This dissertation examines how creativity can be of benefit for the school. It discusses if there is a need or demand for it and how the present situation is in Swedish schools. Defining creativity accurately is difficult but it is relevant to look at the environments that use creativity. There is a vast amount of literature that uses creativity and it varies to some extent. Creativity originates from meetings and combinations, both within and outside of the individual. The essay will show psychologists and pedagogs view on encouragement for creativity and it will especially study the art subjects in relation to the other ones in order to se what gains collaborations between them may bring . More thorough collaborations may be a good cross disciplinary structure in “projektarbete” (cross-cultural communication) which stimulates creativity in both education and within the school. Just as creativity is found in various environments the school benefits from studying the parts of society that uses creativity, to see what the expectations may be on the students in the future. / I denna uppsats undersöks hur kreativitet kan vara till nytta för skolan. Det kommer att diskuteras om det finns ett behov och en efterfrågan av kreativitet och hur det förhåller sig i nuläget med denna inom skolan i Sverige. Att exakt definiera kreativitet är svårt och därför kan det bli mer fruktbart att utforska kreativitetens användningsområden och funktioner. Det finns en mängd litteratur från skilda områden och den varierar en hel del. Kreativitet uppkommer ur möten och kombinationer, både inom individen och utanför denne. I uppsatsen nämns också ett antal psykologers och pedagogers syn på uppmuntran till kreativitet. Särskilt diskuteras de estetiska ämnena i relation till de övriga för att se vilka förtjänster ett samarbete kan ge. Vidare visar sig samarbeten genom exempelvis projektarbete vara en bra tvärvetenskaplig företeelse som kan stimulera kreativitet i undervisningen och i skolan. Liksom kreativitet återfinns i skilda områden så kan skolan ha nytta av att se hur olika delar av samhället använder sig av kreativitet, och för att se vilka förväntningar som kan komma att ställas på eleverna i framtiden.

This thesis is about how project results can be improved in organizations. The focus is on project-intensive organizations, where a central part of the operative work is carried out in project form. This is common in product development, software development, business development, industrial construction, etc. In this thesis, a framework for project result improvement in organizations is developed (PRIO framework). The empirical data is based on a clinical research project in an organization called “Alpha”. People in Alpha worked for several years with improving the preconditions for product development projects, for example, by training employees, creating process descriptions, designing work templates and implementing information systems. The empirical material is understood using theories from project management, business process management and improvement work. In the analysis of the case, the author finds a need to go deeper towards the philosophcial realm and asking fundamental questions about the relationship between changes and the differences they make in project results. Philosophical foundations are explicated in order to provide a basis for understanding how project results can be improved. The PRIO framework highlights personal work processes and the way in which these processes influence strategy development processes, improvement processes, operative project processes and customer operations processes. Particular emphasis is put on the interaction between mind, body and artifacts when work is performed. For example: How can we understand the relationship between a documented project method and actions of employees? With a focus on project result improvement, several questions arise. What difference do you want to make? What order of change is required to make the difference? What can you change? How does the change lead to the difference? The answers to these questions have far-reaching consequences for initiatives targeting project result improvement. A fundamental question lies at the core of the thesis: What is the pattern which connects the change and the difference? The thesis suggests using a theory structure of calibration between multiple levels. The resulting PRIO framework can be used as a frame for inspiration for people working with project result improvement. The thesis is ended with a dialog written to highlight the findings in a consumable format. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2005

This thesis explores children’s and pedagogues’ participation in project work in a Swedish preschool inspired by the pedagogical philosophy of Reggio Emilia and its associated participatory agenda. The overall aim is to investigate how children are involved in the shaping of project work in everyday interactions. The study examines how children’s participation and involvement in project work, as it unfolds over time, is organized and negotiated in interaction; what children and pedagogues are oriented to and what communicative, embodied, visual, and material resources that are used. The empirical material was collected during a six months long video ethnographic study among four to five years old children. The video recordings and field notes collected during participant observations are analyzed from an ethnomethodological and a socio-cultural perspective. The study sheds light on how both children and pedagogues are active agents in the constitution of project work and the various communicative and material resources that they draw upon when participating in project work. The findings highlight how the pedagogues work to create conditions for children’s participation and how this work is intimately connected to and dependent on children’s agency. Moreover, it is shown that the pedagogues are creating conditions to facilitate children’s participation through various activities that at first glance appear as controlling. Among other things the pedagogues vary how wide ranging content is allowed. When participating in project work the children are treated and act as competent. They relate to tasks as active subjects and participatory agents in that they coordinate various resources to solve problems and to create products. In their interpretations and reinterpretations of a given task, the children take into account as well the pedagogues’ instructions as their own and other children’s interests. / Forskarskolan: Globalisering, literacy och utforskande lärprocesser: Förskolebarns språk, läsande, skrivande och matematiserande

