No description available.

Bakgrund Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män idag. En vanlig behandling är radikal prostatektomi (RP), där prostatakörteln kirurgiskt avlägsnas. Ingreppet kan medföra komplikationer som påverkar mannens dagliga liv. Syftet med denna studie var att undersöka hur män påverkas efter RP. Metod Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats inkluderades. Resultat Författarna identifierade tre huvudområden som påverkades efter RP. Den sexuella funktionen påverkades negativt efter behandling och de upplevda sexuella besvären ökade. Patienterna rapporterade även att deras sexualdrift, sexuella aktivitet och sexuella självkänsla försämrades. Den urologiska påverkan var störst under de första postoperativa månaderna, för att sedan förbättras över tid. Urinfunktionen var det område som blev mest påverkat och aldrig återhämtade sig till sina preoperativa nivåer. Den psykosociala påverkan var störst före RP genomförts, för att sedan visa en signifikant förbättring postoperativt. Slutsats Denna systematiska litteraturöversikts resultat visar att män påverkas vid behandling med RP. Det är något sjuksköterskan bör vara medveten om för att kunna tillgodose dessa patienters behov.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste typen av cancer i världen och antalet drabbade ökar för varje år i Sverige. Diagnosticeringsprocessen av cancer är ett känsligt ämne för männen då det väcker existentiella frågor som leder till en förändrad kroppsuppfattning. Cancer kan också innebära en störning av hälsan och leda till ett lidande. Syfte: Syftet med studien var att belysa mäns erfarenheter av att diagnosticeras med prostatacancer. Metod: Litteraturbaserad studie baserad på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Ur analysen framkom tre kategorier; diagnosen ett livsomvälvande besked, hantera sjukdomen är en krävande process samt kunskapsbrist skapar otrygghet med nio underkategorier. Diskussion: Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om de känslor och informationsbehov männen upplever i samband med diagnosen och hur de kan möta detta genom en god kommunikation och stöd. Sjuksköterskan blir medveten om dessa erfarenheter och kan då främja hälsa och lindra lidande för männen. Slutsats: Männen upplever en omvälvande period fram tills ett behandlingsbeslut ska tas. De behöver egentid för initial hantering av diagnos följt av information och stöd. De upplever också en bristfällig sjukvårdspersonal under denna period. / Background: Prostate cancer is the most common form of cancer in the world and the amount of people affected in Sweden increasing every year. The diagnosing process of cancer is a sensitive subject and it leads to existential questions followed by a perceived change in the body image. Cancer could also lead to a disturbance in health and lead to suffering. Aim: The aim of this study was to illuminate men’s experiences of being diagnosed with prostate cancer. Method: A qualitative literature study based on twelve research articles with a qualitative approach. Results: Three categories emerged from the analysis; diagnosis a life-changing result, handle the disease is a demanding period and lack of knowledge creates insecurity followed by nine subcategories. Discussion: It is important that the nurse has knowledge about the emotions and informational needs the men experience associated to the diagnosis and how they can meet these needs through good communication and support. The nurse becomes aware of these experiences and can then promote health and ease suffering for the men. Conclusion: Men experience a life-changing period from diagnosis to the treatment decision. They need time alone in order to cope with the diagnosis followed by information and support. They also experience a deficient medical staff during this period.

Aim: The aims of this essay were first to see if there were any factors that could have an inpact on participating in supportive care groups and activities after a prostatic cancer diagnosis. The second aim was to examine what kind of support the patients would chose.   Methods: Data was collected with a survey handed out to the prostate cancer patients visiting the urologist reception at the hospital in Uppsala, during two weeks in the fall of 2011.   Main Results: Men show very little interest in participating in supportive care groups and activities. When asked to chose which kind of support they could consider, individual sessions and group sessions were the most common choice.   Conclusion: Men diagnosed with prostate cancer chose not to participate in supportive care. Further studies are required to determine what may be the reason to that. / Syfte: Syftet med detta arbete var att se om olika faktorer kunde påverka deltagande i stödverksamhet efter att patienten fått diagnosen prostatacancer, samt vilken form av psykosocialt stöd patienterna föredrar.    Metod: Metoden som använts var en enkätstudie med både kvantitativ ansats, som delades ut under hösten 2011 till prostatacancerpatienter på urologmottagningen, Akademiska sjukhuset.   Huvudresultat: Män anger att de inte är intresserade av att delta i stödverksamhet efter diagnos och eventuell behandling. Vid behov ansåg de att enskilda eller gruppsamtal var mest relevanta som stödverksamheter. Informanterna ansåg att rehabilitering med samtal och yoga hade minst relevans.   Slutsats: Män som drabbats av prostatacancer väljer att inte delta i stödverksamhet. Behov finns därför av att utföra mer studier för att klargöra orsakerna till detta.

