Today, housing in Sweden is facing major maintenance needs, particularly those built during the Million Program. Many of these properties are owned by housing cooperatives that have to carry out extensive maintenance, to ensure that future generations have the opportunity to have attractive and sustainable housing. This requires maintenance planning that involves what and when maintenance will be performed, and how much it will cost. An important tool for maintenance planning is a plan that can maintain the properties’ quality and value. However, there is a lack of knowledge about maintenance plans and their importance in the long term property management. This candidate's work illuminates maintenance plans and examines how housing cooperative works with and follows up their plan in practice. Because many property owners neglect their maintenance plan, this study is meant to analyze improvements that make optimal plan to work with in the long term. Based on conducted interviews, the study has shown that the housing cooperative is actively working with their maintenance plan which involves annual inspection-rounds of all properties, and also has a budgetary provision for future maintenance. One key point is that the union is actively working to make the plan more manageable, which is done by transformation from CD to Excel based files. The study also shows that the main basis for long term optimal work with a maintenance plan is to make it easier to manage, which can be achieved by creating or transforming the plan to digitized data systems. / Idag står Sveriges bostadsbestånd inför ett stort underhållsbehov och framförallt inom bostäder som uppfördes under miljonprogrammet. Många av dessa bostäder ägs av bostadsrättsföreningar som måste genomföra omfattande underhållsinsatser för att säkerställa att framtida generationer har möjlighet till attraktiva och hållbara bostäder. Detta kräver underhållsplanering som innebär vad och när underhållsinsatser ska utföras samt hur mycket det kommer kosta. Ett viktigt verktyg för underhållsplanering är en underhållsplan som vidmakthåller fastigheternas funktioner och värde. Det finns emellertid brist i kunskap om underhållsplaner och deras betydelse i den långsiktiga fastighetsförvaltningen. Detta kandidatarbete belyser underhållsplaner och undersöker hur en bostadsrättsförening arbetar med och följer upp sin underhållsplan i praktiken. Eftersom många fastighetsägare inte arbetar med sin underhållsplan är denna studie tänkt analysera fram förbättringar som gör planen optimal att arbeta med ur ett långt perspektiv. Genom intervjuer har studien visat att bostadsrättsföreningen arbetar aktivt med underhållsplanen vilket innebär årliga kontrollronder av fastighetsutrymmen och budgetavsättning för framtida underhållsinsatser. En central tyngdpunkt är att föreningen jobbar med att göra planen enklare och tydligare genom omformning från en CD skiva till en Excel-fil. Studien visar att den främsta förutsättningen för ett långsiktigt optimalt arbete med en underhållsplan är att göra den enkel att hantera, vilket kan uppnås genom att skapa eller omforma underhållsplaner till digitaliserade datasystem.

Sweden's population is growing every year, and in parallel there is an ongoing adjustment of the trade and retail consumption, within the Nordic area. Today, the development of retail is combined with the development of grandeur shopping malls, with the purpose to attract crowds and retailers. These venues have long been essential for the commercial real estate development, both on a local and global perspective. USA and Western Europe have long been leaders in the development and the management of shopping malls. They have created new conditions, trends and possibilities for how a property owner can optimize the financial management and similar strategies. This Bachelor Thesis will study what global trends there are and in what grade these trends have affected the Swedish shopping mall market. By defining the Swedish shopping mall market, from other commercial real estates, we can review and analyse the trends and tendencies that have developed the traditional Swedish management. Moreover we will review why a foreign corporate, within ownership and management of shopping malls, would like to establish their organisation within the Swedish market. For this purpose, we will analyse the incentives and what prospects these corporates are having. We have succeeded to discover that the Swedish shopping mall market have done important changes during the last 10-15 years. There have been a distinct professionalisation of the