Syftet med detta arbete var att utvärdera förbättringsmöjligheterna i projektorganisationers beslutsprocesser så att deras leveranser kan följa en övergripande metod. Vidare skall det kunna användas inom olika organisationsmodeller, såsom offentliga, privata men också inom offentlig- privat samverkan. Målet har varit att påvisa skillnader i leveransernas kvalitet samt demografiska skillnader med utgångspunkt från den övergripande metoden.    En kvalitativ undersökning i form av en fallstudie har gjorts på Trafikverket på avdelningen Investering-Teknik & Miljö där den interna metoden för bedömning av omgivningspåverkan för projekt utan planläggning har analyserats med avseende på kvalitet och regionala skillnader. En dokumentstudie av 25 projekt från Trafikverkets sex regioner samt semistrukturerade intervjuer med projektdeltagare visade på en stor spridning och variation i både kvalitet, prioritering av redovisning samt regionala skillnader. Resultatets spridning och variation beror troligtvis på att projektens beslut huvudsakligen har fattats på intuitiva grunder samt att den övergripande  metoden uppfattats och tolkats olika. Så är även fallet om man jämför de olika regionerna.    Den viktigaste insikten i denna undersökning är vikten av att använda en rationell beslutsmodell för att på så sätt få projekten att konsekvent och genomgående använda och redovisa alla de delar och moment som finns med i metoden. Med ett digitalt system för motivering och redovisning av de olika delarna skulle det bli lättare att styra och jämföra projekten på regional och nationell bas. / The purpose of this thesis has been to evaluate the improvement opportunities in project organizations' decision-making processes so that their deliveries can follow an overall approach. Furthermore, it may be used in different organizational models, such as public, private but also in public-private partnerships. The objectives have been to investigate differences in delivery quality as well as demographic differences based on the overall method.  A qualitative survey in the form of a case study has been carried out at the Swedish Transport Administration at the Investment-Technology & Environment Department, where the internal method for Assessing the environmental impact of projects without planning has been analyzed in terms of quality and regional differences. A document study of 25 projects from the Swedish Transport Administration's six regions and semi structured interviews with project participants showed a wide spread and variation in both quality, prioritization of presentation and regional differences. The spread and variation of the results is probably due to the fact that the decisions of the projects are mainly taken on intuitive grounds, and that the overall method has been perceived and interpreted differently. This is also the case when comparing the different regions.  The most important insight from this study is the importance of using a rational decision-making model in order to get the projects to consistently use and present all the parts and elements included in the method. With a digital system for motivating and reporting the different parts, it would be easier to control and compare projects on a regional and national basis.

Digital games are today avaliable on all kinds of different platform. Games and game thinking is also increasingly being applied within non-traditional contexts. This thesis explores the term "gamifiation" which can be defined as "the use of game design elements in non-game contexts". The purpose of the study was to identify and give perspective on the discourse surrounding the use and applicability of the term today. More specifically, it explores the possibilities of the potentially value creating ability in the context of work, and focused on the application of gamified software in the context of project work. To understand the power in using game elements in non-game context, the field surrounding motivation in games is explored, as well as the discourse surrounding gamification. Through a qualitative survey using semi-structured interviews the potential use and value of gamification in the project context was investigated. Three approaches to gamification, a rejective, a commercial and an academic are presented. Self-determination theory is used to understand motivation in games.This and the insights resulting from the interviews, the survey of the field, and the theoretical understanding of project work are used to give a perspective on the use of game elements in project work. Among the recommendations are designing for a particular context and different user groups, connecting the use of interface elements with the users intrinsic needs for competence, autonomy and relatedness, using gamification as a part and not the focus of the design process, and adding percieved user values, or "fun" to motivate users. Gamification is suggested for appliance as a means to attract staff and clients to a project, motivating users to learn or achieve or motivating users to engage with the system in a certain way.