No description available.

Prostatacancer är idag den vanligaste cancerformen hos svenska män. Prognosen för överlevnad är god och män blir tvungna att leva med de biverkningar som uppstår efter behandling av sjukdomen. Att prata om sexualitet är idag tabu och sjuksköterskor undviker att informera och undervisa sina patienter om sexuell hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva hur män upplever att behandling av prostatacancer har påverkat deras sexuella hälsa. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 12 kvalitativa artiklar analyserades. Män beskrev upplevelser som skam, ångest, stigmatisering och depression. Biverkningarna påverkade deras sexliv, syn på intimitet och syn på sig själva. Behandlingen av sjukdomen gjorde att män kände att de förlorat en del av deras identitet. Hegemonisk maskulinitet är ett ideal som män strävar efter vilket kan bli svårt att uppnå för män med sexuella dysfunktioner. Att mäns sexuella hälsa blir påverkad efter behandling av prostatacancer är ett faktum och både kropp samt själ blir berörda. Vården bör våga lyfta sexualiteten, göra omvårdnadsplaner för att bevara mäns sexuella funktion och få ett holistiskt perspektiv på dessa män.

Cancer är ett folkhälsoproblem som har ökar världen över med många olika riskfaktorer. De vanligaste cancerformerna är bröstcancer, för kvinnor, respektive prostatacancer, för män. En av de många faktorer som på senare tid belysts är utsattheten för bekämpningsmedel, genom indirekt exponering för dessa via födan. Syftet var att beskriva kopplingen mellan bekämpningsmedelsrester i livsmedel och förekomsten av de vanligaste cancerformerna, prostata- och bröstcancer. Metoden var litteraturstudie då den besvarade syftet. Databaserna som användes var Pubmed och Science Direct, där sökorden som användes utformades genom syftet. 11 resultatartiklar var funna, genom vilka två teman uppkom; Pesticider i animalisk föda och koppling till cancer (1) och Pesticider i odlad föda och koppling till cancer (2). Resultatet visade motsägelser inom området och kunskapsluckor, så som att prostatacancer inte undersökts i samma utsträckning som bröstcancer rörande indirekt exponering. Genom resultatartiklarna visade sig att bioaccumulation, långtidsexponering och indirekt exponering i ”känsliga åldrar” samt närliggande ålder till klimakteriet är nyckelfaktorer för cancerutveckling. Möjlig högriskgrupp är högutbildade medelålders kvinnor. Konklusion: Kunskapsluckor har identifierats och nyckelfaktorer har utvunnits, däribland betydelsen av matvanor. Implikation: Framtida studier skall sträva att vara progressiva och studera skillnaden mellan ekologiskt och oekologiskt odlad föda kring indirekt exponering. / Cancer is an increasing public health problem worldwide, with many risk factors. Themost common cancers are breast cancer, for women, and prostate cancer, for men.Exposure to pesticides through indirect exposure, via food consumption hasrecently emerged as a possible risk factor. Aim of this study is to describe the link between pesticideresidues in food and the presence of the most common cancers. Method was a literature overview. Thedatabases used were Pubmed and Science Direct, in which the keywords derivedfrom the study’s aim. The result was 11 articles through which themes wereformulated; Pesticides in animalistic foods and connection with cancer (1) and Pesticidesin cultivated foods and connection with cancer (2). Results showed inconsistencies in the field and knowledge gaps, asin breast cancer have been studied more than prostate cancer on indirectexposure. Long-term exposure, bioaccumulation, indirect exposure during"sensitive ages" and the adjacent age to menopause are possible keyfactors for cancer development. Possible high-risk group is high educatedmiddle-aged women. Conclusion:Knowledge gaps were identified and key factors discovered, in which eatinghabit was one. Implication: Futurestudies ought to be progressive and possibly study the differences betweenecologically and non-ecologically cultivated foods on indirect exposure.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.