financial management with a clear focus on emulating other foreign companies through IPO:s, minimizing the loan-to-value and having a stable dividend performance. Moreover the game rules have changed, for the Swedish retail market, due to newly developed international corporates that have established their business in Sweden. Therefore there are competing forces, between the global FDI: s and local Swedish corporates, with the most valuable locations. We have established the conclusion that many of the foreign shopping mall owners wants to expand their organisation on the Swedish market, due to clear incentives. This is for example due to a stable economic growth, transparency and the possibility to create relationships with lucrative retailers. Several Swedish companies are about to abandon the traditional Swedish management model as they become more focused on profit and economic growth, the priority is no longer just customer satisfaction and technical maintenance. Sweden has previously tried on popular global methods, without effect, but perhaps it is time to re-examine other variants of these strategies, as the Swedish market have become an attractive source of the global shopping center trade. / Sveriges befolkning växer för varje år och parallellt med detta sker en utveckling av handeln och retailkonsumtionen, i hela norden. Idag kombineras utvecklingen av detaljhandeln med storslagna köpcentrum och gallerior, för att locka till sig folkmassor och detaljister. Dessa handelsplatser har länge varit viktiga fastigheter inom samhällsbyggandet och stadsutvecklingen. USA och Västeuropa har länge varit ledande inom utveckling och förvaltning av köpcentrum genom att de har skapat nya villkor, trender och möjligheter för hur en fastighetsägare ska optimera den ekonomiska förvaltningen och andra dylika strategier. Denna kandidatuppsats kommer att studera vilka trender som finns och i vilken grad de har påverkat den svenska köpcentrummarknaden. Utifrån att avgränsa den svenska köpcentrummarknaden från andra kommersiella fastigheter, kan vi studera och analysera trender och tendenser, vilka håller på att utveckla den traditionella svenska förvaltningen. Utöver detta kommer vi undersöka varför utländska företag, inom ägande och förvaltning av köpcentrum, vill etablera sig på den svenska marknaden. Till detta ska vi analysera vilka incitament som finns och vilka framtidsutsikter dessa företag har. Vi har lyckats komma fram till att den svenska köpcentrummarknaden har gjort viktiga förändringar de senaste 10-15 åren. De har skapats en tydlig professionalisering av den ekonomiska förvaltningen för svenska företag med tydligt fokus på att efterlikna utländska aktörer genom att börsnotera företaget, försöka dämpa belåningsgraden och satsa på en stabil utdelningsfilosofi. Utöver detta har spelreglerna ändrat sig genom att större internationella företag har slagit rot på den svenska marknaden. Därmed konkurrerar de lokala respektive globala företagen, om de mest attraktiva platserna. Vi har kommit fram till att många utländska köpcentrumägare vill satsa på den svenska marknaden då det finns tydliga incitament för dessa att göra så. Denna utveckling beror till exempel på att det finns en stabil ekonomisk tillväxt, transparens på marknaden och bra möjligheter att skapa samarbeten med lönsamma detaljister. Flera svenska bolag håller på att överge den traditionella förvaltningsmodellen då dessa blir mer fokuserade på avkastning och tillväxt, de prioriterar inte längre enbart kundnöjdhet och tekniskt underhåll. Sverige har tidigare provat på populära globala metoder, utan verkan, men kanske är det dags att återpröva liknande varianter av dessa, då den svenska marknaden har blivit en attraktionskälla i den globala köpcentrumhandeln.

Thesis (MBA (Business Management))--University of Stellenbosch, 2009. / ENGLISH ABSTRACT: Many countries recognise the importance of realising economic growth through the exploitation of research outputs culminating from publicly financed institutions. At the forefront of these countries is the United States of America which has seen increased commercialisation efforts made by its universities since the passing of its Intellectual Property (IP) legislation, the Bayh-Dole Act in the 1980s. The Act assigned IP rights to public institutions. Most countries have since followed suit and SA is likewise in the process of adopting similar legislation, namely the Intellectual Property Rights Bill (IPR Bill). The Department of Science and Technology (DST), which is responsible for growing the knowledge base of the country, guided by the National R&D