Stockholm grows every day and its infrastructure has to develop at the same rate for the well functioning city. The health care of Stockholm County is a central feature of the growing city. The study is based on a project work that has been performed on OpenLab. At OpenLab students from different disciplines work together to solve tasks from different public sector customers. The process is designed with SCRUM and design thinking. An important place has the visualization of the workflow. The data is collected with the use of interviews, observations and ethnographic methods. The County Council’s assignment was to find a suitable solution to create a better work environment that invites the employees to develop and thrive, to reduce the gap between the current situation and future demands. A large part of the work for future care begins on today’s health care departments. Factors that make problems in care are social factors, lack of resources and economic conditions. The lack of staff, time, workload, recompenses, communication and development of competence often comes up as a great working environment’s difficulties. These factors reduce employee commitment, motivation, acceptance, individual satisfaction, interest, efficiency and so on, that sooner or later leads to less well trust, performance and quality of results. The most obvious need is the necessity for safe and inspiring working environment with clear development opportunities for every individual nurse. It does so by creating better and more equitable working conditions but also by raising the status of profession from a broader perspective. The purpose of research was to define and implement the factors that positive influence on group dynamics, participation, confidence, trust and cooperation between co-workers, and lead to the total benefit. Remodelling of the organization’s working methods, methods of personal capability development and improved communication are regarded as a solution of the problem. Implementation of agile methods, individual-centred model competence ratings model for nurses (Spira) and recommendations for selection of communication medium are the results of this study. / Stockholm växer för varje dag. Och för att staden ska fungera måste även infrastrukturen utvecklas i samma takt. Den landstingsfinansierade sjukvården är en central funktion i den växande staden. Studien grundas på ett projektarbete som har genomförts på OpenLab. På OpenLab samarbetar studenter från olika disciplin för att lösa något uppdrag. Processen är utformat med hjälp av SCRUM och design thinking. En viktig plats har visualisering av arbetsprocessen. Data samlas med hjälp av intervju med sjuksköterskor, observationer och etnografiska metoder. Uppdraget från Stockholms läns landsting var att hitta vägar till en rimlig personalrörlighet bland sjuksköterskor, att minska gapet mellan dagens läge och framtidens efterfrågan. En stor del av arbetet för den framtida vården börjar på dagens vårdavdelningar. Faktorer som anses ha utgjort hinder inom vården är sociala faktorer, bristande resurser och ekonomiska förutsättningar. Brist på personalen, tid, arbetsbelastning, belöning, kommunikation och utvecklingsmöjligheter kommer ofta upp som ett stort arbetsmiljöproblem. Dessa faktorer påverkar negativt personalens engagemang, motivation, acceptans, tillfredställelse, intresse, effektivitet osv. som slutligen leder till sämre trygghet, prestanda och resultats kvalité. Det tydligaste behovet har varit att möta behovet av en trygg och inspirerande arbetsmiljö med tydliga utvecklingsmöjligheter för den enskilda sjuksköterskan. Både genom att skapa bättre och mer rättvisa arbetsförhållanden, men också genom att höja statusen på yrket ur ett bredare perspektiv. Målet med undersökningen har varit att definiera och implementera faktorer som positivt påverkar tillit, trygghet, gruppdynamik och samarbete mellan medarbetare och leder till den totala nyttan. Modernisering av organisations arbetsmetoder, kompetensutvecklingssystem och förbättrad kommunikation anses som lösningen på problemen. Implementering av lättrörliga arbetsmetoder, individuellcentrerad kompetensmodell Spira och rekommendationer på rätt kommunikationsmediums val är resultaten av denna studie. / J., Hulander, M., Feshchuk, E., Wajntraub Bakszt, A., Waaler, K., Gunnarson (2015). Spira-sjuksköterskans kompetens i framtidens vård, OpenLab, Stockholm.

