and weaknesses.

Denna studie har genomförts med syftet att undersöka hur förskollärare planerar för och  använder utomhuspedagogiken, samt om den pågående coronapandemin har givit upphov till några förändringar vad gäller utomhuspedagogiken. Studien har genomförts genom att intervjua nio förskollärare som har fått beskriva sitt arbete med utomhuspedagogik, både hur de planerar för utomhuspedagogiken och om det är någon skillnad mellan den planerade undervisningen utomhus och inomhus, samt hur de använder utomhuspedagogiken för att gynna barns lärande och utveckling. Betydelsefulla begrepp från det sociokulturella perspektivet har använts i innehållsanalysen för att kunna belysa förskollärares arbetsmetoder inom utomhuspedagogiken och hur de planerar för undervisning som de vill ska gynna barns utveckling och lärande. Begreppen som använts i analysen är den närmaste utvecklingszonen, scaffolding, artefakt och mediering. Studiens resultat visar att förskollärare uppfattar utomhuspedagogiken som minst lika viktig som det lärandet som sker inomhus och att det inte ska göras skillnad på undervisning utomhus jämfört med inomhus. De arbetar med att ta med sig material från inne på förskolan till utomhusmiljöerna, både gården och närmiljön så att det ska finnas tillgängligt även ute. Resultaten belyser också att alla förskollärare som ingår i denna undersökning arbetar med projekt i sin verksamhet och dessa projekt får en stor del i utomhuspedagogiken som antas gynnar barns lärande. Vidare framkommer det även att förskollärares förhållningssätt gällande utomhuspedagogik är av stor vikt för hur väl den kommer fungera. Att vara en medupptäckare tillsammans med barn i förskolan beskrivs som oerhört viktigt av alla förskollärare som deltog i undersökningen, och att det är en viktig arbetsmetod som bidrar till barns utveckling och lärande i förskolan.

Mitt syfte med det här examensarbetet har varit att undersöka projektbaserad undervisning ur ett elevperspektiv. Jag har gjort en kvalitativ undersökning där jag har intervjuat nio elever på en gymnasieskola om deras syn på arbetssättet som man använder där, nämligen projektbaserat och ämnesintegrerat. Teorin är att arbetssättet är elevaktivt och verklighetsnära. Jag ville undersöka om eleverna uppfattar det på det sättet.Mina forskningsfrågor har varit:• Hur uppfattar eleverna att arbeta ämnesintegrerat i projektform?• Hur menar eleverna att arbetssättet påverkar deras lärande?Eleverna uppfattar arbetet i projektform som ett roligt och stimulerande arbetssätt. När det blir för många ämnen som ska integreras tycker vissa av dem att det blir svårt och invecklat. Några tycker att arbetssättet stimulerar deras lärande på ett positivt sätt och menar att de får djupare kunskaper på det här sättet. Några ifrågasätter om de lär sig det som de behöver, och om de lär sig lika mycket som de hade gjort med en mer traditionell undervisningsform.

Detta examensarbete behandlar möjligheterna att genom projektarbete verklighetsförankra ämnet Multimedia B på gymnasiet. Undersökningen har utgått från aktionsforskningens principer, vilket innebär att jag undersökt och reflekterat kring min egen undervisning i Multimedia B. Litteraturstudier, utvärderingar och intervjuer har kompletterat de egna observationerna. Arbetets syfte är i första hand att undersöka om en viss metod, i det här fallet projektarbete, kan skapa större verklighetsförankring i ett ämne. Samtidigt är också syftet att ta reda på elevernas syn på verklighetsförankring, hur de ser på lärarens roll i ett projektarbete och vilka för- och nackdelarna är med att arbeta i projekt. Resultatet visar bland annat att eleverna i undersökningen ser positivt på att koppla skolämnen till verkligheten och att projektarbete tycks vara en god metod att göra detta på. / This paper discusses the possibilities to link instruction in Multimedia B with reality by working in project.

Att arbeta i projektform och med temaarbeten är mycket utbrett i dagens skolundervisning. Det ställer stora krav på lärares förmåga att planera, dokumentera och bedöma elevers skolarbeten. I denna uppsatsen undersöker jag hur textillärare upplever sitt arbete när det gäller att planera och bedriva tematisk undervisning. För att ta reda på det utfördes en mängd djupa intervjuer av verksamma textillärare från olika skolor. Under dessa intervjuer framkom att många lärare upplever planeringen av temaarbeten som tidsödande och att de ofta gör helt nya planeringar istället för att utvärdera och återanvända gamla planeringar. Att lärare ägnar mycket tid åt att skapa eget personligt material blir extra tydligt när undervisningen sker via tema/projektform eftersom det ofta innebär krav på ämnesöverskridande kunskaper och sällan innebär något pedagogiskt stöd från färdiga läromedel. Som svar på textillärarnas upplevda svårigheter med tematisk undervisning skapades en planering/arbetsmodell som kan hjälpa textillärare. En större samsyn när det gäller planering och dokumentation av undervisning underlättar samarbete både mellan slöjdlärare men även över ämnesgränser. Genom att strukturera och skapa en arbetsgång kring temaarbeten frigöras också mer undervisningstid till eleverna och möjligheten att stärka enskilda lärare när det gäller bedömning och elevfrågor.