Strategy adopted in 2002, has developed a framework for IP rights emanating from publicly financed research. This will form the basis for IPR legislation, which is currently under review by Parliament. The legislation is similar to that adopted in the USA, with due consideration for local content. It also assigns IP rights emanating from publicly financed research to the recipient entities, that is, public institutions and small businesses. The legislation aims to stimulate inter alia a culture of patenting by public institutions. This has the potential to increase the commercialisation of these research outputs, as evidenced in other countries. The abovementioned legislation refers to the establishment of a national agency, the National IP Management Office (NIPMO), which will have the responsibility of undertaking the administrative function set out in the legislation. This paper investigates a business model, as well as an institutional framework for NIPMO, taking into account the challenges of IP management in SA and abroad. Desktop research was carried out for a better understanding of the status quo in the IP management landscape, both locally and abroad. This was followed by primary research by means of interviews in order to gain insight into the nature of local IP management offices, the challenges they are faced with and also the expectations of the planned National IP Management Office. The literature survey indicated that many countries have come to realise the importance of developing their economies through exploitation of publicly financed research outputs. Most countries have since adopted IPR legislation to enable public research institutions to manage their IP, and commercialise their research outputs. There are still challenges faced by this system, which are similar across countries. These range from the financing required for the management and running of these office, limited capacity, and also traditional mindsets of researchers in putting greater value on publications than on patents. Exploiting the information gathered, an environmental analysis in the form of SWOT and stakeholder analyses was carried out, which culminated in the development of a business model and a governance model. Some of the key recommendations that have been made in this study include the following:  NIPMO should follow the proposed business model which outlines the different number of expertise and services that should be provided to ensure the sustainable administering of the IPR legislation.  In order to be able to provide a much needed service and be accessible to the institutional technology transfer offices (TTOs), NIPMO should set up provincial offices to better assist the under-capacitated TTOs, as well as institutions without TTOs.  As skills are being developed in the area of IP Management, it should be considered to roll-out these regional offices incrementally, starting with areas that are in most need of these services, namely Kwa-Zulu Natal and the Eastern Cape.  NIPMO should play a major role in monitoring and evaluating the implementation and the impact of the new legislation on the innovativeness of the country’s research environment. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Baie lande besef die belangrikheid van die verwesenliking van ekonomiese groei deur die benutting van navorsingsuitsette wat van staatsgefinansierde instellings afkomstig is. Die Verenigde State van Amerika (VSA) is aan die voorpunt van hierdie lande, met toenemende kommersialisering deur hierdie land se universiteite sedert die wetgewing oor Intellektuele Eiendom (IE) by wyse van die Bayh-Dole-wet in die 1980’s goedgekeur is. Hierdie wet het IE-regte aan regeringsinstellings toegeken. Die meeste lande het hierdie voorbeeld gevolg, en ook Suid-Afrika is tans besig om soortgelyke wetgewing goed te keur, naamlik die Wetsontwerp op Intellektuele Eiendomsregte (IER-wetsontwerp). Die Departement van Wetenskap en Tegnologie (DWT), wat verantwoordelik is vir die uitbreiding van die land se kennisbasis en deur die Nasionale Navorsings- en Ontwikkelingstrategie wat in 2002 goedgekeur is, gerig word, het ’n raamwerk vir IE-regte wat uit staatsgefinansierde navorsing afkomstig is, ontwikkel. Dít sal die grondslag vorm van IER-wetgewing en die IER-wetsontwerp, wat tans deur die Parlement in hersiening geneem word. Die wetgewing stem ooreen met dít wat in die VSA goedgekeur is, en skenk behoorlike oorweging aan plaaslike inhoud. Dit ken ook IE-regte wat uit staatsgefinansierde navorsing afkomstig is, aan die ontvangerentiteite, naamlik staatsinstellings en klein