Bakgrund: Prostatacancer är den ledande dödsorsaken bland män i västvärlden och tidig upptäckt med PSA-prov har visat minska dödligheten. Samtidigt har flera studier rapporterat en signifikant överdiagnostik med PSA-prov som leder till en överbehandling av patienter med biverkningar som sänker deras livskvalitet. Senast 2018 beslutade Socialstyrelsen att inget PSA-baserat screeningprogram skulle införas i Sverige. Syfte: Att genomföra en etisk analys av PSA-baserad screening för prostatacancer med målet att skapa en syntes av för- och motargument kring dess införande eller avvaktande. Frågeställning: Vilken är den medicinska bakgrunden till användande av PSA som screeningverktyg för prostatacancer och vilka är de etiskt grundade för- och nackdelarna med PSA-baserad screening för prostatacancer? Metod: Studien baseras på en hermeneutisk metod genom att analysera olika former avlitteratur. Materialet väljs utifrån relevans till frågeställningarna där argumentationsanalysen är central. Resultat: Frivillig PSA-testning styrker den etiska principen om autonomi för deltagaren. På populationsbasis skulle ett nationellt screeningprogram för prostatacancer leda till en etisk förlust i avseende principen att inte skada då sjukdomen är heterogen. Kvinnorna har screening för bröstcancer vilket enligt principen om rättvisa leder till en påtryckning om införande av ett screeningprogram för prostatacancer. Slutsats: PSA-provets medicinska bakgrund baseras på att det har en god sensitivitet, är billig men har en sämre specificitet. I praktiken kan liv räddas men metoden medför en signifikant överdiagnostik och ett för påtagligt lidande för övriga deltagare. Provets styrkor och svagheter lyfter fram flera etiskt grundade för- och nackdelar baserade på autonomi, rättvisa och att göra gott vilka alla aktualiseras i samhällsdebatten om ett nationellt screeningprogram för prostatacancer. Gemensamt för förespråkare och motståndare är att minska dödligheten i sjukdomen och att PSA-provet är en del av lösningen.

Bakgrund: Socialt välbefinnande definieras som en kombination av en persons sociala anpassning och socialt stöd. Det innefattar hur tillfredsställd individen är med sina relationer och anpassar sig till omgivningen, och påverkas av vilka möjligheter individen har att få socialt stöd. Den palliativa vården ska främja socialt välbefinnande, liksom det fysiska, psykiska och existentiella välbefinnandet. Prostatacancer drabbar 11 000 män i Sverige årligen och kan i många fall med tiden utvecklas till metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (mKRPC). Män med mKRPC som ska påbörja livsförlängande behandling är i en tidig palliativ fas av sjukdomen och kan känna osäkerhet av sjukdomen både gällande sjukdomsprogress, behandlingsalternativ och framtiden i stort. De sociala relationerna påverkas. Det är viktigt att sjukvården får större kunskap om hur männen upplever sitt sociala välbefinnande vid sjukdom och behandling. Detta är viktigt för att sjuksköterskan på bästa sätt ska kunna stötta och ge god omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva socialt välbefinnande hos män med mKRPC som genomgår livsförlängande behandling. Metod: Kvantitativ empirisk studie med en deskriptiv longitudinell design, inom ramen för en multicenterstudie. Resultat: Resultatet visar att de flesta männen skattade sitt sociala välbefinnande högt. Det fanns inga statistiskt signifikanta skillnader över tid. Däremot fanns statistiskt signifikanta skillnader mellan ensamboende och sammanboende män där ensamboende skattade sitt sociala välbefinnande lägre. Slutsats: Det är viktigt att sjukvården hittar strategier för att uppmärksamma de individer som är ensamboende eller saknar socialt stöd och därför kan ha lägre socialt välbefinnande.