Studien undersöker rekryteringsprocessen inom film- och tv-branschen samt digitala plattformar. Syftet är att skapa förståelse för vilka behov yrkesverksamma filmarbetare har vid användning av en ny digital plattform för att effektivisera rekryteringsprocessen. För att uppnå syftet genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma personer i film- och tv- branschen. Resultatet från intervjuerna sorterades samt analyserades i fem kategorier: arbetsmarknaden, rekryteringsprocessen, sociala kontaktnätverk, digitala plattformar samt utvecklingsmöjligheter. Resultatet visade att det finns potential till att effektivisera processen genom en ny digital plattform. En fokusgrupp genomfördes därefter för att undersöka vilka behov en ny plattformen skulle fylla och vilka funktioner som skulle ingå för att utifrån det diskutera fram en prototyp. Genom en iterativ process framställdes prototypen därefter utifrån deltagarnas diskussioner för att senare omarbetas med stöd av teori och intervjuerna. Slutsatsen för studien är att det finns en effektiviseringspotential för rekryteringsprocessen i film- och tv- branschen genom en ny plattform med specifika funktioner som fyller olika behov. Däremot kan inte en ny digital plattform ersätta vikten av det sociala kontaktnätverket utan en ny plattform måste betrakta den aspekten. En ny digital plattform skulle enbart kunna effektivisera processen om plattformen uppfyller filmarbetarnas behov av en gemensam plattform. Men det är inte förrän filmarbetarna har samlats som det finns en användning av plattformen. / This study investigates the recruitment process within the film and tv industry, and digital platforms. The aim with this study is to build an understanding for what needs professional film workers have when using a new digital platform with the purpose of making the recruitment process more effective. The data was collected through four qualitative interviews with producers within the film and tv industry. The result was later categorized into five categories: the labor market, the social contact network, the recruitment process, digital platforms and development possibilities. Furthermore, the result showed that a new digital platform potentially could make the recruitment process more effective. Therefore, a focus group of four participants was put together to discuss what purpose a potential platform could be used for and what functions the platform could include. With the use of an iterative process, a prototype was later made based on the participant’s discussions. Furthermore, the prototype redesigned with support from the theories and the result from the interviews. The conclusion of this study is that the recruitment process within the film and tv industry could be made more efficient with a new digital platform consisting of specific functions meeting different needs. However, the structures within the labor market make the role of the social network crucial when recruiting, a new digital platform has to take this in consideration. A new digital platform would therefore only be able to make the recruitment process more efficient if the platform is meeting the user’s needs for a common platform. However, it’s not until the film workers are gathered that the platform live up to its purpose.

Uppsatsen undersöker hur informationsanvändningen och informationsbehoven ser ut i designstudenters arbete med olika projekt, i syfte att ta fram kvalitetskriterier för informationssystem och informationsresurser. Underlaget för uppsatsen bygger på utforskande ostrukturerade djupintervjuer med 5 master-studenter i industriell design vid Umeå Designhögskola. Informanterna fick i detalj beskriva arbetsprocessen i minst ett projekt de deltagit i och frågor ställdes sedan kring vilken information som användes i denna process, och vad denna information bidrog med. Analysen av detta material gav 6 stycken kategorier av information. Dessa kopplades samman med olika användningsområden: Informationen inom kategorin textuell information (artiklar, böcker, projektbeskrivningar, etc.) kan delas in i två huvudsakliga användningsområden: A) den används för att få specifika faktauppgifter om ett område; och/eller B) den används för att mer allmänt göra sig en bild av hur relationerna i projektets kontext ser ut. Informationen inom kategorin visuell information (bilder, foton, skisser, etc.) kan