besighede, toe. Die wetgewing is daarop gemik om onder andere ’n kultuur van patentering deur staatsinstellings te stimuleer. Dit bied die moontlikheid van verhoogde kommersialisering van hierdie navorsingsuitsette, soos in ander lande aangetoon. Die bogenoemde wetgewing verwys na die stigting van ’n nasionale agentskap, die Nasionale IE-bestuurskantoor (NIMPO), wat daarvoor verantwoordelik sal wees om die administratiewe funksie, soos in die wetgewing gestipuleer, uit te voer. Hierdie tesis ondersoek ’n sakemodel asook ’n institusionele raamwerk vir NIPMO, wat die uitdagings van IE-bestuur in Suid-Afrika en in die buiteland in aanmerking neem. Literatuur oor die onderwerp is ondersoek om beter begrip van die status quo in die terrein van IE-bestuur, sowel plaaslik as in die buiteland, te verkry. Hierna het primêre navorsing deur middel van onderhoude gevolg, ten einde insig in die aard van plaaslike IE-bestuurskantore, die uitdagings waarvoor hulle te staan kom en ook die verwagtinge van die beplande NIMPO te verkry. Die literatuuroorsig het getoon dat baie lande die belangrikheid van die ontwikkeling van hul ekonomieë deur die benutting van staatsgefinansierde navorsingsuitsette besef. Die meeste lande het intussen IER-wetgewing goedgekeur ten einde staatsnavorsingsinstellings in staat te stel om hul IE te bestuur, en om hul navorsingsuitsette te kommersialiseer. Hierdie stelsel kom steeds voor uitdagings te staan, soos ook die geval in ander lande. Hierdie uitdagings wissel van die finansiering wat nodig is vir die bestuur en werking van hierdie kantore en beperkte kapasiteit tot ’n tradisionele ingesteldheid van navorsers om groter waarde op publikasies as op patente te plaas. Op grond van die inligting wat ingesamel is, is ’n omgewingsontleding in die vorm van SWOT- en belanghebberontledings uitgevoer, wat tot die ontwikkeling van ’n sake- en ’n beheermodel gelei het. Op grond van die ontledings is belangrike aanbevelings gemaak, wat die volgende insluit:  NIPMO moet die voorgestelde sakemodel volg, wat die hoeveelheid kundigheid en dienste stipuleer wat nodig is om die volhoubare uitvoering van die IER-wetgewing te verseker.  Ten einde in staat te wees om ’n uiters noodsaaklike diens te verskaf en vir die institusionele tegnologie-oordragkantore (TOK’s) toeganklik te wees, moet NIPMO provinsiale kantore stig om TOK’s met ’n lae kapasiteit asook instellings sonder TOK’s beter te kan bystaan.  Aangesien vaardighede in die veld van EI-bestuur nog ontwikkel word, moet oorweging daaraan geskenk word om hierdie streekskantore toenemend van stapel te laat loop deur te begin by gebiede wat hierdie dienste die nodigste het, soos Kwa-Zulu Natal en die Oos-Kaap.  NIPMO moet ’n belangrike rol in die monitering en evaluering van die implementering en die impak van die nuwe wetgewing op die vernuwende aard van die land se navorsingsomgewing speel.

The built environment contributes extensively to the overall environmental impact of society. An increasing number of tools have been developed worldwide for comprehensive environmental assessment and rating of buildings in order to make the building sector more sustainable. These tools are expected to drive and facilitate future environmental improvements and market transformation in the sector. This thesis explores different methodological aspects in tool development using experiences from two large Swedish projects, the EcoEffect and ByggaBo tools, which were developed with a high level of stakeholder participation in order to be of practical use in the building sector.   The methodological aspects explored and discussed here include an approach for systematic selection of assessment aspects (energy use, indoor air quality, etc.) in tools (Paper 3), and a systematic procedure for selecting practical indicators using theoretical (e.g. validity/environmental relevance) and practical (e.g. costs) criteria (Papers 2 and 3). An approach for simple communication of complex results is presented with examples from 26 multi-family buildings (Paper 4). This approach allows a building’s ‘environmental efficiency’ to be presented in one diagram, without weighting the two distinct assessment areas energy use and indoor environmental quality. Paper 5 discusses the contextual issue of internal use of environmental indicators in property management organisations through reviews of environmental performance evaluation and organisation theory literature and comparisons with actual case studies. The EcoEffect (Paper 1) and the ByggaBo tools are also compared and summarised.   The case studies of real buildings and experiences from the EcoEffect and ByggaBo projects allowed data collection, calculation procedures and different practical applications of such tools to be evaluated. Poor data availability sometimes limits assessments, and improved internal routines and database developments in the building sector would allow more reliable environmental assessments.   Reviews of numerous indicators in Paper 3 (and 2) and literature revealed that environmental relevance was not a key aspect when current environmental performance indicators and building rating tools were constructed. This thesis suggests that environmental relevance and systematic procedures be prioritised in order to provide robust and trustworthy tools for environmental assessment of buildings.  Recommendations, some of which are generally applicable to other environmental assessments, include selection of environmentally relevant indicators, systematic procedures for handling theoretical and practical considerations in tool development, aggregation and weighting methods, use of a life cycle perspective and inclusion of performance-based rather than feature-based indicators. Since it is likely that the information these tools provide will increasingly be used by authorities, building users, economic incentive providers such as banks, etc., the methodological developments suggested here to strengthen tool rigour are important for future tool development processes. / Utvecklingen av verktyg för miljöbedömning av byggnader är ett område som expanderat kraftigt sedan 1990-talets början. Den ökande medvetenheten om den byggda miljöns omfattande bidrag till samhällets miljöpåverkan i stort har spelat stor roll för denna utveckling. Verktygen förväntas ha en betydelsefull roll i att driva på och underlätta miljöförbättringar och omdaning av marknaden i bygg- och fastighetssektorn. Denna avhandling utforskar olika metodaspekter för verktygsutveckling och bygger på erfarenheterna från två stora svenska metodutvecklingsprojekt för miljöbedömning av byggnader, EcoEffect och ByggaBo:s miljöklassning av byggnader. Båda dessa verktyg togs fram i samarbete med ett stort antal representanter från bygg- och fastighetssektorn, då verktygen syftade till praktisk användning.   Ett antal metodaspekter utforskas och diskuteras i avhandlingen. I artikel 3 föreslås och testas ett angreppssätt för systematiskt urval av miljöaspekter som ska bedömas av ett verktyg och dessutom föreslås här och i artikel 2 ett systematiskt tillvägagångssätt för att välja indikatorer för praktiskt användning utifrån både teoretiska (t ex. validitet) och praktiska (t ex. kostnad) kriterier. Ett angreppssätt för att underlätta kommunikation av komplexa miljöbedömningsresultat presenteras genom exempel från 26 flerfamiljshus i artikel 4. Detta angreppssätt möjliggör att redovisa en byggnads ‘miljöeffektivitet’ i ett diagram utan att behöva vikta de två disparata miljöaspekterna energianvändning och innemiljö. Artikel 5 tar upp användning av miljöindikatorer för internt arbete i fastighetsförvaltande organisationer genom litteraturöversikter inom områdena utvärdering av miljöprestanda och organisationsteori samt genom jämförelser med praktiska fallstudier. Verktygen EcoEffect (artikel 1) och nuvarande version av ByggaBo:s miljöklassningssystem sammanfattas också och jämförs i avhandlingen.   Genom ett antal fallstudier av verkliga byggnader och erfarenheterna från EcoEffect- och ByggaBo-projekten utvärderas frågor som insamling av indata, beräkningsmetoder och olika praktiska tillämpningar i avhandlingen. Dålig tillgång på indata begränsar ibland möjligheterna att göra miljöbedömningar. Förbättrade interna rutiner samt utveckling av nya typer av databaser inom bygg- och fastighetssektorn kommer med största sannolikhet att underlätta miljöbedömningar i framtiden.   Granskning av ett stort antal miljöindikatorer i artikel 3 (och 2) och litteratur på området visade att när miljöindikatorer och miljöklassningsmetoder tagits fram, har miljörelevansen hos dessa sällan haft högsta prioritet. Ett övergripande mål för denna avhandling har därför varit att bidra med rekommendationer som kan stärka miljörelevansen och trovärdigheten hos liknande indikatorer och verktyg. Några av de angreppssätt som föreslås är tillämpliga mer generellt också för andra typer av miljöbedömningar; t ex. hur miljörelevanta miljöindikatorer kan väljas, hur både teoretiska och praktiska överväganden kan hanteras på ett systematiskt sätt vid liknande verktygsutveckling, angreppssätt för viktning och aggregering av resultat samt användning av ett livscykelperspektiv. Vid miljöbedömning av