delas in i fyra huvudsakliga användningsområden: A) den används som visuell inspiration; B) den används för att mer direkt guida vid skissning, modellering och liknande konstnärliga praktiker; C) den används för att illustrera någonting i själva projektpresentationen; och/eller D) den används för att mer allmänt förstå projektets kontext. Informationen inom kategorin audio-visuell information (videor från hemsidor främst Youtube) kan delas in i fyra huvudsakliga användningsområden A) den används för visuell inspiration; B) den används för attmer direkt guida vid utformnings- och konstruktionsprocessen; C) den används för att illustrera någonting i själva projektpresentationen; och/eller D) den används för att mer allmänt förstå projektets kontext. Informationen inom kategorin taktil/skapande information (beröra och uppleva,att skissa och skissen, att modellera och modellen, etc.) kan delas in i fem huvudsakliga användningsområden: A) den används för att nå en personlig förståelse av en form, yta ellerliknande hos den egna designen; B) den används för att mer direkt guida vid vidare skissning, modellering och liknande konstnärliga praktiker; C) den används för att illustrera någonting i själva projektpresentationen; D) den används för att testa designens genomförbarhet; och/eller E) den används för att nå och förstå en användargrupps reaktioner. Informationen inom kategorin interpersonell information (intervjuer, observationer, handledning, etc.) kan delas in i fyra huvudsakliga användningsområden: A) den används för att designern bättre skall kunna identifiera sig med sina tänkta användare; B) den används för att finna ut vilka problemområden som finns kring ett projekt; C) den används för att nå och förstå en användargrupps reaktioner; och/eller D) den används för att få andra perspektiv på designen. Personell information (tidigare erfarenheter) används, i de olika projektbeskrivningarna, som inspiration för designlösningar att forska vidare kring. Allt som allt handlar det om 14 olika användningsområden där ett fåtal överlappar flera olika av informationskategorierna. Hur dessa överlappningar sker syns tydligare i Illustration 2 (sida 29). En kronologisk modell över vilka faser ett projekt vanligtvis gick igenom konstruerades utifrån projektbeskrivningarna (faserna illustreras i Illustration 1, sida 28, och i Illustration 2 åskådliggörs vilka av de nämnda användningsområdena och informationskategorierna som är tydligast knutna till varje fas). De huvudsakliga frågeställningar som i varje projektfas krävde svar fick beteckna fasernas olika informationsbehov: Forskningsfasens informationsbehov: Vilka är de tänkta användarna? Hur agerar dessa? Vilken är den tänkta tekniken? Hur interagerar de tänkta användarna med den tänkta tekniken? Skissningsfasens informationsbehov: Vilka är problemområdena? Hur kan de olika problemområdena lösas designmässigt? Utvärderingsfasens informationsbehov: Är de tänkta designlösningarna realistiska? Hur reagerar användare och/eller kollegor på designlösningarna? Vilka lösningar förtjänar att fokuseras på för vidare arbete? Designfasens informationsbehov: Hur kan den valda designlösningen vidareutvecklas? Hur kan designlösningen utformas grafiskt? Vilken grafisk lösning fungerar bäst? Polereringsfasens informationsbehov: Hur skall designprojektet presenteras? Vilket material skall användas för att bäst åskådliggöra designprocessen? Slutsatserna av analysen angiven ovan är att informationssystem och informationsresurser riktade mot projektarbetande designstudenter både måste se till att de olika informationsformerna finns representerade i informationsrepertoaren samt att denna information klarar att tillfredställa projektfasernas informationsbehov. I denna process är samverkan och god kommunikation mellande parter som ingår i det övergripande informationssystemet av hög vikt. Informationen tillhandahållen genom informationssystem och informationsresurser måste även vara kontinuerligt uppdaterad och lättillgänglig. En diskussion kring hur biblioteken kan spela en roll för designstudenter avslutar uppsatsen och här läggs fokus på biblioteket som förmedlare av främst textuell, visuell och personell information. Biblioteken har traditionellt varit en plats för främst texter och i viss mån bilder, men kan även spela en viktig roll som en plats för inspiration och nya möten.