byggnader bör också funktionsbaserade indikatorer i första hand väljas snarare än sådana som baseras på specifika tekniska utföranden. En trolig utveckling är att nya typer av användare i större utsträckning kommer att efterfråga den information som miljöbedömningsverktyg för byggnader kan tillhandahålla. Det kan handla om t ex. myndigheter, husköpare och ekonomiska incitamentsgivare såsom banker. Av denna anledning är de frågor som rör metodutveckling och tas upp i avhandlingen, klart betydelsefulla för att stärka noggrannhet, robusthet och trovärdighet i framtida utveckling av miljöbedömningsverktyg för byggnader. / QC 20100601 / Miljöklassning av byggnader / EcoEffect - miljövärdering av byggnader / Miljöstyrning med miljöindikatorer i fastighetsförvaltning

p. 1 - 221 / Submitted by Santiago Fabio (fabio.ssantiago@hotmail.com) on 2013-01-16T19:25:14Z No. of bitstreams: 1 FFFFFF.pdf: 1512749 bytes, checksum: e6c1cee0e02c08e81ce30ecceaf54cf4 (MD5) / Made available in DSpace on 2013-01-16T19:25:14Z (GMT). No. of bitstreams: 1 FFFFFF.pdf: 1512749 bytes, checksum: e6c1cee0e02c08e81ce30ecceaf54cf4 (MD5) Previous issue date: 2008 / A propriedade intelectual (PI) é um importante instrumento para apropriação do desenvolvimento tecnológico e para o estabelecimento de vantagens competitivas, notadamente para as empresas que empreendem inovações tecnológicas, na economia do conhecimento e da intangibilidade. Neste contexto de acirrada competitividade, emerge a necessidade da gestão estratégica dos ativos intangíveis, que perpassa pelos direitos de PI, mas não se encerra na obtenção de proteção legal a tais direitos. Assim, o objetivo desta dissertação é identificar, por meio de estudo multicaso junto às empresas Braskem S.A. e Plásticos Novel do Nordeste S.A., selecionadas pela sua representatividade no uso do sistema de propriedade industrial, o alinhamento entre as práticas de gestão adotadas e o postulado pela literatura em termos de orientação estratégica para a gestão de propriedade intelectual. Para o alcance de tal objetivo, são revisadas as produções científicas sobre economia do conhecimento e suas influências no mundo corporativo; sobre inovação, seus impactos na competitividade das firmas e seu relacionamento com a temática principal (PI). Em seguida, discute-se propriedade intelectual, contemplando seus aspectos jurídicos e gerencias. A parte empírica do estudo evidencia o perfil das empresas pesquisadas, bem como análises individuais e comparativas com relação às práticas de gestão de PI encontradas. Os resultados obtidos evidenciam que a condução da gestão pelas empresas e as práticas verificadas são dependentes da estratégia empresarial, principalmente em sua vertente tecnológica e/ou de inovação e mercadológica, resguardadas suas características em termos de estruturas de mercado (porte, área de atuação, tipo de produto, mercados, estrutura industrial, estratégias) e outras especificidades. / Salvador

D.Phil. / The primary objective of this thesis is to follow a systems approach to improve property management in state departments and state-owned enterprises. The public sector, bureaucracy and state-owned enterprises (SOEs) globally and in South Africa (SA) are examined using a systems approach to provide the context for property management in state departments and SOEs. The effectiveness of property management in SA‟s National Department of Public Works and National Department of Public Enterprises are evaluated. Property management in rail transportation organisations globally and in SA receives focused attention. The SA state-owned company Transnet Limited, primarily a rail transportation enterprise, and Propnet, Transnet‟s property management unit, are examined in depth. Lessons learned, findings and recommendations are presented in a Management Matrix. The Management Matrix is incorporated in a State Property Management Transformation System, the implementation of which will improve property management in state departments and SOEs both globally and in SA.

The Master's thesis focuses on business plan of a company operating in property management. Theoretical part defines business plan itself, his functions and evaluation criterion. The greatest emphasis is placed on structure of the business plan. The practical part is based on theoretical assumptions. Business plan captures the major aspects of starting a property management company. Practical part is focused on product description, it's competitive advantage, marketing and financial analysis and project viability. Project viability is shown in three different options of progress.

I Sverige idag byggs alltfler gröna bostadsrättshus. Detta ökar kravet på tekniskt kunnande hos bostadsrättsföreningen för att kunna underhålla och förvalta de tekniska komponenterna i fastigheten. För att möta det ökade kravet krävs det en förändring av fastighetsförvaltningen som den ser ut idag. Uppsatsen undersöker två metoder för detta; ett utökat förvaltningsansvar hos byggherren samt en auktorisation av förvaltare av gröna hus. För byggherrar vilka vill bibehålla en seriös profil finns klara fördelar med att ha ett utökat förvaltningsansvar, detta ger dem incitament att bygga huset mer långsiktigt samt att det ger en lägre risk för deras köpare i och med att det ger en bättre relation med bostadsrättsföreningen. Bostadsrättsföreningar styrs av en styrelse med boenden i föreningen. Dessa personer agerar inte alltid efter vad som är bäst för bostadsrättsföreningen utan styrs ibland utav egenintressen. Detta gör att det finns ett behov att skapa en högre auktoritet hos förvaltaren, en auktorisation av densamme skulle öka förtroende hos styrelsen och i slutändan ge en mer långsiktigt bättre förvaltning av huset. Det finns även ett behov av att göra förvaltningstjänsten heltäckande, detta gör att förvaltarens intressen bättre kommer stämma överens med bostadsrättsföreningens. För samhället i stort finns det ett behov att få förvaltningen av bostadsrättshus att fungera. Bostadsrätt är en av de största boendeformerna i Sverige och det finns många ekonomiska risker relaterade med boendeformen. Att då lagstifta om förvaltningen skulle minska riskerna för många medborgare i Sverige. Lagen bör vara utformad så att båda metoderna inkluderas, att byggherren har ett förvaltningsansvar och att en förvaltare av gröna bostadsrättshus måste vara en auktorisad förvaltare av gröna hus. / In Sweden today more and more green condominiums are built. This increases the demand of technical knowledge of the housing cooperative to be able run the maintenance and operations of technical components of the house. To meet the increased demand a change is needed in the property management as it is today. This thesis looks at the methods of improving the property management; a prolonged maintenance and operations responsibility for the contractor and an authorisation of property managers of green houses. For developers who want to maintain a reputable profile there are clear advantages to having prolonged management responsibilities, this gives them an incentive to build the house more long-term and that they represent a lower risk to their buyers, in that it gives a better relationship with the housing association. A board governs Housing Associations with members of the association. These people are not always acting in the best interest of the housing association but instead sometimes out of selfinterest. This means that there is a need to create a higher authority of the property manager, an authorization by him would increase the authority of the board and ultimately provide a more long-term and improved property management of the house. There is also a need to make the property management a wide-ranging management service, this will make the manager's interests better match the interests of condominium association. For society at large, there is a need to have the management of multi-family housing to work. Cooperative housing is one of the most common forms of housing in Sweden and there are many economic risks associated with the housing form. To regulate the management would reduce the risks of many citizens in Sweden. The law should be designed in a way that Abstract Title: Methods of property management of green buildings - a study from a contractual theory perspective Authors Erika Kenne Department Department of Real Estate and Construction Management Thesis number 207 Supervisor Hans Lind Keywords Property management, contractual theory, green buildings, authorisation 3 includes both methods, the constructor have a prolonged maintenance and operation responsibility and that the property manager needs to be authorized as a property manager of green houses.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka avväganden bostadsbolagen gör angåendelönsamhet och kundnöjdhet vid inhouse respektive outsourcad bostadsförvaltning.Frågeställningen är ”Hur förhåller sig bostadsbolagen till kundnöjdhet och lönsamhet utifrånorganiseringen av fastighetsförvaltningen?”. Studien undersöker genom semistruktureradeintervjuer med representanter från bostadsbolagen uppfattningar och beslutstagande kringorganisering av fastighetsförvaltningen.Studien visar att vid organisering av fastighetsförvaltning så har lönsamhet inverkan ur fleraolika aspekter. Det är huvudsakligen fem faktorer som inverkar på om förvaltningenorganiseras inhouse eller outsourcat. Det är (1) storleken på bolagets fastighetsbestånd, (2)beståndets geografiska placering, (3) kontroll över verksamheten, (4) flexibilitet och (5)kompetens.Studien kan däremot inte visa att organiseringen av fastighetsförvaltning har betydelse förkundnöjdhet. Studien visar att god servicekvalitet kan uppnås i både inhouse eller genomoutsourcad fastighetsförvaltning. Däremot finns det skillnader i hur goda kundrelationeruppnås mellan de olika organisationstyperna. Bostadsbolag med inhouse förvaltning resoneraratt service till hyresgästen genomförs bäst med egen personal, något som sker då företaget