Syfte – Syftet med studien var: Förstå hur systemleverantörers projekt skiljer sig åt utifrån dess komplexitet, och föreslå riktlinjer för förbättrad projekthantering. Syftet bröts ner i två frågeställningar. [1] Hur skiljer sig systemleverantörers projekt åt utifrån dess komplexitet? [2] Vilka riktlinjer kan ges utifrån projektkomplexitet för förbättrad projektledning hos systemleverantörer? Metod – Valet av metod för denna studie är baserade på en kvalitativ fallstudie. Studien utfördes hos en systemleverantör. Empirin samlades in genom observationer och intervjuer, för att sedan analyseras med teorier. Resultat – Den första frågeställningen besvarades via identifieringar av faktorer inom systemtillverkares projekt som orsakade komplexitet, kombinerat med faktorer som identifierats inom forskningen. Den andra frågeställningen besvarades genom att riktlinjer togs fram för bättre hantering av komplexiteten i projekt, främst genom bättre hantering av kommunikationen. Implikationer – För systemleverantörer som har svårigheter med projektarbetet, eller anser att deras projektarbete hade underlättats med någon typ av förbättringsarbete, kan denna studie användas som en grund för arbetet. Teorier som använts är generellt kopplade till projektarbeten, hur de skall hanteras samt utföras när flera projekt utförs samtidigt. Ur ett praktiskt perspektiv lägger denna studie en grund utifrån hur systemleverantörer kan börja förbättra sin hantering av projekt. Den teorin denna studie har bidragit med är hur projekt kan se ut för en systemleverantör samt delat in de i olika faktorer utifrån komplexitet Begränsningar – Studien har identifierat faktorer på projekten utifrån ett medarbetarperspektiv i ett företag. Studien begränsas även av att riktlinjerna som identifierats inte hunnit utföras på fallföretaget. Utifrån detta kan inga slutsatser dras kring effekten av riktlinjerna. / Abstract  Purpose – The purpose of the study was: Understand how system suppliers' projects differ in terms of their complexity and propose guidelines for improved project management. The purpose was broken down into two questions.  [1] How do system suppliers' projects differ in terms of their complexity? [2] What guidelines can be given based on project complexity for improved project management of system suppliers? Method – The choice of method for this study is based on a qualitative case study. The study was conducted at a system supplier. The empirical data was collected through observations and interviews, and then analyzed with theories.  Results – The first research question was answered by identifying factors in the system manufacturer's project that caused complexity, combined with factors identified in the research. The second research question was answered by developing guidelines to better manage the complexity of projects, mainly through better management of communication. Implications – For system suppliers who have difficulties with project work or feel that their project work would be facilitated by some type of improvement work, this study can be used as a basis for the work. Theories used are generally linked to project work, how it should be managed and carried out when several projects are carried out simultaneously. From a practical perspective, this study lays a foundation for how system suppliers can begin to improve their management of projects. The theory this study has contributed is how projects can look like for a system supplier and divided them into different factors based on complexity. Limitations – The study has identified factors on projects from an employee perspective in a company. The study is also limited by the fact that the guidelines identified have not been implemented in the case company. Based on this, no conclusions can be drawn about the effect of the guidelines.

Detta utvecklingsarbete betraktar formativ undervisning för GIS-projektarbeten från insamlingav data till användbar karta inom geografiundervisning på gymnasieskolan. Studien utgår från ett sociokulturellt lärandeperspektiv där kommunikation mellan lärare och elever har en nyckelroll. Problem och frågor blir därmed utgångspunkt för lärandet och kan initiera formativ agerande av läraren. Under lektionsseriens gång har läraren försökt att hela tiden reflektera över vad den ser och vad som kan göras annorlunda i undervisningssyfte. Utifrån det har läraren bestämt sig för metoder och vägar för att sprida geografins kunskap till elever och samtidigt granska sitt agerande. En kategorisering av lärarens agerande visar att diskussioner med eleverna har en central roll inom formativ undervisning. Att diskutera med eleverna är det främsta undervisningssätt som används tillsammans med att ge instruktioner, motivera elever eller erbjuda eleverna material att arbeta vidare med. Motiv till att läraren väljer agera formativt kan uppstå i en samtalssituation med elever, i läsning av elevers skrivna material eller genom att iaktta elevernas ageranden respektive lyssnandet till deras egna diskussioner. Det visar sig att inom en lektionsserie om och med GIS ges stor möjlighet att elevers utvecklingsprocess gynnas när de gemensam utför praktiska uppgifter där de är tvungna att kommunicera och på olika sätt delar erfarenheter med varandra. Samtidigt ger det läraren chansen till att observera och reflektera med möjlighet att agera formativt. Att mäta själva effekten genom formativt agerande har förblivit svårbedömt men utifrån de gjorda erfarenheterna uppmuntras till att använda sig och pröva formativ undervisning särskilt i ramar av projektarbeten.