harkontroll över informationsflöden om kunden och när frontpersonalen har ett stort egetbeslutsmandat. Bostadsbolag med kombination av inhouse och outsourcing säkerställer högkundnöjdhet då felanmälningsprocessen bedrivs i egen regi. Således anser bostadsbolagen attde får större kontroll över kundrelationer och informationsflöden. Avslutningsvis resonerar debostadsbolag med outsourcad förvaltning att hög servicekvalitet kan uppnås närbostadsbolaget strävar efter nära samarbete och förtroende till sin serviceleverantör. / The purpose of this paper is to examine on what considerations housing estate companiesmake regarding profitability and customer satisfaction when organizing their propertymanagement either inhouse or outsourced. The question of the thesis is ”How do housingestate companies consider the impact on customer satisfaction and profitability whenorganizing property management?”. The study examines perceptions and decision makingregarding organization of property management through semi-structured interviews withrepresentatives from housing estate companies.The study shows that when organizing property management profitability affects in severaldifferent aspects. There are mainly five factors that affects whether the property managementis organized inhouse or outsourced. It’s (1) the size of the company’s real estate stock, (2) thelocation of the real estate stock, (3) control of operations, (4) flexibility and (5) competence.The study, however, can not show that the organization of property management hassignificance on customer satisfaction. Furthermore high service quality can be achieved bothinhouse or through outsourced property management. However there are differences in howgood customer relationships are achieved between the different types of organizations.Housing companies with inhouse property management argue that the service is best carriedout by their own employees, then the company has control over information about thecustomer and front staff have better decision-making mandate. Housing companies withcombination of inhouse and outsourcing ensure high customer satisfaction as the servicereporting is conducted inhouse. Thus, housing companies consider that they gain greatercontrol over customer relationships and information flows. In conclusion, housing companieswith outsourced management argue that high quality of service can be achieved when thehousing company strives for close collaboration and trust to its service supplier.

Digitalisering har förändrat vår vardag, många branscher har anpassat sig och digitaliserat.Fastighetsbranschen har nu nått den mognad som krävs för digitalisering och fastighetsförvaltning harstor potential för digitalisering. Fastighetsägare, byggentreprenörer och systemleverantörer behöverhitta ett samspel för att digitaliseringen av fastighetsförvaltning ska gå framåt. Fastighetsägare ärosäkra på vilka digitaliseringsåtgärder de vill ha och om nya lösningar går att integrera med befintligtbestånd. Problemet idag är att fastighetsägare har svår att se vinsten digitalisering medför och vilkalösningar som är kompatibla med varandra. Idag använder olika system olika sätt att kommunicera, det leder till att fastighetsägare ofta är låstavad gäller leverantörer. Det hämmar utvecklingen och gör det krångligare för fastighetsägare attdigitalisera. Det behövs därför en branschstandard för att göra det möjligt att välja lösningar från olikaleverantörer och på så sätt påskynda digitaliseringen. Byggentreprenörer måste bli bättre på att hjälpafastighetsägarna välja lösningar och ta en mer konsulterande roll. Eftersom en byggnad har enförväntad livslängd på 50 till 100 år behöver fastighetsägaren tänka framåt och inte bygga in tekniksom inte är lätt att byta ut i framtiden. Byggentreprenörer behöver med hjälp av systemleverantörernaupplysa om de framtida vinster fastighetsägare kan få med hjälp av digitalisering och inte bara devinster som uppstår imorgon. / Digitalization has changed our everyday life, but also companies and their way of working. The realestate sector has been digitizing at a slow pace but are now picking up. Property management has abig potential for a successful digitalization. Property owners, developers and system providers need towork together for everyone's longtime profit. Property owners are unsure about what kind of solutionsthey need and if the solutions can be integrated with their existing solutions and systems. Propertyowners also need to know what benefits and profits digitalization can bring them. Today different systems use different ways to communicate, which means products from differentsystem providers aren’t compatible. This impedes the development of systems and the pace at whichproperty owners digitalize. Therefore a standard within these systems is needed to ensure thatproperty owners are flexible and can switch between system providers. Developers need to be morehelpful towards property owners and help guide them through the different options regardingdigitalization. Because of a buildings long life, approximately 50 to 100 years, property owners needto think ahead when choosing systems so they easily can be replaced when better technology isavailable. Developers, with the help of system providers, need to educate property owner and showthe profits that come over time with digitalization and not just profits available tomorrow.